Flottans framtid?

[madman]

On 2/2/2025 at 8:20 AM, Perman said:

 

Liksom för övrigt:

• De under byggnad varande jagarna Lappland och Värmland av Halland-klass.

• Det under byggnad varande snabba minfartyget Älvsborg (menar inte M02 från 1971).

• 2 av planerade 5 ubåtar av Gotland-klass.

• 4 av planerade 12 granatkastarbåtar till amfibiekåren.

• 4 av (troligen) 12 planerade StrB 90H båtar till amfibiekåren som ska/skulle byggas om till luftvärnsbåtar.

• 1 av planerade 6 korvetter av Visby-klass.

• 2 av planerade 6 korvetter av Göteborg-klass.

• De 2 stora planerade stridsstödsfartygen av typ L 10.

• De 9 planerade minjaktfartygen av M70-klass.

• 8 av planerade 12 minjakt- och röjdykarfartyg av Styrsö-klass.

• 1 av planerade 6 skolfartyg av Altair-klass.

• 9 av planerade 10 minutläggare av MUL 20-klass.

• 12 av planerade 14 transportbåtar av 2000-klass till amfibiekåren. 

• De (x)? planerade transportfartygen av Loke-klass.

 

I ärlighetens namn ska nämnas att Ulvön tillkom som en tilläggsbeställning utöver de ursprungligen planerade 6 minjaktfartygen av Landsort-klass.

 

/Per

Ser lite ut som T kraftens önskelista. Skämt åsido så saltar man ju önskemålen lite.

Då man generellt vet att önskemål inte kommer att uppfyllas. 

 

Vi hade ju redan börjat dragit ner på antalet ubåtar. Sedan olyckligt att vi nu kommit ner till 4+1. Då behovet bör vara runt sex ubåtar. Beroende på tidsrum och storlekar etc. Nu kostar två A26 nästan som önskade priset för tre A26. Som då dels motiverar att vi kan inte ha för många ubåtar. Även med deras förseningar till 2028 och 2030.

 

Fartygen till amfibiekåren dras väl delvis ner för att det har blivit en annan inriktning i samband med Nato. Men de kan ändå fylla en roll med denna numerär. Men lite olyckligt med utformningen  av fartyg. Där hade jag önskat ett större enhetligt nytt fartyg för både GRK och luftvärn. Men man kunde skymta att det kunde röra sig om två olika storlekar. Innan det blev denna lösning.

 

Konstigt med Visby då man fick beställa utrustning för sex fartyg.  Men en provkörning i nio år. Så det bidrar väl också till att kostnaderna blir för stora. Först nu får de en vettigare utformning med HTM. 

 

Konstigt att man då inte satsade på att behålla alla fyra Göteborg/Gävle klassen. Utan skrotade två av dessa. Dess låga kostnad för HTM gjorde det motiverat. Då dessa fungera bättre än Sthlm klassen. Då det visar att antalet korvetter också är för lite i förhållande till behovet. Men jag tror inte vi  kommer att få 10-talet nya korvetter heller. Utan förhoppningsvis stanna på 8 st. Men mer troligt bara sex st plus LUL. Som ändå är en liten utökning.    

 

 Att vi väljer att bara bygga fem Altair tycker jag inte gör så mycket. De var ju så billiga. Det är några fartyg som inte fyller så mycket förutom skolfartyg och ev bojbot. Ser det lite som Bevbåt 80/88 12st. Vad ska vi göra av dem då vi har så många. Så vi skapar lösningar för dem. En bev 80 såldes också bort. Istället för något större fartyg för mer funktioner.

 

Sedan är det olyckligt att olika stödfartyg inte infrias. Men viss del ska vara på väg.

 

Vi fick ett extra minjaktsfartyg i form av Ulvön. Som även fyller en funktion för olika tester. Den skickar vi nu  till Natostyrka. 

 

Jag känner farhågan att vi även kan komma att stanna vid tre LUL p.g.a kostnadsskäl. Det skulle vi väl också klara. Men då behöver vi ett par kommande korvetter på minst 90-100 m få något bättre roll i form av större VLS. Och förhoppnings med ett utökat antal. Men där stannar de nog vid det lägre antalet på sex st.

