Jump to content

All Activity

This stream auto-updates

  1. Today
  2. Gjorde man en 01a i Liberia så var inte frågan om ärmen var vikt utåt eller inåt det som kändes som det viktigaste just då. I sammanhanget vill jag kalla det för "skitsak", och 17 år senare ja jösses.
  3. Iranska IRINS Makran (stödfartyg och mobil expeditionsbas) har passerat Öresund på väg mot St Petersburg liksom iranska fregatten IRINS Sahand. Makran är en ombyggd oljetanker och är Iranska flottans största fartyg medan Sahand är en modern frigatt sjösatt 2012. https://news.usni.org/2021/07/22/exclusive-photo-irans-largest-warship-now-in-the-baltic-sea-bound-for-russia
  4. När kompanier rycker fram över Revingehed med vrålande motorer är det svårt att tänka sig området som ett miljöparadis. Men faktum är att den övningsaktiviteten bidrar till att skapa något åt det hållet. Övningsfältet i Skåne är ett av landets mest artrika områden.Nyss dundrade stridsvagnar, stridsfordon och pansarterrängbilar i hundratal fram över Revingehed. En scen som står i bjärt kontrast till vyn vi möter idag under vårt besök på övningsfältet. Spåren av mänsklig aktivitet är förvisso tydliga. Främst genom de djupa spår som fordonen rev upp i den nyss avslutade övningen Sydfront 21. Men trots att heden nu förefaller stilla och fridfull sjuder det av liv – till del just tack vare de djupa spåren. Den brutala markbehandlingen blottlägger nämligen sanden vilket gynnar sandlevande djur, som den hotade strandpaddan, förklarar Jörgen Nilsson, naturvårdsförvaltare från Länsstyrelsen Skåne. När spåren från fordonen fylls med vatten kan grodorna föröka sig där. Bandfordonen gör alltså miljön en tjänst när de river upp marken. – Utan dem skulle området till slut täckas av gräs så att de sandlevande djuren inte längre kan leva här, konstaterar Jörgen. Han är här tillsammans med P 7:s miljöhandläggare Carina Kristensson och konsult Per Nyström från Ekoll AB. Syftet med besöket är att dokumentera Sydfronts inverkan på växter och djur. Artikast i landet Södra skånska regementet P 7:s övningsfält på Revingehed är ett av landets artrikaste områden där du kan hitta många hotade djur och växter. Såväl udda insekter och groddjur som ovanliga växter som klubbfibbla och hedblomster. Den inspekterande trion konstaterar att inga stora skador skett och att de restriktionskartor som skapades inför övningen har respekterats. – Utifrån dem lade vi in fågelskyddsområden och annat på övningskartorna. Vi utbildade även deltagarna, lokalt och centralt, berättar P 7:s Carina Kristensson. För Försvarsmaktens räkning är det viktig av flera skäl att djur- och växtliv frodas på Revingehed även efter en storövning. Dels ska nationella miljömål uppfyllas, dels behöver området vara attraktivt för besökare då inga övningar hålls där. På så sätt kan den militära verksamheten leva sida vid sida med civilsamhället. P 7:s miljöarbete styrs av ÖMAS (Övnings- och MiljöAnpassad Skötselplan). Inom ramen för den finns en handlingsplan för att säkra biologisk mångfald och kulturlandskapet på Revingehed samtidigt som det hålls övningar. Planen är ingen låst papperskonstruktion, utan uppdateras löpande av Fortifikationsverket, länsstyrelsen, kommuner, Naturskyddsföreningen, arrendatorer och miljökonsulter. Möten hålls två gånger per år, med Försvarsmakten som sammankallande. Ofta vidtas åtgärder i samsyn mellan parterna, även om det inte sällan krävs ett givande och tagande för att nå beslut. Ett exempel är de dammar som anlagts för grodor och paddor. De måste vara tillräckligt djupa för att djuren ska trivas. Samtidigt måste de vara säkra för fordon och personal på övningsfältet, så att de inte fastnar om de råkar köra ner i dammen. – Jag upplever det som att vi har en bra dialog, även när vi inte är helt överens, säger Jörgen Nilsson från