Jump to content

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 07/07/2020 in all areas

  1. 3 points
    Nu svajar tråden betänkligt! Det är Archer, RBS 15, RBS 23, RBS 70/90. Jag har ändrat titeln på tråden till att nu även inkludera om Försvarsmaktens skall anskaffa rakart. Övriga typer av vapensystem såsom sjömålsrobotar, luftvärnsrobotar, eldrörsartilleri tas i respektive trådar. Flyttat några inlägg till /Henke
  2. 3 points
    Ok, känner att det behöver redas ut en del fakta om RB 15... Nej, tekniskt sett är det ju inte RBS 15KA som återinförts. I RBS 15KA ingick både organisk ledning, samband och sensorförmåga i förbandet, det gör det inte i den nu operativa versionen. Dock är det precis samma lastbilar som används, även om dessa renoverats och uppgraderats något... När det gäller robotarna så hade RB 15M3 (även känd som RB 15KA) ca 100km räckvidd, inte 150. Om vi tar det från början: - Första versionen av RB 15 beställdes 1979 och blev operativ i flottan 1984 ombord på robotbåt typ Norrköping. Denna hade ca 70km räckvidd och benämns RB 15M. - Nästa version var RB 15F som beställdes av flygvapnet 1982. Denna skiljer sig från RB 15M bl.a. i att den har helt digital elektronik och saknar startraketmotorer. - Ur RB 15F utvecklades sedan en version åt Kustartilleriet, där beställningen lades 1988. I denna version drog man nytta av att den helt digitala elektroniken i roboten upptog mindre plats i robotkroppen än vad den halvdigitala motsvarigheten i RB 15M gjorde, och därför kunde mer bränsle rymmas. Räckvidd ca 100km, benämns RB 15M3 eller RB 15KA. - 1994 tecknades avtal med SAAB om uppgradering och livstidsförlängning av flottans robotar (RB 15M!). Tyngdpunkten i denna uppgraderingen var främst målsökaren, styrelektroniken samt det så kallade robotcentralinstrumentet (alltså användargränssnittet!). Robotarna fick kraftigt förbättrad målsökarprestanda, störtålighet och möjlighet att överleva fram till träff. Räckvidd ca 100km, benämns RB 15mk2. - 1996 beslöt sig SAAB för att med egna medel utveckla en helt ny version av RBS 15, delvis baserad på det pågående arbetet med RB 15mk2 uppgraderingen. Denna blev sedermera känd som RB 15mk3. Denna robot har väldigt lite gemensamt med tidigare versioner av RB 15, den nyttjar samma robotkropp och delar av målsökaren, men inte mycket mer än så. Genom byte av styrkomponenter kunde ytterligare bränsle rymmas och räckvidden ökades därvid till ca 200km. Formellt anskaffad av Försvarsmakten, men av olika skäl inte förbandssatt. - 2017 beställde Försvarsmakten utveckling av två helt nya versioner av RB 15 av SAAB, än så länge benämnda RB 15mk3+ och RB 15F ER. Något missvisande benämningar då robotarna blir helt nyutvecklade och inte baseras på någon befintlig version. - Något år efter Försvarsmaktens beställning av nya robotar började SAAB marknadsföra RB 15mk4 Gungnir. Detta är inte samma robot som försvarsmakten har beställt, utan en exportversion (med vissa prestandaskillnader, framförallt gällande målsökaren!) Då RB 15mk2 är en nyare och bättre version än RB15M3 var så är det bara positivt att det är denna versionen som nu nyttjas i kustrobotbatteriet. Räckvidden är den samma för båda robotarna, men övrig prestanda och användargränssnittet på RB 15mk2 är som sagt mycket bättre. Nu har du nog blandat ihop det (eller så har media blandat ihop det!). I det av Försvarsmakten publicerade bild och filmmatrialet från verifieringsskjutningar med de återaktiverade robotbilarna så har det alltid varit standard RB15mk2 robotlådor på lastbilarna (alltså fyrkantiga!). Däremot cirkulerar det bild och filmmatrial från när SAAB verifieringsskjuter RB 15mk3 från lastbil (med oval tub!), detta har dock ingenting med Försvarsmaktens robotenhet att göra. Alla versioner av RB 15 som avfyras från ytfartyg eller lastbil har startraketmotorer. Dessa har ingenting med räckvidden att göra utan behövs för två anledningar: först och främst för att accelerera roboten från stillastående till flygfart, och därefter för att starta robotens turbojetmotor (vilket görs med hjälp av luftflödet som uppstår genom motorn när roboten accelererar!). De flygfällda versionerna behöver inga startraketmotorer då de redan har erhållit både flyghöjd och flyghastighet från det fällande flygplanet. De ovala tuberna användes bara i prototypstadiet till RB 15mk3, de serietillverkade modellerna är hexagonala. RB 15mk3+ kommer nyttja robottuber med samma formfaktor som befintliga RB 15mk2, men inte samma tuber. Och även om robotarna rent fysiskt skulle passa på lastbilarna så kommer de inte kunna prepareras och avfyras då de nya robotarna får andra anslutningar och användargränssnitt. Fast nu är ju förmågan faktiskt både återinförd och vidareutvecklad med bättre prestanda. Och om det blir som politikerna (och SAAB!) vill, så kommer systemet sannolikt ersättas av ett helt nytt system om några år. Man gjorde så för att regeringen beslutade så. Återigen var den eviga freden här och alla skulle leva i fred och harmoni för all framtid! Man trodde alltså att att behovet inte fanns längre, det hade ingenting att göra med att fordonen eller systemet inte dög. Vilka fordon var det föresten som dög åt Finland? De använder inte samma bilar som vi gör, likaså har Kroatien andra lastbilar till sina batterier. Jag tolkar FM:s svar i BU 21K som tämligen motvilligt till hela idén med ett divisionsartilleri baserat på tolv haubitsar (förutom hela idén med nyetablering av ytterligare ett artilleriregemente!), man verkar definitivt förorda RAKART i den rollen. Men nu sitter ju regeringen med tolv pjäser över och ett utlovat industristöd åt Bofors, så att som du säger så får nog tyvärr FM som vanligt - tvärt emot bättre vetande - snällt lyda!
