Strf 90 - Stridsfordon 90 (CV90)

[Guest]

hmm... sist jag läste om b-körkort fick man inte köra något mer än en totalvikt av 3500 kg, Bradleyns 62 ton kräver tung lastbil, men å andra sidan får du inte köra på allmän väg, dvs du behöver inget körkort, men du för bara köra raggarrundor på militära övningsfält eller i din trädgård (akta blommorna det blir så fula märken), och med detta dieselstinkande monster kan du sänka taxeringsvärdet för både dig och hela ditt kvarter dessutom kanske du ska tänka på att den låter en del så du för akta dig för att grannarna inte polisanmäler dig (dom lär skicka insatsstyrkan med anmälan), men bor du på ett övningsområde (som alla lite skutglada militärer gör) så är det fritt fram...allt för några hundratusen i storbritanien (men en typ jag hörde om köpte en t 72, mycket bättre, behövdes bara installeras bälte och en tuta, är inte svensk byråkrati underbar, dom nämde inte äns den fem meter långa "stången" i fram och runtomsikten fick han dispens för eftersom en del av "karossen" gick att "rotera").

medan du ändå är ute och handlar kan du köpa en bofors fälthaubiz, ett engelskt företag hade 120 stycken, men hade inget exporttillstånd, där kan du nog göra ett kap, sen är det bara att ta kontakt med bofors för att köpa ammo.

Vill du veta var all min information kommer ifrån kan du söka på google efter "military vehicles for sale", eller går du in på www.olive-drab.com en riktigt tuff sida

[Skuggan]

120 haubits till salu. det är ju fler än hela FM har (eller kanske inte jag vet inte den exakta siffran). man kanske skulle köpa en. du vet inte om man kan köpa den "nya strf 90" som jag såg i något inlägg här? den vore trevlig att panga med. motivlackad å en "vinge" på taket kanske.

 

the_shadow drömmer sig bort

[Guest]

tror du man kan kontakta Hägglunds angående en sänkningssatts?

[Mojo]

En T-72... mmmmm asfaltens diktator :cool:

[Guest Storm]

M2 Bradley väger inte 62!! ton. Snarare 18.

[Fu Johanson]

medan du ändå är ute och handlar kan du köpa en bofors fälthaubiz, ett engelskt företag hade 120 stycken, men hade inget exporttillstånd, där kan du nog göra ett kap, sen är det bara att ta kontakt med bofors för att köpa ammo.

 

Eh nej, det stämmer definitivt inte.

Om det inte är antikviteter eller dylikt (m/12, m/42 osv).

Om det är FH-77A du avser kan jag meddela att de ej kommer att säljas/skrotas på ännu några år.

Detta pga vissa ekonomiska hänsyn som jag har skrivit om tidigare här.

Haubits F (fransyskan) håller på att skrotas men dem är inte Boforstillverkade.

[Nifelhel]

Ska bara göra en rättelse av Hayes och Storm's inlägg angående M2 Bradley's vikt. Vikten när den är "Combat Loaded" är 67'000 pounds= 30,391 ton

[Maskirovka]

Det finns dussintals trådar om Strf9040 men jag lägger in min fråga här.

 

Hur väl fungerar Strf9040A/B/C mot luftmål, tänkte närmast på självförsvar mot attackerande helikoptrar eller flyg? 3P ammunitionen är ju effektiv men har dom även någon annan billigare ammo med zonrör som kan tänkas fungera?

 

Funderade på fordonen idag jmfrt med på ex 80-talet och bilderna i dåtidens soldf. På dom illustrationerna när lede fi flyganfaller den svenska fordonskonvojen så har dom bara ksp58 och max 20mm till försvar. En lede fi idag som skulle anfalla skulle istället möta en mur av 40mm granater, om Strf9040 även kan fungera som en lvkv dvs...

[svalan]

Det går utmärkt att verka mot både stridsflyg, attackhelikoptrar och vanliga flygplan med Strf9040B/C.

Har själv skjutit 0,1 m från målcentrum på 3,9 km avstånd mot snett kommande flygföretag.

