Jump to content
Tengis

Flottans framtid?

Recommended Posts

Nu men tanke på att man plockade bort ny korvett/fregatt från materielförsörningsplanen fram till 2021 så undrar man ju lite vad som kommer hända med flottan. När ska regeringen bestämma sig för VAD vi ska ha flottan till. Ska vi ha den till att försvara svenskt vatten är det ju lika bra att släppa Visby och utveckla en ny typ av Robotbåt eller liknade. Ska vi däremot ut på "öppet vatten" är det väl dags att köpa något större, typ 2500-3000 tons klassen om vi pratar ytstridsfartyg.

 

Det viktigaste är att om vi ska ha något större se då till att köpa från hyllan. Det är svindyrt att hela tiden utveckla eget...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu men tanke på att man plockade bort ny korvett/fregatt från materielförsörningsplanen fram till 2021 så undrar man ju lite vad som kommer hända med flottan. När ska regeringen bestämma sig för VAD vi ska ha flottan till. Ska vi ha den till att försvara svenskt vatten är det ju lika bra att släppa Visby och utveckla en ny typ av Robotbåt eller liknade. Ska vi däremot ut på "öppet vatten" är det väl dags att köpa något större, typ 2500-3000 tons klassen om vi pratar ytstridsfartyg.

 

Det viktigaste är att om vi ska ha något större se då till att köpa från hyllan. Det är svindyrt att hela tiden utveckla eget...

problemet är kanske tanken på att den skall vara lite bra på allt. Kan vi inte försvara eget vatten kanske vi inte skall ut på djupt vatten. Så jag tycker ubåt och Robotbåt till en börja med. sen kanske något/några större PR fartyg som kan ge öppet vatten erfarenhet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är bara det att robotbåtens överlevnad under kvalificerat lufthot är lite ifrågasatt efter första Gulfkriget, när brittiska Lynxhelikoptrar radera ut irakiska robotbåtar på löpande band med Sea Skua. Det visade sig efteråt att eftersom en robotbåts sensorer och radar sitter relativt nära vattenytan så har den svårt att upptäcka lufthot på väldigt låg höjd över vattnet. Dessutom så rör sig en robotbåts skrov relativt mycket i vattnet jmf med större fartyg, vilket inverkar negativt både på möjligheten att upptäcka lufthot som att bekämpa dessa. Därför så tror jag att man måste upp i åtminstone Visby storlek för att fartygen ska ha en chans.

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är bara det att robotbåtens överlevnad under kvalificerat lufthot är lite ifrågasatt efter första Gulfkriget, när brittiska Lynxhelikoptrar radera ut irakiska robotbåtar på löpande band med Sea Skua. Det visade sig efteråt att eftersom en robotbåts sensorer och radar sitter relativt nära vattenytan så har den svårt att upptäcka lufthot på väldigt låg höjd över vattnet. Dessutom så rör sig en robotbåts skrov relativt mycket i vattnet jmf med större fartyg, vilket inverkar negativt både på möjligheten att upptäcka lufthot som att bekämpa dessa. Därför så tror jag att man måste upp i åtminstone Visby storlek för att fartygen ska ha en chans.

 

/Per

 

 

Intressant, hade lite dålig koll på just den biten måste jag säga.

 

Då kanske man kunde titta på något Milgem-class stilen. http://en.wikipedia.org/wiki/Milgem_class_corvette

 

Jag hade stora förhoppningar på Visbykorvetterna men det känns som snålheten i slutfasen av projektet har gjort att det finns allt för stora hål i förmågan.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu men tanke på att man plockade bort ny korvett/fregatt från materielförsörningsplanen fram till 2021 så undrar man ju lite vad som kommer hända med flottan. När ska regeringen bestämma sig för VAD vi ska ha flottan till. Ska vi ha den till att försvara svenskt vatten är det ju lika bra att släppa Visby och utveckla en ny typ av Robotbåt eller liknade. Ska vi däremot ut på "öppet vatten" är det väl dags att köpa något större, typ 2500-3000 tons klassen om vi pratar ytstridsfartyg.

