RSS-Bot

Under 2026 fortsätter Hemvärnet prov och försök på systemet ATAK som en del i förbandens tekniska utveckling. Systemets många olika funktioner skulle innebära stora framsteg i att effektivisera inhämtning och delning av information.ATAK (Android Team Awarness Kit) är en applikation anpassad för android-mobiler som möjliggör direkt kommunikation, delning av information mellan ledningsnivåer och uppkoppling mot ett flertal olika sensorer. Direktuppkopplingen i systemet gör det möjligt att skapa och dela en gemensam lägesbild mellan flera olika enheter och följa lägesbilden i realtid, ända ner på soldatnivå. TAK kan ses som ett mer effektivt och digitalt komplement till karta, kompass, oleat och radio. Till skillnad från ordinarie arbetssätt kan informationen delas i realtid och till samtliga enheter inom förbanden. NIO DYGN – TRE FÖRSÖK Under 40:e hemvärnsbataljonens krigsförbandsövning i slutet av januari genomfördes ett omfattande prov och försök av ATAK. Försöket delades upp i tre delar. Under den första delen tilldelades ATAK-enheter till chefsledningen inom bataljonsstaben. Under den andra delen tilldelades kompaniet inga enheter. Slutligen, i samband med den tredje och sista delen, delades enheter ut till samtliga inom kompaniet ända ner till enskild soldat. Tidigare har försök genomförts med cirka 15 enheter. Nu hade man i stället möjlighet att bredda försöket och utvärdera användandet av ett 100-tal enheter. Försöksmetoden möjliggjorde att utfallet kunde utvärderas i direkt anslutning till försöket. VÄGEN FRAMÅT FÖR ATAK Projektet leds av Hemvärnets stridsskola och har fram till nu genomförts med förband inom Västra militärregionen. Responsen har under försöksperioden varit ihållande positiv. Under 2026 kommer försöket därför utökas ytterligare och involvera förbandsenheter runt om i hela landet för att få en ännu större förståelse för systemets funktioner. FAKTA Android Team Awareness Kit (ATAK) är en produktapplikation inom det amerikanska TAK-systemet. Applikationen används med ett Android operativsystem som möjliggör bland annat navigering med GPS, tillgång till geodata, kommunikation och uppkoppling gentemot redan existerande sensorer, som till exempel trafikkameror, samt egna placerade sensorer Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten växer snabbt. Med det följer ett ökande behov av tekniska officerare som inte bara förstår systemen på ritbordet, utan också kan arbeta praktiskt där tekniken används. Därför startar nu Särskild teknisk officersutbildning, STOFU. Det är en ny utbildningsväg för värnpliktiga med teknisk fallenhet och ledarpotential. – Det här är ett unikt nytt samarbete som vi i Försvarsmakten är väldigt stolta över. Det finns dubbla fördelar med det här upplägget. Eftersom det är så gott som fullt på officersutbildningarna skapar vi fler utbildningsplatser samtidigt som framtida kollegor får tillgång till den senaste tekniska kompetensen på de civila högskolorna, säger Jonas Hård af Segerstad, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens genomförandeenhet. Utbildningen riktar sig främst till befälsuttagna värnpliktiga och GSS som har behörighet till ett högskoleingenjörsprogram och som av sina förband bedöms ha förutsättningar att bli tekniska officerare. Det handlar om personer som redan visat ansvar, förmåga att leda och ett intresse för teknik, logistik eller cyber. Kort sagt: de som vill kombinera militärt ledarskap med teknisk kompetens. STOFU är uppbyggd så att deltagarna läser en civil högskoleingenjörsexamen parallellt med militär officersutbildning. Den akademiska delen genomförs vid utvalda tekniska högskolor, medan Försvarsmakten ansvarar för den militära utbildningen under somrarna och efter examen. Resultatet är en färdig teknisk officer som snabbt kan gå in i praktiska befattningar vid förband med stora tekniska inslag. Snabb väg in Karriärmässigt innebär utbildningen en tydlig och snabb väg in i yrkesrollen. Efter avslutad utbildning anställs eleverna som tekniska officerare, med möjlighet att arbeta nära materiel, system och förbandens dagliga verksamhet. De blir ett viktigt komplement till både försvarsmaktsingenjörer och tekniskt inriktade officerare från Officersprogrammet. Försvarsgrenarna