 

Problemet är inte kalkylatorn, kanonen eller granaten. Problemet är att rent visuellt upptäcka målet innan det bekämpar vagnen eftersom man som besättning på en vanlig B och C inte har andra hjälpmedel än det vanliga siktet och irvsiktet.

[Darkwand]

Instämmer, eldledningen fungerar perfekt mot luftmål dock måste skytten få reda på vart målet finns på något sätt.

[Borussia]

Några snabba frågor gällande CV90 (jag har försökt söka på forumet men sökmotorn är inte vän med mig):

 

Vikt CV9040C?

Infördes inom FM CV90105 eller 90120 eller SSG120?

Om ja, hur många och vad är deras vikt?

[Peo]

Det finns dussintals trådar om Strf9040 men jag lägger in min fråga här.

 

Hur väl fungerar Strf9040A/B/C mot luftmål, tänkte närmast på självförsvar mot attackerande helikoptrar eller flyg? 3P ammunitionen är ju effektiv men har dom även någon annan billigare ammo med zonrör som kan tänkas fungera?

 

Funderade på fordonen idag jmfrt med på ex 80-talet och bilderna i dåtidens soldf. På dom illustrationerna när lede fi flyganfaller den svenska fordonskonvojen så har dom bara ksp58 och max 20mm till försvar. En lede fi idag som skulle anfalla skulle istället möta en mur av 40mm granater, om Strf9040 även kan fungera som en lvkv dvs...

 

Man kan jämföra siktet på strf90 med det man monterade på 40/48:orna när man skrotade den centrala eldledningen.

Gjorde om dem till lokalförsvars luftvärn för att "skydda" mot luftlandsättningar primärt.

 

Att skjuta är ganska enkelt men att upptäcka är nog i princip omöjligt. Sannolikt skulle inte ens tillgång till luftläges information via lulis göra det nämnvärt bättre.

Vet att tyvärr tyckte de mekaniserade (var från ib1 den gången) att luftvärn var onödigt pga att de hade pansar. Hoppas det förbättrats.

 

Sen idén att man skulle påverka något med hjälp av en ksp skjutande är mest för att folk inte bara skulle lägga sig och dö utan flytta på sig. Man räknade aldrig med att få nån riktig verkan. Titta bara på de primära flygplanen/helikoptrarna som sovjet hade för detta ändamål.

Su-25 och mi-24. Båda pansrade för minst 12,7mm.

[darkjak]

Funderade på fordonen idag jmfrt med på ex 80-talet och bilderna i dåtidens soldf. På dom illustrationerna när lede fi flyganfaller den svenska fordonskonvojen så har dom bara ksp58 och max 20mm till försvar. En lede fi idag som skulle anfalla skulle istället möta en mur av 40mm granater, om Strf9040 även kan fungera som en lvkv dvs...

Minns inte om det var SoldF 2000 eller SoldF Pluton 1990 jag såg det i, men jag har också stött på beskrivningen av vad man ska göra vid flyganfall. Om flygplanet kommer bakifrån ska man utrymma fordonet (undantaget ksp-skytten på taket), och lägga sig i eldställning, eftersom att det tar minst en minut innan planet kan vända sig. Därefter ska man beskjuta det med Ksp när det flyger mot en.

[Vc_90]

ksp-skytt på taket?

 

Vilket fordon pratar vi om?

[Erik_G]

ksp-skytt på taket?

 

Vilket fordon pratar vi om?

 

 

Uppenbarligen inte Strf 90, eftersom den vagnen inte har något fordons lv stativ (även om C-versionen faktiskt har ksp på taket).

 

/E

[darkjak]

ksp-skytt på taket?

 

Vilket fordon pratar vi om?

Någon form av TGB... Tror det rörde sig om Tgb 20.

[The Swede]

ksp-skytt på taket?

 

Vilket fordon pratar vi om?

Någon form av TGB... Tror det rörde sig om Tgb 20.

Denna tråden rör strf 90, inte terrängbilar.

 

Åter till ämnet.

 

The Swede

BLÅGUL

[Karl_P]

Finns otaligt med trådar om Stridsfordon 90-familjen så varför inte ta den här...

 

US Army testar ju hyllprodukter varav CV 9035 är en. Därmed inte sagt att man kommer köpa från hyllan. Men positiva åsikter från US Army kan knappast skada BAE Hägglunds hur som helst...