 

Det viktigaste är att om vi ska ha något större se då till att köpa från hyllan. Det är svindyrt att hela tiden utveckla eget...

Finns ingen anledning i värden att köpa ett eller flera fartyg från utländska varv... Jobben skall vara här och dyrt bör det inte bli att utvecka vidare om politikerna låter bli att lägga sig i igen.

Problemet för visby var i korta drag att de skulle ersätta LANDSORT som minröj med kanon, Lv robbot och röjfunktioner. 5 eller 6 fartyg.

Nästa omgång skulle bli Korvetter med Sjömålsrobbot 15, kanon och Lv Robbot.

Sen skulle samma fartyg klara alla uppgifter utan att växa.... samma kostym mindre buddget mm.

Sen tyckte politikerna att det blev dyrt med projektet som man ville plocka bort LV robbot.... Suck...

När de fattade att flottan inte kunde använda fartygen utan LV robbot så fick man inleda uppgradering...

Där är vi nu.

 

Det dyra i visby är inte radar osynligheten utan att den är tysst i gång med om man kör på det sättet.

Jenkarna ville bygga en version hos sig i glasfiber utan smyg förmåga mot minor mm som var större.

 

Tekniken att göra båtar till minimala måltavlor för radar kan kockums och göra maskinen tyst för att inte låta i vattnet för minor kan man med.

Frågan är bara vad vi vill ha för fartyg och vem är det de ska försvara oss mot.

Eller ska de vara internationella opperationer...

Jag vill ha fler korvetter av visby klass eller utvecklade med mer bett mot fienden och mindre minröj.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är väl klart det är dyrare att utveckla själv än att köpa ett färdigt projekt från hyllan, annars skulle väl alla köra sitt eget race.

Vill vi ha jobben i landet är det väl bara att licensbygga MEKO-fartyg. Men att utveckla nya fartyg har vi ju märkt är snordyrt. Att tro att politikerna inte ska peta i försvarsprojekt är naivt att tro, även där fördel att köpa färdig materiel.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Finns ingen anledning i värden att köpa ett eller flera fartyg från utländska varv... Jobben skall vara här och dyrt bör det inte bli att utvecka vidare om politikerna låter bli att lägga sig i igen.

Problemet för visby var i korta drag att de skulle ersätta LANDSORT som minröj med kanon, Lv robbot och röjfunktioner. 5 eller 6 fartyg.

Nästa omgång skulle bli Korvetter med Sjömålsrobbot 15, kanon och Lv Robbot.

 

 

Jag har aldrig hört nåt annat än att minröjningsförmågtan hos Visby är för självförsvar och då menar jag endast självförsvar. Det måste vara en missuppfattning att de skulle ersätta Landsort. Att ge sig in i ett område med aktiva minor med ett över 70 meter långt fartyg måste vara så nära självmord man kan komma, och det inte bara jag som tycker det utan det är även flera med lång erfarenhet av minjakt som säger samma sak i kommentarer som jag läst.

 

Efter de dyrbara erfarenheterna från Visbysystemet där Kockums har lyckats krama ur extra miljarder av regeringen för att dom vetat att regeringen inte har haft nåt annat val än att fullfölja projektet, så lär det dröja innan man vågar ge sig på att låta Kockums utveckla ett nytt ytsystem. Nästa ytprojekt, de två patrullfartygen med korvettkapacitet, blir med 100 % säkerhet direktköp från utlandet, och det har man redan gått ut med att det kommer att bli så. Dock så är fartygens preliminära leverans framskjuten från ca 2021-22 till ca 2025. Med anledning av detta så är det planerat att ge Gävleklassen en utökad halvtidsmodernisering så att de kan förbli i tjänst fram till att de nya patrullfartygen levereras (det var tidigare planerat att de bara skulle få en begränsad HTM).

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

Finns ingen anledning i värden att köpa ett eller flera fartyg från utländska varv... Jobben skall vara här och dyrt bör det inte bli att utvecka vidare om politikerna låter bli att lägga sig i igen.