ansvarar för att skapa långsiktiga utvecklingsvägar, både inom teknik och ledarskap. För Försvarsmakten är satsningen strategisk. Genom att samarbeta med civila tekniska högskolor säkerställs att utbildningen håller hög aktualitet och speglar den tekniska utvecklingen i samhället. Samtidigt avlastas de egna skolorna. STOFU gör det också möjligt att ta tillvara kompetens hos värnpliktiga med teknisk bakgrund och militär erfarenhet. Utbildningen planeras starta höstterminen 2026 med omkring 30 deltagare. Under studietiden är eleverna officersaspiranter och får samma förmåner som kadetter på Officersprogrammet. För den som vill arbeta praktiskt med teknik, ta ansvar och bidra till Sveriges försvar, är STOFU en ny och tydlig väg framåt. Läs hela inlägget här >>

I den nyetablerade Nato-operationen Arctic Sentry, som är en paraplyoperation för flera pågående och framtida Natoaktiviteter i Arktisregionen, bidrar Sverige med operativ förmåga och arktisk kompetens när Nato nu samlar alliansens militära aktiviteter i Arktis och på Nordkalotten. Försvarsmaktens deltagande stärker Natos samlade förmåga till avskräckning, försvar och samordning i ett säkerhetspolitiskt alltmer betydelsefullt område.Syftet med Arctic Sentry är att på ett bättre sätt koordinera all pågående militär verksamhet och bidra till ökad avskräckning och försvar i regionen. Sverige bidrar med operativ förmåga och arktisk kompetens, något som stärker Natos samlade förmåga till avskräckning, försvar och samordning i ett säkerhetspolitiskt alltmer betydelsefullt område. – Finlands och Sveriges medlemskap stärker Natos närvaro och förmåga i Arktis avsevärt. Numera är sju av åtta länder i Arktis Nato-allierade och Försvarsmakten kommer bidra till stabilitet och säkerhet i området, säger Johan Pekkari, chef för strategienheten hos Försvarsmakten. När det gäller det svenska bidraget så kommer stridsflyget att utgå från styrkan som just nu är baserad på Island inom Natos incidentberedskap. I första hand handlar det om olika övningsmoment tillsammans med danska flygvapnet. Dessutom kommer svenska flygbasjägare och jägarsoldater från armén att öva på Grönland under ett par veckor. Vad Sverige ska bidra med ytterligare kommer att presenteras mer i detalj – det beror på vilket behov Nato har. Arctic Sentry samlar Natos och de allierades aktiviteter i regionen under ett gemensamt paraply och stärker alliansens engagemang för kollektivt försvar och regional stabilitet. För Nato är Arktis en strategiskt viktig region för försvar och avskräckning, och inte minst som en länk mellan Nordamerika och Europa för att kunna säkra försörjningsvägarna. Arctic Sentry är en mycket viktig aktivitet, inte minst i ljuset av Rysslands militära aktiviteter och Kinas ökade intresse för Arktis. Det är Natos operativa högkvarter i Norfolk i Virginia på den amerikanska östkusten som leder operationen. Läs hela inlägget här >>

Under ceremoniella former tilldelades tio brittiska soldater den svenska jägarbågen. Ett kvitto på det fördjupade samarbetet mellan Storbritannien och Sverige, och ett kvitto på att fler nationer vill kliva fram för att kunna verka i det strategiskt viktiga Arktis.britt Nere på Saggats is i höjd med Årrenjarka brinner eldar för att ta vid och lysa upp platsen som solen just håller på att lämna. Det är kalla minus tjugo grader och röken stiger ur munnarna på soldater och officerare som står axel mot axel med sina brittiska kollegor. Stämningen är högtidlig, men dämpad. Arméchef Jonny Lindfors håller tal och hedrar den kamrat som personalen från K 4 just förlorat i en tragisk olycka nere i Österrike. Tre flaggor vajar i vinden, uppspända mellan två frostiga björkar. Den svenska, den brittiska och Natoflaggan. ­– Sverige och Storbritannien är bundna till varandra geografisk, vi är Natos nordvästra område och vi är allierade inom Joint Expedition Force också. Både länderna har ett stort fokus på Nordkalotten och den baltiska regionen. Att våra rangers är här och tränar med K 4 i norr är ett bra sätt att visa det samarbetet på, säger Wing Commander Peter McCreedy, brittisk försvarsattaché, som rest upp från Stockholm för att se sina landsmän erhålla den svenska jägarbågen. Under många år har svenska Norrlands dragonregemente K 4 varit