Jump to content

Recommended Posts

Posted (edited)

På Sold.f egna hemsida sikriver de 22 km och 13 km vid dåligt väder. Baserat på tillverkarens egna uppgifter.

 

Visst skulle vi kunna göra även mindre fartyg med smygteknik. Men ska de vara kustnära så är frågan nyttan med det. Framtida fartyg kan göras med viss smygteknik. Det finns redan fartygskonstruktioner med detta på närmare 100 meter.   

Edited by madman
Posted
6 hours ago, madman said:

På Sold.f egna hemsida sikriver de 22 km och 13 km vid dåligt väder. Baserat på tillverkarens egna uppgifter.

 

Visst skulle vi kunna göra även mindre fartyg med smygteknik. Men ska de vara kustnära så är frågan nyttan med det. Framtida fartyg kan göras med viss smygteknik. Det finns redan fartygskonstruktioner med detta på närmare 100 meter.   

Varför kustnära? Syftet med smygtekniken är ju tvärtom möjligheten att uppträda över ytan?

Posted
5 hours ago, Stromoren said:

Varför kustnära? Syftet med smygtekniken är ju tvärtom möjligheten att uppträda över ytan?

Frågan är bara om det är värt det och på vilka fartyg. Utan snarare en viss begränsning av smygteknik.

Posted
On 7/22/2025 at 12:27 PM, madman said:

Jag tycker inte våra ubåtar är det slagkraftigaste vi har. Då vi inte har valt IDAS. Eller siktar åtminstone på sjömålsrobotar via torpedtuber. Men bara vetskapen att vi har ubåtar oavsett antal gör att ryssen måste räkna med det.

 

Det började med en övning i medelhavet med HMS Uppland? Som då imponerade hur svårt det var att upptäcka våra ubåtar. Efter det ville USA hyra vår typ av ubåt. Men nu har Tyskland samma smygande förmåga på sina ubåtar. 

 

Det ska bli intressant hur det blir med tyskarnas  typ 212A batch 1 och speciellt batch 2 om alla säljs ut. Och om vilket land runt Östersjön som kan tänkas köpa dessa. 

212A klassen på 6 båter skal ikke selges men beholdes og moderniseres som den ene halvparten av ubåtvåpnet til Bundesmarine. Den andre halvparten blir 6 212CD.

 

Ser det er en del spekulasjoner rundt dette, med de er altså feilaktige.

  • Thanks 1
Posted (edited)
9 hours ago, enigmatik said:

212A klassen på 6 båter skal ikke selges men beholdes og moderniseres som den ene halvparten av ubåtvåpnet til Bundesmarine. Den andre halvparten blir 6 212CD.

 

Ser det er en del spekulasjoner rundt dette, med de er altså feilaktige.

 

Sedan 2011 när HMS Östergötland las upp i malpåse (enligt FM:s egen info. Själv tror jag dock att det dröjde till 2013; FM:s info är för övrigt inte ofelbar) så har Tyskland haft det största ubåtsvapnet i Östersjön, och kommer förmodligen att fortsätta att ha det med tanke på den extremt långsamma utbyggnaden av det svenska. Tyskland hade även det största ubåtsvapnet fram till 2010 räknat i antal ubåtar. Den ryska Östersjömarinen har bara haft 1-2 operativa ubåtar sedan det senaste sekelskiftet, men det dagsaktuella antalet är ofta något högre beroende på att det byggs ubåtar i St Petersburg och ubåtar som ska överföras till andra ryska mariner eller till utländska mariner genomför provturer i Östersjön. 

 

Dock så är väl de tyska ubåtarna i första hand inte avsedda för operationer i Östersjön. Jag vet inte hur ofta man opererar i Östersjön men det vore intressant att få veta. Den nya typ 212CD är 17 m längre och har nästan 1.000 ton tyngre deplacement i u-läge jämfört med originalversionen typ 212A vilket förmodligen också minskar dess möjligheter att operera i Östersjön.