  3. 3 points
    Continued Imbalances – The Swedish Defence Forces towards 2030 /Per
  4. 3 points
    Från försvarsberedningens rapport Värnkraft, Ds 2019:8: 11.1.2 Marinen: ..."Beslut om anskaffning av två nya ytstridsfartyg för att ersätta Gävleklassens två äldre korvetter fattas i perioden 2021– 2025 med leverans efter 2025..." 11.3 Åtgärder efter 2025: " ...När det kommer till marinen kan ytterligare två till fyra ytstridsfartyg övervägas i syfte att utöka det totala antalet ytstridsfartyg..." Önskat antal är från politiskt håll alltså 4-6 enheter på sikt, och från FM önskas betydligt fler än så. Naturligtvis är det tilldelad ekonomi som blir styrande, och det blir först efter höstens försvarsbeslut som vi kan säga vad den faktiska inriktningen blir. Från Försvarsdepartementets skrivelse "Uppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021, Diarienummer: Fö2020/00228/MFI: Reduceringar Reduceringar ska inte genomföras vad gäller följande områden: − renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90. − taktisk obemannad flygande farkost (TUAV). − markledningsförmåga. − omsättning av personligt utrustningssystem. − nya ytstridsfartyg 1 och 2. − livstidsförlängning av Koster. − halvtidsmodifiering av Spårö/Sturkö. − helikopter 14. Två YSF 2030 skall alltså levereras i perioden 2026-2030. Enligt rykten i pressen så hade ett tag regeringen försenat det ena fartyget, och strukit det andra, för att bekosta sina pappersförband. Men i instruktionerna till FM som fastställdes i slutet av förra veckan så har man som du kan se ändrat sig och båda fartygen skall levereras enligt ursprunglig plan. Några ytterligare pengar är det enligt regeringen fortfarande inte tal om, utan FM får snällt hitta pengar till politikernas pappersförband någon annanstans.
  5. 3 points
    Lärdom: när du ska lyfta med din hkp 4, se till att den inte är fastbunden i en hoppborg/brylépudding.
  6. 3 points
    Enligt polska sajten defence24 så är det troligt att den polska ubåtsaffären kommer att mynna ut i att man bara anskaffar den ena av de två SÖD klass ubåtarna, medan anskaffning av den andra då blir en option. Detta kan ha att göra med att budgeten för affären är fastlagd och begränsad. Vilken ubåt det blir är svårt att säga men det lutar väl åt att man köper f d HMS Östergötland. Detta eftersom hon är tillgänglig direkt för renovering och uppgradering, och för att man annars inte skulle ha någon ubåt av denna klass att utbilda polska besättningar med. Det är en lång artikel men jag lyckades googla den engelska texten ifall någon inte orkar plöja igenom den engelska texten (har även försökt göra den mer lättläst). "Swedish FMS" and a gap-filler submarine for Polish Navy /Per
  7. 2 points
    FMV anger på sin hemsida om projektet en tidslinje, där det framgår att avtal skrivs med utvald leverantör jan-feb 2021. https://www.fmv.se/projekt/nordisk-stridsuniform/
  8. 2 points
    Sydkoreanska K239 Chunmoo Multiple Rocket Launcher K239 Chunmoo K-MLRS was developed to replace K136 Kooryong MLRS that has been in service with the Republic of Korea Army since the 1980s. Chunmoo is capable of firing 130mm, 227mm, and guided 239-mm rockets. 130mm rockets have range of 36 km, 227mm rockets have range of 80 km, and GPS-guided 239mm rockets have range of 90 km. En sammanställning av Top 10 Raketartillerisystem 2018
  9. 2 points
    Government of Canada receives first new Arctic and Offshore Patrol Ship De sex fartygen är avsedda för den kanadensiska marinen och byggda med det norska kustbevakningsfartyget KNM Svalbard som förebild. Från början så skulle de ha brutit is baklänges med hjälp av en isbrytande akter och azimuth thrusters, men pga. kostnaderna så fick de en konventionell utformning för isbrytningen. Fartygen är utrustade med hangar och flygdäck för 1 CH-148 Cyclone hkp, 2 st 12 m multirole rescue boats och ett utrymme för jeepar, fyrhjulingar och snöskotrar. Bestyckningen utgörs av 1 st BAE Mk38 M242 25 mm chain gun och 2 st tunga ksp. De är klassade för Polar Class 5 (year-round operation in medium first-year ice, which may include old ice inclusions), men bogdelen är förstärkt för Polar Class 4. Två obestyckade systerfartyg ska börja byggas 2022 för den kanadensiska kustbevakningen. Harry DeWolf-class offshore patrol vessel Canadian Armed forces på twitter /Per
  10. 2 points
    De är ju inte byggda som kopior av det norska fartyget utan de har mer haft det som en förebild vad jag förstår. Skillnaderna hos de kanadensiska fartygen ska vara ökad isbrytningskapacitet (KNM Svalbard kan dock även kan bryta is baklänges), större och helt slutet fördäck/kabeldäck för ökat skydd mot det arktiska klimatet, tillägg av ett "multipurpose operational space", uppdaterat lednings- och styrsystem, uppdaterad sensor utrustning samt större/längre hangar för Cyclone helikoptern. Hur högt man placerar bryggan beror väl på många saker - behov av sikt, vilken metacenterhöjd/stabilitet man vill ha och i vilken sjögång/vindstyrka som fartyget är tänkt att operera i. Ibland får det bli en kompromiss mellan olika behov. KNM Svalbard ska ju även kunna bogsera havererade handelsfartyg (vet inte hur det är med de kanadensiska fartygen). Även ryssarna bygger liknande isbrytande patrullfartyg för Arktis, men de har mycket tyngre bestyckning inkl. kryssningsrobotar. ( Project 23550 ) /Per
  11. 2 points
    Fartygen verkar ha blivit väldigt mycket dyrare än den norska förlagan. https://www.cbc.ca/news/politics/shipbuilding-contract-holds-250m-mystery-1.1300816 Public Works Minister Rona Ambrose and Defence Minister Peter MacKay announced March 7 in Halifax that Ottawa will pay Irving Shipbuilding $288 million just to design — not build — a fleet of new Arctic offshore patrol ships. Irving will then build the ships under a separate contract. However, a survey of similar patrol ships bought by other countries shows they paid a fraction of that $288 million to actually build the ships — and paid less than a tenth as much for the design. In addition, the design of Canada's new ships is based upon a Norwegian vessel whose design Ottawa has already bought for just $5 million. (1 CAD = 6,9117 SEK 2020 ingen aning vad den stod i då) = 34.55 miljoner SEK Får inte fram kostnaden för de första sex fartygen till Canadian Navy respektive de två till Canadian Coast Guard trots idogt sökande. De två fartygen till kustbevakningen verkar ju vara en arbetsmarknadsåtgärd enligt en websida. Står alltid typ: The new Arctic patrol vessels form part of a broader plan to renew Canada’s Coast Guard. In all, 18 large ships will be built at a cost of $15.7 billion, Trudeau said, during his announcement in Vancouver. https://nunatsiaq.com/stories/article/coast-guard-to-get-two-new-arctic-patrol-ships/ Bryggan verkar ligga lägre på den kanadensiska varianten än den norska. Varför? Isbrytare brukar ju ha bryggan högt. Ser man bilder och jämför designen verkar den ju skilja sig rätt mycket mellan Norges och den Kanadensiska.