en samarbetspartner till brittiska rangers - utbildat, samövat, tränat och lärt av varandra. På sistone har den brittiska närvaron varit tydligare och mer konstant i Arvidsjaur - så tydlig att tio brittiska rangers nu tilldelas den svenska jägarbågen. ­– Nästa år kanske det är 20. När man tittar på hoten vi möter och de uppgifter vi ska ta oss an tillsammans, säger Wing Commander McCreedy. Att svenska och brittiska ryggsäcksförband krokar arm är ingen slump - uppgifterna är liknande. Men McCreedy understryker vikten av att fler nationer tar ett kliv fram och stärker sina förmågor att verka i den strategiskt viktiga arktiska miljön. ­– K 4 står ut eftersom de är experter inom området. De var högt ansedda inom Nato redan innan Sverige gick med. Så vi vill så klart komma och träna med de som bäst förstår den här miljön och som kan lära oss att göra detsamma. Läs hela inlägget här >>

Scenariot tar sin början i ett skymningsläge, där motståndaren bland annat hindrar sjöfarten genom minering av farleder och bekämpning av hamninfrastruktur. Omkring 130 officerare från Sverige, Finland, Norge, Danmark, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Storbritannien, USA och Turkiet övar på att leda minröjningsstyrkor i Östersjön.Drygt 20 svenska officerare från Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen deltar på olika nivåer i den Natoledda ledningsövningen Dynamic Move, DYME, som genomförs vid NATO Naval Mine Warfare Centre of Excellence, Navy Academy i belgiska Oostende. 1 – Övningen är en bra möjlighet för svenska officerare att sätta sig in i Natos doktriner och orderverk, och deras tillämpning i ett realistiskt scenario, säger kommendörkapten Nathaniel Arby, chef 44.röjdykardivisionen och en av övningsledarna i Dynamic Move. Reducerar risker till acceptabla nivåer Minröjning syftar till att reducera risker från hot under ytan till acceptabla nivåer för annan sjötrafik. Det kräver god analys, planering och uppföljning av operationer. Under övningen agerar svenska officerare chefer på alla nivåer i övningen. – I ett osäkert omvärldsläge är det viktigare än någonsin att säkerställa egen rörlighet över havsområden och minska risken för förluster. Det gör vi tillsammans med våra allierade inom Nato och därför är den här typen av övningen avgörande för att åstadkomma en effektiv ledningsförmåga, säger Nathaniel Arby. Läs hela inlägget här >>

För att säkerställa och vidareutveckla Försvarsmaktens förmåga till rörlighet genomför Göta ingenjörregemente kompetensutveckling inom Däcksbro 300. Utbildningen riktar sig mot anställda befäl och syftar till att bredda instruktörskompetensen i olika brosystemet. Detta är en viktig del i regementets arbete med att bygga uthållig förmåga.Utbildningen har fokuserat på att ge anställda befäl fördjupad kunskap i Däcksbro 300, med målet att de i sin tur ska kunna utbilda värnpliktiga och övrig personal. – När vi fortsätter med värnpliktsutbildningen nästa år behöver vi få fram fler instruktörer på systemet. Det här är första steget för att säkerställa att vi har rätt kompetens för att kunna utbilda på Däcksbro 300 över tid, säger kapten Andreas Mattsson, kurschef för instruktörskursen. Genom att öka antalet instruktörer stärks förbandets förmåga att snabbt utbilda personal, vidareutveckla kompetens och genomföra brobyggnation under olika förhållanden. Detta är ett medvetet steg för att skapa robusthet i organisationen, där kunskap inte är knuten till enskilda individer, utan finns brett förankrad i förbandet. En nyckel till rörlighet Vid olika vattendrag och avstånd är portabla brosystem ofta den mest effektiva lösningen för att skapa framkomlighet. Flytande brosystem som Däcksbro 300 möjliggör snabba övergångar för både egna och allierade förband och är avgörande för rörlighet. Brodelarna transporteras på lastbilar, sjösätts direkt och vecklas ut i vattnet innan de bogseras på plats och sammanfogas till en färdig bro. Vinterförhållanden med kyla, is och varierande vattenföring innebär extra påfrestningar. Utbildningen har därför även haft fokus på hantering, upptagning och lastning av brodelar under krävande klimatförhållanden. – Vi börjar med den svåra delen och genomför utbildningen vintertid. Is, kyla och tekniska utmaningar