 

Sedan finns det på min önskelista även ett par större multifartyg i form av Fregatter 135-140 m. Det kan även bara bli en som ersättning för den fjärde LUL. Kanske då att vi bara bygger den fjärde LUL. Men då inte som en luftvärnskorvett. Med något neddraget luftvärn.       

Edited February 3, 2025 by madman

[Pärmtroll]

22 hours ago, Sandman said:

Om nu visionen om 2 st bunkerfartyg med en längd mellan 90-100 meter lever, tror du då @Pärmtroll att dessa kommer lika traditionella tankfartyg eller mera åt offshore hållen likt PSV fartyg som kan ta ett par tusen cbm bränsle samt ligga på DP?

 

Den ursprungliga planen var att basera bunkerfartygen på någon lämplig kommersiell mindre tankerdesign med ett minimum av anpassningar. Typ något åt det här hållet.

Utan att ha insikt i vilka eventuella nya ingångsvärden projektet fått så skulle jag gissa att den grundplanen sannolikt fortfarande gäller även om det är tänkbart att man nu är öppen för att anpassa grunddesignen i större utsträckning och kanske även gå upp något i storlek.

 

22 hours ago, Sandman said:

Kommer de ha något mera förmåga än bara bränsle, tänk proviant eller ammunition ?

 

Vet ej. Förhoppningsvis!

 

18 hours ago, Oscar(BOB) said:

Detta ser jag inte på något vis som ett begränsat bunkerfartyg med hänsyn till dess smidiga storlek. 

 

Jag håller med om att det är bättre kapacitet än våra befintliga stödfartyg. Men ett dedikerat bunkerfartyg kan medföra flera gånger mer bränsle även fast det t.o.m. är mindre än MPV 70. T.ex. är tankern jag länkar till ovan drygt 3m kortare, 3,5m smalare och har 0,7 meter mindre djupgående än MPV 70. Trots det lastar den nästan 1800 kbm bränsle (d.v.s. 3ggr mer än MPV 70).

 

Men vi får nog helt enkelt vara ense om att vi är oense i frågan...

[Sandman]

Tack för att du delande din tankar @Pärmtroll. Med en så pass ”simple” design borde inte vara några större problem att få 2 ny skrov i sjön på denna sidan 2030. Det mesta kan byggas i Rumänien/Turkiet/Spanien eller Poland. Sedan utrusta fartyget med sånt som är FMV-anpassar vid en kaj i Karlskrona. Är ju bara en flytande lastlåda med överbygge.
 

Ganska lite bemanningsbehov också.

Tror du att de kommer bunkar andra fartyg vid en skyddad vik eller under gång? 

 

 

[Parabellum]

On 2/2/2025 at 1:40 PM, Pärmtroll said:

 

Det är ingen skillnad mellan att designa ett stort fartyg och ett mindre fartyg, det går till på exakt samma sätt. Vidare är SKAB inte helt oerfarna av att designa större fartyg då de t.ex.var designansvariga i utvecklingen av Singapores nya MRCV (8000 ton).

Och i de områden där SKAB trots allt saknar erforderlig kompetens så har man som bekant ett samarbetsavtal med just Babcock där den sistnämnda stödjer med detaljkonstruktion inom dessa områden, och just eftersom SKAB saknar både infrastruktur, personal och erfarenhet av att bygga stora stålskrov så blir det eventuellt också Babcock som bygger dessa. 

 

 

Ingen har påstått att det nödvändigtvis skulle bli en sämre lösning i slutändan. Vad jag sade var att det skulle kräva minst lika mycket utveckling då AH-120 inte existerar annat än som konceptbilder, medan LUL nu har kommit betydligt längre i designarbetet. Och den design som visas i reklambroschyrerna skulle även kräva tämligen omfattande modifieringar för att uppfylla de förmågekrav FM fastställt för LUL. 

 

 

Det är LUL SKAB och Babcock gemensamt ska utveckla och marknadsföra. Någon AH-100 existerar inte.

