Jump to content

Perman

Nivå 6
  • Content count

    1,674
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    26

Perman last won the day on May 11

Perman had the most liked content!

Community Reputation

40 Excellent

About Perman

  • Rank
    Fanjunkare
  • Birthday 08/29/1951

Contact Methods

  • Website URL
    http://

Profile Information

  • Kön
    Man
  • Placering
    Stavsjö
  • Intressen
    Natur, foto, flygshower, marindagar, regattor, resor (speciellt till Danmark, Finland, Polen, Tyskland och Ukraina), dokumentärer, krigs- och westernfilmer av bra kvalitet, motorcyklar, båtliv.

Previous Fields

  • Grundutbildad inom
    Pansar
  • Utlandstjänst
    Nej
  • Beredskapsförband / Registerförband
    Nej, tillhör inte något sådant
  • Placering/Tjänst
    Skytte/Skydd
  • Övrig militär verksamhet
    Stf gruppchef i 22. Svartådalens kompani, Mjölby, Östergötland 2007-08. 2003-06 var jag NBC-befäl i batstaben för Folkungabataljonen i Mjölby. Sedan 1 Jan 2009 stf gruppchef i 32. Bråbo - Östgöta Bergslag kompani i Norrköping.

Recent Profile Visitors

1,616 profile views
  1. Portugal plans to induct fifth Stanflex 300 patrol ship Detta gäller ex- HDMS Gribben som anskaffades som reservdelsfartyg i oktober 2010 i samband med att den portugisiska marinen övertog fyra systerfartyg. Tydligen så är man så nöjd med fartygen att man nu vill aktivera även det som skulle vara reservdelsfartyg. Därmed så är det bara tre Flyvefisken fartyg kvar som ännu inte byggts om, sålts eller skrotats: HDMS Laxen, HDMS Makrelen och HDMS Støren. Flyvefisken-class patrol vessel Ett fartyg HDMS Søløven finns kvar i aktiv dansk tjänst, men hon är ombyggd till dykeristödfartyg från 2012. Trots att deplacementet på dessa fartyg på 320/450 ton ungefär motsvarar våra korvetter av Gävle klass så är de danska fartygen minst 50% större rent fysiskt pga. av att de är byggda i plast. Samma förhållande gäller för övrigt även våra korvetter av Visby klass (dvs. att de är relativt större jmf med fartyg byggda i stål eller aluminium). /Per
  2. Enligt uppgift på Flottan gruppen på FB så ska HMS Landsort och HMS Arholma, som bägge legat i malpåse sedan 2009-10, ha förflyttats med en hjälp av en av de nya bogserbåtarna för underhållsarbete. Detta kan betyda två saker. Det som ligger närmast är att man inte har uteslutit fartygens användande i framtiden och att man därför vill lägga lite underhåll på dem. En annan möjlighet men som är mindre sannolik är att man verkligen avser att använda dem. Om vi för ett ögonblick antar att de ska användas - vad kan man använda dem till? Min gissning är att de inte ska upprustas till Koster klass. Det skulle nog vara alltför kostsamt. Däremot så skulle de kunna konverteras för en mindre kostnad till EOD (Explosive Ordnance Disposal) fartyg eller möjligen till patrullfartyg (alt att ett av fartygen blir EOD fartyg och det andra patrullfartyg). Ett tredje mindre patrullfartyg skulle möjliggöra att det ett av dem stationeras vid Käringberget i Göteborg och därmed avsevärt förstärka den marina närvaron på västkusten. Sedan HMS Jägaren togs ur tjänst 7 april 2016 så har det som bekant endast funnits ett antal bevakningsbåtar i 17. bevakningsbåtskompaniet i Göteborg (patrullfartygen av Stockholmsklass verkar av någon anledning inte patrullera längre västerut än i höjd med Kullens fyr). Att använda f. d. minröjare som patrullfartyg är något som t ex Royal Navy har utnyttjat under de senare decennierna för att bl a kunna bevaka farvattnen utanför Nordirland. Att ha tillgång till ett dedicerat EOD fartyg tror jag har varit ett önskemål inom marinen under lång tid. /Per
  3. Perman