är en del av verkligheten här, och det är precis det vi ska lära oss att hantera – att skapa förtroende för att systemet fungerar även under de här förhållandena, säger Mattsson. Kompetensutvecklingen inom Däcksbro 300 är ett konkret exempel på hur förbandet fortsätter att bygga och vidareutveckla förmågor som är avgörande för både nationellt försvar och för Natos kollektiva avskräckning. – Med inträdet i Nato och Sverige som transitland blir den flytande broförmågan helt avgörande för att upprätthålla operativ rörlighet. Då måste vi ha kompetens att kunna utbilda och fylla våra krigsförband med värnpliktiga, säger Mattsson. Från teknisk kunskap till utbildningsledarskap Utbildningen handlar inte enbart om att bemästra systemet på ett tekniskt plan. Fokus ligger även på pedagogik, säkerhetstänk och ledarskap i utbildningsmiljön. Att utbilda i ett brosystem kräver förmåga att planera utbildningsmoment, anpassa tempot efter de som utbildas och fatta beslut under tidspress. Genom en kombination av teknisk förståelse och instruktörsmetodik stärks befälens roll som kunskapsbärare och ledare. Detta är avgörande faktorer för att upprätthålla kvalitét i utbildningen över tid. – Deltagarna är hungriga, de vill lära sig och de lär sig fort. Det visar att officerssystemet fungerar. Nu går det långsamt för att allting är svårare under vintertid. Isen är i vägen för oss, kylan gör att lastbilarna strular men det är ju det vi ska lära oss att hantera, tempot kommer senare, säger Andreas Mattsson. Långsiktig investering Kompetensutvecklingen inom Däcksbro 300 ska ses som en långsiktig investering snarare än en enskild utbildningsinsats. Genom att bygga instruktörsförmåga idag skapas förutsättningar för framtida utbildning, utveckling och anpassning av brosystemet i takt med nya krav och erfarenheter. Detta ligger helt i linje med förbandets inriktning att metodiskt bygga förmåga som håller över tid – under fred, kris och krig. Läs hela inlägget här >>

När specialistofficerskadetter genomförde SUSA – stridsutbildning med skarp ammunition – prövades inte bara deras kunskaper. Deras omdöme och ledarskap sattes även på prov under förhållanden som kräver fullt ansvar.Kadetterna får under SUSA-perioderna planera och leda hela stridsutbildningar. Det handlar om allt från riskområden och skjutgränser till ordergivning, säkerhet och samordning i grupp. Handledare finns med hela tiden för att stötta, följa upp och utvärdera men det är kadetterna som leder. Denna gång bedrevs utbildningen tillsammans med en värnpliktsgrupp där den byggdes upp stegvis. Först genomfördes moment utan ammunition för att testa planering och genomförande. Därefter gick man över till den skarpa delen, där de värnpliktiga genomförde stridsskjutning i grupp med olika vapensystem. Kadetter som inte ledde just den aktuella skjutningen agerade som instruktörer och biträden till den grupp som genomförde momentet. En av kadetterna som ledde stridsutbildningen, Tilda Stenum Andersson, beskriver det på följande vis. – Det är stressigt i början, det är mycket att tänka på och mycket man märker att man glömt, men man har kollegor runt sig som hjälper till, särskilt i förberedelserna. När man väl kommer igång släpper nervositeten och då börjar det flyta. För Tilda är utbildningen också en trygg plats att växa i ledarrollen. – Med stöd av erfarna handledare runt sig får man testa, göra misstag och lära sig. Jag utvärderar och tar med mig lärdomarna vidare. Det gör att det kommer kännas betydligt tryggare senare, när ansvaret är mitt fullt ut. Specialistofficersutbildningen är krävande och ställer höga krav på både individ och samarbete. Men det är också en utbildning där man får leda, vara nära truppen och utvecklas i sitt yrkeskunnande varje dag ute i verksamheten. Kanske är det just där det börjar, med ansvar, tillit och med viljan att bli ännu bättre i sin roll. Läs hela inlägget här >>