 

 

The Fort Benning Soldiers ran six missions a day -- three during the day and three at night -- across open desert and urban terrain.

 

Maneuver Battle Lab officials said a key objective in the Army’s campaign is to produce a vehicle that can carry nine fully equipped infantrymen and three crew members. The M2A3 Bradley Fighting Vehicle currently in use holds a maximum of seven infantry soldiers.

 

“Maneuverability was my focus,” said Spc. Michael Platzer, a driver. “The CV9035 was the most responsive, but the two Bradleys were a close second. I found that the vehicles with a three-man crew allowed us to maneuver and fight better, and they were still capable of carrying a whole squad.”

 

Sgt. Nehemiah Robertson, a gunner, said he identified a target at 1,500 meters in the Swedish CV9035 vehicle but also liked the Bradley’s sights capability. Both delivered great firepower. “We liked the bigger-gun capabilities,” Manilla said. “Any vehicle without a large cannon to destroy armored vehicles gave us some challenges because it forced the soldiers to dismount.”

 

In March, the Soldiers were in Denmark working with the Swedish CV9035 vehicle.

 

DODBuzz kommenterar här.

Edited June 10, 2012 by Karl_P

[Perman]

https://t.co/bNEMTd8EXD

 

Skulle detta kunna vara en väg att gå när det gäller en eventuell framtida livstidsförlängning och modernisering av våra kvarvarande Strf 90? Strf 90 chassit har ju visat sig kunna ta både 105 och 120 mm kanoner, så det vore nog inget större problem att montera ett 57 mm torn som det som Valhalla nu offererar till T-72 användare.

 

/Per

[Andratenor]

Klarar den verkligen det, med tanke på att en 57 mm kanon oladdad är ca tre ton tyngre? Ammunitionsmängden blir ju också helt en annan då en granat (utan laddning och hylsa) väger ca 900 g för 40 mm och 2,4 kg för 57 mm.

[Perman]

Ok, men hur har man gjort på 105 och 120 mm versionerna av Strf 90 då? Det borde ha varit samma problem då. Förutom att det är fråga om lågtryckskanoner så vet jag inte så mycket mer.

 

/Per

[Adeptus Bellum]

Ok, men hur har man gjort på 105 och 120 mm versionerna av Strf 90 då? Det borde ha varit samma problem då. Förutom att det är fråga om lågtryckskanoner så vet jag inte så mycket mer.

 

/Per

 

Klarar den verkligen det, med tanke på att en 57 mm kanon oladdad är ca tre ton tyngre? Ammunitionsmängden blir ju också helt en annan då en granat (utan laddning och hylsa) väger ca 900 g för 40 mm och 2,4 kg för 57 mm.

120 mm CTG 120/L50 var knappast en lågtryckskanon, även om RUAG påstår att rekylkrafterna var 40% lägre tack vare mynningsbromsen. Om skroven verkligen höll för påfrestningarna kommer jag dock inte ihåg.

 

Ok, men hur har man gjort på 105 och 120 mm versionerna av Strf 90 då? Det borde ha varit samma problem då. Förutom att det är fråga om lågtryckskanoner så vet jag inte så mycket mer.

 

/Per

Vad är det du vill ha Per, ett stridsfordon eller en IKV?

 

57 mm AKAN känns lite klent för en infanterikanonvagn, samtidigt som volymerna med ammunition inte kommer att medge så många soldater i bollhavet. Tittar vi på de vagnarna som försågs med 105 och 120 mm slätborrade kanoner så var det IKV:er (marknadsförda som "light tanks").

Jag är tveksam till att T-72:or med 57 mm AKAN har någon relevans på slagfältet, mycket skydd och lite verkan.

[darkjak]

Polackerna bygger ju sin nya PL-01 på strf 90120.

Så skrovet bör hålla det utan vidare. Är inte heller säker på om en större kaliber är rätt lösning för ett stridsfordon. Vad jag vet så har exportkudnerna tyckt att 40mm varit för grovt, och köpt 30mm istället.