 

/Per

Edited by Perman
Posted
34 minutes ago, Perman said:

Dock så är väl de tyska ubåtarna i första hand inte avsedda för operationer i Östersjön. Jag vet inte hur ofta man opererar i Östersjön men det vore intressant att få veta.

 

Hur definierar du opererar i Östersjön? Övar? Miltära operationer?

Posted (edited)
21 minutes ago, vikingman said:

 

Hur definierar du opererar i Östersjön? Övar? Miltära operationer?

 

Militära operationer med ubåt i Östersjön är väl alla rörelser med ubåt som inte är rena provturer, förflyttningar och bogseringar. Marina övningar med ubåtar ingår naturligtvis också.

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Posted
10 hours ago, enigmatik said:

212A klassen på 6 båter skal ikke selges men beholdes og moderniseres som den ene halvparten av ubåtvåpnet til Bundesmarine. Den andre halvparten blir 6 212CD.

 

Ser det er en del spekulasjoner rundt dette, med de er altså feilaktige.

Att de vill behålla 212A batch II kan jag förstå. Men de har ju nämnts att de skulle/ville sälja 212A batch I. Om de skulle få bygga fler 212D än tänkta två-fyra stycken.

Posted
1 hour ago, madman said:

Att de vill behålla 212A batch II kan jag förstå. Men de har ju nämnts att de skulle/ville sälja 212A batch I. Om de skulle få bygga fler 212D än tänkta två-fyra stycken.

Men nå lever vi en litt annen verden. Ikke bare blir antallet CD økt fra 2 til 6 men alle 212A blir beholdt. Dette er jo heller ikke gamle ubåter og bør ha mange år igjen operativt.

Dette henger nok også sammen med operasjonsområdet blir sterkt utvidet fra Østersjøen over Nordsjøen til Nordatlanteren. Det har noe med strategiske prioriteringer å gjøre og at Tyskland blir den førende militærmakt i Europa i følge planene. Tilsvarende omvurderinger foregår også i Frankrike.

 

Men fortsatt vil den tyske ubåtflåten bare telle 12 båter mot 24 under den kalde krigen og 57 i 1939. Det gir visse historiske perspektiver.

 

Økningen fra 2 til 6 skaper og problemer for vedlikeholds senteret som bygges ved Haakonsvern, det blir for lite. Men vi har jo hatt tyske ubåter stasjonert her tidligere. Både i Bergen og Trondheim ligger det fortsatt to enorme ubåtbunkere og venter.;-)

 

 

  • Thanks 1
Posted
3 hours ago, Perman said:

 

Sedan 2011 när HMS Östergötland las upp i malpåse (enligt FM:s egen info. Själv tror jag dock att det dröjde till 2013; FM:s info är för övrigt inte ofelbar) så har Tyskland haft det största ubåtsvapnet i Östersjön, och kommer förmodligen att fortsätta att ha det med tanke på den extremt långsamma utbyggnaden av det svenska. Tyskland hade även det största ubåtsvapnet fram till 2010 räknat i antal ubåtar. Den ryska Östersjömarinen har bara haft 1-2 operativa ubåtar sedan det senaste sekelskiftet, men det dagsaktuella antalet är ofta något högre beroende på att det byggs ubåtar i St Petersburg och ubåtar som ska överföras till andra ryska mariner eller till utländska mariner genomför provturer i Östersjön. 

 

Dock så är väl de tyska ubåtarna i första hand inte avsedda för operationer i Östersjön. Jag vet inte hur ofta man opererar i Östersjön men det vore intressant att få veta. Den nya typ 212CD är 17 m längre och har nästan 1.000 ton tyngre deplacement i u-läge jämfört med originalversionen typ 212A vilket förmodligen också minskar dess möjligheter att operera i Östersjön.