  12. 2 points
    De har provat vid något tillfälle att använda ARCHER som kustartilleri. De hade då samtidigt tittat på komponenter från KARIN pjäserna. USA tittar på en marin version av Excalibur N5. För att använda i marin verksamhet. Dessa skulle lika gärna kunna användas för kustartilleri. Så visst kunde det vara en lösning för Gotland. Men frågan om det är en generell lösning. Då vi bara har 48 st.
  13. 2 points
    Känns som att det är dags att göra ett förtydligande angående Archer. I dagsläget är 48 pjäser anskaffade, varav 24 först var avsedda för Norge. Dessa 48 pjäser planeras nu ingå i tre brigadartilleribataljoner med 12 pjäser vardera(19.brigartbat, 4.brigartbat och 7.brigartbat), utöver dessa tre brigadartilleribataljoner ska det organiseras två artillerikompanier med vardera sex pjäser, ett kompani till stridsgruppen i Mälardalen och ett kompani till Gotland. Så de 12 pjäser som ska utgöra den av Regeringen föreslagna divisionsartilleribataljonen ska anskaffas utöver de 48 pjäser som redan är beställda, då blir det totala antalet pjäser 60. FM föreslog dock i sitt kompletterande budgetunderlag att eventuellt anskaffa raketartilleri istället för 12 extra Archer till denna första divartbat. Hur det tillslut blir står skrivet i stjärnorna, inte omöjligt att vi både har divartbat och divrakartbat framåt 2030 om de ekonomiska förstärkningarna fortsätter mot 2% av BNP.
  14. 2 points
    Såklart skulle resterande delar av systemet också kunna tas i bruk om man ville, men med vilka pengar? Och är det värt den kostnaden? Att delar av systemet nu driftsatts på Gotland handlade ju enbart om att man hade ett behov av att snabbt få fram någorlunda kvalificerat luftvärn till ön, till minsta möjliga kostnad. Som ÖB tydligt framförde så handlar det (likt införandet av RBS 70/90 i brigaderna!) enbart om en s.k. gap filler till dess att man får pengar till att köpa ett modernt och mer kapabelt system (det som ska bli brigadluftvärn!). Finns sannolikt ingenting som hindrar det... Varför slösa bort pengar på en sådan sak när vi ändå avser ersätta systemet inom några år? Den nu driftsatta versionen av RBS 23 använder spaningsradarn PS90, som är en äldre 2D radar med bedömt begränsad utvecklingspotential. Eller menar du eldledningsradarn? PE 2302 har redan en instrumenterad räckvidd på 30km, så betydligt längre än vad robotarna når (vilket såklart är nödvändigt!). Robotarna har enligt SAAB en effektiv räckvidd på upp till 20km redan idag, men likt alla robotsystem är ju detta beroende på skjutfall. Är målet på låg höjd och på rakbana mot eldenheten så når roboten längre ut. Är målet på hög höjd och/eller har mycket sidflykt, så gör roboten av med mer energi för att nå fram och då kan man inte skjuta lika långt. RBS 70 (även NG!) använder styrprincipen LOSBR (Line-Of-Sight Beam Riding) och saknar således målsökare, den kan därmed inte själv hitta någonting - varesig i början eller slutet av sin flygbana - den följer bara laserstrålen! Så jag är lite osäker på vad du menar med att RBS 70NG själv skulle leta in målet på slutet? RBS 23 ska mycket riktigt i grunden vara baserad på RBS 70, men använder en annan styrprincip kallad ACLOS (Automatic Command to Line-Of-Sight!) och saknar likt RBS 70/90 egen målsökare. Systemet har i stället en eldledningsradar (PE 2302!) monterad i en mast ovanpå eldenheten. Eldledningsradarn mäter först in målet, därefter avfyras roboten, radarn mäter in även denna och skickar sedan styrkommandon till roboten hela vägen fram till träff. Detta är i grunden en gammal och omodern styrprincip, och i stort sätt inga moderna system använder den. Fördelarna är att systemet är relativt störtåligt, och framförallt så blir robotarna relativt billiga då alla de dyra delarna (målsökare, styrdator, m.m!) sitter kvar på eldenheten och kan återanvändas. Nackdelarna med systemet är att varje eldenhet bara kan bekämpa ett mål i taget (rent tekniskt kan systemet faktiskt bekämpa två, så länge båda befinner sig inom systemets radarlob!), man måste ha line of sight mellan eldenheten och målet under hela bekämpningsfasen, och man måste ha eldledningsradarn aktiv under hela bekämpningsförloppet. RBS 23 är till skillnad från RBS 70/90 helt automatiskt och behöver ingen skytt som manuellt sitter och styr roboten, allt skytten (normalt sett!) behöver göra är att låsa eldledningsradarn på målet och trycka fyr - så sköter systemet resten.
  15. 2 points
    SAAB offererar Gripen till Kanada: Saab erbjuder Gripen till Kanada (SAAB:s pressmeddelande) Saab erbjuder Gripen till Kanada (SVT Nyheter) /Per
  16. 2 points
    I periferin när vi tittar på och spekulerar om framtida svenska vapensystem så dök den här artikeln upp i mitt flöde. The Firearms blogg har intervjuat "programledarna" för den amerikanska arméns Next Generation Squad Weapon ang. hur programmet fortskrider och vilka överväganden som gjorts. Plus om inte annat, så är det är trevligt med nya och fräscha bilder på vapnen under utprovning: https://www.thefirearmblog.com/blog/2020/07/30/exclusive-interview-us-army-ngsw/
  17. 2 points
    Absolut inga problem! Ja, det blev lite av en bonus man fick på köpet så att säga! Nu gissar jag bara, men bedömt handlade den uppgraderingen nog mest om att få systemet kompatibelt med nuvarande sambandsystem/ krypton, samt att ersätta föråldrade komponenter. Jag tvivlar på att det har skett någon prestanda uppgradering att tala om, sådana brukar involvera betydligt högre prislapp och tidsåtgång. Försvarsmakten hade sannolikt gärna tagit både de sista 12 Archer och RAKART, om man hade haft råd. Men eftersom det (likt mycket annat!) inte ryms inom den nu föreslagna budgeten, så blir det en prioriteringsfråga. Försvarsmakten tycks (i min mening!) enligt BU 21K förorda att anskaffa ett RAKART- system och förlägga utbildning av detta till ett befintligt regemente, framför att drifta de sista 12 Archer och skapa ett helt nytt regemente. Regeringen tycks dock vara av en annan åsikt, och i slutändan är det regeringen som bestämmer - och i svensk försvarspolitik är det som bekant oftast inte militära behov som är det viktigaste...
