Forums

Det där är en av SKAB:s egna konceptdesigner, närmare bestämt deras 88m Multi Mission Corvette. Modellen är en vidareutveckling av Singaporianska Independence klassen som SKAB designat i samarbete med ST Marine. Den är något större, tyngre beväpnad, mer signaturanpassad och med SAABs SLIM mast (d.v.s. samma som Pohjanmaa klassen får). Den är ungefär i samma storlek som VBY G2 var tänkt att bli, men den har mig veterligen aldrig varit påtänkt för Sverige (och är det inte nu heller).         De polska åtagandena i fråga handlar om att regelbundet delta i någon av NATOs två stående ytstridsstyrkor, SNMG 1 och 2. Dessa styrkor sätts samman tillfälligt av 4-6 fartyg från olika NATO länder, och är sedan omedelbart tillgängliga för övningar och insatser runt Europa under ca 6 månader, varefter en ny styrka med nya fartyg tar över uppdraget och namnet. Polen har för denna roll två begagnade fregatter av OH Perry klass som man fick överta från US Navy runt millenieskiftet, oftast är bara en i taget bemannad och fullt operativ. Deltagande i någon av dessa styrkor är frivilligt och varje NATO land väljer själv om, hur och när man vill delta och det finns inget krav att Sverige (när vi väl blir medlemmar) skall bidra till dessa, även om det såklart kan komma bli aktuellt.     Finlands krav på längre räckvidd är kopplat till deras insikt av behovet att kunna skydda den handelstrafik som förser Finland med varor via Östersjön. Man vill alltså vid kris/krig kunna möta upp och eskortera handelsfartyg hela vägen från Östersjöns inlopp (Öresund, Bälten) och hem till Finland. Således behöver deras framtida fartyg ha räckvidd för att med marginal ta sig från Finland och ner till sydvästra Östersjön och tillbaka igen, då Finland saknar stödfartyg som kan lämna bunker till sjöss (RAS) och inte har några egna hamnar längst vägen. Då Sverige har kust och hamnar längst hela Östersjöns längd, och dessutom på Gotland så har vi inte samma problem. Vi har (än så länge) också två fartyg som kan lämna bunker till sjöss (CKR och TRÖ).      Vi får se vad som händer, sista ordet är tydligen inte sagt vad gäller dessa pjäserna!     CKR har ett A- nummer tilldelat sedan flera år, man har dock av någon anledning aldrig bytt.

Jaha så ingen externt kan ta över roboten. Har för mig att jag har läst det. Men den kan ha varit en tolkning i artikeln. Den är väl sedan 2021 prövad att användas även på större UAV. Så ja en mycket bra pv robot med olika förmågor.    Kommer inte ihåg vad handlingen heter. Men det stod i den som mer specifikt beskriver vad för utrustning man anser att Fm behöver inför kommande budgetförslag.     

Ok, jag förstår. Bedömt har belgarna antingen översatt knasigt, eller varit lite kreativa med sanningen i sin artikel. Det finns nämligen vad jag kan finna inga officiella uppgifter som styrker det påståendet. Alla officiella uttalanden talar enbart om avsikten att samarbeta med vidareutveckling och eventuellt produktion av befintligt system. Det är förövrigt SAAB (SBDS) som både utvecklat och tillverkar verkansdelen i Akeron MP åt MBDA.     Nu råkar ju den berörda bloggaren ha tämligen lång erfarenhet om ämnet han skriver om, och att andra med egen erfarenhet från samma typ verksamhet håller med honom borde rimligtvis tyda på att det han skriver stämmer rätt bra.   Vilka skrifter från försvaret är det du talar om? Du får gärna producera en källa så vi andra kan läsa själva och bilda oss en egen uppfattning!     Därför att det inte var relevant i kontexten, och jag inte ville citera in hela blogginlägget. Därav att jag länkade till det istället.    Ditt påstående löd: "Den handlar i princip om att vi inte behöver pv robotar för längre räckvidd." Men det bloggaren skriver är snarare: - Pv-robot är bra, men den skall helst användas från förberedda eldställningar och på längre skjutavstånd där pansarfordon har lägre träffsannolikhet med sin kanon, och svårare att upptäcka robotskytten. - Generellt är det med dagens system svårt att hitta lämpliga eldställningar med så lång fri sikt i svensk terräng, framförallt när man tar i beaktande bantiden på roboten och att målet sannolikt rör på sig. Därför behöver nästa generation pv-robot ha NLOS förmåga för att kunna skjutas över/runt eventuellt skydd/skyl. - Det är inget mirakelvapen som löser alla problem och vinner alla strider, och bara för att andra länder gör på ett visst sätt så är det inte nödvändigtvis relevant för oss.   Han säger alltså inte att vi inte behöver pv-robotar med längre räckvidd, utan snarare att det (likt alla vapensystem) finns både för och nackdelar med pv-robot. Och att vi framöver därför behöver skaffa mer kapabla robotar med funktioner som gör att vi effektivt kan utnyttja räckvidden även i svensk terräng (vilket nya RBS 58 gör).       Nej det gör han sannolikt inte då RB 57 (namnet till trots) inte är en robot, det är ett avancerat pansarskott. Det finns varesig målsökare eller aktiv styrning på RB 57. Han syftar bedömt på moderna pv-robotssystem som är målsökande istället för trådstyrda. T.ex. Akeron MP har enligt interwebben möjlighet att bekämpa mål så nära som ca 150m och SPIKE LR ca 200m.  Pansarskott 86 och RB 57 är i första hand ett komplement till andra pv-vapen, och används helst vid t.ex. bakhåll och/eller kanaliserande terräng med korta stridsavstånd. De kan inte, och ska inte ersätta varesig pv-robot eller andra pv-vapen.     Ja RBS 56 har nackdelen av att vara bunden till att ha fri sikt till målet genom hela bekämpningsförloppet, liksom TOW, MILAN och alla andra robotar med SACLOS som styrprincip.   Och som vi redan konstaterat så har vi redan köpt ett nytt system i mindre kvantitet (Akeron MP), och dessutom för en billig peng återinfört befintliga RBS 56 i väntan på kommande beställning och leverans av RBS 58 i större kvantitet.     Det finns ingen sådan funktion i Akeron MP, skytten vid eldenheten bibehåller kontroll över roboten i alla lägen.     Naturligtvis lär inte alla eldenheter alltid ha tillgång till RPAS, men möjligheten kommer finnas. Och likaså är LOAL funktionen inte beroende av att det är just en RPAS som talar om var målet finns, det torde funka lika bra med t.ex. en talad referenspunkt via radio eller att en annan enhet pekar ut positionen på kartan i C2 SLB.    För övrigt pågår upphandling av två nya RPAS system till FM just nu. UAV 07 som blir ett tyngre taktiskt system som skall finnas på brigadnivå där det ska ersätta våra befintliga UAV 03. Samt sUAV 06 som är ett stridstekniskt system som skall finnas på kompaninivå. sUAV 06 avses köpas in mycket stor mängd (hundratals system), och just nu pågår förbandsprov med Parrot ANAFI GOV i denna rollen. Dessutom bibehålls tillsvidare den nyligen moderniserade UAV 05 som finns på bataljonsnivå.     Förmåga och kvalitet kostar, och pengar är just nu inte ett problem. Ambitionsnivån och därmed budgeten för anskaffningen av RBS 58 har utökats flera gånger de senaste åren (senast nu i våras).

