Flottans framtid?

[Slenke]

2 hours ago, Perman said:

Nån som kan svara på om NIMBRIX lavettaget i B-position på MCMV 24 är en modifierad Trackfire vapenstation eller om det är ett separat utvecklat dedikerat marint lavettage?

 

 

 

Intressant också att fartyget kan få ELMA kastare på fördäcket. Verkligen en mångsidig fartygsdesign. Det finns väl en hygglig chans att Marinen anskaffar fartygstypen som ersättning för KOS och MMÖ/STO, och i så fall så gör ju det att det är ännu viktigare att ELMA systemet får en uppgradering eftersom det härstammar från 80-talet (även om själva ammunitionen förmodligen är ganska nytillverkad).

 

/Per

Säker på att det är Nimbrix på B? Tycker de väldigt mycket liknar de motmedelskastare Saab hade i presentationen på AH120. 
 

ELMA är väl ändå ancient history? Vi kanske ska låta liket ligga..

[Pärmtroll]

14 minutes ago, Slenke said:

Säker på att det är Nimbrix på B? Tycker de väldigt mycket liknar de motmedelskastare Saab hade i presentationen på AH120. 

Jag skulle vilja påstå att det är en Deseaver mk4 motmedelskastare.

 

18 minutes ago, Slenke said:

ELMA är väl ändå ancient history? Vi kanske ska låta liket ligga..

Ungefär så. Ytterst tveksamt om det är värt att lägga pengar på att vidareutveckla det systemet.

[Pärmtroll]

4 hours ago, IED said:

MCMV 24 tycker jag är helt rätt för oss av en mängd olika skäl varav minjaktsförmåga naturligtvis ligger högt på listan. Men finns det också behov av minsvepningsförmåga i någon form? Och som en följdfråga, finns det något minsvepningssystem som faktiskt fungerar i dagens miljö och med moderna minor?

Jag tycker också att MCMV 24 ser ut att ha god potential att möta våra framtida behov vad gäller minjaktfartyg och det är inte alls osannolikt att våra framtida fartyg kan komma att baseras på just denna.

 

Vad gäller behovet av mekaniska svep så är det förmodligen inte något som är superrelevant framöver, åtminstone inte i sin traditionella form. Man kan möjligtvis tänka sig någon form av svep som bogseras av USV:er men jag har svårt att se hur obemannade system skulle kunna lägga ut och ta hem svepen (en rätt komplicerad och farlig process). Mekaniska svep är ju också bara användbara mot förankrade minor och dessa blir mer och mer sällsynta då majoriteten av nya moderna minsystem är av typen bottenavståndsminor vilka (som namnet antyder) ligger direkt på havsbotten och därmed inte har någon ankarvajer som kan klippas av ett mekaniskt svep. 

[IED]

13 hours ago, Pärmtroll said:

Vad gäller behovet av mekaniska svep så är det förmodligen inte något som är superrelevant framöver, åtminstone inte i sin traditionella form.

Nej, det låter rimligt. Men hur är det med icke mekanisk minsvepning, influence sweep? (Vet inte ens om det finns någon svensk term.) SAM3 använde väl akustik om jag inte minns fel? 

[TKraften]

3 hours ago, IED said:

Nej, det låter rimligt. Men hur är det med icke mekanisk minsvepning, influence sweep? (Vet inte ens om det finns någon svensk term.) SAM3 använde väl akustik om jag inte minns fel? 

Tror mer på att man låter autonoma undervattendrönare placera ut små sprängladdningar i paket på upptäckta bottenminor alternativt att man har fjärrstyrda via kabel undervattendrönare som placera ut sprängladdningar.

 

Du kan ju även ha undervattendrönare som sänder ut starka akustiska och magnetiska signaler. Dessa offrar man i områden man vill genomsöka.

 

//TF

 

 

 

 

[Slenke]

Går det inte att typ ”bottentråla” denna typ av minor?