 

/Per

Det er kanskje vært å minne om at den russiske Østersjøflåten engang var den sterkeste og største i Sovjet og at de første ubåten med ballistiske missiler (Golf I klassen) først ble utstasjonert i Østersjøen. Men ubåter har aldri vært tilpasset området spesielt godt. At Russland derfor velger å ha en minimal styrke der sier sitt. Etter Natoutvidelsen har også alliansen ett absolutt overtak på russere som ikke kan regne med å operere mer enn noen få timer i området. (Jfr NATOs planer om å angripe Kaliningrad.) Det sier vel også noe om Sveriges ambisjoner om å bygge ut sitt eget ubåt våpen.

  • Like 1
  • Thanks 1
  • 2 weeks later...
Posted
1 hour ago, Nisse_less said:

Va säger ni om den japanska Mogami, som Australien nu köper, som ett alternativ? 

Större och optimerad för asw. Ser det som helt osannolikt. Betydligt större chans på en type31.

Posted
On 7/30/2025 at 1:13 PM, enigmatik said:

Men ubåter har aldri vært tilpasset området spesielt godt. At Russland derfor velger å ha en minimal styrke der sier sitt. Etter Natoutvidelsen har også alliansen ett absolutt overtak på russere som ikke kan regne med å operere mer enn noen få timer i området. (Jfr NATOs planer om å angripe Kaliningrad.) Det sier vel også noe om Sveriges ambisjoner om å bygge ut sitt eget ubåt våpen.

 

Ubåtar passar såvitt jag förstår alldeles utmärkt i Östersjön. Däremot är det skillnad på vilka ubåtar som passar bra i Östersjön och vilka som passar bra i större hav som Nordsjön och Atlanten. Ryssland har två rätt så stora problem med ubåtar i sin Östersjöflotta. Dels att de gärna också vill använda dem på andra platser, med andra förmågor och annan storlek vilket gör dem sämre att använda i Östersjön. Dels att de har svårt att skydda och försörja ubåtarna i en krigssituation. 

 

Angående det sistnämnda kan man se hur svårt de haft att skydda sin svartahavsflotta mot Ukraina trots överläge i luften och stort operativt djup. I Östersjön och mot Nato kommer man inte ha tillstymmelse till luftherravälde och i princip inget operativt djup för flottan. Sverige har inget problem med vare sig det ena eller det andra. Jag ser att det är bra att Sverige upprätthåller en specialiserad ubåtsstyrka för Östersjön och Norge och de andra nordsjöländerna har ubåtar mer ägnade åt Nordsjön och Barents hav. Tyskland med sitt lite speciella läge kan förstärka där behov uppstår.

  • Like 1
Posted
7 hours ago, IED said:

 

Ubåtar passar såvitt jag förstår alldeles utmärkt i Östersjön. Däremot är det skillnad på vilka ubåtar som passar bra i Östersjön och vilka som passar bra i större hav som Nordsjön och Atlanten. Ryssland har två rätt så stora problem med ubåtar i sin Östersjöflotta. Dels att de gärna också vill använda dem på andra platser, med andra förmågor och annan storlek vilket gör dem sämre att använda i Östersjön. Dels att de har svårt att skydda och försörja ubåtarna i en krigssituation. 

 

Angående det sistnämnda kan man se hur svårt de haft att skydda sin svartahavsflotta mot Ukraina trots överläge i luften och stort operativt djup. I Östersjön och mot Nato kommer man inte ha tillstymmelse till luftherravälde och i princip inget operativt djup för flottan. Sverige har inget problem med vare sig det ena eller det andra. Jag ser att det är bra att Sverige upprätthåller en specialiserad ubåtsstyrka för Östersjön och Norge och de andra nordsjöländerna har ubåtar mer ägnade åt Nordsjön och Barents hav. Tyskland med sitt lite speciella läge kan förstärka där behov uppstår.

