Jump to content

Strf 90 - Stridsfordon 90 (CV90)


Guest Sudden

Recommended Posts

Jag vet inte om det har nämnts, men en viktig skillnad mellan AMOS och det system som nu har beställts är väl att AMOS kan skjuta direktverkande eld? Borde betyda en hel del för vagnarnas möjligheter att överleva på slagfältet.

 

/Per

Det stämmer, och det var därför Amos var ett sådant välutvecklat system då det mesta vad gäller riktning och kalkyleringar räknades ut av datorer.

 

​Det var ju å andra sidan ett koncept för att kunna användas på andra plattformar, man flyttar helt enkelt bara tornet till den plattform man vill använda, tex båtar.

Link to post
Share on other sites
  • Replies 191
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Bra fråga, den största fördelen är ju förstås möjligheten att kunna ställa om mellan granaternas verkan, på de äldre vagnarna förutsattes ju snarare att du hade zonrörsgranater i magasinet för att kun

PvRb är ju ett "bakhållsvapen". Bara för att våra stridsfordon skulle få monterade robotar eller kanske var 3e vagn i ett kompani eller liknande så påverkar det inte motståndaren lika mycket som ma

Håller inte med. Pvrb ger oss förmågan att nedkämpa stridsvagn i front. Med nuvarande materiel så är pansarskyttekompaniet kokt i bajs om man får sammanstöt med stridsvagn med skyttet uppsutte

Jag kan inte se några praktiska, logistiska och eller större ekonomiska fördelar med att tillföra bataljonerna ännu ett fordonssystem, inköpskostnaden för de nya grk vagnarna är i sammanhanget också liten.

 

 

Försvarsmakten äger dem chassin som Hägglunds byggde inför beställningen av AMOS, om dem står kar i Ö-vik eller inte vet jag ej.

 

Bv 308/309 är för små, 410 är en möjlig kandidat men är också rätt liten, det finns inte heller en omedelbart bra lösning på hur den tar med sig ammunitionen utan att frakta den i en släpkärra eller ett separat följefordon med ammunition..

 

Nya lvrb 98 kommer monteras på bv 410 så där får du iaf en önskan uppfylld :sleep:

 

​AMOS hade varit perfekt, men alliansen hade under sina första år en förmåga att helt ta död på en del av försvarsindustrin och Extremt​ viktiga åtgärder för att ge försvarsmakten en faktisk förmåga, däribland AMOS.

 

​Men man får vara glad för att vi nu får fordonsburet grk övht.

 

Nya fordonssystem tillförs hela tiden för att uppfylla olika behov, det är därför det finns och har funnits en stor flora av fordon i Försvarsmakten.

 

Jag har svårt att se att våra bandvagnar inte skulle rymma en 120 mm grk och jag har sett bilder på utländska förband med den konfigurationen, hittar dock inga uppgifter på det.

 

Den vagn jag tänkt mig för grk hade jag även tänkt mig som plattform för pv- och lv-robot, en förmåga som försvann med avvecklingen av lvrbbv 701 och pvrbbv 551.

 

 

Link to post
Share on other sites

Nya fordonssystem tillförs hela tiden för att uppfylla olika behov, det är därför det finns och har funnits en stor flora av fordon i Försvarsmakten.

 

Jag har svårt att se att våra bandvagnar inte skulle rymma en 120 mm grk och jag har sett bilder på utländska förband med den konfigurationen, hittar dock inga uppgifter på det.

 

Den vagn jag tänkt mig för grk hade jag även tänkt mig som plattform för pv- och lv-robot, en förmåga som försvann med avvecklingen av lvrbbv 701 och pvrbbv 551.

De budgetlösningar på Hägglundsbandvagnar som jag sett har varit 8 cm granatkastare och min farhåga var att det var något som vi också skulle få med anledning av att AMOS inte var självskriven som förbandslösning. Även om 8 cm GRK sparkar en hel del så är de ingenting jämfört med rekylen i en 12 cm GRK. Så eventuella tankar på att montera 12 cm GRK på bandvagnarna dog nog redan när man tittade på vad fordonen faktiskt klarar.