  18. 2 points
    Alla Rb 15 som skjuts från marken/havet har startraketer Vad som var skillnaderna mellan Rb 15M och Rb 15KA med den längre räckvidden är bedömt inte startraketerna då robotarna är utrustade med jetmotorer. De ovala tuberna nyttjas för Rb 15 Mk.III och senare robotar (och ja, SAAB har ju varit tvungna att provskjuta robotar plus att FM också haft demonstratorer som skjutit Mk III) För att sen koppla an till HIMARS och raketartilleriets vara eller icke vara: Nej, en plattform motsvarande HIMARS skall inte vara en allt-i-allo-pjäs som löser allt från kustförsvar till luftvärn. Visst, det går att byta kapslar i systemet beroende på vad du vill skjuta, men då måste du ha med dig ammunitionsalternativen till att börja med (och då blir den logistiska svansen lång). Amerikanernas standardlösning med just M270 MLRS har varit att två av tre pjäser burit på vardera två kapslar RAKART och en har burit på två kapslar ATCMS. Nu har jag inte koll på hur tyskarna eller finnarna gör rent ammunitions- och stridstekniskt. Men ja, jag kan tänka mig att man för beredskapssyfte haft blandade batterier där en lavett burit på t.ex. mineringsraketer och övriga laddats med vanliga raketer. Men börjar vi komplicera detta ytterligare så har vi snart skapat en flygvapenmässig komplexitet när det gäller att beställa uppdragen i tillräckligt god tid innan för att få fram rätt ammunition och ladda om till rätt tid. Detta är ingen lätt sak. Fördelen med den smarta ammunitionen jämfört med "den klassiskt dumma" är att det går åt färre skott. Det är därför som HIMARS över huvud taget kom vidare i utvecklingen: För att det behövdes inte längre två kapslar om sex raketer för att lösa elduppgiften. Så att lägga de klassiska "bombmattorna" med raketartilleri, det är inte riktigt det som vi håller på med längre. ATCMS ersättare är PrSM (Precision Strike Missile). Med den smalare roboten så får du rum med två stycken per kapsel. Det är sagt att PrSM skall kunna ges kustförsvarsuppgifter samtidigt som den löser motsvarande uppgifter som markroboten ATCMS (slå ut stabsplatser och luftförsvarsresurser) Koppla nu detta mot "här och nu"-perspektivet där FM måste vända och vrida på varje krona, då kanske det inte är en Skvader vi behöver till raketartilleri. Utan det de kompletterande styrningarna från Regeringen och FM:s svar kanske skall ses som att "Vi hade nog hellre haft RAKART som divisionsartilleriförband än att behöva förbandsätta de sista Archrarna". Som det blev nu när Regeringen är inne och flyttar om våra pengar så blir det varken hackat eller malet.
  19. 2 points
    Du missar att de även är effektiva att snabbt kunna lägga en raketmatta där det finns en ansamling av personer och fordon inför ett anfall eller försvar. Det raketartilleri gör på 10 minuter tar det upp till en timme för att få samma effekt med eldrör. Så enklare raketer för raketmattor på 30-40 km med möjligen enklare gps lösningar som Exalibur etc. För att sedan gå upp till 70 km gps styrda raketer på ca 1-2 miljoner st. Sedan är de även väldigt bra på pressionsstyrning med SDB bomber på upp till 150-180 km. Och nyutvecklade motsvarande 5 st Bonus. De andra mer avancerade kan man vänta med.
  20. 2 points
    Jag är absolut inte skeptisk till att vi ska ha det. Den fyller precis som jag skrev i mitt tidigare inlägg ett syfte. Jag anser dock att det ska användas till just detta syfte dvs bekämpa högvärdiga mål på djupet. Övriga ust-uppg kan göras med eldrör till ett mycket lägre pris medan eldrör å sin sida inte kan lösa den långräckviddiga bekämpning. Troligen kommer vi inte heller att offra flyg på den typen av uppg och det är också avsevärt mycket säkrare och bättre nyttjande av resurser att sula iväg rakart mot exempelvis en divisionsstabsplats en att försöka fälla bomber på den.
  21. 2 points
    Uppenbarligen har fartyget svåra skador efter branden. Det finns brand- och vattenskador på 11 av 14 däck, överbyggnaden är nästan urblåst liksom sektioner under flygdäck och delar av flygdäcket är bucklat. US Navy’s top officer reveals grim new details of the damage to Bonhomme Richard Ytterligare ett am. amfibiefartyg av samma klass hade en mindre brand för några dar sedan efter svetsning, men som släcktes snabbt: US Navy orders General Dynamics shipyard to stop work after small fire on the warship Kearsarge /Per
  22. 2 points
    Chris Cavas på twitter Flera sjömän ska ha skadats. USS Bonhomme Richard (LHD-6) - Incidents BREAKING: Sailors Injured, Explosion Reported in USS Bonhomme Richard Fire En av de två robotjagarna som ligger på andra sidan kajen ska vara USS Fitzgerald som råkade ut för en kollision 2017 och som sedan reparerats under två år och nyligen påbörjade provturer. Oklart om hon också har skadats av röken och hettan. Enligt senaste infon så ska bägge jagarna nu har lämnat kajen för egen maskin eller bogserats bort. UPDATE: Nu verkar slutet närma sig för fartyget. Elden uppges ha nått bränslet ombord och brandbåtarna har börjat dra sig undan. Bränsleexplosioner väntas inom kort ombord på fartyget . Disclose.tv på twitter Hon har även fått en slagsida åt styrbord. – Branden kan fortsätta i dagar, sa Colin Stowell, chef för räddningstjänsten i San Diego, till CNN under söndagen. Chris Cavas på twitter Hela bryggkomplexet håller nu på att kollapsa och masten lutar föröver. Seahawk(?) helikoptrar vattenbombar fördäcket för att försöka dämpa lågorna. Flera videoklipp i artikel på The Drive: USS Bonhomme Richard's Bridge Engulfed In Flames As Fire Rages Into The Night (Updated) UPDATE Monday morning in San Diego Chris Cavas på twitter Uppdateringar från am. marindepartementet: UPDATED 9:30 a.m. July 13, 2020: USS Bonhomme Richard Fire /Per
  23. 2 points
    Nja, nästan. GBG/KMR skulle bli patrullfartyg, och GLE/SVL skulle fortsätta som korvetter. STO/MMÖ skulle då skrotas. Då en konvertering av GBG/KMR visade sig bli dyrare än väntat så blev budgetlösningen att bara nedgradera STO/MMÖ och låta dessa segla vidare. Nejdå, den är kvar. Från sidan 11: "De marina basbataljonerna organiseras ur dagens marinbas, sjöstridsflottiljernas underhållsdivisioner och ubåtsflottiljens underhållsenhet. Omsättning av trängfartygsflottan inleds. Etablering av det sjörörliga logistikkonceptet inleds tidigt i perioden. Logistikkonceptet innebär utveckling av en robust marintaktisk logistikförsörjning under 2020-talet" Detta syftar dock inte på CKR eller TRÖ, utan det är AMF:s trängfartyg som avses. D.v.s. trossbåtar och dyl. En något otydlig och rörig formulering i stycket ovan kan jag tycka! Dessa är på tok för små för att vara till någon nytta för oss. Redan CKR och TRÖ har för dålig bunkerkapacitet för att vara effektiva stödfartyg för VBY, och ännu mer för YSF2030. Vi vill ju dessutom göra oss av med gamla fartyg, inte skaffa fler! Den bästa lösningen skulle i min mening vara att redan på konstruktionsstadiet tillse att våra nya statsisbrytare (IB 2020!) får förmåga att agera som stödfartyg åt FM vid behov... ...Och som av en händelse kan man i FUNKTIONSSPECIFIKATION IB 2020 läsa: "3.1.2 Sekundära uppgifter En isbrytares sekundära uppgifter består av bl.a. lokalisbrytning, att utföra isbrytning mot ersättning och att utgöra stödfartyg till FM och KBV." "3.1.2.1 Uppgifter för FM För FM behov ska IB 2020 möta krav avseende funktionalitet som stödfartyg (logistikstöd och ledningsfunktion) och minfartyg."