[madman]

On 2026-09-11 at 11:39, TKraften said:

Tror mer på att man låter autonoma undervattendrönare placera ut små sprängladdningar i paket på upptäckta bottenminor alternativt att man har fjärrstyrda via kabel undervattendrönare som placera ut sprängladdningar.

 

Du kan ju även ha undervattendrönare som sänder ut starka akustiska och magnetiska signaler. Dessa offrar man i områden man vill genomsöka.

 

//TF

 

Nyheterna tog nyligen upp sådana ryska drönare som kunde placera ut minor

 

Som Nato gjorde en insats mot i Svalbard. I maj månad 2026.

 

Edited September 12 by madman

[Peo]

7 hours ago, TKraften said:

Tror mer på att man låter autonoma undervattendrönare placera ut små sprängladdningar i paket på upptäckta bottenminor alternativt att man har fjärrstyrda via kabel undervattendrönare som placera ut sprängladdningar.

 

Du kan ju även ha undervattendrönare som sänder ut starka akustiska och magnetiska signaler. Dessa offrar man i områden man vill genomsöka.

 

//TF

 

 

 

 

läste fel

Edited September 11 by Peo

[Pärmtroll]

7 hours ago, IED said:

Nej, det låter rimligt. Men hur är det med icke mekanisk minsvepning, influence sweep? (Vet inte ens om det finns någon svensk term.) SAM3 använde väl akustik om jag inte minns fel? 

 

Elektromagnetisk och akustisk svepning är i min mening fortfarande relevant mot vissa typer av minor, främst äldre generationer av mintändare som inte är lika sofistikerade som moderna diton. En modern mintändare bygger ofta på flera olika typer av sensorer (magnetik, tryck, akustik) som arbetar tillsammans och där indikation i bara en typ av sensor sällan är tillräckligt för att utlösa minan utan minst två av varandra oberoende sensorer måste indikera för att det ska smälla.

 

Moderna minor kan också analysera den detekterade signaturen och (till viss del) avgöra om den kommer från ett riktigt fartyg eller ett falskmål, och den kan t.o.m. (till viss del) identifiera och klassa vad för fartyg det är som passerar och hur många. På så sätt kan man få minan att enbart utlösas mot en specifik typ av fartyg, eller efter att ett visst antal fartyg har passerat i syfte att träffa HVU:n istället för eskorten, eller för att undgå just elektromagnetisk och/eller akustisk svepning.

 

Men med dagens teknik och med moderna autonoma och fjärrstyrda farkoster borde det vara en relativt smal sak att utveckla en modern motsvarighet till SAM/SAM3 med hyfsat god prestanda mot många typer av befintliga minor. 

 

3 hours ago, TKraften said:

Tror mer på att man låter autonoma undervattendrönare placera ut små sprängladdningar i paket på upptäckta bottenminor alternativt att man har fjärrstyrda via kabel undervattendrönare som placera ut sprängladdningar.

 

Att använda fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) för att placera röjladdningar på sjöminor har varit huvudmetod i västvärlden sedan 80-talet. Dessa ROV:ar kan antingen vara för engångsbruk och körs då fram till minan och detoneras, eller så kan de vara för flergångsbruk och använder då en anordning för att fästa eller släppa en laddning på/bredvid minan som efter att farkosten tagits hem sedan fjärrutlöses via en akustisk signal.

Enbart i de fall där förhållandena av någon anledning inte medger användning av fjärrstyrda farkoster används röjdykare för att placera röjladdningen.

 

3 hours ago, Slenke said:

Går det inte att typ ”bottentråla” denna typ av minor?

 

Vid slät och mjuk botten (lera/sand) är det förmodligen möjligt, men det skulle bedömt vara tämligen ineffektivt och tidsödande. Sedan är stora delar av havsbotten runt våra kuster också allt annat än släta och mjuka (sten/klippor). Dessutom kräver det ju att fartyget som drar trålen hela tiden passerar genom det minerade området vilket innebär en hög risk för skador på egen materiel och/eller personal, och metoden innebär att det är svårt att avgöra om det helt enkelt inte finns några minor i området eller om man bara missat dem med trålen.