 

När det sen gäller en fordonsfamilj för allt så är jag inte heller helt övertygad om att det är rätt väg att gå. Pansarvärnsrobot skjuter du mot mål i markplan, ja, då går det att ställa dessa på vilket chassi som helst med god verkan. Däremot en luftvärnsrobot som skjuts med lite högre elevation riskerar att smälta chassit.

 

Varför ska vi då ha samma plattform för att lösa bägge uppgifterna? De klassiska "dumsnåla småfixarna" tenderar att bli onödigt dyra och dåliga.

Edited by Adeptus Bellum
Link to post
Share on other sites

De budgetlösningar på Hägglundsbandvagnar som jag sett har varit 8 cm granatkastare och min farhåga var att det var något som vi också skulle få med anledning av att AMOS inte var självskriven som förbandslösning. Även om 8 cm GRK sparkar en hel del så är de ingenting jämfört med rekylen i en 12 cm GRK. Så eventuella tankar på att montera 12 cm GRK på bandvagnarna dog nog redan när man tittade på vad fordonen faktiskt klarar.

 

När det sen gäller en fordonsfamilj för allt så är jag inte heller helt övertygad om att det är rätt väg att gå. Pansarvärnsrobot skjuter du mot mål i markplan, ja, då går det att ställa dessa på vilket chassi som helst med god verkan. Däremot en luftvärnsrobot som skjuts med lite högre elevation riskerar att smälta chassit.

 

Varför ska vi då ha samma plattform för att lösa bägge uppgifterna? De klassiska "dumsnåla småfixarna" tenderar att bli onödigt dyra och dåliga.

 

 

Att dela plattform för luftvärnsrobot och pansarvärnsrobot ser jag inga som helst problem i, det har funkat för Sverige liksom många andra länder. Lv-robotar som inte är vertikalstartande går att montera på i stort sett vilket fordon som helst som klarar vikten av systemet. Även en pv-robot ska ju kunna elevreras och dumpas för att kompensera höjdskillnader i terräng.

Link to post
Share on other sites

 

http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/FMV-bestaller-granatkastarpansarbandvagnar-som-bataljonsartilleri/

 

Positivt besked! Ännu ett projekt som genomförandegruppen la ner eller frös 2008, och som nu ska återupplivas till en större kostnad. Förmodar att det är fråga om Strf 90 vagnar som står i förråd som ska byggas om och inte om nybyggda vagnar?

 

/Per

Jag såg också detta.

Det verkar dock inte vara AMOS man köper in, utan om att Bofors ska ta fram något nytt och eget. Vilket bara får mig att undra om allt det här tjafset under Afghanistanåren inte var lögn och båg.

 

 

Nej, systemet är inte nytt, utan det fanns före man började utveckla AMOS. BAE har alltså tagit Hägglunds planer för ett system från 90 talet från malpåsen och sålt det.

 

 

Vi kanske får en krigsmässig och fungerande lösning - till ett pris vi har råd med? Så att vi istället för en högteknologisk demonstrator får något som kan levereras i rätt antal - och är tillräckligt bra.

Du menar att AMOS inte var färdigutvecklat?

 

 

Det råder tvivel om automatladdaren blev färdig. Har sett påståenden om att den var färdigutvecklad, men även att den inte var. Har även sett påståenden, att Patrias NEMO korrigerat de fel som AMOS hade. Dock är det påståendet från en Patria anställd på ett finskt forum. ett faktum är dock att AMOS med halvautomatisk laddning sålts i en serie till Finland, men ingen köpt en serie med automatladdning.

 

NEMO har däremot sålts åt Slovenien, Saudi-Arabien och Förenade Arabemiraten. Nu kommer en ny version av NEMO som är baserad in i en standard shipping container, vilket betyder att du kan lasta den på en båt, lastbil eller bara ha den på plats. Även den skjuter från rörelse,

 

Jag vet inte om det har nämnts, men en viktig skillnad mellan AMOS och det system som nu har beställts är väl att AMOS kan skjuta direktverkande eld? Borde betyda en hel del för vagnarnas möjligheter att överleva på slagfältet.