I mitten på januari landade återigen New York Air National Guard på svensk mark för att fördjupa samarbetet med Blekinge flygflottilj. På agendan stod rekognosering av lämpliga områden att kunna operera från under aktivitet i Östersjöområdet, vilket kan gynna Nato.Det var 106th Rescue Wing och enheten 102nd Resque Squadron, samt specialistenheten 125th Oregon Air International Guard Special Tactics, som besökte flottiljen för att fortsätta samarbetet som inleddes förra året inom ramen för State Partnership Program (SPP). Emil är kompanichef för flygbasjägarkompaniet på F 17 och kontaktperson för det amerikanska förbandet. Han menar att besöken vid F 17:s baser i Ronneby, Hagshult och Visby har varit framgångsrika: – Vi fått ut faktiska undersökningsplatser och har fortsatt bygga för att kunna genomföra gemensamma aktiviteter. Samtidigt har vi stärkt relationen mellan 102nd Rescue Squadron och F 17 som helhet, då flera enheter från oss har varit inblandade för att undersökningarna ska kunna genomföras adekvat. – De amerikanska specialisterna har kunnat rekognosera drop zones för släpp av utrustning och passagerare, landing zones och möjlighet att genomföra FARP, säger Emil. Momentet FARP (Forward Air Refuelling Point) är en slags framflyttad underhållsplats. Det innebär att vid de rekognoserade platserna kan det amerikanska transportplanet HC-130J landa med drivmedel i tankkapslar för att tanka bland annat Jas 39 Gripen, samt andra stridsflyg och helikoptrar inom Nato. Momentet är tidsbesparande vid militära aktiviteter, istället för att behöva återvända till huvudbasen för att tanka eller transportera drivmedel i lastbilar. Efter godkännandet blir detta de första FARP i Sverige som alla amerikanska vapengrenar kan nyttja, vilket stärker Natos förmåga i Östersjöområdet. Överstelöjtnant Richard Bloom från New York Air National Guard menar att besöket har uppfyllt alla förväntningar och blickar nu framåt: – Nästa steg är att arbeta för ytterligare ett fördjupat samarbete med våra svenska partners. Vi skulle vilja komma tillbaka i sommar för att se om det finns möjlighet för New York National Guard att genomföra en övning i Sverige tillsammans med olika svenska enheter. – Vi är glada över att Sverige har gått med i Nato eftersom det tillåter att vi samarbetar för att beskydda och försvara varandra, och förhindra hot mot den europeiska kontinenten, säger Richard Bloom. Även Emil ser fram emot att det långsiktiga samarbetet fortsätter. – Vi hoppas kunna åka över till USA i vår och fortsätta skicka personal under hösten. Vi siktar på att genomföra en större gemensam övning år 2027, säger han. Läs hela inlägget här >>

Under torsdagen omkom en yrkesofficer från Norrlands dragonregemente (K 4) i en olycka i Österrike. Mannen befann sig i landet för att genomgå en längre utbildning.Olyckan inträffade strax efter 14-tiden då mannen träffades av fallande isblock i samband med ett klättringsmoment. Ytterligare en person, av annan nationalitet, skadades av de nedfallande blocken och vårdas på sjukhus. Anhöriga är underrättade och förbandet har upprättat krisstöd. – Vår kollega var en mycket omtyckt kamrat och en förebild för många. Vi fokuserar nu fullt ut på att stötta hans familj och närstående, samt kamrater vid K 4, säger överste Fredrik Andersson, chef K 4. Fortsatt arbete sker i dialog mellan svenska och österrikiska myndigheter. Läs hela inlägget här >>

Skaraborgs Flygflottilj F 7 ansvarar för incidentberedskapen Nato Air Policing under februari-mars och baserar på Keflavík flygbas, Island. En grupp om sex JAS 39 Gripen landade under måndagen den 2 februari.Kontingenten från Skaraborgs Flygflottilj F 7, med förstärkning från övriga Flygvapnet, består av drygt 110 medarbetare. - Huvuduppdraget är väldigt tydligt och går ut på Icelandic Air Policing, det vill säga incidentberedskap på Island för att skydda det isländska luftrummet med stridsflygplan och flygstridsledare, säger överstelöjtnant Johan Legardt, kontingentschef, till vardags flygchef för stridsflygdivisionerna på F 7. Incidentberedskapen NATO Air Policing roterar mellan medlemsländernas flygvapen, eftersom Nato-medlemmen Island saknar en egen armé. Historiskt sett är det ryskt strategiskt bombflyg som har passerat det isländska luftrummet och varit ett potentiellt hot, möjligt intrång eller övertramp på den isländska territoriella integriteten. Kontingenten har förberett insatsen på Island under lång tid. Utrymme för innovation Uppdraget på Island lämnar också utrymme för innovation. Samtliga ingående enheter i kontingenten har tänkt på innovation redan i