länsstyrelsen. Räknar hannar Vid en av dammarna sätter sig Per Nyström på huk, och sitter sedan alldeles stilla under några minuter. Han arbetar för projektet Semiaquatic Life (se faktaruta intill) som har finansierat dammen, och lyssnar nu efter ljud från bland annat lökgrodor och ätlig groda. Men hjälp av ljuden kan han räkna antalet hannar. – Vi letar också ägg efter strandpadda. Ibland flyttar vi äggen, om den pöl de lagts i håller på att torka ut, berättar han. Per vittnar om en ”stor förändring under de senaste tio åren” i fråga om Försvarsmaktens miljömedvetande. De har bland annat hjälpt till att lokalisera platser för våtmarker och restaureringar, säger han. En stund senare hittar vi Jörgen Nilsson på knä i sanden. Han kollar status hos solitära bin och skalbaggar som exempelvis rödtoppebiet och gul frölöpare. – I sand finns ofta djur som inte är så konkurrenskraftiga och som inte skulle överleva i andra miljöer. Här kan de gömma sig och föröka sig. Att de två miljöarbetarna hittar så många olika djur ses som en bekräftelse av att samspelet mellan djurliv och militär verksamhet fungerar. Sand är dessutom något som för samman en del udda djur och militär verksamhet. – Om detta i stället vore skog eller äng skulle regementet vara under hårt tryck från människor som vill bygga sommarstugor eller andra civila verksamheter, säger Per Nyström. Miljöprojekt på övnings- och skjutfält Sandlife: Revingehed och flera andra övnings- och skjutfält ingick i de delvis EU-finansierade Sandlife som under åren 2012–18 arbetade med att restaurera värdefulla sandmarker i södra Sverige. Semiaquatic Life: Revingehed och Ravlunda skjutfält är två av elva områden som inom ramen för det EU-finansierade Semiaquatic Life arbetar med att återställa och förbättra bevarandestatusen för grod- och kräldjur samt vatteninsekter i södra Sverige, Danmark och norra Tyskland. Läs hela inlägget här >>
  5. Flera ryska örlogsfartyg befinner sig i Finska viken och är på väg mot Sankt Petersburg. Anledningen är firandet av den ryska marinens 325-årsdag och följande övningsverksamhet. Försvarsmakten övervakar händelserna kontinuerligt.Under de närmste veckorna har ett antal ryska fartyg och ubåtar passerat Öresund på kurs mot Sankt Petersburg och marinbasen Kronstadt. Detta som förberedelser inför firandet av de ryska marinstridskrafternas dag som sker söndag 25 juli. Även fartyg från Iran, Pakistan och Indien har gått in i Östersjön för att delta i firandet. – Högtidsdagen firas i slutet av juli varje år, och vår erfarenhet är att den sedan följs av en rysk övning kallad Oceanskölden. Där övar de sin egen förmåga och visar också upp denna förmåga. När man samlar många resurser på en viss plats så får det en påverkan på läget. Vi följer ständigt vilken kapacitet och verksamhet som finns i vårt närområde och försöker naturligtvis bedöma och förutse vad som kommer att ske de närmsta veckorna och månaderna, säger Jörgen Lönngren, chef för underrättelse- och säkerhetsavdelningen vid insatsstaben. Fartyg i parad De ryska marinstridskrafternas dag kommer att firas med en fartygsparad. Det huvudsakliga firandet sker i Sankt Petersburg, men mindre parader väntas också ske vid andra ryska marinbaser. – Även om det är semestertider har vi ständigt personal i tjänst som följer läget i närområdet. Sammanfattningsvis har vi en mycket god lägesuppfattning. Helt naturligt så följs den ryska marinens verksamhet också av Nato och väst, säger Jörgen Lönngren. Senare under hösten hålls en stor rysk militärövning – Zapad 2021. Den genomförs under augusti-september och är en föranmäld övning som sker var fjärde år. – Då kommer vi återigen att se en ökad rysk närvaro i vårt närområde, säger Jörgen Lönngren. Läs hela inlägget här >>