 

/Per

 

En hel del större skillnader är relevanta. AMOS och NEMO är datorstyrda både till inriktningen och rörelserna. Mjölner är däremot ett manuellt system, där man vevar röret som tidigare. Även huvan på systemet, notera att det inte är ett torn, ska vevas manuellt. Om man måste veva manuellt, torde tjockleken på huvan även vara rätt begränsad.

 

Det betyder att man inte kan få kordinater och inställning från stridssystemet annars än på en dator, vilka sedan skall ställas in manuellt.

 

Mjölner är mynningsladdad och granaterna laddas med ett mekaniskt hjälpmedel, en s.k. laddapa där man med två olika spaksystem höjer granaterna ovanför mynningen och därefter för dem in i mynningen.

AMOS och NEMO är bakladdade. Alla tre system tar standardgranater. I det bakladdade systemet lägger man en s.k. stumphylsa under granaten. Den faller ur in i ett samlingskärl efter att man öppnar låset efter skottet.

 

Så tanken att du får kordinaterna digitalt från en eldledningsapparat till systemet funkar inte med Mjölner. Sista steget sker sannolikt från att läsa från en dator i vagnen och ställa in värdena manuellt.

 

 

Nya fordonssystem tillförs hela tiden för att uppfylla olika behov, det är därför det finns och har funnits en stor flora av fordon i Försvarsmakten.

 

Jag har svårt att se att våra bandvagnar inte skulle rymma en 120 mm grk och jag har sett bilder på utländska förband med den konfigurationen, hittar dock inga uppgifter på det.

 

Den vagn jag tänkt mig för grk hade jag även tänkt mig som plattform för pv- och lv-robot, en förmåga som försvann med avvecklingen av lvrbbv 701 och pvrbbv 551.

De budgetlösningar på Hägglundsbandvagnar som jag sett har varit 8 cm granatkastare och min farhåga var att det var något som vi också skulle få med anledning av att AMOS inte var självskriven som förbandslösning. Även om 8 cm GRK sparkar en hel del så är de ingenting jämfört med rekylen i en 12 cm GRK. Så eventuella tankar på att montera 12 cm GRK på bandvagnarna dog nog redan när man tittade på vad fordonen faktiskt klarar.

 

När det sen gäller en fordonsfamilj för allt så är jag inte heller helt övertygad om att det är rätt väg att gå. Pansarvärnsrobot skjuter du mot mål i markplan, ja, då går det att ställa dessa på vilket chassi som helst med god verkan. Däremot en luftvärnsrobot som skjuts med lite högre elevation riskerar att smälta chassit.

 

Varför ska vi då ha samma plattform för att lösa bägge uppgifterna? De klassiska "dumsnåla småfixarna" tenderar att bli onödigt dyra och dåliga.

 

 

Öh, nog funkar 120 mm GRK på släpvagnen av en bandvagn. Se länken och bilden på sidan nedanför. Platformen är förstärkt och före eldverksamhet kopplar man ur fjädringen och dess hydraulik.

 

http://maavoimat.fi/120krhteka

 

Själv är jag också förundrad tt man lägger ett så enkelt systemsom Mjölner på en så dyr platform som CV90.

 

 

Låt mig lite diskutera detta. Systemet som FMV kontrakterade blir ju knappa 15 miljoner per CV90 chassie. Enligt twitternicken @lantvarnet, vilket bemannas av SD's försvarspolitiska talesman Mikael Jansson, hade AMOS kostat 1,5 miljarder och NEMO 2,5 miljarder, enligt uppgifter som FMV get årt RUT (Riksdagens utredningstjänst).

 

Låt mig först tackla siffran för NEMO. enligt honom hade NEMO varit bäst med AMV, d.v.s. patgb 360 som underlag. Sverige köpte 113 vagnar, utbildning och stödsytem till ett pris som var dryga 22 miljoner SEK per vagn. Eftersom utbildningen och stödsystemen redan finns, estimerar jag att pris per nya vagnar vore ca 15 miljoner per vagn, vilket för _80_ vagnar blir ca 1,2 miljarder SEK. Tornet NEMO torde vara i klass av 1,5 miljoner €, alltså lite mindre än vagnarna. Med mitt estimat blir alltså 80 vagnar och 80 torn lite lägreän 2,5 miljarder, men i rätt storleksklass. Här räknas ingen summa på de 40 chassien som då skulle finnas för annat ändamål. Nemo går nog att nstallera på CV90 med en enkel mekanisk "krage" för tornet.

