Jump to content

Stromoren

Nivå 9
  • Posts

    103
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Stromoren last won the day on August 26 2025

Stromoren had the most liked content!

Profile Information

  • Kön
    Man
  • Placering
    Flottan

Previous Fields

  • Grundutbildad inom
    Flottan
  • Utlandstjänst
    Ja

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

Stromoren's Achievements

Menig 3

Menig 3 (6/18)

84

Reputation

  1. Det är naturligtvis normalt. Dock är gemensamma bestrykningsvinklar rätt begränsade. Ett normalt tillvägagångssätt är att eldledare CEROS målfattar och sedan visar in aktra siktet (höjd, sida, avstånd). Vi hade ett snarlikt system på Stockholms-korvetterna när de hade två pjäser men optroniskt aktra sikte.
  2. Någon här har väldigt svårt att ta till sig ren svenska... Eller trollar du för att få någon att spränga topplocket? FÖRST bestämmer man vad det är man vill åstadkomma! DÄREFTER projekteras fartyget med de FÖRMÅGORNA! Vi vet inte vad dessa förmågor är och de har definitivt ändrat sig sedan 2015... Storleken bestäms av vad FM har kravställt i fråga om t ex fart, uthållighet, besättning och VERKAN (Pärmtroll skriver att det inte är omöjligt att det landar i något liknande Visby G2 men det är ju en gissning!). Att börja med att säga "vi ska ha ASTER 30 och RB15Mk4" är helt galet!! Det viktigaste nu är att arbetet får påbörjas!
  3. Först ska sägas att alla vapensystem har egna rikt- och avfyringsbegränsningar så att de inte av misstag skjuter in i eget fartyg (vilket dock har hänt...). Att skjuta i negativ elevation är dock normalt då du måste ta hänsyn till fartygets rullning! Vid kraftig sidsjö eller kraftig gir, kan du lätt hamna -20 grader... När det gäller optroniska sikten (typ EOS500) så invisas dessa normalt från spaningsradar (förmodligen SG 1 X men beroende på integration). I gynnsamma skjutfall (t ex flera inkommande mål på samma sida kan CEROS200 användas för invisning och målfördelning. Nu med brasklappen att det hade varit självklart med ett CETRIS-system men vi vet inte hur integrationen blir med SETIS? Förhoppningsvis kan även Trackfire invisas direkt från SETIS(?) Sen är det oftast så att ett optroniskt sikte följer BÄTTRE efter mållåsning än ett radarsikte vid lågflygande mål!
  4. Här ser man Trackfire till vänster "SB akter" och även att det är RB15 MkIII (Unik tub). Definitivt CEROS sikte till 57:an (integrationen klar) och troligen ett optroniskt sikte akter till 40:an. Kanske det som används till TRIDON versionen?
  5. Märk att ministern påpekar att FM "lånar ut" ksp till KBV. Det innebär att något förband tvingas låna ut sina ksp till dess nyanskaffning av ksp27 påbörjas!
  6. Detta torde vara ett krav för vår Hkp17.
  7. "BAFO" för MKIV "Nordic". Tycker "fler än 400" låter lite i sammanhanget. Sverige borde beställa fler än 100? https://www.janes.com/defence-intelligence-insights/defence-news/land/eurosatory-2026-bae-systems-hagglunds-makes-best-and-final-offer-for-cv90-mkiv-nordic-initiative
  8. "PB8" är mera en funktionsbeteckning. En Personbil som tar ca 8pers. Under den förrådsbeteckningen kan det rymmas flera alternativa fordon för krigsplacering om behovet är just personaltransport utan terrängkrav eller behov av splitterskydd.
  9. "Alla" försöker väl marknadsföra "låg radarmålyta" och fartygen har idag mer slutna, sluttande fartygssidor än vad som var vanligt innan Visby... Men med tanke på att vi ansåg vindrutetorkarna på Visby som största bidraget till radarmålarea så är det bara att titta på masten på FDI så förstår man att detta fartyg inte är nämnvärt anpassat. Med det sagt så kommer säkerligen ett motmedelssystem att ingå i designen.
  10. Jo, det är precis så. Idag är de i "burkar" och mindre iögonfallande...
  11. Det där måste vara en riktigt gammal bild... Masten och radarreflektorerna avslöjar det om inte annat.
  12. Jag gissar på ca 1år tyvärr...
  13. Äntligen.... https://www.linkedin.com/in/jonas-löfgren-67804418a/?lipi=urn%3Ali%3Apage%3Ad_flagship3_feed%3BihpOqlaUQCuDD3dwLN36aw%3D%3D Första Visby-korvett påbörjar mod!
  14. För säkerhets skull säger vi då "aldrig på svenska ytfartyg". Första ubåtsjakttorpeden som infördes (för ytfartyg) var den italienska (Whitehead) "torpedo 244" som tillfördes Stockholm-klassen under brinnande ubåtsjakt-kris och i Sverige benämndes "Torped 442" (sifferlek; torped 43 var i bruk), allt i väntan på den nya torped 45 som avsågs användas som standard på både ubåt, ytfartyg och helikopter.
×
×
  • Create New...