  6. Kadett Johan Muhrén genomför just nu den sista delen av sin reservofficersutbildning på Militärhögskolan Halmstad (MHS H). När den anpassade reservofficersutbildningen (AROU) är slutförd om en månad är han redo att med stort engagemang, som specialistofficer i reserven, bidra till Försvarsmaktens tillväxt och utveckling.Johan tillbringar vanligtvis sin jobbvardag i Dalarna som platschef på NCC Industry inom asfalt- och markarbeten. Han rör sig varje dag flexibelt mellan att vara ute på fältet för att leda och instruera arbetslag som till exempel lägger asfalt till att möta beställare, räkna på jobb, fakturera och hålla koll på arbetsmiljö och säkerhet för medarbetarna. En vardag som ställer krav på förmågor som på många sätt liknar kraven han mött tidigare som värnpliktig och soldat i Försvarsmakten. Johan gjorde värnplikten i början av 2000-talet på Livgardet, har hunnit med flera missioner i både Kosovo och Afghanistan, och har även varit anställd på Livregementets husarer, K 3, som ställföreträdande jägargruppchef under en tid. – Det handlar mycket om planering och att vara strukturerad för att få vardagen att fungera, både på mitt vanliga jobb och i Försvarsmakten, konstaterar kadett Johan Muhrén. Dessutom är det av yttersta vikt att vara pedagogisk och kunna tillämpa ett gott ledarskap när man har personalansvar. Att vara flexibel och klara av snabba omställningar och tempoväxlingar karaktäriserar också de båda miljöerna. Varför har du valt att engagera dig i Försvarsmakten och bli reservofficer? – Jag vill verkligen vara en del av Försvarsmakten och den kommande tillväxten, förklarar Johan. Om jag har varit borta för länge saknar jag den militära gemenskapen. Jag har fått så mycket utbildning genom åren och nu vill jag använda min kunskap och erfarenhet för att utbilda och leda andra, gärna värnpliktiga till en början! Jag vet att jag helt enkelt kan vara till nytta för Försvarsmakten med mina personliga egenskaper och min bakgrund. Vad har din civila arbetsgivare för inställning till ditt engagemang i Försvarsmakten? – De har varit positiva från första dagen! Min militära bakgrund var något de uppskattade redan när jag anställdes, inte minst min kunskap och erfarenhet av ledarskap och pedagogik. Det finns mycket i det utvecklande ledarskapet som med fördel kan implementeras civilt. Sen jobbar jag just nu inom en bransch där verksamheten med asfaltering går ner vintertid och öppnar upp för tid och möjlighet att tjänstgöra i Försvarsmakten. Hur ser du på din kommande roll som reservofficer? – Jag är övertygad om att reservofficerare behövs och kan göra mycket nytta i Försvarsmakten, inte minst i tillväxten. Vi kan ta med oss viktig inspiration och erfarenhet från båda våra yrken, vilket är positivt för alla parter. Personligen vill jag få börja tillämpa mina nya kunskaper i praktiken och bli trygg i min roll som reservofficer på hemförbandet, Ledningsregementet, så fort som möjligt. Jag vill också passa på att rekommendera den anpassade reservofficersutbildningen (AROU) till alla som har den militära erfarenhet som krävs. Utbildningen är väl genomtänkt och helheten med alla bra kurser har gett mig mycket värdefull kunskap för framtiden – både militärt och civilt! Läs hela inlägget här >>
  7. Yesterday
  8. Visst är det föredömligt? Webforumens stora förtjänst är ju nu en gång att en riktigt rejäl forumit kan gräva fram en diskussion som var aktuell här före jag tog studenten, mönstrade eller ens förlorat oskulden och väcka liv i den igen (diskussionen, alltså). Men för att återkoppla i själva sakfrågan: ärmen på fältjacka 90 L, tropik grön och tropik beige viks till ovanför armbågen vartefter rätsidan viks över den vikta delen och fästs med stropp (se UniBest 2.1.2). Det är alltså fel att vika som amfbat gör. Det är möjligt att det är en kulturgrej i den meningen att amfbat har en kultur där man gör fel.