Middeldybden for hele Østersjøen er 56 m, men det er ikke denne dybden som er relevant. Operasjonsområdet for ubåter ligger først og fremst i de midtre sentral områdene der dybden er mellom 100-200 meter. Det er her den sentrale ferdleden på overflaten går mellom St. Peterburg og de danske beltene. Samlet sett utgjør dette et svært trafikk tett og strategisk område, fullt på høyde med Malakka stredet og Suez. Men det gjelder først og fremst for Russland som (fortsatt)har en høy andel av sin import/eksport gjennom St.Peterburg. Alternativet er Kola, men der ligger begrensingen på land, men ett  dårlig utbygget jernbane og transportsystem sydover,- bortsett fra olje og gass. Så hvorfor har Russland så få ubåter i Østersjøen i dag?

Jeg tror svaret ligger i at de ikke ser noen trussel fra Nato, når det gjelder ubåt krigføring i området. Trusselen fra Nato er først og fremst gjennom politiske og administrative handelshindringer og en evt. blokade - hvis det skulle trappes opp. Det første alternativet er ubåtvåpenet dårlig til å håndtere. Først og fremst vil nok russerne satse på hybride virkemidler som mottiltak, noe som nesten daglig demonstreres.

 

Under den kalde krigen var ting snudd på hodet. Østersjøflåtens ubåtvåpen var rikholdig både når det klasser og oppdrag, alle med offensive oppdrag vesterut, enten mot V-Europa direkte eller som offensive kamp i Nordsjøen med avskjæring av amerikanske forsterkninger som var ment å landsettes i nord-tyske, nederlandske og belgiske havner. Å falle sin motstander i ryggen og skape en tofrontskrig er aldri galt. Østersjøen i seg selv var av liten strategiske verdi der det lå langt inne i Warzawa pakten. Formålet var å trenge gjennom de danske beltene i en kombinert maritim og landveis invasjon av Danmark i de første timene av en krig. Det var også her det vest tyske ubåtvåpenet hadde sin hovedoppgave, ved å stoppe en slik penetrering. Man må også regne med at det innbefattet angrep på baseområdene i Østersjøen.

 

Når det gjelder ubåters egnethet i Østersjøen går skillet først og fremst mellom atomubåter og konvensjonelle ubåter, størrelsen er mer sekundært.( Men merk at Typhoon på 24000 tonn går på overflaten i Østersjøen! Da konvensjonelle ubåter er langt mer støysvake er de og mer egnet. Da atomubåtene begynte å komme på slutten av 50 tallet ble de først utplassert for å nå vest-europeiske byer med regionale ballistiske missiler, noe som gjorde de eksepsjonelt sårbare i en krig som varte lenger enn noen timer. Støynivået var så høyt på disse via pumper og reaktordynamikk at de ofte kunne identifiseres på 100 talls kilometer ved gunstige hydrodynamiske forhold. Noe Østersjøen nødvendigvis ikke hadde. Førstebruk av atomvåpen var derfor nesten  innskrevet i stasjoneringspolitikken til russerne. Nordflåten vokste derfor med rakettfart, det gjaldt ikke bare for de ubåtklassene som var utstyrt med ballistiske missiler, men og for torpedo og ubåter med krysserraketter beregnet mot skipsmål. (Disse hadde ofte midtstyring vi fly eller helikopter, noe som ofte var uforenlig fra Østersjøen.) Større ubåttyper, atomdrift og ubegrenset rekkevidde gjorde at alle typer mål i V-Europa kunne nås fra Nordflåten fra 60 tallet gjennom  gapet og forkastningen mellom Nordkapp og Svalbard. Her går dypet fra ett flatt stue gulv på 200 meter i Barentshavet til over 1000 meter i Norskehavet, noe som gjør oppdagelse og bekjempelse mye vanskeligere. En fordel de ikke hadde i Østersjøen.