Problemet för visby var i korta drag att de skulle ersätta LANDSORT som minröj med kanon, Lv robbot och röjfunktioner. 5 eller 6 fartyg.

Nästa omgång skulle bli Korvetter med Sjömålsrobbot 15, kanon och Lv Robbot.

 

Jag har aldrig hört nåt annat än att minröjningsförmågtan hos Visby är för självförsvar och då menar jag endast självförsvar. Det måste vara en missuppfattning att de skulle ersätta Landsort. Att ge sig in i ett område med aktiva minor med ett över 70 meter långt fartyg måste vara så nära självmord man kan komma, och det inte bara jag som tycker det utan det är även flera med lång erfarenhet av minjakt som säger samma sak i kommentarer som jag läst.

 

Efter de dyrbara erfarenheterna från Visbysystemet där Kockums har lyckats krama ur extra miljarder av regeringen för att dom vetat att regeringen inte har haft nåt annat val än att fullfölja projektet, så lär det dröja innan man vågar ge sig på att låta Kockums utveckla ett nytt ytsystem. Nästa ytprojekt, de två patrullfartygen med korvettkapacitet, blir med 100 % säkerhet direktköp från utlandet, och det har man redan gått ut med att det kommer att bli så. Dock så är fartygens preliminära leverans framskjuten från ca 2021-22 till ca 2025. Med anledning av detta så är det planerat att ge Gävleklassen en utökad halvtidsmodernisering så att de kan förbli i tjänst fram till att de nya patrullfartygen levereras (det var tidigare planerat att de bara skulle få en begränsad HTM).

 

/Per

Vad finns det för fartygsklasser på marknaden som kan fylla den rollen idag?

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

Finns ingen anledning i värden att köpa ett eller flera fartyg från utländska varv... Jobben skall vara här och dyrt bör det inte bli att utvecka vidare om politikerna låter bli att lägga sig i igen.

Problemet för visby var i korta drag att de skulle ersätta LANDSORT som minröj med kanon, Lv robbot och röjfunktioner. 5 eller 6 fartyg.

Nästa omgång skulle bli Korvetter med Sjömålsrobbot 15, kanon och Lv Robbot.

 

 

Jag har aldrig hört nåt annat än att minröjningsförmågtan hos Visby är för självförsvar och då menar jag endast självförsvar. Det måste vara en missuppfattning att de skulle ersätta Landsort. Att ge sig in i ett område med aktiva minor med ett över 70 meter långt fartyg måste vara så nära självmord man kan komma, och det inte bara jag som tycker det utan det är även flera med lång erfarenhet av minjakt som säger samma sak i kommentarer som jag läst.

 

Efter de dyrbara erfarenheterna från Visbysystemet där Kockums har lyckats krama ur extra miljarder av regeringen för att dom vetat att regeringen inte har haft nåt annat val än att fullfölja projektet, så lär det dröja innan man vågar ge sig på att låta Kockums utveckla ett nytt ytsystem. Nästa ytprojekt, de två patrullfartygen med korvettkapacitet, blir med 100 % säkerhet direktköp från utlandet, och det har man redan gått ut med att det kommer att bli så. Dock så är fartygens preliminära leverans framskjuten från ca 2021-22 till ca 2025. Med anledning av detta så är det planerat att ge Gävleklassen en utökad halvtidsmodernisering så att de kan förbli i tjänst fram till att de nya patrullfartygen levereras (det var tidigare planerat att de bara skulle få en begränsad HTM).

 

/Per

 

Att de en gån var tänkta att ersätta Landsort är jag ganska säker på, kan vara så att jag har en gammal tidning med marin nytt liggande i kartong i mina gömmor att komma i men är inte helt säker. Hur man bäst jagar minor vet jag inte något om men att ha ett fartyg som är tyst och omagnetiskt är ju en bra start. Finns fler parametrar dock som är viktiga.

 

Att kockums skull ha krämat ut pengar ur staten är inte så troligt. Jag har erfarit att FMV är rätt besvärliga med vilka krav som skall fyllas och de är bra på att uppfinna hjulet igen. Det finns massor med exempel på det.