    Senaste AIS-informationen

    022345 Det flytande ryska kärnkraftverket Akademik Lomonosov verkar nu befinna sig ca 25-30 km SSO om Karlskrona. Det åtföljs av minst tre ryska fartyg (2 offshore supply + 1 salvage/rescue vessel) och i kölvattnet skuggar KBV 003 Amfitrite. Kursen är VSV och farten ca 6 knop. Kärnkraftverket är enligt media uppgifter ännu inte laddat med kärnbränsle (ska laddas i Murmansk). Flytande ryskt kärnkraftverk bogseras genom Östersjön Finska minfartyget 05 Uusimaa befinner sig på Nordsjön ungefär mitt emellan skotska Aberdeen och norska Egersund. Kursen är huvudsakligen västlig (sicksackande), farten ca 14 knop och destinationen uppges vara "DEHAM VIA THE MINCH". Tyska signalspaningsfartyget A 53 Oker lämnade Helsingfors i morse och befinner sig nu ca 30 km NV om Dagerort på estniska Dagö. Kursen är SV och farten ca 18 knop. Finska skolfartyget 690 Fabian Wrede lämnade farvattnen utanför Obbnäs efter lunch och verkar nu vara på väg in mot Helsingfors. /Per
  4. Perman

    Torped 47

    Ok, tack för info. Modellen med adapterversion med två lätta torpeder i en 53 cm tub kanske är nytt, men att avfyra lätta 40 cm torpeder från 53 cm tuber är inget nytt för det svenska ubåtsvapnet. Detta har gjorts sedan Draken klassen vars stävtub nr 4 på 80-talet försågs med en insatstub för torped 421. Problemet (om man nu vill kalla det det) som jag ser det är inte att kunna använda lätta torpeder i 53 cm tuber, utan att den eller de tuber som förladdas med lätta torpeder då inte kan användas för tunga torpeder. Att man skulle ladda (och därmed låsa upp) alla fyra 53 cm tuberna på en A26 enbart med lätta torpeder (8 st då) anser jag vara uteslutet, med tanke på den tunga torpedens överlägsna uthållighet och slagkraft mot större ytfartyg. Dessa vill man nog inte vara helt utan. Om adapterlösningen innebär att man snabbt kan avfyra bägge torpederna i en tub så är det förmodligen en fördel gentemot tidigare. Dessutom så går det med all sannolikhet snabbare att ladda om tuben med två lätta torpeder i en adapter jmf med tidigare när man laddade varje lätt torped för sig. Sammanfattningsvis så kan jag hålla med om att man till viss del har kompenserat för frånvaron av 40cm tuber på A26 genom denna adapterlösning för de lätta torpederna, men faktum kvarstår att man låser upp en eller fler 53 cm tuber av totalt fyra som jag ser det. Hade A26 haft sex 53 cm tuber så hade detta "problem" inte funnits. Då hade man med lätthet kunnat ha två tuber permanent laddade med lätta torpeder. Gotlands klassen (som förmodligen får behålla sina två 40 cm tuber även efter HTM) borde med denna adapterlösning och samma resonemang som du har kunna bekämpa upp till 8 mål samtidigt (4 med tunga torpeder och fyra med lätta torpeder, under förutsättning att eldledningssystemet medger detta vilket jag tror det gör). Som jämförelse så kunde Västergötlands klassen som enda ubåtsklass i världen bekämpa upp till tolv olika mål samtidigt med torped. /Per
  5. Håller med men nu har vi ju inte sett ännu att dom beställer 64 st F-35. Mycket kan hända på vägen som gör att man senare tvingas reducera beställningen, och att finnarna skulle få större flygvapen än Sverige och nästan 2,5 ggr så stort flygvapen som Danmark i framtiden är svårt att tro på. Danskarna har ju beställt 28 F-35 för att ersätta sina 30 F-16. /Per
  6. Perman