 

Summan för AMOS per system blir ju hutlös, dryga 37 miljoner per system. Varför blir det så dyrt? Kanske för att ingen jobbat med systemet på ett decennium, kanske för att rättigheterna ligger i ett joint venture bolag som BAE Hägglunds och Patria ärger ihop, kanske för att systemet aldrig sålts till nån annan än Finland, och kanske för att delägarna vet att systemet inte kommer att säljas mera.

 

Om vi till sist ser på Mjölner, är systemet inte högteknologist utan enkelt och traditionellt. BAE behöver inte dela med sig täckningsbidrag med någon utan man kan sannolikt göra en bra slant på ett system som säljs till ca. 90% av vad ett enskilt NEMO system skulle kosta.

 

Så det faktiska valet torde ha varit mellan 40 NEMO torn och 40 Mjölner system med dubbla rör, även om man lät det att framså som ett val mellan 40 mjölner torn och 80 NEMO torn + 80 patgb 360.

 

Visserligen hade 40 NEMO torn levererat färre granater än 80 rör, men då hade systemet fungerat inom stridssystemet med datorstyrt riktande, MRSI och skott från rörelse + direkteld.

 

Sverige är helt fritt att välja vilken lösning som helst, men nu ser det väldigt speciellt ut. Att ta en lösning med 40-tals teknik på vagnar från 90-talet låter... jag lämnar det osagt.

Link to post
Share on other sites

 

Massa text.

 

Jag tänker mig ju att saken inte är så konstig, vi står med några dussin tomma chassin efter att AMOS avbröts, utrusta dessa med Mjölner ist.

 

​Om syftet är att dem ska hänga med pansarbataljonerna (vilket det är) så är strf 90 en mycket lämplig plattform att ha dem på, då större delen av den övriga bataljonen också består till stordel av strf 90.

 

​Vi har också möjlighet at bygga om Stripbv 90 som ju inte längre används som ledningsfordon, hur många dem är vet jag inte men även dem är några dussin.

 

​Edit: skulle syftet med vagnarna vara att understödja förband från K3, Amfibieregementet eller Livgardet, då hade man kunna fundera över om strf 90 inte är lite väl tilltaget.

Edited by Chassi
Link to post
Share on other sites

NEMO, är det enkelrörs-granatkastarsystemet som finnarna tog fram som en budgetvariant på AMOS?

 

 

Ja, rättigheterna till AMOS finns ju i ett samägt bolag där BAE Hägglunds och Patria är ägare. Jag har förstått att samarbetet inte hela tiden har varit tillfredställande för parterna. Och eftersom parterna inte valt att vidareutveckla AMOS, så har Patria jobbat på NEMO sedan det.

 

pws2618_1_0.jpg

 

 

_pws7369_teravoity_0.jpg

 

 

CzqTFqbXUAA45n0.jpg

 

cc113-696x522.jpg

 

13388490_635505346599643_1370720960_n.jp

Edited by adam7
Link to post
Share on other sites

Öh, nog funkar 120 mm GRK på släpvagnen av en bandvagn. Se länken och bilden på sidan nedanför. Platformen är förstärkt och före eldverksamhet kopplar man ur fjädringen och dess hydraulik.

 

http://maavoimat.fi/120krhteka

Tackar för den adam7. Jag hade aldrig sett den innan, utan bara de "nyckelfärdiga" lösningarna som t.ex. holländarna rullar på öppna släp. Helt utanför Strf90 sammanhang, men den där ser smakfullt enkel ut och nu undrar jag varför vi dragit 12 cm granatkastare m/41-släpet bakom oss sedan andra världskriget.

 

Här finns en bild på "Mjölner" prototyp från 1996. Det som syns ovanom rören där ena sidan har en granat är "laddapan"

 

(måste posta en länk, eftersom forumets software inte tillåter en bildlänk av detta format)

 

http://maanpuolustus.net/attachments/upload_2016-12-23_19-40-22-png.12776/

Forumlänken fungerar inte utan inloggning, har du koll på om bilden finns på något mer ställe?