 

Alikevel beholdt Sovjet ett høyt antall eldre konvensjonelle ubåter i Østersjøen til ut på 80 tallet, Selv om atomdrift ble mer og mer vanlig for alle typer ubåter. Det er disse som nå er erstattet av et fåtall moderne Kilo klasse båter. Som mer må sees som en minimums avskrekking. Selv en ubåt kan skape betydelig usikkerhet hos en mostander hvis den ikke oppdages. Jfr hvordan britene holdt mesteparten av den argentinske marinen i havn med kun 1 britiske angrepsubåt.

Posted

Håller med om det mesta du skriver. Men att Ryssland bara har en ubåt i Östersjön jämfört med hur många de hade på Sovjettiden beror förstås också på att de har tappat en hel del kustlinje sedan dess. Under kalla kriget kunde man utgå ifrån att Sovjetunionen kontrollerade sin kust och sedan en bit ut mot den svenska/danska/tyska kusten. Då lämpade sig ubåtar utmärkt för att störa motståndarna och hindra deras kontroll över eget område (liksom vice versa förstås). Nu är antalet hemmahamnar reducerat till två och även dessa riskerar att mineras och bli obrukbara tämligen fort. För Natos del finns fortsatt ett visst behov av ubåtar för att hålla ryssarna i hamn tills dess att deras inlopp kan mineras. Samt i skymningsläge för att övervaka havsbotten mm

 

Ryssarna skulle också ha behov av ubåtar i Östersjön av i stort sett samma skäl. Deras är dock försedda med VLS, vilket är bra men inte särskilt mycket bättre än att avfyra samma robotar från land. Deras problem är, som jag nämnde tidigare, att de inte kan hålla dem vid liv. Gisstningsvis kommer StPetersburg och Kalininggrad att stängas ganska fort av NATO då krig utbryter. Då får ubåtarna vara i hamn, där NATO kan idka prickskytte tills de tr slut, eller till havs där de inte kan försörjas och behöver ge upp efter ett tag. Ett hopplöst företag helt enkelt. 

 

Min gissning är att de behåller sin ubåt i Östersjön för att det skall finnas en förekomst av ubåtar som vi får ta höjd för men att denna kommer att sticka om det blir krig.

Posted (edited)

Jag tror inte att den befintliga Kilo ubåten RFS Dmitrov i Östersjömarinen har VLS tuber eller att den kan avfyra kryssningsrobotar genom någon av torpedtuberna. Det är en gammal ubåt av den allra första generationen av Kilo ubåtar project 877 som inte har uppgraderats. Dock så ska flera Improved Kilo II ubåtar project 636.3 som är under byggnad eller på provtur vara avsedda för Östersjömarinen och dessa planeras komma i tjänst 2025-28. Project 636.3 ubåtar kan medföra fyra Kalibr robotar som kan avfyras från två av torpedtuberna. Möjligen kan det vara så att nu när man inte kan tillföra några nya Kilo ubåtar till Svarta Havsmarinen så skapas det en möjlighet att tillföra dessa till Östersjömarinen i stället. Huruvida dessa nybyggda ubåtar kommer att vara permanent baserade i Östersjön återstår att se.

 

/Per

Edited by Perman
Posted
25 minutes ago, Perman said:

Jag tror inte att den befintliga Kilo ubåten RFS Dmitrov i Östersjömarinen har VLS tuber eller att den kan avfyra kryssningsrobotar genom någon av torpedtuberna. Det är en gammal ubåt av den allra första generationen av Kilo ubåtar project 877 som inte har uppgraderats. Dock så ska flera Improved Kilo II ubåtar project 636.3 som är under byggnad eller på provtur vara avsedda för Östersjömarinen och dessa planeras komma i tjänst 2025-28. Project 636.3 ubåtar kan medföra fyra Kalibr robotar som kan avfyras från två av torpedtuberna. Möjligen kan det vara så att nu när man inte kan tillföra några nya Kilo ubåtar till Svarta Havsmarinen så skapas det en möjlighet att tillföra dessa till Östersjömarinen i stället. Huruvida dessa nybyggda ubåtar kommer att vara permanent baserade i Östersjön återstår att se.