    Torped 47

    Torped 47 – Steel fishes back into Finnish service Om man vill försöka en liten sammanfattning av den intressanta artikeln från corporal Frisk: Först lite historia bara: * Till skillnad mot vad förmodligen de flesta tror så har inte den finska flottan varit helt utan torpeder mellan VSB-paktens upprättande 1947 och till dags dato. Som artikelförfattaren nämner så var alltså de två finska Riga-klass fregatterna av sovj konstruktion under 60- och 70-talen utrustade med tunga 53 cm torpeder. Det ena fartyget togs sedan ur tjänst 1979 och det andra byggdes samtidigt om till minfartyg varvid torpedtuber togs bort. * I januari i år meddelades att SAAB's nya NLWT (New Lightweight Torpedo) hade valts för den finska flottan. * Tp 47 är trådstyrd och kan användas som en framskjuten sensor, och den har en mycket låg minimi fart som gör den väldigt tyst. * Den aktiva sonaren använder en högre frekvens än vad som är vanligt bland lätta torpeder, vilket ger en högre upplösning men något sämre upptäcktsavstånd. Upplösningen gör det möjligt att mäta längden på målet och att urskilja ett ev. torn. Torpeden rapporterar om alla möjliga och meningsfulla mål inom "search box", och gör ett nytt anfall om den skulle missa. Även miniubåtar kan anfallas. * Torpeden har också en "quick launch sequence" och går snabbt in i en stabil framfart, vilket minskar risken för bottenkänning och ökar möjligheten för korta skjutavstånd. * Tp 47 drivs med pumpjet (till skillnad mot Tp 45 som drivs av två motroterande propellrar). * Silver oxid batteriet på Tp 45 har ersatts av ett lithium iron phosphate (LiFePO4) batteri. * Torpeden kan ligga lång tid i sin plug-and-play tub och hela tiden vara färdig för användning. * Tråden spolas ut både från tuben och från torpeden, vilket minskar risken för kinkar eller avbrott. * Efter avfyring byts tuben ut mot en ny tub med en "färdig för avfyring" torped inuti. Omladdning tar 15-30 min och kan ske till havs, under förutsättning att sjöhävningen tillåter detta och att lämplig kran finns tillgänglig. * Potentialen för att kunna anfalla ytfartyg har förbättrats genom att torpeden försetts med "proximity fuze" och detonerar under kölen. (Tp 45 har också kapacitet för att kunna användas mot ytfartyg, men saknar proximity fuze och detonerar förmodligen mot fartygssidan eller mot propellrarna, min anm.) * Hamina klassens robotbåtar förses med en dubbel torpedtubs installation (detta för att man ska kunna behålla möjligheten att sjösätta RIB). * Finland är inte inblandad i forskning eller utveckling av den nya NLWT, men har skrivit på avtal om att delta i en framtida utveckling av densamma. * Finland lånar ett antal Tp 45 gratis under perioden 2019-2023, när den finska flottan kommer att ha torped kapabla fartyg men inga torpeder. Kravet är att de används och underhålls enligt den officiella dokumentationen. Målet är att FNS Tornio ska bli operativ med Tp 45 under hösten 2019. /Per
  7. Ja jag tror också att det blir F-35 eller möjligen Super Hornet. Om man köper 64 F-35 så kommer Finland vid det laget eventuellt att ha det starkaste flygvapnet i Norra Europa om man bortser från ryssarna (beror naturligtvis på vad som händer med det svenska flygvapnet efter valet oxå). Risken är väl bara att den enorma kostnaden kommer att gå ut över resten av den finska försvarsmakten. Gissningsvis så blir det kanske armén som får ta mest stryk. /Per
  8. Perman

    HKP 14 - NH90

    Ok då ger jag mig. Då får vi hoppas att det stämmer. Nio ubåtsjakthelikoptrar i stället för fem blir ju en väsentlig skillnad i uthållighet och täckning. Dessutom bör man kunna genomföra ubåtsjaktoperationer på två olika ställen samtidigt. Hoppas att HKP 14E besättningarna på F21 i Luleå kan lånas ut till F 17 i Ronneby om de inte får tillräckligt med flygtid där. /Per
  9. Perman

    HKP 14 - NH90

    Än så länge är det väl bara en ambition och en målsättning? Någon konkret uppgift om att man beställt fler ubåtsjaktutrustningar än de fem har jag inte sett. Förhoppningsvis så har jag fel. Skulle tro att man i första hand nu satsar på att få de 5 HKP 14F operativa, och att man köper in fler ubåtsjaktutrustningar i den takt det är möjligt. /Per
  10. Bara det bästa duger när Finland köper nya jaktplan /Per
  11. Perman