 

Hela fördyringen beror på att man ställde för höga krav på tyst gång och teknik som inte fanns vid tillfället för projekt start.

Vissa saker är svårare att ta fram än andra.

När sedan politik läggs i vågskålen och ekonomin dras ned så blir det svårare att utveckla det kunden vill ha på samma tid.

 

Det är sunt förnuft att mer pengar in, mindre tid att lösa tekniska svårigheter.

 

Enda rätta är att fortsätta nu när vi vet och kan hur tekniken fungerar då är det inte samma problem längre. Få i världen kan bygga i kolfiber och än färre göra så bra fartyg som Visby kommer vara när det är helt färdigt.

Vi är dock försmå för att inte sammarbeta med någon på området och borde exportera vilket vi alla vet hur det låter i media.

 

Jag tror på Visby och framtida båtar i Kolfiber då vi nu har den unika kunskapen. Varför slänga den eller sälja ut den.

Kockums är ju dess utom ledande på ubåtar och sterlingmotorer så fortsätt använda det som är bästa tekniken även om det är dyrare.

Det vi behöver är ett försvar som vill ha senaste och bästa tekniken för våra behov, inte för att opperera i andra delar av världen som primär faktor.

Då kan vi även exportera våra produkter i slut ändan och kanske lära av de krav andra ställer.

 

Ligger man steget före och har tänkt igenom saker nogrant som man gjorde förr i försvaret så lönar det sig i längden.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Vad finns det för fartygsklasser på marknaden som kan fylla den rollen idag?

 

 

Beror på hur du vill definiera rollen. Om det gäller havsgående korvetter om ca 1000-2000 ton finns t.ex. följande klasser (med specs och beväpning):

 

Barroso (103 m, 2300 ton, Brasilien). 113 mm allmålskanon, 40 mm automatkanon, 4 x Exocet, 6 x Mk. 46 torpedtuber. Platta och hangar för Super Lynx. Patrullkorvett.

 

Braunschweig (90 m, 1840 ton, Tyskland). 76 mm allmålskanon, 2 x 27 mm automatkanon, 4 x RBS-15, 2 x 21 RAM CIWS. Platta och hangar för två helikopter-UAV. Ytattackkorvett.

 

Gepard (102 m, 1930 ton, Ryssland).76 mm allmålskanon, 8 x Kh-35, 20 x Osa-M SAM, 2 x AK-630 CIWS, 4 x 533 mm torpedtuber, antiubåtsrobotar, 12-20 minor. Ingen helikopter. Allmålskorvett.

 

MILGEM (100 m, 2300 ton, Turkiet). 76 mm allmålskanon, 8 x Harpoon, 21 x RAM CIWS, 6 x Mk. 46 torpedtuber. Platta och hangar för S-70B Seahawk. Patrull- och ubåtsjaktkorvett.

 

Sa'ar 5 (85 m, 1230 ton, Israel/USA). 8 x Harpoon, 64 x Barak 1 SAM, 6 x Mk. 46 torpedtuber, Phalanx CIWS. Platta och hangar för en AS565 Dauphin. Ingen kanon. Allmålskorvett med mycket starkt luftvärn.

 

Sigma (90 m, 1700 ton, Indonesien/Nederländerna). 76 mm allmålskanon, 2 x 20 mm automatkanon, 4 x Exocet, 2 x 4 Mistral SAM, 2 x MU 90 torpedtuber. Helikopterplatta, möjlighet till hangar. Patrullkorvett.

 

Steregusjij (105 m, 2200 ton, Ryssland). 100 mm allmålskanon, 8 x Kh-35, 6 x Medvedka ASWM, 12 x Redut SAM, 2 x AK-630 CIWS, 8 x 330 mm torpedtuber. Platta och hangar för en Ka-27. Allmålskorvett.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

Vad finns det för fartygsklasser på marknaden som kan fylla den rollen idag?