  9. Med start i Mali, via Dakar i Senegal, vidare till Gävle för att sedan nå slutdestinationen Uppsala. Så har resvägen sett ut för materielen från den nedmonterade campen i Timbuktu. I Uppsala ska allt inventeras, göras rent och återställas innan respektive förband får tillbaka materielen.Det var i december år 2014 som personal ur det svenska underrättelseförbandet Mali 01 började anlända till den då blivande campen utanför Timbuktu. Fram till och med förra året har Camp Nobel i Timbuktu utgjort huvudbas för Försvarsmaktens förband. Materiel av olika typer har behövts och använts av personal på platsen under åren. Lastbilar, elverk, duschkabiner, tält och tvättmaskiner är exempel på lite mer vardaglig utrustning som använts av personalen på plats. Under förra året påbörjades en nedmontering av campen som nu har flyttats till Gao i östra delen av landet. Självklart är det mycket utrustning som är kvar i Mali, men strax över hundra bulkflak och containrar har nu fraktats den långa vägen tillbaka till Sverige. En del har tagits hem med transportflyg men majoriteten har lastats på fraktfartyg i Dakar och skeppats hela vägen till Gävle hamn varifrån det sedan transporterats till Luftstridsskolan i Uppsala. Att frakta stora containrar sjövägen tar sin tid, inte minst med tanke på den pandemi som drabbade världen ungefär vid samma tid. Håkan och Lennart Vid en uppställningsplats inne på Uppsala garnison går Lennart Lundin och Håkan Wedin fram till en stor vit container märkt med den engelska förkortningen för Förenta nationerna, ”UN”. Containern är inte den enda av sitt slag på garnisonen. Strax över 70 stycken har tagits emot sedan avvecklingen av Camp Nobel påbörjades i början av förra året. De hjälps åt att öppna upp den ena kortsidan och något som påminner om ett toalettutrymme på en mindre färja uppenbarar sig i containern. – Det här används som toalett och duschutrymme på campen. Det här är ju ganska tacksamt att rengöra eftersom det är enkelt att bara spola ur. Men här kan man ändå se tydliga spår från Mali, säger Håkan och pekar på en list intill en liten fönsterlucka. Listen är orangefärgad och på fönsterluckan finns ränder med samma färg. Som om fönsterluckan fått en särskilt ytbehandling. – Det är som att sanden och dammet nästan äter sig in i materialet. Vi brukar använda en kraftfull flygplanstvätt för att göra rent men i många fall går det inte att få bort helt, säger Håkan. bildblock insida Håkan och Lennart jobbar båda vid Luftstridsskolans logistikenhet som har fått i uppdrag att ta emot, inventera och rengöra den materiel som skickas hem från camp Nobel. Det är ett arbete som kräver noggrannhet och tålamod. Varenda liten mutter ska dokumenteras och transporterna kan innehålla allt från möbler för matservering, toaletter, lastbilar och viss medicinsk utrustning. Dessutom måste allt rengöras. Det är exempelvis av stor vikt att inga djur, växter eller jord tilläts att komma ut i den svenska naturen. Olika färgkoder talar om hur länge respektive container varit stängd och när de är redo att öppnas. När de ska rengöras så flyttas de till en anpassad spolhall så att jord och sand inte ska spridas, dessutom hettas tvättvattnet upp i tvätthallens reningsanläggning. – Det händer att vi upptäcker enstaka kackerlackor eller gräshoppor som lyckats ta sig in i containrarna. Och då är det väldigt viktigt att vidta