Link to post
Share on other sites

 

Öh, nog funkar 120 mm GRK på släpvagnen av en bandvagn. Se länken och bilden på sidan nedanför. Platformen är förstärkt och före eldverksamhet kopplar man ur fjädringen och dess hydraulik.

 

http://maavoimat.fi/120krhteka

Tackar för den adam7. Jag hade aldrig sett den innan, utan bara de "nyckelfärdiga" lösningarna som t.ex. holländarna rullar på öppna släp. Helt utanför Strf90 sammanhang, men den där ser smakfullt enkel ut och nu undrar jag varför vi dragit 12 cm granatkastare m/41-släpet bakom oss sedan andra världskriget.

 

Här finns en bild på "Mjölner" prototyp från 1996. Det som syns ovanom rören där ena sidan har en granat är "laddapan"

 

(måste posta en länk, eftersom forumets software inte tillåter en bildlänk av detta format)

 

http://maanpuolustus.net/attachments/upload_2016-12-23_19-40-22-png.12776/

Forumlänken fungerar inte utan inloggning, har du koll på om bilden finns på något mer ställe?

 

Ja alltså att det finns Bv som grk plattform är inget nytt, men det duger inte som grk till pansarbataljonerna, det är iaf min bestämda övertygelse.

 

​Jag kan tänka mig att man dragit sina grk på släp av den enkla anledningen att man inte behöver binda upp ett fordon utan du kan dra den med i princip alla fordon som har dragkrok, senare kan du få med dig mer ammunition i lastutrymme.

Link to post
Share on other sites

Upplys en okunnig om vad det är vi ser på bilden... Är det ett eldrör i två halvor som man öppnar och lägger en granat i för att sedan stänga? Eller finns et överdel som är bortmonterad? Eller - är det bara en "hängränna" till eldrör?

Edited by martinator
Link to post
Share on other sites

Ja alltså att det finns Bv som grk plattform är inget nytt, men det duger inte som grk till pansarbataljonerna, det är iaf min bestämda övertygelse.

 

​Jag kan tänka mig att man dragit sina grk på släp av den enkla anledningen att man inte behöver binda upp ett fordon utan du kan dra den med i princip alla fordon som har dragkrok, senare kan du få med dig mer ammunition i lastutrymme.

Nu används denna Bv grk-lösning bara i Kajanalands brigad i Finland. Kajana där brigaden finns liggger ju västerom Suomussalmi, som är bekant från andra sammanhang. Skogar, kärr och främst bara virkesvägar.

 

Utöver AMOS vagnarna och dessa på bandvangssläp är resten av de knappt 700 finska 120 mm grk-rören, dvs kanske dryga 600, av varianten på släp..

 

Pansarbataljonerna funkar nog bra med ett underlag som är lika eller likt deras fordon. Att det blev en sådan low tech variant är ju sedan en annan sak, men valet år Sveriges.

 

 

Link to post
Share on other sites

Upplys en okunnig om vad det är vi ser på bilden... Är det ett eldrör i två halvor som man öppnar och lägger en granat i för att sedan stänga? Eller finns et överdel som är bortmonterad? Eller - är det bara en "hängränna" till eldrör?

Det är en laddanordning ovanför rören. Först lyfts granaterna i denna ränna snett upp ovanför rören, tydligen in i cylindrarna som syns ovanför med en spakanordning, sedan vrids cylindrarna framför röret och granaterna släpps ner via en annan spakanordning.

Edited by adam7
Link to post
Share on other sites

 

Upplys en okunnig om vad det är vi ser på bilden... Är det ett eldrör i två halvor som man öppnar och lägger en granat i för att sedan stänga? Eller finns et överdel som är bortmonterad? Eller - är det bara en "hängränna" till eldrör?

Det är en laddanordning ovanför rören. Först lyfts granaterna i denna ränna snett upp ovanför rören, tydligen in i cylindrarna som syns ovanför med en spakanordning, sedan vrids cylindrarna framför röret och granaterna släpps ner via en annan spakanordning.