HenrikJ har twittrat om ett holländskt inlägg om hur den svenska marinen kommer att se ut 2030. Positiva överraskningar (åtminstone för mig) är att det kommer att byggas 12 stridsbåtar med lätt sjörobot och 12 med granatkastare. Det är 50% mer än vad jag räknat med. Dock saknar jag lv stridsbåtar med akan. Grkbåtarna ser ut att få grk:n akterut men det kan vara ett schematiskt fel i skissen.,   En annan positiv överraskning är att båda SÖD ubåtarna ska få en livstidförlängning 2024. Dock är jag lite tveksam till att man skulle livstidsförlänga ÖGD som legat hos Kockums sedan 2011. Kan vara att holländarna missuppfattat detta. Jag trodde det fanns tre svävare 2000 i amfibieförbanden, men det är kanske möjligt att en utgår till 2030. Förutom CKR, Trossö och HKP 15 som alla utgår till 2030 på skissen så utgår ju även de två patrullfartygen av STO (eller MMÖ) klass.   Svenska Visby får missiler och nya ubåtar på gång (marineschepen.nl) (enkelt att googla sidan)   /Per      

Åter till frågan kring de återinförda vpl befälsgraderna (och hur de förhåller sig till de övriga, GSS-T inte minst).   På en FB-sida från P7 såg jag idag en notis om att ”årets plutonbefälselever” ryckt in ”under ledning av” fjolårets kompanibefälselever. Det framgår då att PB är en ”ny benämning” på kategorin. Och då blir det logiskt. Man hade sedan tidigare återfört först vpl gruppbefäl -GB- och så KB. ”Mellanläget” PB saknades då. Men uppgifter tydde väl på att dessa KB skulle mucka (?) som sergeanter, i likhet med forna tiders PB då. KB blev ju fänrikar förr i likhet med hur det var för motsvarande kategori fast anställda (reservofficerare var väl ”normalt” motsvarande regementsofficerare, som dagens ”taktiska officerare” då). Således kommer FM -iallafall armén- åter att få vpl vicekorpraler eller korpraler (förr furirer) och sergeanter. Som då stannar där? Inga ”FBU-möjligheter” till befordran? I så fall måste de bli GSS-T (men de behåller graden?) eller SO-reservofficerare? Men i så fall behåller de väl inte sergeantsgraden (från början), eller? Vad som kan tyda på detta är väl att gruppbefäl ”i gement” numera räknas från korpral upp till överfurir. Därunder pratar man om ”meniga och vicekorpraler”. Där finns en intressant historisk koppling till tiden före ”NBO” (1972) då benämningen ”meniga och korpraler” fanns.   Så; GSS (K och T) har graden vicekorpral bara som ”utbildningsgrad”. Och även vpl (vicekorpral under utbildningen, korpral efter)? Sak samma för SO (yrkes och reserv) som alla (rätt snart?) blir översergeanter medan vpl ”håller” graden sergeant. Eller kommer vpl PB (också) bli översergeanter efter muck? Intressant hade det varit om KB verkligen införts (i så fall). Då kanske graden fänrik blivit förbehållen vpl sådana, medan taktiska officerare av båda slag snabbt blivit löjtnanter? Nåja. Ingen viktig fråga i De Stora Sammanhangen kanske……