  24. 2 points
    Nu har FM:s svar på regeringens uppdrag att inkomma med kompletterande budgetunderlag fastställts. Budgetunderlag 21! För Marinen ser det förhållandevis positivt ut tillslut: - 2 + 2 YSF 2030. - GLE/SVL vidmakthålls efter att YSF2030 1 och 2 levererats, och ersätter STO/MMÖ i rollen som patrullfartyg - HTM VBY inkl. tillförsel av kvalificerad lv-robot - LTF KSR - HTM SPÅ - Vidmakthållande av samtliga tre GTD klass ubåtar - Etablering av ett sjörörligt logistikkoncept med två marina basbataljoner - Införande av taktisk datalänk och torped på HKP 14F - Nytt amfibieregemente (AMF 4!) i Göteborg fr.o.m. 2022 - Nya stridsbåtar - Ersättare till RBS 17 - Införande av buren lv-robot - Införande av båtburet granatkastarsystem
  25. 2 points
    Polen verkar gå samma väg som Sverige vad gäller transportflyg. Anskaffning av nytt transportflygplan har avslutats av Armament Inspectorate i polska försvarsdepartementet. Anledningen sägs vara förändrade operativa behov. Nu kommer man att anskaffa 5 st renoverade C-130H från USA som planeras komplettera och senare ersätta de nuvarande föråldrade C-130E. Airlifter Procurement Programme Suspended in Poland. Redefinition Expected. /Per
  26. 2 points
    En summering av senaste presskonferensen och den aktuella situation: https://www.thedrive.com/the-war-zone/34801/two-decks-are-thought-to-separate-fire-on-uss-bonhomme-richard-from-1m-gallons-of-fuel Även om de lyckas släcka branden de närmaste dagarna så är nog skrovet alltför skadat av hettan. Är maskineriet intakt så finns ändå en hel del som går återanvända. Spekulationer pågår hur detta kommer att påverka US Navys närvaro i Sydostasien och även projektet "light carrier" att ombeväpna vissa av landsättningsfartygen med F-35B. USS Bon Homme Richard var i slutet av en tvåårig ombyggnad för att kunna operera F-35B och skulle tagits i tjänst igen innan årsskiftet. Vad kan Royal Navy göra för att stödja US Navy i dagsläget?: Thoughts on the impact of the USS Bonhomme Richard fire /Per
  27. 2 points
    Storbritanniens nya strategiska ubåtar av Dreadnought-klass har börjat byggas i Barrow-in-Furness i Cumbria, nordvästra England. De kommer att ha 12 kärnvapenmissiltuber för missiler av typ Lockheed Trident II D5 SLBMs till skillnad från USA:s Columbia-klass som kommer att ha 16 kärnvapenmissiltuber för missiler av typ Trident D5. Fyra missiler placeras i en modul som designats av General Dynamics Electric Boat Corporation. "The UK plans to replace the four Vanguard-class boats with three or four next-generation Dreadnought-class boats are to be equipped with 12 missile launch tubes, but current UK plans call for each boat to carry eight D-5 SLBMs, with the other four tubes not being used for SLBMs." Från nedanstånde dokument: https://fas.org/sgp/crs/weapons/R41129.pdf https://www.defenceconnect.com.au/key-enablers/6440-bae-delivers-latest-piece-of-next-gen-ballistic-missile-submarine https://ukdefencejournal.org.uk/nuclear-missile-submarine-hms-dreadnought-coming-together/
  28. 2 points
    Problemet ligger nog inte i allmänkompetensen, utan i att en av försvarsmakten godkänd utbildning för ett specifikt fordon. De gånger jag upplevt att folk i det gröna gjort (i många fall) skrämmande stora fel är det på grund av att personer som anser sig kompetenta i det civila bestämmer sig för att omsätta detta på Hemvärnets fordon, med blandade resultat... Sedan kan det ju självklart fungera utmärkt i vissa förband. Men en orts lägstanivå kommer vara en annan orts högstanivå. Och civil expertis leder till civila lösningar som exempelvis vapeninstruktören som tog med sig sin civila glock för att under vården lyckas skjuta både sig själv i handen och en annan soldat i benet. Eller de bandvagnar jag mött där olika "smarta" elektriska lösningar ordnats med tejp och välvilja för att få USB-kontakter med mera. Nu är jag visserligen väldigt problemfokuserad i texten ovan, och jag ställer mig tveksam till idéer som saknar tydliga hur. Men jag ser det inte som en omöjlighet och hoppas att anskaffning av nya fordon inte begränsas av lättja och vana.