 

En fråga jag har är ju hur man skulle beteckna 90120 om den skulle komma i tjänst. Skulle man kalla den en IKV, trots att vagnen var tänkt att jaga andra stridsvagnar? Skulle man kalla det för strv 123? Lstrv(lätt stridsvagn) 120? PVStrf90 (pansarvärnsstridsfordon)? StrvJF (Stridsvagnsjaktfordon)? Strf120?

[griffon]

Jag är tveksam till att T-72:or med 57 mm AKAN har någon relevans på slagfältet, mycket skydd och lite verkan.

Skydd är sällan dåligt i sig och om ryssarna har utvecklat ett modernt 57 mm torn, AU-220, är det inte så konstigt om andra också börjar fundera på om in 57 mm är vad man behöver i vissa fall.

[Perman]

 

Ok, men hur har man gjort på 105 och 120 mm versionerna av Strf 90 då? Det borde ha varit samma problem då. Förutom att det är fråga om lågtryckskanoner så vet jag inte så mycket mer.

 

/Per

Vad är det du vill ha Per, ett stridsfordon eller en IKV?

 

57 mm AKAN känns lite klent för en infanterikanonvagn, samtidigt som volymerna med ammunition inte kommer att medge så många soldater i bollhavet. Tittar vi på de vagnarna som försågs med 105 och 120 mm slätborrade kanoner så var det IKV:er (marknadsförda som "light tanks").

Jag är tveksam till att T-72:or med 57 mm AKAN har någon relevans på slagfältet, mycket skydd och lite verkan.

 

 

Det som jag skulle vilja se är en variant av Strf 90 med en akan med längre räckvidd och större verkan i det enskilda skottet mot både luftmål och fordonsmål. Italienarna utvecklade en prototyp till lv-kanonvagn med 76 mm kanon (Otomatic: https://en.wikipedia.org/wiki/Otomatic), vilken förmodligen hade kunnat bekämpa pv-helikoptrar innan de hinner komma till skott med pv-robot (under förutsättning att de upptäcks). Detta klarar nog inte dagens Lvkv 90. 40 mm kanonen är en beprövad automatkanon med goda prestanda, men har sina begränsningar vad gäller räckvidd och verkan i målet.

 

/Per

 

 

EDIT: Mer info om Otomatic: http://www.military-today.com/artillery/otomatic.htm

Edited July 10, 2016 by Perman

[darkjak]

Kan hålla med om att LvKv bör få mer eldkraft.

 

Men jag känner att luftvärnets problem inte är att det har för kort räckvidd, utan snarare dess kvantitet. Skulle det inte vara bättre att samtliga 90-vagnar får tillgång till radarlänk?

[Adeptus Bellum]

Kan hålla med om att LvKv bör få mer eldkraft.

 

Men jag känner att luftvärnets problem inte är att det har för kort räckvidd, utan snarare dess kvantitet. Skulle det inte vara bättre att samtliga 90-vagnar får tillgång till radarlänk?

Tittar du på Soldf.com:s egna sida om luftvärnskanonvagnen så ser du att det finns ett helt ledningslag bak i bollhavet på dom vagnarna. Detta kan jämföras med andra luftförsvarsfordon som bara består av chef, förare och skytt. Tanken har alltid varit att en mekaniserad bataljons luftförsvar skall kunna ledas via Lvkv9040. Stridsledningslaget i bak på lvkv:n portionerar ut mål till bataljonen (i mån av eldtillstånd och inom ramen för bataljonschefens stridsplan, vidfall och omfall).Vi pratar ett stort antal eldrör spritt över ett väldigt stort terrängavsnitt med olika grad av skydd och skyl, där inte motståndaren har koll på alla fordon. Sen vad som exakt hände med StridsLedningssystem Bataljon (SLB) har jag inte helt koll på, och det är jag nästan glad för...

 

Bristen på stridsledningslag i andra länders luftvärnsfordon har antagligen lösts genom att ledningsresurserna har suttit i en egen ledningsvagn med radioöverföring, men det finns nackdelar med den lösningen.