planeringsskedet. Tanken är att kunna testa nya saker som kanske inte finns i reglementet just nu, men som går att implementera på sikt genom att testa dem under den här insatsen. Ett konkret exempel på innovation för just incidentberedskapen på Island är ledningsstrukturen och det tänkta ledningssättet där tanken är att justera jämfört med hur vi jobbar till vardags. -Det passar bra, eftersom kontingenten under Nato Air Policing är en tillfälligt sammansatt enhet där det inte finns något skolboksexempel på exakt hur den ska ledas. På plats tar vi fram ett arbetssätt baserat på tidigare erfarenheter av insatser med stridsflygförband, med nytänkande och innovation, säger Johan Legardt. Under insatsen kommer kontingenten också göra ett försök med att inkorporera rymdväder och rymdlägesbild i förbandets ledningsstruktur. Rymden är ett relativt nytt område för Försvarsmakten, så på det området finns inte heller några tydliga ledningsvägar sedan tidigare. Det är det svenska Flygvapnet som har huvudansvaret för rymden i Försvarsmakten och domänen blir allt viktigare. Incidentberedskapen pågår fram till mars. Läs hela inlägget här >>

Under 2025 har ett arbete genomförts i syfte att uppdatera sensorn på korvett typ Visby för att kunna bekämpa mycket små drönare med spaningsradar samt pjäs.Den senaste uppgraderingen innebär att fartyget kan upptäcka små mål och skjuta på långt avstånd. HMS Nyköping var först ut med att genomföra skarpa tester till sjöss. Testerna innebar nedskjutning av en mycket liten drönare på flera kilometers avstånd – vilket genomfördes med mycket goda resultat. – HMS Nyköping har på mycket kort tid installerat och verifierat uppgradering av diverse sensorer. Detta har lett till att fartyget har ökat den operativa förmågan till att lokalisera, följa och slutligen bekämpa farkoster som kan agera som hot mot enheten, säger örlogskapten Hugo, fartygschef på HMS Nyköping. Marinens fartyg är framtagna för att möta kvalificerade hot från till exempel sjömålsrobotar och flygplan. Erfarenheter från Ukraina visar vikten av att även kunna försvara sig mot mindre farkoster, som exempelvis drönare. Korvett typ Visby är först ut med förmågan som kommer att införas på fler fartygstyper inom kort. Sedan tidigare har marinen elektroniska störsystem som försvar mot drönare. De två förmågorna kompletterar varandra. Den här uppgraderingen har genomförts mycket snabbt och är ett resultat av ett bra och nytänkande samarbete mellan Försvarsmakten, FMV och industrin. Läs hela inlägget här >>

För första gången har Nordic Artillery Tactics Course genomförts vid Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden inom ramen för det nordiska artillerisamarbetet mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland. Kursen samlade cirka 40 elever under en intensiv vecka med fokus på artilleritaktik på brigadnivå, där föreläsningar, kartapplex och fördjupade gruppdiskussioner stod i centrum.Kursen genomfördes i en tid av ett försämrat omvärldsläge och med samtliga fyra länder nu i samma försvarsallians, Nato. Det ökade behovet av gemensam försvarsplanering gjorde kursen till ett naturligt och viktigt steg i att utveckla förmågan att verka tillsammans. En finsk rektor ledde kursen, med instruktörer och deltagare från samtliga nationer, vilket gav breda perspektiv och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Utbildningen visade tydligt både styrkor och skillnader mellan ländernas artilleriförband. Trots att alla arbetar utifrån Nato-doktrin finns nationella tolkningar och tillämpningar som behöver förstås och synkroniseras. Just dessa skillnader blev en viktig del av lärandet och diskussionerna under kursveckan. - I think we all agree that this is not the end. It's the end of the beginning. So probably already next year we will have the follow-up course. Överste Villumsen, artilleriinspektör i den danska armén, lyfter värdet av kursen som ett första, avgörande steg i samarbetet. Han fortsätter, my expectations are fulfilled, definitely.” Gemensamma lärdomar Även från norskt håll betonas vikten av de gemensamma diskussionerna och det ömsesidiga lärandet. Major Mjanger från norska armén var en av deltagarna som gick kursen och även han framhåller hur olika sätt att tänka blir