 

 

Att det i framtiden kanske eventuellt finns ett sjömålsrobotsystem som kan nyttjas i ett VLS är inte skäl nog att för att kravställa fler "stora" VLS celler än vad fartygen redan är designade för. Det finns liksom inget som säger att vi kommer anskaffa den eventuella framtida roboten, eller att denna kommer kunna nyttjas i just det VLS som vi idag anskaffar till LUL, och bara för att den eventuella framtida roboten kan nyttjas i ett VLS betyder inte det nödvändigtvis att den måste nyttjas i ett VLS. Det kommer sannolikt gå precis lika bra att använda den från traditionella tuber på däck på samma sätt som RBS 15 och alla andra västerländska sjömålsrobotsystem gör idag.

 

 

Nej. Avstånden är i praktiken de samma då jorden som bekant är rund och det är radarhorisonten som är gränssättande för vilket avstånd fartyget självständigt kan upptäcka och bekämpa luftmål på. Vid normala atmosfäriska förhållanden (normalrefraktion) så kan ett ytfartyg räkna med att upptäcka små lågflygande föremål som sjömålsrobotar på omkring 30 km avstånd, och därmed inom portè för fartygets lätta lv-robotar. 

Det tunga (medelräckviddiga) lv-robotsystemet (förmåga motsv. RBS 103) är i första hand avsett för att bekämpa mål på stora avstånd och/eller hög höjd. Och ska du bekämpa luftmål på långa avstånd så kräver detta att målet är på förhållandevis hög höjd för att fartyget ska kunna se dem med organiska sensorer, alternativt att du får en lägesbild länkad från andra sensorer och skjuter på deras måldata (EoR, Engage on Remote). Oavsett behöver du ha en sensortäckning som överstiger det område du avser luftskydda vilket också innebär en längre förvarningstid.

 

Och det fina med landbaserade hot är att du oftast kan skapa dig en reaktionstid genom att helt enkelt placera ditt fartyg bortom radarhorisonten från kusten.

 

 

Att kombinera två vilt skilda roller som logistikstödfartyg och patrullfartyg är aldrig en bra idé. Du får med din föreslagna lösning ett dåligt anpassat stödfartyg med otillräcklig bunkerförmåga, samtidigt som du får ett onödigt dyrt och komplext patrullfartyg.

Om det är ett logistikfartyg du vill ha så skaffa ett sådant, och om det är ett patrullfartyg du vill ha så skaffa ett sådant. 

 

 

Nej, det är inte alls den väg vi valt att gå.

Projekteringen av bunkerfartygen var tillfälligt pausad i väntan på uppdaterade ingångsvärden, men är nu återupptagen. Planen är fortfarande leverans av minst två fartyg under början av 30-talet.

@PärmtrollHur lång tror du att Luleå blir?

Hälsning P

Edited February 4, 2025 by Parabellum

[ATK1797]

Tror den blir ca 120m, det står om det några sidor tillbaka i tråden. Men officiellt så gäller väl 110m+ fortfarande. Hoppas vi snart får se hur LUL blir

[Tombola]

On 2/3/2025 at 5:36 PM, Pärmtroll said:

 

Den ursprungliga planen var att basera bunkerfartygen på någon lämplig kommersiell mindre tankerdesign med ett minimum av anpassningar. Typ något åt det här hållet.

Utan att ha insikt i vilka eventuella nya ingångsvärden projektet fått så skulle jag gissa att den grundplanen sannolikt fortfarande gäller även om det är tänkbart att man nu är öppen för att anpassa grunddesignen i större utsträckning och kanske även gå upp något i storlek.

 

Jag tycker den ser vettig ut. Om man får önska när det gäller anpassningar så är det väl i stort sett att däcket förstärks och blir helt platt, kranen och eventuella ventiler för bunker flyttas åt sidan, och att man adderar en ramp någonstans, så att man kan köra upp lastbilar på däck. Då kan det dubblera med logistik för annat än bara bunker.

[ATK1797]

En modifierad variant av Elbe klassen som Tyskland har tror jag skulle bli riktigt bra bunker fartyg.

[Peo]

5 hours ago, ATK1797 said:

En modifierad variant av Elbe klassen som Tyskland har tror jag skulle bli riktigt bra bunker fartyg.

Det är det säkert men frågan är storleken. Om du jämför med pärmtrolls exempel så är den dubbelt så stor ungefär.

[ATK1797]

Såg vad pärmtroll skrev och något i den storleken blir det säkert. Men jag tror något i Elbe klassens storlek skulle bli bättre för Sverige nu när även Nato fartygs grupper ska kunna understödjas och möjligheten att operera helikopter ombord är en bonus. Men vi får väl se var det blir i slut ändan.