 

 

Beror på hur du vill definiera rollen. Om det gäller havsgående korvetter om ca 1000-2000 ton finns t.ex. följande klasser (med specs och beväpning):

 

Barroso (103 m, 2300 ton, Brasilien). 113 mm allmålskanon, 40 mm automatkanon, 4 x Exocet, 6 x Mk. 46 torpedtuber. Platta och hangar för Super Lynx. Patrullkorvett.

 

Braunschweig (90 m, 1840 ton, Tyskland). 76 mm allmålskanon, 2 x 27 mm automatkanon, 4 x RBS-15, 2 x 21 RAM CIWS. Platta och hangar för två helikopter-UAV. Ytattackkorvett.

 

Gepard (102 m, 1930 ton, Ryssland).76 mm allmålskanon, 8 x Kh-35, 20 x Osa-M SAM, 2 x AK-630 CIWS, 4 x 533 mm torpedtuber, antiubåtsrobotar, 12-20 minor. Ingen helikopter. Allmålskorvett.

 

MILGEM (100 m, 2300 ton, Turkiet). 76 mm allmålskanon, 8 x Harpoon, 21 x RAM CIWS, 6 x Mk. 46 torpedtuber. Platta och hangar för S-70B Seahawk. Patrull- och ubåtsjaktkorvett.

 

Sa'ar 5 (85 m, 1230 ton, Israel/USA). 8 x Harpoon, 64 x Barak 1 SAM, 6 x Mk. 46 torpedtuber, Phalanx CIWS. Platta och hangar för en AS565 Dauphin. Ingen kanon. Allmålskorvett med mycket starkt luftvärn.

 

Sigma (90 m, 1700 ton, Indonesien/Nederländerna). 76 mm allmålskanon, 2 x 20 mm automatkanon, 4 x Exocet, 2 x 4 Mistral SAM, 2 x MU 90 torpedtuber. Helikopterplatta, möjlighet till hangar. Patrullkorvett.

 

Steregusjij (105 m, 2200 ton, Ryssland). 100 mm allmålskanon, 8 x Kh-35, 6 x Medvedka ASWM, 12 x Redut SAM, 2 x AK-630 CIWS, 8 x 330 mm torpedtuber. Platta och hangar för en Ka-27. Allmålskorvett.

 

ursäkta en relik från kalla kriget men hur bra är det att köpa en rysk korvett, skulle de kärva till sig i närområdet känns de inte så bra att de sitter på kunskapen exakt vad den har för svagheter, sen kan vi ju finna oss helt utan reservdelar om de passar deras intressen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

 

Vad finns det för fartygsklasser på marknaden som kan fylla den rollen idag?

 

Beror på hur du vill definiera rollen. Om det gäller havsgående korvetter om ca 1000-2000 ton finns t.ex. följande klasser (med specs och beväpning):

 

Barroso (103 m, 2300 ton, Brasilien). 113 mm allmålskanon, 40 mm automatkanon, 4 x Exocet, 6 x Mk. 46 torpedtuber. Platta och hangar för Super Lynx. Patrullkorvett.

 

Braunschweig (90 m, 1840 ton, Tyskland). 76 mm allmålskanon, 2 x 27 mm automatkanon, 4 x RBS-15, 2 x 21 RAM CIWS. Platta och hangar för två helikopter-UAV. Ytattackkorvett.

 

Gepard (102 m, 1930 ton, Ryssland).76 mm allmålskanon, 8 x Kh-35, 20 x Osa-M SAM, 2 x AK-630 CIWS, 4 x 533 mm torpedtuber, antiubåtsrobotar, 12-20 minor. Ingen helikopter. Allmålskorvett.

 

MILGEM (100 m, 2300 ton, Turkiet). 76 mm allmålskanon, 8 x Harpoon, 21 x RAM CIWS, 6 x Mk. 46 torpedtuber. Platta och hangar för S-70B Seahawk. Patrull- och ubåtsjaktkorvett.