  29. 2 points
    Östersund och Kristinehamn får nya militära förband Låter nästan för bra för att vara sant, så förmodligen är det inte det. Att man ska kunna leverera två nya fartyg under senare delen av 2020-talet tror jag inte på. I så fall måste man påbörja projektering och anskaffning omedelbart och det lär knappast hända. /Per
  30. 1 point
    @Guest Jokern Maxåldern för att söka till FFL är 39 år och 6 månader http://foreignlegion.info/french-foreign-legion-age-requirements/ Några råd på vägen. I princip all militär verksamhet grundar sig på disciplin och noggrannhet på en helt annan nivå än vad som är det normala i det civila samhället. Därför blir det ofta en stor chock för många med omställningen från det civila till det militära, även till den betydligt mer tillåtande svenska Försvarsmakten. Franska främlingslegionen är en helt annan beryktad internationell nivå och kända för sina höga krav på disciplin som ett sätt att gallra ut vilka som kan bli goda soldater. För att underlätta bör man redan långt innan inryck anamma ett levnadssätt som präglas av hög disciplin, noggrannhet och höga krav på sig själv inom alla områden. Det kan gälla städning, fysisk träning, hur man för sig i det offentliga rummet, hur man tar hand om dina ägodelar (lagar/vårdar), invikning av kläder, hur man klär sig, hur man talar till folk på ett artigt och korrekt sätt, mm. ALLT. Ditt inlägg tyder tyvärr lite på motsatsen. Det är väldigt många stavfel och självklart kan man lida av dyslexi eller andra svårgiheter, men då bör man kunna hantera det på ett sätt som minskar problemet. Läsa igenom texten igen innan man postar, använda rättstavningsprogram, skriva om texten igen och så vidare. All kommunikation i Franska Främlingslegionen sker dessutom på franska och kan man inte det har man en ännu större uppförsbacke. Du anmäler dig till en kurs, glömmer bort och tappar bort kuvertet, osv. Det tyder tyvärr på ett slarvigt beteende och kan då bli jobbigt i en värld där ett missat fingeravtryck på baksidan av ett putsat mässingsspänne på uniformen ger en utskällning som om det vore jordens undergång. "Komma i tid", flera gånger om dagen, är på sekundnivå i alla militära styrkor. Ju äldre man blir desto svårare brukar de flesta ha att blint lyda något utan att säga emot, speciellt om man med sin egen livserfarenhet tycker (vet) att det man skall göra kan göras på ett annat sätt, är dumt eller till och med "idiotiskt". Särskilt om den som beordrar det är yngre eller som man anser sig veta bättre än. Det kan vara ett problem när man som äldre vill gå med i en verksamhet där ifrågasättande är totalt ovälkommet. Lycka till! Henke
  31. 1 point
    Lite tänkvärda ord om det redan 2015. https://krigsmakten.wordpress.com/2015/11/01/archer-som-ka-pjas/
  32. 1 point
    N5 är en nedskalad version av Excalibur anpassad för att skjutas ur fartygspjäser med kaliber 127mm x 835mm .R. Den går därmed inte att skjuta i en 155mm Archer. Den är dessutom inte avsedd som en sjömålsgranat, utan för användning mot markmål och eventuellt små öppna motorbåtar. Jag är skeptiskt till huruvida Excalibur överhuvudtaget är lämplig att använda i en sjömålsroll. GPS styrning hjälper ju föga mot rörliga mål, och den laserstyrda versionen (som vi inte har!) kräver att målet är inom optisk räckvidd för att din laser ska kunna peka ut målet, vilket ju förtar syftet med granaten (precisionsbekämpning på stort avstånd!). Risken är att det slutar med att du på klassiskt sätt måste gaffla in elden likt förbannat, och det är granaten på tok för dyr för. Vidare saknar Archer (mig veterligen!) helt sensorer och eldledning för att skjuta mot sjömål (åtminstone bortom horisonten!). Nu är ju just detta ett problem som säkerligen skulle gå att lösa med ny mjukvara för eldledning, och nyttjande av externt målläge skickat från en extern sensor. Men är det värt pengarna för bara sex pjäser, eller kan uppgiften lösas bättre med andra medel? Och framförallt, är det troligt att det finns några fungerande pjäser kvar på ön när väl den tunga landstigningskakan från öst kommer tuffande?
  33. 1 point
    Ja nu kan de bara bryta is på konventionellt sätt dvs. framåt. Förmodligen hade de kunnat bryta is både framåt och bakåt om den ursprungliga designen använts, men det mest effektiva hade varit baklänges. Det finns redan isbrytande handelsfartyg i norra Kanada som är byggda för att bryta is baklänges, men fartygen blir dyrare att bygga. /Per
  34. 1 point
    Jag har inte påstått att vi ska eller behöver använda alla typer av möjligheter med HIMARS. Utan ville mer belysa deras olika möjligheter. Ett land som har många HIMARS eller G/MLRS kan själva göra sina val. USA som börjar titta på ett raket/robot artilleri för kustförsvar baserat för HIMARS. Och så långt är inte vi på väg. Så ACTAMS för 7 miljoner styck är inte aktuellt i detta läge. Där Raytheon och Lockheed tittar på äldre typer av robotar som ska få nya uppdrag med PrSM tekniken. Men definit gps styrning, möjligen laserstyrning och SDB raketer för pressionsbombning på långa avstånd 70-180 km. Där jag även förordar även enklare raketer och lösningar som bör bli billigare. Som granatlösningar med enklare eller bättre precision som ex Excalibur och Bonus. Israel utvecklar även egna lösningar på raketer. Et par tre raketer som motsvarar 10-15 st Bonus kan också bli en bombmatta. Det låter som vindarna blåser åt olika håll. En del varnar för ett dyrt system. Vilket det är men kan bli billigare med enklare utvecklingar. Medans andra ser det mer endast som en fördel på långa avstånd. Där man nu gör gällande att raketartilleri har passat som divisionsartilleri och att de sista 12 st ARCHER blir en belastning. Och då har vi inte ens ett divisionsartilleri. Där en mix hade varit att föredra. För att hålla ner kostnaderna. Vi har ju inte ens tre brigader.
  35. 1 point
    Nej det är inte RBS-15K som har återinförts. RBS-15K var den version som länge hade den längsta räckvidden med 150 km. Man har som sagt aktiverat delar av det gamla kustrobotförbandet och man använder nu samma typ av robot som fartygen använder dvs. RBS-15 Mk 2 med 100 km räckvidd. Roboten har livstidsförlängts och till viss del uppdaterats förmodligen bl a med komponenter från RBS-15 Mk3. Gävle-klassens korvetter och Kroatien kommer att fortsätta att använda roboten under överskådlig tid så den ser ut att bli kvar ett tag. /Per
  36. 1 point
    I princip redan skrotat?! Nyligen återinfört i så hög grad som var möjligt, även kravställt i senaste budgetkompletteringen att det vidmakthålls och att nytt system ska införskaffas är ett mer korrekt påstående. Lite OT i den här tråden men jag håller helt med om att det hade varit smutt.
  37. 1 point
    Raketartilleri är inte bara för att bekämpa mål på djupet! Traditionellt har raketartilleri använts för att koncentrera eldkraften snabbt till en kritisk punkt. Ryssland demonstrerade detta så sent som under ukrainska kriget i 2014 när de förstörde två ukrainska mekaniserade bataljoner med eld av MLRS-batterier. Ryssarna använde en mycket effektiv blandning av kluster och FAE stridsspetsar. Raketartilleri kan användas t.ex. till: att snabbt koncentrera eldkraften. I västvärlden kan detta göras med t.ex. GMLRS-AW raketer. Det mest effektiva skulle vara klusterstridsspetsarna, men för närvarande är det bara Israel som planerar nya klusterraketer. att skapa snabbt minfält upp till 30 km bort. Dessa kan stoppa en attack av en hel mekaniserad bataljonstridsgrupp under en tid. att kämpa mot värdefulla punktmål i djupet, som staber, radarstationer och elektroniska krigsföringsenheter. T.ex. GMLRS-Unitary är mycket lämplig för detta. För att förstöra strategiska mål långt bakom frontlinjen, med PSM-missiler kan målen vara även flera hundra kilometer bort.