 

Okej då är jag nog med. De där spröten som sitter i rännan och är förankrade i ett litet handtag som löper längs ett stålrör är alltså pinnarna som trycker upp granaten i mugghållarna. Granaten ska således ligga längre fram i rännan när den ska laddas. Sen sitter det ju två andra handtag som styr mugghållarna. Tackar för förklaringen. En ständigt närvarande fråga med system som det här - eller den fin fina hylsdeflektorn på pebban - hur CBRN-tätt är systemet...

Edited by martinator
Link to post
Share on other sites

 

Ämnet granatkastare och granatkastarsystem borde kanske få en egen tråd...?

Konsten att förlänga ett försvarssystem - en fallstudie av Granatkastare m/41

Författare: Einar Hjelm

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:633479/FULLTEXT01.pdf

Nu har jag börjat skumma igenom texten, har inte hunnit så långt men maken till särskrivningar har jag inte sett... Är det ingen som korrektturläser arbeten innan de publiceras? Förlåt mig för OT

Link to post
Share on other sites

 

Ämnet granatkastare och granatkastarsystem borde kanske få en egen tråd...?

 

Konsten att förlänga ett försvarssystem - en fallstudie av Granatkastare m/41

Författare: Einar Hjelm

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:633479/FULLTEXT01.pdf

Nu har jag börjat skumma igenom texten, har inte hunnit så långt men maken till särskrivningar har jag inte sett... Är det ingen som korrektturläser arbeten innan de publiceras? Förlåt mig för OT

 

 

Det finns ju en anledning till att UKÄ slog ner på Försvarshögskolan och Officersprogrammets examensarbete, och att kraven skärptes.

 

Är det jag som har dålig passning, eller har det varit väldigt tyst om det här sedan nyheten kom?

Link to post
Share on other sites

Konsten att förlänga ett försvarssystem - en fallstudie av Granatkastare m/41

Författare: Einar Hjelm

 

Skribenten skriver på sida 8

 

Granatkastare m/41 har tillskillnad från de två andra systemen aldrig prövats i skarp strid varken nationellt eller internationellt i modern tid. Författaren har valt att bortse från den faktorn och ändå genomföra undersökningen. I kapitlet begreppsförklaringar avgränsar sig författaren till att använda de förklaringar som finns i Skjutreglemente artilleri och granatkastare eftersom de är fastställda utav försvarsmakten. Uppsatsens fokus skulle snarare bli tolkande om fokus lades på att jämföra olika begrepps betydelse.

 

Att m/41 inte prövats i strid är nog fel. Om skribenten hade lite forskat hade han nog skrivit något annat.

 

Systemet är ju Tampellas 120 Krh/40 som nog såg användning under finska fortsättningskriget.

T.om. wikipedia känner till ursprunget.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Granatkastare_m/41

 

 

Dessutom licensierades 120 Krh/40 till Israeliska Soltam som tilverkade systemet under namnet Soltam M-65, där skillnaden med finska originalet var i praktiken en modifierad basplatta. .

https://en.wikipedia.org/wiki/Soltam_M-65.

Att Israel inte skullle ha använt dessa i sina krig låter ju osannolikt.

Granatkastare brukade kallas tampellor i mellanöstern.

 

Denna modell 65 har sedan ett antal vidareutvecklingar, vilka används av olika länder, bl.a. av USA i t.ex. Afghanistan.

 

 

 

------

 

En egen granatkastartråd är ingen dålig ide.

Edited by adam7
Link to post
Share on other sites

Vet inte hur det är med exportvagnarna men i våra så finns iaf en utfällbar pall som man kan sitta på och gör det man behöver i en påse.

Tack för svaret.

 

Vet inte hur de är generelt i exportvagnarna, men i de finska vagnarna finns inte en dylik pall (enligt uppgift).

Link to post
Share on other sites
  • 3 weeks later...

Granatkastarpansarbandvagn provskjutning för att mäta krafter.

http://fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Provskjutning-av-granatkastarpansarbandvagn/

 

Alltså det är väl AMOS? Sket inte det projektet sig vad jag vet? Har för mig att Finland använder någon form av det på någon båt. Kanske lite OT från min sida.