 

Sa'ar 5 (85 m, 1230 ton, Israel/USA). 8 x Harpoon, 64 x Barak 1 SAM, 6 x Mk. 46 torpedtuber, Phalanx CIWS. Platta och hangar för en AS565 Dauphin. Ingen kanon. Allmålskorvett med mycket starkt luftvärn.

 

Sigma (90 m, 1700 ton, Indonesien/Nederländerna). 76 mm allmålskanon, 2 x 20 mm automatkanon, 4 x Exocet, 2 x 4 Mistral SAM, 2 x MU 90 torpedtuber. Helikopterplatta, möjlighet till hangar. Patrullkorvett.

 

Steregusjij (105 m, 2200 ton, Ryssland). 100 mm allmålskanon, 8 x Kh-35, 6 x Medvedka ASWM, 12 x Redut SAM, 2 x AK-630 CIWS, 8 x 330 mm torpedtuber. Platta och hangar för en Ka-27. Allmålskorvett.

ursäkta en relik från kalla kriget men hur bra är det att köpa en rysk korvett, skulle de kärva till sig i närområdet känns de inte så bra att de sitter på kunskapen exakt vad den har för svagheter, sen kan vi ju finna oss helt utan reservdelar om de passar deras intressen.

Nja det tror jag inte ska påverka, tror ryssen har full koll på hur våra Visby-korvetter också fungerar. Reservdelar får vi ju se till att licenstillverka oavsett varifrån vi handla båt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Borde man inte införa en patrullbåt igen i marinen?

 

En arvtagare till Hugin och Kaparenklassens arbetshästar?

 

4o meter långa och sju meter breda fartyg med vattenjetagregat, byggda i kolfiberkomposit. Fartyg med både skrovfast och släpsonar av senaste snitt. Med modern ubåtsjakttorped, AU-granater, Kongsberg NSM-robotar och en lätt 40mm Boforspjäs i fören. Ubåtsjakt som främsta arbetsroll!

 

En landkrabbas naiva funderingar..

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Fartygen behöver ju inte vara State of the Art som Visby.

 

Räcker väl med en traditionell och ganska enkel skrovkonstruktion men med modern och ny utrustning..

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det här har jag också funderat på och jag håller med om att marinen behöver en enklare men sjövärdig och uthållig fartygstyp som kan ligga ute ett par veckor och patrullera/övervaka. Den borde kunna utföra lätt till medelsvår ubåtsjakt och ha en modern (inte en gammal Mk2 från 1948 som används idag) 40 mm pjäs med ett radarsikte för självförsvar (förslagsvis en Bofors 40 mm Mk4 med ett äldre men renoverat och uppdaterat sikte från patrullbåtarna). Vi kan nog glömma AU-granater dock för det systemet utgick i och med genomförandegruppens katastrofala beslut 2008 att lägga ner allt vad ubåtsjaktvapen hette, och dessutom så tror jag inte ett sådant fartyg måste vara bestyckat med sjörobotar. Det skulle riskera att fördyra projektet så att det inte blir verklighet. Förresten, varför skulle vi beställa norska NSM när vi har vår egen RBS 15 Mk 2,5?

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tänkte att NSM är ett modernt vapen, men mest att den väger mindre.

 

Fartygen behöver ju sen inte vara styckade "till vardags", men kunna rustas med sjömålsrobot vi behov för att förstärka försvarsförmågan.

Edited by Airboy80

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tänkte att NSM är ett modernt vapen, men mest att den väger mindre.

 

Fartygen behöver ju sen inte vara styckade "till vardags", men kunna rustas med sjömålsrobot vi behov för att förstärka försvarsförmågan.

 

NSM måhända är något modernare än RBS-15 Mk 2,5 som vi använder, men RBS-15 har överlägsen sprängkraft och verkan i målet.