 

/Per

Enligt Wikipedia är Dmitri en projekt 636 improved kilo. Är det fel?

 

"Leningrad Naval Base (Kronstadt)

123rd Submarine Brigade

Dmitrov (B-806) (Project 636 submarine)"

Posted (edited)
18 minutes ago, IED said:

Enligt Wikipedia är Dmitri en projekt 636 improved kilo. Är det fel?

 

"Leningrad Naval Base (Kronstadt)

123rd Submarine Brigade

Dmitrov (B-806) (Project 636 submarine)"

 

Enligt russianships.info så är B-806 Dmitrov en project 877EKM ubåt. Jag skulle nog lita mer på russianships.info än på wikipedia. Har även för mig att jag läst på andra ställen att hon ska vara av första generationens Kilo och inte vara uppgraderad. Att det bara har funnits en operativ rysk ubåt på pappret i Östersjömarinen de senaste åren tror jag mest beror på att man har prioriterat Svarta Havsmarinen och Fjärran Östern marinen när det gäller nya Kilo ubåtar.

 

NATO: Kilo Сlass

 

/Per

Edited by Perman
Posted

Ryska östersjömarinens enda operativa ubåt (B-806 Dmitrov) är mycket riktigt av den äldre Kilo 877EKR versionen. Och ingen Kilo ubåt oavsett version har VLS, robotar skjuts ur torpedtuberna på de ubåtar som kan hantera dessa.

  • Thanks 1
Posted

Tack för förtydligandt. Då vet jag. Min ursprungliga kommentar handlade dock om ryska ubåtar i allmänhet. Och där vidhåller jag att deras ubåt eller ubåtar i Östersjön i en krigssituation kommer att ha kort halveringstid och att det är därför de inte satsar på ubåtsvapnet i Östersjön. Inte för att ubåtar i sig är olämpliga i Östersjön.

Posted (edited)
20 hours ago, IED said:

Tack för förtydligandt. Då vet jag. Min ursprungliga kommentar handlade dock om ryska ubåtar i allmänhet. Och där vidhåller jag att deras ubåt eller ubåtar i Östersjön i en krigssituation kommer att ha kort halveringstid och att det är därför de inte satsar på ubåtsvapnet i Östersjön. 

 

Absolut kommer ryska östersjömarinen ha svårt att operera med sina plattformar i Östersjön om ett fullt krig skulle utbryta mellan Ryssland och Nato, som du säger så är Ryssland begränsade till sina två basområden i Baltijsk och Kronstadt som båda dessutom är flankerade på flera sidor av Nato-medlemsländer. Nato kan också avdela vida överlägsna styrkor både i luften och till sjöss och bör därmed ganska snabbt kunna etablera sjö- och luftoperativ kontroll i området. 

 

Men, det är sannolikt inte anledningen till att Ryssland inte har fler ubåtar i Östersjön i dagsläget. Jag vill snarare påstå att detta beror på en kombination av flera anledningar:

- Östersjömarinen må vara Rysslands äldsta och den mest prestigefyllda av Rysslands flottor att tjänstgöra vid, men det är också den minst prioriterade av Rysslands fyra flottor (räknar bort Kaspiska flottiljen då det inte är en egen flotta). Ryska flottans två viktigaste uppgifter är nämligen att 1. säkerställa tillgängligheten till den strategiska avskräckningen, d.v.s. den marina delen av kärnvapentriaden (kärnvapenubåtarna). Och 2. säkra Arméns flanker och förhindra att en fiende via landstigning kan kringå eller anfalla armén i ryggen (d.v.s. kustförsvar).