tydliga när taktiska dilemman analyseras tillsammans. - Discussing these problems and looking into the NATO way of doing things and then just understanding how we can find a way to fight together. I think that is very interesting and very important for the upcoming tasks that we have ahead of us.” Bygger för framtida samarbete Utvärderingen av kursen är mycket positiv och planering pågår redan inför framtiden. Ett alternativ som diskuteras är att förlänga utbildningen till två veckor eller komplettera med nationella förberedelser för att ytterligare höja effekten av den gemensamma kursveckan. Nordic Artillery Tactics Course utgör därmed ett första, men viktigt, steg i ett fördjupat nordiskt artillerisamarbete inom ramen för Nordic Artillery Inspectors Forum (NAI). Ambitionen är tydlig: att stärka den gemensamma förmågan att planera och genomföra strid tillsammans i den nordiska terrängen – nu och i framtiden. Läs hela inlägget här >>

Jämställdhet i Försvarsmakten är inte valbart. Det var ett av ÖB Michael Claessons budskap under Försvarsmaktens första jämställdhetskonferens tidigare i veckan. Närmare 250 personer deltog under den två dagar långa konferensen. Förutom ÖB talade bland andra jämställdhetsminister Nina Larsson och Irene Fellin, Natos generalsekreterares representant för Kvinnor, fred och säkerhet, KFS. Budskapet från ÖB var tydligt. – En jämställd verksamhet stärker vår trovärdighet, vår folkförankring och vår krigföringsförmåga. Jag är trött på att höra att jämställdhetsarbete inte hinns med. Det är precis tvärtom. Jämställdhet är en del av uppgiften. Alla i Försvarsmakten ska kunna lösa sin uppgift. Alltid. Oavsett, sa Michael Claesson. Nyinrättat jämställdhetspris Under konferensen delades också ett nyinrättat jämställdhetspris ut. Årets, och den första vinnaren, av Försvarsmaktens jämställdhetspris blev överste Stephan Sjöberg, regementschef vid Bodens artilleriregemente. Priset fick han för sitt mycket engagerade och långsiktiga arbete för jämställdhet och jämlikhet. Försvarsmakten står under tisdag och onsdag nästa vecka värd för en konferens där jämställdhet står i fokus. Tanken är att konferensen ska bli ett årligt återkommande forum för erfarenhetsutbyte och utveckling. Deltar gör representanter från Försvarsmakten, politiker samt myndigheter och organisationer med försvarsanknytning. Media är välkomna under förmiddagen den första dagen, då ÖB Michael Claesson öppnar konferensen och jämställdhetsminister Nina Larsson därefter talar. Det kommer även att finnas tillfälle till intervjuer och fotografering. Jämställdhet en förutsättning Jämställdhet är en prioriterad fråga för Försvarsmakten, som har ett historiskt och kulturellt arv av mansdominans. Men trots utmaningen som detta medför står arbetet inte still. Jämställdhetsperspektivet genomsyrar Försvarsmaktens ständigt pågående utvecklingsarbete och är en förutsättning för att kunna leverera det starkaste försvaret av Sverige. Handlar inte bara om rättvisa utan om förmåga Sveriges medlemskap i Nato innebär en ny säkerhetspolitisk verklighet och nya ramar för Försvarsmaktens arbete med jämställdhet. Jämställdhet handlar inte enbart om rättvisa och värdegrund utan också om operativ förmåga och alliansens samlade försvar. En alltmer komplex omvärldsutveckling kräver rätt person på rätt plats, oavsett kön, och att kunna rekrytera från hela befolkningen, inte bara hälften av den. Läs hela inlägget här >>

Den 1 januari 2026 tog Militärhögskolan Karlberg organisatoriskt klivet tillbaka in i Armén och återgick då till skolans historiska arv och mer än 200-åriga tid i Armén. Detta firades idag den 28 januari med en ceremoni på Kyrkplan vid Karlbergs slott, i närvaro av bland andra arméchefen och utbildningschefen.Inför den samlade personalstyrkan och en del av kadetterna inledde arméchefen Jonny Lindfors inledde sitt tal. – Att ta över ansvaret över Karlberg är traditionstyngt, och det är centralt för hela Försvarsmakten. Fanöverlämning På många sätt är det naturligt att Militärhögskolan Karlberg (MHS K) åter hör till Armén, så som det varit i över 200 år sedan starten år 1792. De första drygt 200 åren passerade helt i Arméns anda, men sen hände något. För 27 år sedan, den 1 januari 1999, upphörde de olika