 

[Perman]

Om de planerade bunkerfartygen skulle bli i tyska Elbe's storlek dvs. ca 100 m och 3.500 ton så skulle de vara 3-6 ggr större i tonnage än de två sista dedikerade tankfartygen vi haft i Marinen. HMS Oljaren byggd 1939 var på 1.100 ton och utrangerades i början av 70-talet, och det allra sista tankfartyget HMS Brännaren byggdes som en civil tanker i Tyskland 1965, inköptes 1972 byggdes om 1973 och utrangerades 1992. Hon var på 655 standard ton och ombyggnaden ska ha varit omfattande och förhållandevis dyr pga. att det var fråga om en kemikalietanker.

 

Jag tror nog ändå att det inte är helt uteslutet att det till sist blir ett köp av civila fartyg som sedan konverteras till marint bruk. Dels beroende på att de behövs i närtid och dels på kostnaden att bygga nytt. Det vore knappast första gången detta händer.

 

En skillnad med typ 404 Elbe fartygen är ju att de är inte bara bunkerfartyg utan även har kapacitet att ta med 13 standard containrar och till viss del serva/reparera ytstridsfartyg. Ett av dem är även konverterat för att stödja de tyska ubåtarna.

 

HMS Oljaren

 

HMS Brännaren

 

Quote

 

Elbe Class tenders supply fuel, fresh water, food, ammunition and spare parts for corvettes and boat squadrons. This will significantly increase the endurance of warships operating in the squadron.

The tenders are also equipped with a medical station and a repair workshop to assist the minor repairs of assigned ships.

Elbe Class can carry 700m³ of diesel fuel, 60m³ of aviation (helicopter) fuel, 280m³ of fresh water, 160t of ammunition and 40t of supplies.

The tenders can also manage waste disposal for ships at sea. The waste water treatment plant onboard can treat the water disposed from the assigned ships. The onboard waste disposal facilities can handle 5t of solid waste, 180m³ of waste water and 32m³ of waste oil. The vessels can accommodate 24 standard 6.2m containers.

 

 

Type 404 Elbe Class Tenders

(navaltechnology.com)

 

/Per

Edited February 6, 2025 by Perman

[Oscar(BOB)]

1 hour ago, Perman said:

Om de planerade bunkerfartygen skulle bli i tyska Elbe's storlek dvs. ca 100 m och 3.500 ton så skulle de vara 3-6 ggr större i tonnage än de två sista dedikerade tankfartygen vi haft i Marinen. HMS Oljaren byggd 1939 var på 1.100 ton och utrangerades i början av 70-talet, och det allra sista tankfartyget HMS Brännaren byggdes som en civil tanker i Tyskland 1965, inköptes 1972 byggdes om 1973 och utrangerades 1992. Hon var på 655 standard ton och ombyggnaden ska ha varit omfattande och förhållandevis dyr pga. att det var fråga om en kemikalietanker.

 

Jag tror nog ändå att det inte är helt uteslutet att det till sist blir ett köp av civila fartyg som sedan konverteras till marint bruk. Dels beroende på att de behövs i närtid och dels på kostnaden att bygga nytt. Det vore knappast första gången detta händer.

 

En skillnad med typ 404 Elbe fartygen är ju att de är inte bara bunkerfartyg utan även har kapacitet att ta med 13 standard containrar och till viss del serva/reparera ytstridsfartyg. Ett av dem är även konverterat för att stödja de tyska ubåtarna.

 

HMS Oljaren

 

HMS Brännaren

 

 

Type 404 Elbe Class Tenders

(navaltechnology.com)

 

/Per

Du hade fått någorlunda samma kapacitet med en Fassmer MPV 70, men då 30 m kortare. 

[Slenke]

2 minutes ago, Oscar(BOB) said:

Du hade fått någorlunda samma kapacitet med en Fassmer MPV 70, men då 30 m kortare. 

Då kan man lika gärna se de där extra 30 metrarna som en bonus och beställa samma fartyg rakt av utan större svenska modifieringar.