 

Det skulle kunna vara en lösning, men robotlavettagens placering måste ändå provas ut och vikten och utrymmet som måste tas i anspråk inkräktar på annan nödvändig utrustning som motmedel, torpedtuber, RHIB båtar, kulsprutor och räls för minor/sjunkbomber. Vad skulle du välja? 2 st sådana här patrullbåtar som är "fitted for SSM but not with", eller 4 liknande patrullbåtar fast utan SSM? Jag skulle nog välja det senare alternativet. Efter att Visbyklassen utrustats fullt ut (kan dock diskuteras ;-)) i v. 5, Gävleklassen genomgått sin halvtidsmodernisering, och antalet vedettbåtar/bevakningsbåtar reducerats från 13 till 7, så torde det allmänna behovet av ytterligare skrov för patrullering/bevakning vara högre de närmaste åren än det specifika behovet av ytterligare sjörobotbestyckade ytenheter.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lite sådana här på lastbil till Hemvärnet, så kommer ändå inget i närheten av kusten ;)

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lite svårt dock att försöka föra en dialog med ett ev. kränkande statsfartyg eller jaga bort en kränkande ubåt med ett sånt här ;-)

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sverige är allså i behov av nån som liknar Hamina-klassens robotfartyg.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lite svårt dock att försöka föra en dialog med ett ev. kränkande statsfartyg eller jaga bort en kränkande ubåt med ett sånt här ;-)

 

/Per

 

Tja.. Det är lite mer av en.. hm.. ensidig dialog!

 

*KA-nostalgiker*

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sverige är allså i behov av nån som liknar Hamina-klassens robotfartyg.

 

 

Väldigt trånga inuti vilket naturligtvis påverkar såväl besättningens prestanda som uthållighet, och även med väldigt dålig räckvidd (750 NM/30 knop om jag minns rätt). Frågan är om sjövärdigheten är mycket att ha heller. I princip enbart konstruerade för att kunna gömma sig så länge som möjligt, och sedan snabbt attackera och utföra ett anfall med robotar och sedan snabbt dra sig undan i skydd av sina lv-robotar. Den uppgiften är dom nog bra på, men dom är knappast några uthålliga och sjövärdiga patrullfartyg som den svenska marinen är i stort behov av de närmaste åren.

 

Mitt förslag är lite mer modest. Se till att även de två Stockholmskorvetterna byggs om till vedettbåtar (med möjlighet att utrustas med sjörobot om behovet uppstår) så att vi åtminstone får fyra stora och fem små vedettbåtar, och genomför halvtidsmodernisering även på den tredje Gotlandsubåten. Halvtidsmoderniseringen på Gävleklassens korvetter hoppas jag regeringen fattar beslut om snart och att den genomförs fullt ut, samt att den även kommer att innebära att den aktra 40 mm Mk2 pjäsen byts ut mot en modern 40 mm Mk 4 pjäs (som inte bara kan använda utan även kan programmera 3P ammunition). Även ett nytt stödfartyg som ersätter HMS Trossö vore inte dumt (behöver förmodligen inte vara lika stort som det som den norska marinen beställt).

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Jag tänkte att NSM är ett modernt vapen, men mest att den väger mindre.

 

Fartygen behöver ju sen inte vara styckade "till vardags", men kunna rustas med sjömålsrobot vi behov för att förstärka försvarsförmågan.

 

NSM måhända är något modernare än RBS-15 Mk 2,5 som vi använder, men RBS-15 har överlägsen sprängkraft och verkan i målet.

 

Det skulle kunna vara en lösning, men robotlavettagens placering måste ändå provas ut och vikten och utrymmet som måste tas i anspråk inkräktar på annan nödvändig utrustning som motmedel, torpedtuber, RHIB båtar, kulsprutor och räls för minor/sjunkbomber. Vad skulle du välja? 2 st sådana här patrullbåtar som är "fitted for SSM but not with", eller 4 liknande patrullbåtar fast utan SSM? Jag skulle nog välja det senare alternativet. Efter att Visbyklassen utrustats fullt ut (kan dock diskuteras ;-)) i v. 5, Gävleklassen genomgått sin halvtidsmodernisering, och antalet vedettbtar/bevakningsbåtar reducerats från 13 till 7, så torde det allmänna behovet av ytterligare skrov för patrullering/bevakning vara högre de närmaste åren än det specifika behovet av ytterligare sjörobotbestyckade ytenheter.