  38. 1 point
    Finland har haft raketartilleri från 1976 och jag är säkert att finska erfarenheter kunde vara intressant också här! I dag Finska försvarsmakten har två olika raketartillerisystem: 122RAKH89 och 298RSRAKH06. Det finns 36 st 122RAKH89, som var köpt begagnad från Tyskland och de var ex-NVA RM-70 system. Underrede är Tatra 8*8 lastbil, kaliber 122 mm och räckvid 20 km. Systemet är helt renoverad och updaterad i Finland och det ska stanna i tjänst kanske nästa 10 år. Det finns bara HE raketer för dessa och de användas mot taktiska större mål (t.ex. fiendegrupperingar). Bilden visar 122RAKH89 i Rovajärvi skjutfält. Finland har köpt begagnad MLRS lavetter t.ex. från Denmark, Holland och USA och idag det finns ung. 40 st. lavetter. De är renoverad och modifierad i USA till nyaste M270A2 version. Finska försvarsmakten har fyra olika raketer till MLRS: 122 mm övningsraketer, tyska AT2 minraketer (räckvid 30 km), GMLRS-Unitary och GMLRS-AW raketer. Räckvid för GMLRS är 70+ km och noggranhet ung. 10 m. Unitary raketer användas mot punktmål ("60 km skarpskytt" som britter säger) och Alternative Warhead mot större mål. AT2 användas för minering mot fiendes pansartrupper. MLRS är en del del av operativ eld. De finns inga cluster-raketer (t.ex. M26). Försvarsmakten beslutade att inte köpa M26 och i dags läge det skulle vara nästan omöjligt. Finland försökte köpa ATACMS raketer men det var för dyra och gammalmodiga. Det är möjligt att Finland köper nyare SLSDB eller Precision Strike Missile inom nägra år. Raketartilleri är en mycket viktig komponent för taktisk och operativ eld.
  39. 1 point
    Får nog hålla med kommentatören längst ned på sidan på länken du gav: "There is more of a chance of flying pigs than the Irish government actually buying fighter aircraft." Finns nog inga pengar till detta!
  40. 1 point
    Irland vore väl ett perfekt mottagarland för några 39 C/D? Det finns i dagsläget 97 st 39 C/D och med ett 45-tal som ska sparas borde det finnas gott om surplus skrov om ett par år när 39 E börjat levereras. Dock tror jag inte att de har råd att anskaffa 16 stridsflygplan med tre besättningar för varje flygplan, men det tror jag inte heller behövs. Österrikiska flygvapnet hade under slutet av Draken epoken 9 operativa flygplan och fem piloter, men kunde ändå upprätthålla någon form av kontroll av luftrummet. Ireland Contemplates Buying New Interceptor Aircraft Rättelse: När jag tänker efter så var det nog 5 operativa flygplan och nio piloter. Det låter rimligare. /Per
  41. 1 point
    Chief of naval operations Michael M. Gilday ger en uppdatering om branden ombord på USS Bon Homme Richard: Chris Cavas på twitter /Per
  42. 1 point
    Österrikiska flygvapnet kommer att ta sina sista SAAB 105 OE flygplan ur tjänst i slutet av detta år. Enligt World Air Forces 2020 så finns det 19 st flygplan kvar i tjänst. Vid det kommande årsskiftet så kommer alltså det svenska flygvapnet vara det enda som opererar detta flygplan. Austria To Retire Aged Saab Trainers as Eurofigher Legal Battle Continues /Per
  43. 1 point
    Nu verkar det som om man sätter in erfaren brandsläckningspersonal typ "Hellfighters" med specialutrustning. Vet inte säkert men mycket möjligt att de kommer från oljeriggarna i Mexikanska golfen. Phillips Harbarger på twitter Man bekämpar nu två huvud bränder ombord. En i fören och den andra i aktern. Navy Fighting 2 ‘Major’ Fires on USS Bonhomme Richard as Battle Enters Third Day UPDATE Inga presskonferenser på onsdagen. Några foton från invändigt i fartyget: Chris Cavas på twitter UPDATE Ii Branden ombord sägs nu vara släckt. Från senaste presskonferensen: /Per
  44. 1 point
    Ett bild från det senaste dygnets räddningsarbete. Säger väl det mesta. (bilden är så stark att jag kände mig tvungen att posta den här) /Per
  45. 1 point
    Projekteringen är beslutad, budgeterad och avses påbörjas senare i år. Nope, det är inte ett från hyllan köp. Det finns inga fartyg på internationella marknaden som uppfyller kraven. Det är ett projekt kallat YSF 2030 (YtStridsFartyg 2030, a.k.a. Visby generation 2!) som är aktuellt, med på (lång!) sikt fyra till sex enheter! Planen är att utgå från dagens Visby klass, som är väldigt bra fartyg som vi överlag är mycket nöjda med, och vidareutveckla designen för att omhänderta de erfarenheter och nya behov som har uppkommit under åren. Optionen för HMS Uddevalla löpte ut 2003, så tyvärr är det inte möjligt. Bedömt tryckfelsnisse som varit i farten. 5 st Korvett typ Visby 2 st Korvett typ Gävle 2 st Patrullfartyg typ Malmö 5 st Minjaktfartyg typ Koster 2 st Röjdykarfartyg typ Spårö
  46. 1 point
    Nu är det ju inte försvaret som bestämmer vad saker och ting skall heta på svenska, en utländsk vapenterm kan mycket väl ha ett svenskt namn utan att försvaret har gett den ett M-nummer. Denna tillsats verkar dock vara så ny eller sällsynt på den svenska marknaden att den inte fått någon svensk beteckning än. Hagelskottstillsats, eller hagelgevärstillsats är väl några namn som skulle kunna fungera.