Dock blev det nog ingen CV90 med AMOS i slutändan.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • Guest Holger3D
      By Guest Holger3D
      Finns det garage i Sverige där vi har typ stridsfordon uppställda i reserv eller har vi bara de fordon som används under utbildningen
    • By lebos
      Vad tror ni om en sådan här tråd?
       
      Själv efterlyser jag en bild på strf9040B/C. Bakifrån, sett från sidan.
      Mer eller mindre exakt som denna bild, fast en riktig då:
      (med fokus på övre delen av "baken" och skraven/hörnen mot ett av "hyllorna"/luftschakt eller vad de heter)

       
      Själv har jag en massa närbilder på strf9040C ifall nån letar efter något specifikt, ska bara rota fram dem först....
    • By Perman
      The Swedish Army’s new Mjolner twin 120 mm mortar system is expected to undergo firing trials
      Forty Swedish Army CV90 infantry fighting vehicles will be equipped with the Mjolner system:
       
      Sweden’s twin 120 mm mortar system takes shape
       
      /Per
    • By henke
      I morgon är det exakt ett år sedan dödsolyckan 2019-03-25 då ett Stridsfordon 90 körde över ett tält med en spaningspatrull från Hemvärnet under övningen Northern Wind i Överkalix och en kvinnlig soldat dödades. I  går kom haverikommissionens rapport.
       
      Länk till rapporten [PDF]: https://www.havkom.se/assets/reports/RM2020_01-Slutrapport.pdf
       
      Bidragande orsaker till att regeln med minst 50 m avstånd till stridsfordon inte kunde hållas praktiskt enligt rapporten:
      • Att terrängen i området för observationsplatsen inte erbjöd skydd mot stridsfordon
      • Att den tidvis omfattande trafiken som förekom på vägen utom synhåll för patrullen minskade möjligheten för posten att kunna särskilja motorljuden
      • Att spaningspatrullen inte hade full förståelse för Stridsfordon 90:s uppträdande i den aktuella terrängen.
       
      SVT - Dödsolyckan under Northern Wind – säkerhetsregler följdes inte
      https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/dodsolyckan-under-northern-wind-sakerhetsregler-foljdes-inte
       
      Mer om olyckan:
       
      Haverikommisionen  Olycka under militärövningen Northern Wind  M-10/19
      Händelsedatum: 2019-03-25
      En underrättelsegrupp hade upprättat en observationspost och strax intill placerat ett förläggningstält. Under natten förflyttade sig en spaningspluton med stridsfordon 90 i området. Stridsfordonet kom att passera över förläggningstältet, varvid en person omkom.
      https://www.havkom.se/utredningar/militaer/olycka-under-militaeroevningen-northern-wind
       
      FÖRSVARSMAKTEN - Dödsolycka under övning Northern Wind
      Klockan 00.55 natten mot måndagen den 25 mars inträffade en allvarlig olycka under övning Northern Wind i östra Norrbotten. En person har bekräftats avliden efter att ha blivit påkörd av ett stridsfordon 90. Inga andra personskador.
      https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/03/dodsolycka-under-ovning-northern-wind/
       
      SVT - Kvinnan låg i tält när hon blev överkörd – så gick olyckan till
      Den kvinna i 40-årsåldern som omkom efter att ha blivit påkörd av ett stridfordon 90 under övningen Northern Wind tillhörde en spaningsgrupp från fältjägargruppen i Östersund.
      Olyckan skedde när en annan spaningspluton ovetandes körde över det tält där kvinnans grupp låg och spanade.
      – Spaningsbasen var mycket väl dold, säger Stefan Smedman, övningsledare Northern Wind.
      https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/kvinnan-lag-i-talt-nar-hon-blev-overkord-sa-gick-olyckan-till
       
      Aftonbladet - Försvarsmakten om dödsolyckan
      https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3Mnmo/forsvarsmakten-om-dodsolyckan
    • By Vildmannen
      Expressen lägger ut en filmsnutt med ICA-lastbil och CV90 och efterfrågar dess ursprung
      http://expressen.se/index.jsp?a=786985
       
       
×
×
  • Create New...