    Ny sjömålsrobot beställd - Robot 15 Mk3/F-ER

    RBS15 – on the road to the Next Generation Intressant att anledningen till att den svenska marinen inte köpt RBS-15 Mk3 ska vara kravet på att den nya generationen av Gripen ska kunna bära fyra sjömålsrobotar (Mk3 är tydligen inte tillräckligt lätt). /Per
  12. Perman

    Svensk atomdriven ubåt 1957-62

    Med all respekt för artikelförfattarens kunskaper och info så tror jag inte Stirling systemets största fördel är att det är så tyst att man kan smyga genom en skärm av eskortfartyg, utan att det ger ubåten en möjlighet att ta sig till och från ett patrullområde utan att behöva snorkla eller inta ytläge för att ladda batterierna. Dessutom så finns det en god chans att ubåtens batterier är, om inte toppladdade så åtminstone kanske 90-95 % laddade, om och när ett potentiellt mål dyker upp. Även om inte roterande torpedmagasin utan torpedrum kom att införas fullt ut så infördes ändå ett roterande revolvermagasin på de sex Draken II båtarna från 60-talet. Detta möjliggjorde snabbare omladdning av tuberna. En Draken II museiubåt (HMS Nordkaparen) kan beskådas på Göteborgs Maritima Centrum om man är intresserad av detta. Hans Jakobsson har tagit en serie fina bilder ombord som kan ses i hans album på flickr: HMS Nordkaparen submarine Om man får tro skissen i artikeln så verkar inte designen på den planerade atomubåten ha varit varit optimal om man t ex vill inta bottenläge och vänta på att ett potentiellt mål dyker upp eller sakta krypa över bottnen. M. a. o. så tror jag inte den hade varit särskilt lämplig för Östersjön med ett medeldjup på 56 meter. /Per
  13. Perman

    HKP 14 - NH90

    Nu övar försvaret med kritiserade helikoptern Ny lätt torped är ju på gång, men det skulle vara intressant att veta om det finns några helikopterburna sjunkbomber kvar i förråden. Dessa är ju i så fall av betydligt yngre datum än de sjunkbomber M/33 som fartygen använder. Tidigare så trodde jag att hkpburna sjb var mindre/lättare än fartygsburna, men så behöver nödvändigt vis tydligen inte vara fallet (däremot så är de mer strömlinjeformade och har en högre sjunkhastighet jmf med de fartrygsburna). Förhoppningsvis så är det i huvudsak bara vapenställ, integrering i hkp-systemet och utbildning/övning som behövs för att förvandla HKP 14 till en operativ vapenbärare. Intressant att HKP 14 har en betydligt vassare ytmålsradar än HKP 4, och att den dessutom är stabilare och kan flyga även i moln med risk för isbildning. Dock så har jag för mig att en dubbelrotorig hkp som HKP 4 där rotorerna så att säga tar ut varandra generellt har bättre flygegenskaper i dåligt väder än en konventionell enrotorig hkp med liten stjärtrotor som HKP 14, men hkp-utvecklingen kanske har eliminerat denna fördel idag. Hoppas att man också köper in ytterligare ubåtsjaktutrustningar så att alla nio HKP 14F kan utföra ubåtsjakt. /Per
  14. British submarine in duel with Kremlin’s ‘Black Hole’ hunter-killer /Per
  15. Sweden navy chief aims to grow sea power Hur man ska kunna öka antalet ubåtar från dagens fyra till sex övergår nästan mitt förstånd. ÖGD utgår ju i år (kvar fyra ubåtar) och om fem sex år utgår även SÖD. För att nå sex operativa så krävs dels att man halvtidsmoderniserar även HND och dels att man beställer ytterligare en A26. En möjlighet skulle ev. kunna vara att man (efter de två A26) beställer två st av den mindre och billigare 1.000 tons varianten av A26, samtidigt som man sparar in på kostnaden att HTM:a HND. Alla alternativ kräver dock ordentliga tillskott av medel. /Per
×