[Chessyman]

Ny auv till marinen

Quote

 

FMV har tecknat ett ramavtal på bärbara modulära autonoma undervattensfarkoster, AUV, med Teledyne Gavia. 

AUV MCM bärbar är en autonom farkost som har förmågor som möjliggör att snabbt kunna kartlägga och producera högupplösta sonarbilder av havsbotten, samt upptäcka olika typer av objekt.

 

Farkosten väger mellan 60-130kg och är 2-4,5 m lång beroende på utrustning och kan därför hanteras för hand. Den är gjord för att skanna av stora ytor på upp till 1000m djup och har en uthållighet på 5-8 timmar.

Ny auv FMV

Tillverkarens faktasida

 

[Tombola]

20 hours ago, Chessyman said:

Ny auv till marinen

Farkosten väger mellan 60-130kg och är 2-4,5 m lång beroende på utrustning och kan därför hanteras för hand. Den är gjord för att skanna av stora ytor på upp till 1000m djup och har en uthållighet på 5-8 timmar.

Ny auv FMV

Tillverkarens faktasida

 

Det är det här jag tjatar om. Patrullfartyg med ett gäng såna här kan bevaka enorma områden med minimal besättning. Du behöver typ 2-4 personer för att få dem i sjön. Om de sen kan synka upp och kommunicera mellan varandra så man får en koordinerad ”svärm”, så blir det enormt mycket svårare för någon att komma undan. Bra för skärgårdsavsökning.

[madman]

18 hours ago, Tombola said:

Det är det här jag tjatar om. Patrullfartyg med ett gäng såna här kan bevaka enorma områden med minimal besättning. Du behöver typ 2-4 personer för att få dem i sjön. Om de sen kan synka upp och kommunicera mellan varandra så man får en koordinerad ”svärm”, så blir det enormt mycket svårare för någon att komma undan. Bra för skärgårdsavsökning.

När behöver vi scanna 1000 m djup? Eller ska vi kunna agera i Nord Atlanten? I övrigt så är det väl bra.

Edited February 13, 2025 by madman

[madman]

5 minutes ago, madman said:

Dubbelfört

 

Edited February 13, 2025 by madman

[madman]

1 minute ago, madman said:

 

Dubbelfört

[Tombola]

On 2/13/2025 at 11:13 AM, madman said:

När behöver vi scanna 1000 m djup? Eller ska vi kunna agera i Nord Atlanten? I övrigt så är det väl bra.

Nja, det var väl mer uthålligheten som var intressant. Att de har gångtid på upp till 8 timmar. Sen är det väl aldrig fel om man är ute i Skagerrak och snurrar.

[Slenke]

On 2/13/2025 at 11:13 AM, madman said:

När behöver vi scanna 1000 m djup? Eller ska vi kunna agera i Nord Atlanten? I övrigt så är det väl bra.

Norska rännan i Skagerack är väl drygt 750 meter djupt? Dessutom är det bra att vi använder samma saker som våra allierade även om det kan tyckas att det är ”överkvalificerat för Sverige” eller nåt.
 

Vi får se vad Nato har för förmågekrav på oss.

[Pärmtroll]

On 2/12/2025 at 4:51 PM, Tombola said:

Det är det här jag tjatar om. Patrullfartyg med ett gäng såna här kan bevaka enorma områden med minimal besättning. Du behöver typ 2-4 personer för att få dem i sjön. Om de sen kan synka upp och kommunicera mellan varandra så man får en koordinerad ”svärm”, så blir det enormt mycket svårare för någon att komma undan. Bra för skärgårdsavsökning.

Nej, det kan de inte.
AUV MCM är en autonom lätt farkost för bottenkartografering och minsök. Den använder högupplöst sonar för att söka av havsbotten efter minor eller andra stationära föremål enligt ett förprogrammerat sökmönster i ett förprogrammerat sökområde om max några hundra gånger hundra meter.
Den är också långsam (max 5,5 knop FGV, normalt 3 knop FGV) och den kan inte överföra sensordatan till moderfarkosten trådlöst. Den måste alltså bärgas efter att den kört färdigt sitt sökprogram och en människa måste därefter manuellt tanka ner sensordatan och analysera denna.
Eftersom det rör sig om undervattensfarkoster så är vidare förmågan att upprätta datasamband mycket begränsad, och därmed förmågan att skapa nån form av koordinerad ”svärm”.