  47. 1 point
    Ingen har försökt skylla ifrån sig, försöker bara förklara hur det fungerar! Det är INTE Försvarsmakten som förhandlar med industrin. Det är INTE Försvarsmakten som skriver avtalet med industrin. Det är INTE försvarsmakten som tar fram de tekniska specifikationerna. Det är INTE försvarsmakten som projektleder framtagandet av ny materiel. Allt detta är den externa myndigheten FMV ansvariga för! FM beställer en produkt av FMV, i denna beställning talar FM bl.a. om vad man vill att produkten ska kunna lösa, i vilka miljöer den ska kunna lösa dessa, hur ofta den ska kunna lösa dessa samt hur mycket pengar man får spendera. Därefter är det FMV som tar fram faktiska tekniska specifikationer, förhandlar med industrin, skriver avtal, projektleder, leveranstestar och till slut levererar en färdig produkt till FM. Såklart sker återkoppling och uppföljning mellan FM och FMV under projektets gång, men det är FMV som är ansvarig och som sköter kontakterna med industrin. I just detta fallet är det heller inte tekniska problem som är källan till kostnadsökningen, utan att SAAB inte har lyckats sälja sin design till någon utländsk kund inom den tidsgräns (juli 2019!) som stipulerades i avtalet med svenska staten. Därmed har SAAB valt att i enlighet med exportklausulen i avtalet omförhandla priset för våra två ubåtar. Genom en enkel jämförelse med vad motsvarande ubåtar utomlands kostar så bör FMV insett att ett pris på 4,1miljarder per båt inte var realistiskt, den senaste versionen av 212 klassen (212CD!) kostar t.ex. runt 5,8 miljarder styck. Sannolikt var detta en medveten och kalkylerad risk från Regering och FMV, där man genom att vara första kund hoppades kunna hjälpa SAAB sälja designen utomlands mot att själva få ett bättre pris. Dock borde man varit mer realistiska och insett att detta skulle bli väldigt svårt för SAAB att slå sig i på en liten marknad som redan domineras av två betydligt större företag (tyska TKMS resp. franska Naval Group!) som båda erbjuder beprövade konstruktioner som redan är i bruk i flera länder. Nu ser det ju dock rätt lovande ut för SAAB i Nederländernas upphandling av nya ubåtar, främst eftersom SAAB har fördelen att inom ramen för upphandlingen ha slagit sig ihop med Damen, som ju är Hollands största varv och därigenom är ett starkt förhandlingskort, tyvärr är det ju oavsett för sent och vi kommer få betala fullpris för våra båtar ändå... På vilket sätt är detta omöjligt nu? Förutom då att IDAS var en teknikdemonstrator bekostad av främst tysk försvarsindustri, och inte finns som färdig produkt idag! Tyskland beställde i slutet av 2019, som första (och än så länge enda!) kund, vidareutveckling av IDAS till ett faktiskt användbart system. Första leverans planeras ske tidigast 2024... Som konstaterats ovan så är inte A 26 dyrare än motsvarande utländska båtar. Det finns dessutom idag inga som helst autonoma system som kan lösa en ubåts uppgifter. Folk har en otrolig övertro på vad autonoma system kan lösa, men tekniken är långt ifrån där idag. Däremot är A 26 i.o.m. sin sluss otroligt väl lämpad för att kunna nyttja diverse obemannade system som stöd för spaning och underrättelseinhämtning. Nu vet vi ju inte hur mycket en mindre ubåt som t.ex. den i tråden nämnda Pelagic versionen faktiskt skulle kosta, men jag är tveksam till att den faktiskt blir så mycket billigare att det blir pengar över till att köpa en hel båt till. Anledningen till att A 26 är något större än tidigare svenska ubåtar är för att FM ville ha längre uthållighet och högre transithastighet, detta för att öka tiden i operationsområdet. Därmed är A 26 något längre än sin föregångare för att få plats med en tredje Stirlingmotor och större bränsletankar, LOX- tankar samt övriga förråd. Om ubåten kan kvarstanna i operationsområdet en längre tid så behöver hon inte avlösas lika ofta, och högre transithastighet gör att hon snabbare kan ta sig till och/eller från operationsområdet. Hon kan också bära fler och/eller större sensorer m.m. Alltså kan mycket väl en större ubåt i.o.m. sin större uthållighet övervaka ett område både effektivare och mer kostnadseffektivt jämfört med två eller tre mindre ubåtar, då alla dessa inte kan vara i området samtidigt utan måste turas om och lösa av varandra. Eftersom ubåten är som mest sårbar när den är i hamn för förrådskomplettering, så innebär också utökad uthållighet att ubåten inte behöver utsätta sig för den risken lika ofta. Med det sagt är kvantitet också en kvalitet, och en high/low mix likt Perman föreslår skulle absolut vara en väg framåt när A 19 klassen ska ersättas. GBG och KMR bör vi inte lägga en enda krona på, det skulle kosta otroligt mycket pengar att få dem i brukbart skick igen. Om det är patrullbåtar vi vill ha så finns det modernare konstruktioner tillgängliga från utländska varv till betydligt lägre kostnad. Och någon färdig besättning finns det definitivt inte till GBG/KMR... Samma sak här, vore otroligt dyrt och ineffektivt! Dessutom är fartygen som sig olämpliga i rollen då de är på tok för långsamma. Bättre då att satsa på några nybyggda fartyg likt Damens Stanpatrol 4708, en beprövad och ändamålsenlig konstruktion specifikt konstruerad för sjöövervakning. Beroende på utrustningsnivå kostar en nybyggd sådan runt 300-400 miljoner. GBG/KMR är kostnadsberäknade till över två miljarder styck för att få i motsvarande nivå som GLE/SVL, så säg kanske runt 1,5 miljard styck som patrullfartyg, då de inte behöver samma uppgraderingar av sensorer, vapensystem och ledningsförmåga.
  48. 1 point
    Helicopter Ch-47 Failure (kunde inte låta bli att posta) /Per
  49. 1 point
    Du har förvisso rätt i att det är en prototyptorped och att man samlar in data. Men det är inte kommunikationstråden du ser på filmen, det är en skyddsslang som tråden löper i från trådmagasinet i torpedtub m/8502 och ned till vattenytan. Själva tråden är mycket tunnare, bara ca en millimeter tjock och därför känslig för mekanisk åverkan. Syftet med slangen är därför att skydda tråden från att skadas, och att säkerställa att den kan löpa fritt från fartyget efter att torpedluckan stängts igen. Denna skyddsslang är inte ny för TP47 utan finns även på dagens TP45...
  50. 1 point
    Jag är nog en av de i den här tråden som kan ses "hoppa på" hemvärnet. Jag är själv hemvärnsman och vill hemskt gärna ha ut allt nytt, jag är också realist och med ett par utlandstjänster i bakfickan anser jag mig ha erfarenhet av FM sedan ett stort antal (för stort?) år tillbaka. Varför anser jag att Hv gott kan vänta på den nya utrustningen? Jo därför att man inte kan dela ut den samtidigt till alla, och i den ekvationen så anser jag att man gott kan vänta ett år... Det som stör mig i argumentationen här är att påfallande många anser att man skall ha förtur eftyersom man är frivillig eller pga att Hv har många huvuden i rullorna. Det är i mina ögon inte samma sak som att verksamheten är av sådan art att man kan hävda att man MÅSTE ha viss utrustning NU. FmLog, HKV och övriga bör också se sig i spegeln när materialplaneringen sätts. Ge oss gärna ett tidsfönster med både början och slut, typ 90L tilldelas HV under 2012 med början februari och tilldelningen avses vara klar Nov 2012. Hur sen utdelningen sker är en annan sak men om man var seriös så skulle det då gå att planera för utdelning uppdelat tidsmässigt och geografiskt.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00


×
×
  • Create New...