truppslagen att utbilda egna officerare. I stället samlades all officersutbildning på de tre försvarsmaktsgemensamma skolorna i Solna, Halmstad och Östersund. Fram till dess hade Krigsskolan, som den hette då, alltså varit en ren arméskola sedan 1792 men blev i och med detta försvarsmaktsgemensam. Och det är den fortfarande, som enda skola i Sverige där kadetter på Försvarshögskolans officersprogram utbildas, med skillnaden att förbandet från och med 1 januari 2026 produktionsleds av Armén och arméchefen, i stället för av som tidigare Försvarsmaktens utbildningschef. – För att jag, Flygvapenchefen och Marinchefen osv ska kunna ta ansvar inför ÖB behöver vi vara ansvariga för personalförsörjningen, och grunden i den. Och grunden, det är ni. Ni är motorn i att skapa krigsförband, officersutbildningen är motorn. Just nu är budskapet från mig, ingen revolution är på gång i och med ert inträde i armén – keep calm and carry on, sade arméchefen vidare i sitt tal. På förbandet finns idag mycket mer än kadettutbildning. Totalt finns här sex enheter, där tidigare nämnda kadettutbildning genom kadettbataljonen är en av dem, och samtliga har försvarsmaktsgemensamma uppgifter. – Som förbandschef, och för förbandet i sig, finns det ett stort värde i att underordnas en försvarsgren och därigenom komma närmare övriga förband, skolor och centra i Försvarsmakten. Det finns en klar logik, och samsyn, i att myndighetens centrala ledning inte fortsatt ska leda enskilda förband, vilket nu åtgärdas. MHS K är nu direkt underställd arméchefen men har samtidigt att förhålla sig till att förbandet ska lösa försvarsmaktsgemensamma uppgifter och behov. Detta förhållande är inte motsägelsefullt, eller ens problematiskt, men viktigt att ta med sig i den dagliga verksamheten där exempelvis inomverksutbildning för även Marinen och Flygvapnets behov genomförs. Sammantaget är vi ett arméförband som alla andra men med uppgift att hantera hela Försvarsmaktens behov, säger förbandschefen överste Jerker Sundström. Under ceremonin, som hölls intill den idag extra symboliska minnesstenen över Arméns 500 år sedan bildandet, stod militärhögskolans personal och ett antal kadetter uppställda. Personalen på förbandet kommer från alla försvarsgrenar och fortsätter nu att utföra uppgifter åt hela Försvarsmakten, fast under arméns ledning. Kärt barn har många namn, och genom åren har skolan hetat Kungliga Krigsakademien, Kungliga Krigsskolan, Krigsskolan och Militärhögskolan Karlberg. Men den röda tråden genom alla namnen blir nu armétillhörigheten, för nu har skolan tillhört Armén under alla sina fyra namn. Och under Arméns ledning ser skolan fram emot att fortsätta stödja Försvarsmakten och krigsförbandens utveckling. Läs hela inlägget här >>

Med uppgift att verka i subarktiskt klimat deltog medicinsk personal från sex NATO-länder i en kvalificerad medicinsk utbildning genomförd av Försvarsmaktens Försvarsmedicincentrum.Prehospital hypotermi, inledande omhändertagande av nedkylda patienter med ibland även köldskador och stridsskador i kombination, var huvuduppgiften för de 20 deltagarna från sex olika NATO-länder. -Det eftertraktade är kombinationen av kvalificerad medicinsk utbildning i förebyggande och omhändertagande av hypoterma patienter i en krävande subarktisk miljö, som mycket väl skulle kunna orsaka förfrysning. Så utbildningen får tillämpas under hela kursen. Övning i stark kyla är alltid skarp. Såväl personal som materiel utsätts för påfrestningar, berättar kurschefen. Deltagarna var medicinskt utbildad personal, från sjukvårdare på gruppnivå till läkare, vars roll är att utbilda personal i prehospital hypotermi på sina respektive hemmaförband. -För oss tyskar är utbildningen mycket viktig då vi stödjer NATO i norr, så vi måste få träningen här uppe. Det har varit ett väldigt bra utbyte och upplevelse med svenskarna och de andra nationerna här uppe, säger en tysk deltagare från ett fallskärmsregemente. -Allra viktigast har varit hur man tar hand om en patient i kallt klimat, och hur man tar hand om dem under en längre tid, vård vid fördröjd avtransport. Utbildningen har gett väldigt värdefull kunskap och erfarenhet att ta tillbaka till vår enhet, säger en flygsköterska från Nederländerna. Läs hela inlägget här >>