De strategiska kärnvapenubåtarna är som bekant placerade i Norra Marinen och i Stillahavsmarinen och dessa båda flottor är därför de största och mest prioriterade flottorna i syfta att säkerställa att dessa kärnvapenubåtar kan ta sig ut fritt till sjöss och därmed säkra andraslagsförmågan i händelse av krig. Svartahavsmarinen är näst på tur i prioriteringsrodningen dels p.g.a. Rysslands krig mot Ukraina, men också p.g.a. Ryssland intresse av att upprätthålla en närvaro i Medelhavet och att kunna underhåll sina baser och styrkor i Syrien, vilket innan kriget omöjliggjorde passage av ryska örlogsfartyg via Bosporen i första hand säkerställdes av just Svartahavsmarinen. Östersjön har däremot fram till nyss ansetts vara en ganska lugn och säker region trots Natos utvidgning under tidigt 2000-tal, och därmed har Ryssland inte sett behov av att prioritera leveranser av nya ubåtar eller större ytfartyg till Östersjömarinen.

 

- Ryska varvsindustrin har haft mycket svårt att utveckla och producera nya moderna konventionella ubåtar (och ytfartyg) åt ryska flottan efter Sovjetunionens fall den  ekonomiska svält som följde i Ryssland under 90- och början av 20-talet. Man satsade i början av 2000-talet mycket resurser på den nya Saint Petersburg klassen (projekt 677 Lada) som var tänkt att efterträda Kilo 877 i alla fyra av Rysslands flottor. Dock visade sig den första ubåten i klassen vara så undermålig i både prestanda och kvalitet att man tvingades avbryta produktionen för att designa om hela ubåten från grunden. Och som nödlösning tvingades man samtidigt beställa nyproduktion av Kilo ubåtar i en lätt uppdaterad variant av vad som ursprungligen var en exportmodel (Kilo 636). Dessa har sedan beställts i flera omgångar allt eftersom pengar har varit tillgängliga och p.g.a. att utvecklingen av 677 Lada har fortsatt dra ut på tiden. De nyproducerade Kilo 636.3 har sedan tilldelats de olika marinerna utefter en prioriteringsordning, och då Östersjömarinen är minst prioriterad så har den fram tills nu inte tilldelats några nyproducerade ubåtar. F.n. är dock avsikten enligt OSINT att Östersjömarinen ska tilldelas tre nya Kilo ubåtar med början på RFS Petrozavodsk som är planerad att sjösättas i år. 

 

- Då alla Kilo 636.3 byggs vid varv i Saint Petersburg och därmed kör sina provturer här i Östersjön så är stora delar av den sjögående personalen vid 3.ubåtsdivisionen i Baltisk avdelad för att bemanna de nybyggda ubåtarna under deras provturer. Man har därmed sannolikt inte personal nog för att även bemanna fler egna ubåtar än dagens enda enhet. Men det innebär ju dock att när man väl tillförs egna nybyggda Kilo 636.3 så har man redan utbildade och erfarna besättningar som kan bemanna dessa, vilket torde snabba på införandet.

 

The Russian Baltic Fleet – Organisation and role within the Armed Forces in 2020

Rysslands Östersjömarin - utveckling och uppgifter (2008)

 

20 hours ago, IED said:

Inte för att ubåtar i sig är olämpliga i Östersjön.

 

Precis. Östersjön är mycket väl lämpat för ubåtar p.g.a. de mycket svåra hydroakustiska förhållandena och den mycket dåliga sikten. 

Edited by Pärmtroll
  • Thanks 4
Posted (edited)

Tack för info. För att tydligare illustrera den snabba reduceringen av den ryska ubåtsflottan i Östersjömarinen speciellt efter Sovjetunionens sönderfall så har jag försökt sammanställa det ungefärliga antalet ubåtar i den sovjetiska/ryska Östersjömarinen vart 10:e år de senaste 50 åren. Samt även uppskatta antalet 2035. Jag har även angett antalet svenska ubåtar som en jämförelse.