Slutligen har vi sedan också frågan om vad du ska göra med de minor du eventuellt får upp i trålen? Du vill ju naturligtvis inte ta dem med dig varför det enda som återstår att göra är att spränga dem, och då är det mycket säkrare att spränga dem på havsbotten än på vattenytan varför metoden förefaller något kontraproduktiv.

[Slenke]

19 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Elektromagnetisk och akustisk svepning är i min mening fortfarande relevant mot vissa typer av minor, främst äldre generationer av mintändare som inte är lika sofistikerade som moderna diton. En modern mintändare bygger ofta på flera olika typer av sensorer (magnetik, tryck, akustik) som arbetar tillsammans och där indikation i bara en typ av sensor sällan är tillräckligt för att utlösa minan utan minst två av varandra oberoende sensorer måste indikera för att det ska smälla.

 

Moderna minor kan också analysera den detekterade signaturen och (till viss del) avgöra om den kommer från ett riktigt fartyg eller ett falskmål, och den kan t.o.m. (till viss del) identifiera och klassa vad för fartyg det är som passerar och hur många. På så sätt kan man få minan att enbart utlösas mot en specifik typ av fartyg, eller efter att ett visst antal fartyg har passerat i syfte att träffa HVU:n istället för eskorten, eller för att undgå just elektromagnetisk och/eller akustisk svepning.

 

Men med dagens teknik och med moderna autonoma och fjärrstyrda farkoster borde det vara en relativt smal sak att utveckla en modern motsvarighet till SAM/SAM3 med hyfsat god prestanda mot många typer av befintliga minor. 

 

 

Att använda fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) för att placera röjladdningar på sjöminor har varit huvudmetod i västvärlden sedan 80-talet. Dessa ROV:ar kan antingen vara för engångsbruk och körs då fram till minan och detoneras, eller så kan de vara för flergångsbruk och använder då en anordning för att fästa eller släppa en laddning på/bredvid minan som efter att farkosten tagits hem sedan fjärrutlöses via en akustisk signal.

Enbart i de fall där förhållandena av någon anledning inte medger användning av fjärrstyrda farkoster används röjdykare för att placera röjladdningen.

 

 

Vid slät och mjuk botten (lera/sand) är det förmodligen möjligt, men det skulle bedömt vara tämligen ineffektivt och tidsödande. Sedan är stora delar av havsbotten runt våra kuster också allt annat än släta och mjuka (sten/klippor). Dessutom kräver det ju att fartyget som drar trålen hela tiden passerar genom det minerade området vilket innebär en hög risk för skador på egen materiel och/eller personal, och metoden innebär att det är svårt att avgöra om det helt enkelt inte finns några minor i området eller om man bara missat dem med trålen.

Slutligen har vi sedan också frågan om vad du ska göra med de minor du eventuellt får upp i trålen? Du vill ju naturligtvis inte ta dem med dig varför det enda som återstår att göra är att spränga dem, och då är det mycket säkrare att spränga dem på havsbotten än på vattenytan varför metoden förefaller något kontraproduktiv.

Nja jag tänkte mer att man kan släpa något på botten som utlöser dom.

[Pärmtroll]

1 hour ago, Slenke said:

Nja jag tänkte mer att man kan släpa något på botten som utlöser dom.

Ok, jag förstår. Men eftersom bottenavståndsminor inte är kontaktutlösta så blir det i praktiken samma princip som tidigare beskrivna metod med elektromagnetisk och/eller akustisk svepning, bortsätt från att det inte finns något behov av att släpa något på botten.

 

[Chessyman]

Den senaste tiden har ett antal danska segeldrönare befunnit sig i Östersjön. Hade varit intressant att veta hur länge det dröjer innan Sverige införskaffar något liknande.

Drönarna är tillverkade i usa och går under namnet Saildrone Voyager

 

Mer info från baltic sentinel.