åtgärder för att vara på den säkra sidan. Vi har sedan många år ett bra samarbete med Anticimex som har bra metoder för att sanera så att vi med säkerhet vet att det inte finns någon levande insekt kvar innan vi skickar tillbaka utrustningen till respektive förband, säger Håkan Wedin. porträtt Lennart Lundin går bort till en annan container. Han har bra koll på vilka som står var och vad de innehåller. På en tavla i deras kontorslokaler har de skapat ett schema med magneter som representerar containrarna. Om en container flyttas, så flyttas även magneten på kontorstavlan. Han öppnar dörren och visar två rader med tvättmaskiner och torktumlare staplade på varandra. En har vält under den långa transporten. – Här är det tydligt hur mycket transporterna sliter på materielen. Även om man lastsäkrar väl så kan mycket hända på vägen. Det blir mycket påverkan. Det är tyvärr sånt som händer och är svårt att helt undvika. Dock ska sägas att den absoluta majoriteten av det som kommit hem från Mali denna omgång har klarat sig väl, säger Lennart Lundin. Håkan och Lennart går vidare till en närliggande lokal dit de förflyttar den materiel som är färdighanterad och redo för avtransport till respektive förband. I dag finns det relativt gott om golvyta eftersom en lastbil var förbi och hämtade flera pallar för bara några dagar sedan. – Det är en bra känsla när man flyttar in en pall här. Det blir som ett kvitto på det arbete vi gör, säger Håkan Wedin. Logistikenhetens arbete med materielen kommer att fortsätta året ut och de har fortsatt många dagar med omlastning, inventering och rengöring framför sig. Allt en viktig del i det stora maskineri som är Försvarsmakten. Utan materiel och logistik kan förbanden inte lösa sina uppgifter. – Det är givande att få vara med i ett sådant pass långsiktigt och omfattande projekt som detta är. Det är många delar av Försvarsmakten som är inblandade vilket gör detta väldigt roligt och utvecklande. Vi lär oss saker av varandra hela tiden, säger Håkan Wedin. Färdiga pallarLäs hela inlägget här >>
  10. Last week
  11. För info så svarade du på ett inlägg från 2004.
  12. Det ska du absolut få ut. Åtminstone soldatkök och liggunderlag, det är ju helt grundläggande utrustning. Knäskydd skulle jag inte bli lika förvånad om du inte fick ut, men även sådana fick åtminstone jag ut från förrådet (dock kassa, så jag köpte egna som jag använder istället). Kan dock tänka mig att sånt här varierar en del mellan olika förband, jag fick t ex bara ut en fältjacka 90 men jag vet folk som gick med ungefär samtidigt i andra delar av landet som fick ut två.
  13. Amfibiebataljonen viker upp ärmarna med vita sidan ut. Armén viker upp ärmarna med kamouflaget utåt. Har tjänstgjort i bägge och tror inte det finns något reglerat rätt eller fel. Tror mer att det handlar om vapenslagens kultur.
  14. Säkerhetsprövningen klar och intro-utb bokad. Kul!
  15. Ok vad bra. Verkar konstigt om man inte ska få ut dessa basala grejer. https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/222/6917
  16. Jag fick ut allt och det jag inte fick gick jag till förrådet och begärde och det var aldrig några problem. Kolla med ditt befäl vad som gäller för er.
  17. En fråga till er som vet; får man inte ut enmanskök, liggunderlag eller knäskydd som bevakningssoldat? Saknade dessa prylar på listan med utrustning som ska kvitteras ut.