 

/Per

 

 

 

Okej då!

 

Sjömålsrobotinstallation kanske är överkurs.

 

Men en ny, mindre och lätt fartygstyp i storleksklassen mellan de gamla patrull och robotbåtarna. Med god fartprestanda och uthållighet, en lätt och ny 40mm Mk.4 i fören och helst ny torped. Modern sonarutrustning och med ytövervakning och ubåtsjakt som främsta uppgifter. Kvantitet före Cutting Edge! En fartygstyp som i mina ögon skulle ha ett existensberättigande nu. Speciellt när BvB 80 ska bort enligt vad jag har hört..

 

Tror dock att det kan bli ett politiskt känsligt fartygsval.. Jag tror inte att politikerna vill ha några nya kontroversiella ubåtsjakter längs kusterna. Hellre då inget veta om vad som sker under djupet.

Edited by Airboy80

Share this post


Link to post
Share on other sites

Då verkar vi vara ganska överens. Jag tror att marinen behöver en arbetshäst som kan avlasta korvetterna lite grand när det gäller sjötrafikövervakning och övervakning av territorialvattnet både på ytan och under ytan, samt kunna hjälpa till att jaga ubåtar inomskärs och i havsbandet. De fem BvB 80 som blir kvar i Göteborg har inte sjötrafikövervakning som huvuduppgift, så det kommer bara att finnas de två vedettbåtarna av den kommande Kalmar-klassen som kommer att ha detta som huvuduppgift. Jag tror dock man måste upp i ca 300 ton för att få ett tillräckligt sjövärdigt och uthålligt fartyg. Kanske med en 40 mm Mk 4 förut och en akterut som huvudbestyckning, och med renoverade radarsikten från patrullbåtarna, ubtorpeder, fyra ksp 88 för närförsvar på signalbryggorna och på akterdäck, räls för minor/sjunkbomber, MASS kastare framför bryggan, skrov- och släphydrofon, RHIB båtar, och 2 st dieselmotorer för 26 knop och 2 konventionella KAMEWA propellrar för ekonomin. Helst så skulle man förstås också vilja se vridbara ELMA kastare på fördäcket av typ ASW 601. Kanske går det att återuppta utvecklingen och produktionen av ELMA om medel tillförs?

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo Perman, jag tror att vi är ganska överens. Ditt förslag får "tummen upp" utav mig.

 

Fast ska man se krasst på det hela får de inte bli för potenta heller.. Då kommer det aldrig att tillföras några medel till byggande. Svår avvägning det där.

 

Kanske patrullfartyg i två versioner vore någonting mer realistiskt att hoppas på?

 

Ett par - tre fartyg om 300 - 350 ton och några fler fartyg som är mindre kanske kunde vara en verklighetsanpassad lösning.? Om än sämre!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Verkar som att de två nya ytstridsfartygen som skulle levereras 2021 - 2023 till en kostnad av 4,1 - 4,9 miljarder kronor nu har strukits ur materielplanen:

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17388787.ab

 

Jan Salestrand, chef för ledningsstaben vid Högkvarteret, bekräftar i dag att ett antal miljarder förskjutits från marinen till andra vapengrenar inom Försvarsmakten. Orsaken till det är att två korvetter från marinens flotta inte kommer att ersättas med nya under försvarets nuvarande tioårsplan.

 

 

 

Dessa fartyg var avsedda att ersätta korvetterna Gävle och Sundsvall, så inom tio år kommer vi då bara att ha de fem Visbykorvetterna för ytattack (som dessutom inte ser ut att komma att utrustas med lvrobot). En närmast katastrofal utveckling för marinen. De för marinen förödande försvarsbesluten från år 1958 och 1972 ser ut att upprepa sig ännu en gång.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kanske patrullfartyg i två versioner vore någonting mer realistiskt att hoppas på?

 

 

Nej! Skall man få stordriftsfördelar och flexibilitet i användningen skall man bara ha en typ av båt. Månne även utrustning kan delas med de ubåtsjakthelikoptrar som vi borde ha?

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...