 

Det som jag skulle vilja se är en variant av Strf 90 med en akan med längre räckvidd och större verkan i det enskilda skottet mot både luftmål och fordonsmål. Italienarna utvecklade en prototyp till lv-kanonvagn med 76 mm kanon (Otomatic: https://en.wikipedia.org/wiki/Otomatic), vilken förmodligen hade kunnat bekämpa pv-helikoptrar innan de hinner komma till skott med pv-robot (under förutsättning att de upptäcks). Detta klarar nog inte dagens Lvkv 90. 40 mm kanonen är en beprövad automatkanon med goda prestanda, men har sina begränsningar vad gäller räckvidd och verkan i målet.

 

/Per

 

 

EDIT: Mer info om Otomatic: http://www.military-today.com/artillery/otomatic.htm

Längre räckvidd och större verkan i det enskilda skottet, i ett land som sällan medger längre skjutavstånd än 500 meter (och max runt 2000 m)?

 

Tittar vi på tornet som slovenerna vill montera på T-72:an så är det inte ett luftvärnskanontorn. Tanken med tornet är att skapa ett eldunderstödsfordon med samma skyddsnivå (och logistiska spår) som stridsvagnsförbanden.

 

Återigen, tittar vi på skjutavstånden i den här landet så är jag tveksam till att en attackhelikopterbesättning som inte är helt självmordsbenägen kan hitta "helikopterfönster" där de kan nyttja sina robotars teoretiska räckvidd, utan att för den delen vara inom räckhåll för våra 90-vagnar. Italienarnas behov av längre räckvidd och större kanoner kan handla om just deras geografiska förhållanden.

 

Däremot så håller jag med dig om att 40 mm L/70 automatkanonen är till åren kommen. Den skulle ha ersatts av den betydligt mindre 40 mmBusmaster IV-kanonen för länge sen, men pengarna tog ju slut. Som jag förstått det så skulle den integrationen även medgett 8-manna skyttegrupper i bollhavet.

Edited July 10, 2016 by Adeptus Bellum

[darkjak]

 

Kan hålla med om att LvKv bör få mer eldkraft.

 

Men jag känner att luftvärnets problem inte är att det har för kort räckvidd, utan snarare dess kvantitet. Skulle det inte vara bättre att samtliga 90-vagnar får tillgång till radarlänk?

Tittar du på Soldf.com:s egna sida om luftvärnskanonvagnen så ser du att det finns ett helt ledningslag bak i bollhavet på dom vagnarna. Detta kan jämföras med andra luftförsvarsfordon som bara består av chef, förare och skytt. Tanken har alltid varit att en mekaniserad bataljons luftförsvar skall kunna ledas via Lvkv9040. Stridsledningslaget i bak på lvkv:n portionerar ut mål till bataljonen (i mån av eldtillstånd och inom ramen för bataljonschefens stridsplan, vidfall och omfall).Vi pratar ett stort antal eldrör spritt över ett väldigt stort terrängavsnitt med olika grad av skydd och skyl, där inte motståndaren har koll på alla fordon. Sen vad som exakt hände med StridsLedningssystem Bataljon (SLB) har jag inte helt koll på, och det är jag nästan glad för...

 

Bristen på stridsledningslag i andra länders luftvärnsfordon har antagligen lösts genom att ledningsresurserna har suttit i en egen ledningsvagn med radioöverföring, men det finns nackdelar med den lösningen.

Fast detta är väl inte samma sak som ett radarlänksystem. Ett radarlänksystem skulle kunna göra att 90-vagnarna ska kunna ge träffsäker eld mot mål som potentiellt sett inte är inom synhåll. Att vagnarna får tredimensionell data på vart helikoptrarna finns, färdriktning och hastighet och därmed kan skjuta mot helikoptrarna, till och med under färd.

 

Sedan efterfrågar jag fortfarande vilken benämning ni tror att CV90120 skulle få om den skulle komma ut på förband.

Edited July 11, 2016 by darkjak

[speculatores]

 

 

Kan hålla med om att LvKv bör få mer eldkraft.

 

Men jag känner att luftvärnets problem inte är att det har för kort räckvidd, utan snarare dess kvantitet. Skulle det inte vara bättre att samtliga 90-vagnar får tillgång till radarlänk?