  18. Pratade i telefon med pliktverket, samt talade med en anställd på försvarsmakten som talade med några rekryterare. De båda sa till mig att det finns goda chanser att få göra värnplikten, även om jag skulle dömas skyldig till ringa stöld, och detta är en bedömningsfråga som sker av befälen på den plats jag ska. Det sker kontinuerliga registerkontroller på alla positioner inom försvarsmakten vad jag förstår, men detta betyder inte nödvändigtvis att man blir utskickad bara för man får ett någorlunda ringa brott i registret. Tydligen har de en säkerhetskontroll med ett samtal i början av lumpen och så länge jag är ärlig med vad som har hänt från början och på andra sätt visar mig villig att göra rätt för mig, och visar stor ånger kring händelsen, kan jag få slutföra värnplikten. Dvs om befälen upplever mig som trovärdig och ingen säkerhetsrisk. Det är inte ens säkert att jag hinner få besked från åklagarmyndigheten innan jag rycker in, men tycker det är bäst att jag berättar situationen för befälen mer eller mindre direkt oavsett. Förhoppningsvis ökar detta min trovärdighet, och om jag skulle bli utskickad kan det vara bättre att få veta direkt, snarare än några månader in i utbildningen.
  19. Givetvis skulle de flesta gärna se att det satsades ännu mer, men det är knappast rättvist att kalla investeringarna för försumbara, eftersom de (åtminstone syftar till) ska leda till en stor ökning av arméns förmåga, från en förvisso låg nivå. Och jag skulle tro att de flesta håller med om att den mest eftersatta försvarsgrenen är marinen, inte armén. Moderniteten är det inget större fel på, problemet är istället volymen, dvs att vi har för lite. Vad jag vet så håller arméns utrustning generellt en godtagbar standard jämfört med andra försvarsmakter i västvärlden, även om många system kommer behöva ersättas inom en ganska snar framtid och vissa enskilda förmågor är eftersatta sedan en tid (drönare t ex). Vad är det för utrustning som är löjlig, menar du?
  20. Investeringarna i armén är helt enkelt försumbara, det är något slags damm. På något sätt glömmer regeringen bort vad det är som håller ordning i landet och vid dess gränser, och det är inte alls miljöaktivisterna. Armén borde ha moderniserats helt och hållet för länge sedan, det är löjligt när man studerar vilken utrustning som finns i omlopp.
  21. Intressant upphandling av FMV tyvärr så kan jag inte dela med mig av informationen mer än detta
  22. Låg den domen mer än fem år tillbaka i tiden? Bötesbrott ska gallras ur belastningsregistret efter fem år (se 17 § 9 lagen om belastningsregister). Jag kommer inte ihåg FM:s styrningar exakt men det kan också vara så att bötesbrottet inte ansågs vara ett hinder för att placera i säkerhetsklass. Jag noterar att mrkoll.se verkar föra in uppgifter om brottslighet baserat på beslut och domar snarare än belastningsregistret. Dessa gallras inte. (det finns en massa saker att säga om den typen av verksamhet så det är bäst att jag låter bli)
  23. Så märkligt. Skicka ett mail till [email protected] med ditt användarnamn/mailadress. Sä skall jag se om jag kan se vad det beror på. Mvh Henke
  24. Hej, hittade inga hjälp-sidor så jag frågar här istället. När jag försöker logga in så låser sig mitt konto i 14 minuter. Även när jag bytt lösenord och försöker logga in igen (efter en kvart) uppstår samma problem. Har aldrig hänt förut. Vad gör jag för fel?
  25. Thailands planer att köpa 2 kinesiska ubåtar skjuts upp ytterligare pga. pandemin: PM orders Thai Navy to postpone submarine purchases as pandemic rages (https://thethaiger.com/) Som nämnts tidigare så är inte Thailand en ny ubåtsnation (om de nu anskaffar ubåtar) utan en nygammal i så fall. Om 14 år är det 100 år sedan de fyra kustubåtarna av Matchanu-klassen beställdes från Japan: Matchanu-class submarine (https://en.wikipedia.org/) (3 D model by Longines) /Per
  26. Förutsätter inte alla tjänster en registerkontroll? Vad jag vet så har jag vid alla tillfällen jag tillträtt en tjänst behövt genomgå en registerkontroll.
  1. Load more activity


×
×
  • Create New...