Length: 10 meters

Wing height: 6 meters

Draft: 2 meters

Cruising speed: Approximately 9.3 kilometers per hour (5 knots)

Endurance: Over three months of continuous operation at sea

Autonomous Navigation: Onboard artificial intelligence tools support autonomous navigation and target identification.

Communications: Real-time data transmission via Starlink and Iridium satellite networks

Sensor Suite:

NORBIT Winghead i80s – Multibeam sonar for seabed mapping up to 300 meters deep

Innomar – Sub-bottom profiler for seafloor structure scanning

Environmental sensors – Measure wind speed and direction, air temperature, humidity, air pressure, salinity, and dissolved oxygen

FLIR M364C – Pan-tilt zoom thermal camera

Furuno DRS4D-NXT – Radar system

Underwater passive acoustics

Class B AIS transceiver

[Slenke]

54 minutes ago, Chessyman said:

Den senaste tiden har ett antal danska segeldrönare befunnit sig i Östersjön. Hade varit intressant att veta hur länge det dröjer innan Sverige införskaffar något liknande.

Drönarna är tillverkade i usa och går under namnet Saildrone Voyager

 

Mer info från baltic sentinel.

Length: 10 meters

Wing height: 6 meters

Draft: 2 meters

Cruising speed: Approximately 9.3 kilometers per hour (5 knots)

Endurance: Over three months of continuous operation at sea

Autonomous Navigation: Onboard artificial intelligence tools support autonomous navigation and target identification.

Communications: Real-time data transmission via Starlink and Iridium satellite networks

Sensor Suite:

NORBIT Winghead i80s – Multibeam sonar for seabed mapping up to 300 meters deep

Innomar – Sub-bottom profiler for seafloor structure scanning

Environmental sensors – Measure wind speed and direction, air temperature, humidity, air pressure, salinity, and dissolved oxygen

FLIR M364C – Pan-tilt zoom thermal camera

Furuno DRS4D-NXT – Radar system

Underwater passive acoustics

Class B AIS transceiver

Låter som en sk ”no brainer”

[ATK1797]

Såg ett klipp på instagram som visar HMS Malmö och HMS Stockholm under gång, där i alla fall Malmö ser ut att ha flera sjunkbomber på bakdäcket. Blev fundersam varför dom bär sjunkbomber men inte har någon sonar ombord?

[Perman]

1 hour ago, ATK1797 said:

Såg ett klipp på instagram som visar HMS Malmö och HMS Stockholm under gång, där i alla fall Malmö ser ut att ha flera sjunkbomber på bakdäcket. Blev fundersam varför dom bär sjunkbomber men inte har någon sonar ombord?

 

Skrovsonaren typ Simrad SS304 togs inte bort vid ombyggnaden till patrullfartyg. Däremot så har den tidigare inte varit bemannad (enl. Officerstidningen), men enligt @Pärmtroll så håller man successivt på att utöka besättningen på fartygen från ursprungliga 26 man. Därmed så tror jag man kan anta att skrovsonaren numera är bemannad. Så vitt jag vet så är patrullfartygen normalt inte bestyckade med TP 45/47, men de ska vara förberedda för installation av torpedtuber om behovet skulle uppstå.

 

För övrigt så behöver inte förekomsten av sjunkbomber på ett örlogsfartyg automatiskt innebära att det också finns någon typ av sonar ombord. Robotbåtarna av Norrköpings-klassen t ex hade vad jag vet ingen sonar (utöver möjligen ekolod), men de var ändå nån gång ibland bestyckade med sjunkbomber vid övningar och vid de skarpa ubåtsjakterna på 80- och början av 90-talet. Jag antar att man då fick måldata och invisning från andra sonar försedda fartyg eller från HKP 4 Vertol. Även dagens spaningsbåt typ 82 har jag sett användas på liknande sätt på FM:s instagram klipp.

 

/Per

Edited Sunday at 11:43 by Perman