Tittar du på Soldf.com:s egna sida om luftvärnskanonvagnen så ser du att det finns ett helt ledningslag bak i bollhavet på dom vagnarna. Detta kan jämföras med andra luftförsvarsfordon som bara består av chef, förare och skytt. Tanken har alltid varit att en mekaniserad bataljons luftförsvar skall kunna ledas via Lvkv9040. Stridsledningslaget i bak på lvkv:n portionerar ut mål till bataljonen (i mån av eldtillstånd och inom ramen för bataljonschefens stridsplan, vidfall och omfall).Vi pratar ett stort antal eldrör spritt över ett väldigt stort terrängavsnitt med olika grad av skydd och skyl, där inte motståndaren har koll på alla fordon. Sen vad som exakt hände med StridsLedningssystem Bataljon (SLB) har jag inte helt koll på, och det är jag nästan glad för...

 

Bristen på stridsledningslag i andra länders luftvärnsfordon har antagligen lösts genom att ledningsresurserna har suttit i en egen ledningsvagn med radioöverföring, men det finns nackdelar med den lösningen.

Fast detta är väl inte samma sak som ett radarlänksystem. Ett radarlänksystem skulle kunna göra att 90-vagnarna ska kunna ge träffsäker eld mot mål som potentiellt sett inte är inom synhåll. Att vagnarna får tredimensionell data på vart helikoptrarna finns, färdriktning och hastighet och därmed kan skjuta mot helikoptrarna, till och med under färd.

 

Sedan efterfrågar jag fortfarande vilken benämning ni tror att CV90120 skulle få om den skulle komma ut på förband.

 

frågan är bara hur ofta de kommer till användning och hur ofta radarlänken bara ökar förbandets elektroniska signatur.

[darkjak]

 

 

 

Kan hålla med om att LvKv bör få mer eldkraft.

 

Men jag känner att luftvärnets problem inte är att det har för kort räckvidd, utan snarare dess kvantitet. Skulle det inte vara bättre att samtliga 90-vagnar får tillgång till radarlänk?

Tittar du på Soldf.com:s egna sida om luftvärnskanonvagnen så ser du att det finns ett helt ledningslag bak i bollhavet på dom vagnarna. Detta kan jämföras med andra luftförsvarsfordon som bara består av chef, förare och skytt. Tanken har alltid varit att en mekaniserad bataljons luftförsvar skall kunna ledas via Lvkv9040. Stridsledningslaget i bak på lvkv:n portionerar ut mål till bataljonen (i mån av eldtillstånd och inom ramen för bataljonschefens stridsplan, vidfall och omfall).Vi pratar ett stort antal eldrör spritt över ett väldigt stort terrängavsnitt med olika grad av skydd och skyl, där inte motståndaren har koll på alla fordon. Sen vad som exakt hände med StridsLedningssystem Bataljon (SLB) har jag inte helt koll på, och det är jag nästan glad för...

 

Bristen på stridsledningslag i andra länders luftvärnsfordon har antagligen lösts genom att ledningsresurserna har suttit i en egen ledningsvagn med radioöverföring, men det finns nackdelar med den lösningen.

Fast detta är väl inte samma sak som ett radarlänksystem. Ett radarlänksystem skulle kunna göra att 90-vagnarna ska kunna ge träffsäker eld mot mål som potentiellt sett inte är inom synhåll. Att vagnarna får tredimensionell data på vart helikoptrarna finns, färdriktning och hastighet och därmed kan skjuta mot helikoptrarna, till och med under färd.

 

Sedan efterfrågar jag fortfarande vilken benämning ni tror att CV90120 skulle få om den skulle komma ut på förband.

 

frågan är bara hur ofta de kommer till användning och hur ofta radarlänken bara ökar förbandets elektroniska signatur.

 

Med tanke på att att våra stridsfordon redan idag delar data om sin egen position mellan varandra och det ledningsfunktion du talar om redan finns hos lvkv, så bör det knappt röra sig om någon extra signatur alls. Hur ofta det är användbart kan jag inte svara på, men med tanke på hur mycket attackhelikoptrar och övriga helikoptrar ryssarna har, så skulle jag gissa på: MINST hälften av alla strider som skulle uppstå i fall av krig. Speciellt med tanke på hur sälsynt det är med luftvärn i övriga försvaret.