 

Sovjetunionen/Ryssland Östersjömarinen: 

1975: ca 83 (6 st SSB + 2 st SSG + 75 SS)
1985: ca 32 (6 st SSB + 3 st SSG + 23 st SS)

1995:       12 (SS)
2005:       2 (SS)
2015:        2 (SS)
2025:       1  (SS)

2035:       3-5? (SS med viss förmåga att medföra och avfyra ett litet antal kryssningsrobotar genom                                         två av torpedtuberna)

 

Sverige:

1975:      20 

1985:      12

1995:      11

2005:      7

2015:       5 (varav 4 st operativa)

2025:      5 (varav 4 st operativa)

2035:      5 (alla operativa)

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1
  • Thanks 1
  • 3 weeks later...
Posted

I en artikkel i FT hevdes det at UK er i fremskridende samtaler med både Danmark og Sverige om bygging av krigsskip.
 

The UK is in advanced talks to build warships for Denmark and Sweden, in a big potential boost to Scottish shipbuilders and the wider British defence industry.

The discussions, confirmed by people familiar with the talks, follow the announcement on Sunday of the UK’s largest ever warship export deal, with Norway.

One of the people briefed on the talks said an agreement between London and Copenhagen was “very close, almost nailed on”.

Talks with Sweden were “very positive” but more complex because Stockholm was negotiating a range of UK options while also considering a rival offer from France, they added.

The discussions are centred on FTSE 100 defence group Babcock International producing Type-31 frigates at Rosyth in Scotland for Denmark and Sweden.
A Danish deal for three Type-31 “Arrowhead 140” frigates is expected to be announced this month.

Denmark may look to build additional Type-31 frigates domestically after the initial order, one of the people familiar with the talks said.

https://www.ft.com/content/c84e2df3-2cc0-453c-9f11-b1db1ba99b28
 

 

  • Thanks 2
Posted
24 minutes ago, PerB said:

Inte alls förvånad :)

 

Omställningen från att ”hålla gränsen” till kontroll (A2/AD) och ta striden till fienden har varit uppenbar att vi behöver göra. Kul att höra att det är igång!

 

Han avslöjade ju också att ett av Natos förmågemål på oss är att kontrollera Östersjön (och förneka motståndaren handlingsfrihet).

Posted
On 9/6/2025 at 1:06 PM, Slenke said:

Han avslöjade ju också att ett av Natos förmågemål på oss är att kontrollera Östersjön (och förneka motståndaren handlingsfrihet).

 

Hur går det här med att kontrollera Östersjön ihop med fokus på långräckviddigt luftvärn för Luleå ihop egentligen? Ligger man långt ut till havs känns det inte som att man har möjlighet att skydda så många andra objekt, om Luleå inte är del av en flottgrupp som man ska täcka vill säga.

Posted (edited)
27 minutes ago, PerB said:

 

Hur går det här med att kontrollera Östersjön ihop med fokus på långräckviddigt luftvärn för Luleå ihop egentligen? Ligger man långt ut till havs känns det inte som att man har möjlighet att skydda så många andra objekt, om Luleå inte är del av en flottgrupp som man ska täcka vill säga.

Det handlar inte om att skydda land utan att förneka motståndaren handlingsfrihet till havs inom ett område. Med fyra Luleå kan vi tillsammans med allierade i praktiken kontrollera de viktigaste delarna i Östersjön för att skydda handelssjöfarten, minröjningsoperationer samt överskeppning av trupp och förmåga till Baltikum och Finland.

 

Det är hela poängen med områdesluftvärn och inget som går att göra med typ Visby.

 

Det handlar inte längre om att ”hålla gränsen” och skydda svenskt territorialvatten. Nu tar vi striden till dom istället.

Edited by Slenke
  • Like 1
  • 2 weeks later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...