 

On 2/13/2025 at 11:13 AM, madman said:

När behöver vi scanna 1000 m djup? Eller ska vi kunna agera i Nord Atlanten? I övrigt så är det väl bra.

AUV MCM är en standardprodukt (COTS/MOTS) och vi får därmed den djupprestanda som är standard för systemet (1000 m). Farkosten går förvisso också att beställa med ett maxdjup på 500 m, men det är ju dumt att begränsa sig i onödan då det inte kan uteslutas att systemet kan komma att användas i djupare vatten än vad som är normalt runt Sverige.

[Perman]

Nu börjar jag låta som TKraften (inget personligt ) men med tanke på det omvälvande som hänt utrikespolitiskt de senaste veckorna så ser jag det som ett svek mot Sverige och det svenska folket om inte Marinen tillförs ordentliga extra resurser inom de allra närmaste åren. För att bekosta detta så kan beredskapskrediten på 40 miljarder delvis användas. Omedelbara åtgärder som jag bedömer som inte bara möjliga utan även nödvändiga:

 

• Tidigare leverans av Blekinge-klassen (samt snabbutreda hur detta kan påverka SKAB:s ubåtsavdelnings orderbok och arbetsbeläggning efter leverans av fartygen).

 

• Undersöka möjligheten och kostnaden att vidmakthålla SÖD förbi 2030 (inkl. ev. ta ÖGD ur krigsorganisationen och använda henne som reservdelsbåt).

 

• Beställning av 2 + 2 korvetter av Luleå-klassen i den omedelbara närtiden. Planera för beställning av ytterligare två fartyg (nr 5 & 6) med leverans 2035-36.

 

• Förbereda för mindre uppgradering av de två korvetterna av Gävle-klassen senast 2028-30 med målet att behålla dem förbi 2035. Uppgraderingen bör även omfatta att fartygen utrustas med vapenstation på aktra överbyggnaden, nya sjöroboten och nya tp 47. Stockholm-klassens patrullfartyg bedömer jag som att de måste utgå senast 2030. Utreda möjligheten att renovera dessa och överföra dem som patrullfartyg till någon av de baltiska marinerna (företrädesvis den estniska).

 

• Påbörja utvecklingen av ett nytt patrullfartyg med målet att leverera första fartyget före 2035. Antingen gå för en utveckling av danska Diana-klassen (som byggdes av Kockums) eller ett helt nytt projekt i 300-tons klassen. Fartygen kan ha en reducerad besättning och bestyckning i fredstid (om det nu kan kallas för det längre) men ska kunna växla upp med större besättning och sjörobot vid behov. Bedömt behov minst 6 fartyg med stationering av två fartyg vardera vid Berga, Karlskrona och Skredsvik/Göteborg. 

 

• Som en interims- och snabbare lösning av patrullfartygsfrågan även utreda möjligheten att haka på den senaste serien av övervakningsfartyg för Kustbevakningen typ KBV 312 från Baltic Work Boats i Estland. Alternativt utreda om KBV 201 & 202 kan överföras från Kustbevakningen och konverteras till enklare patrullfartyg med 30 mm vapenstation, HMG, Sea Giraffe 1/x radar, ROV, AUV, FRB, skrovsonar och räls för sjb och minor. 

 

• Utreda om och i förekommande fall hur man ska ersätta de 11 bevaknings- och spaningsbåtarna fr o m 2035. Även utreda möjligheterna av överföra dessa 11 båtar till Sjövärnskåren efter utrangering som ersättning för befintliga f d vedett-, hydrofonboj- och bevakningsbåtar.

 

• Se till att den förestående livstidsförlängningen av Koster-klassen även omfattar utbyte av den befintliga fartygspjäsen med eldledning (kräver beställning av ytterligare minst 3 st 40 mm Mk4 system).

 

• Utreda vad som krävs för att vidmakthålla CKR som stödfartyg förbi 2030 (inkl. utbyte av fartygspjäser och eldledning; kräver beställning av 2 st 40 mm Mk4 system). 

 

• Planera för ersättning av ubåtsräddnings- och dykerifartyget Belos före 2035. Företrädesvis med ombyggnad av civilt offshorefartyg.

 

• Planera för anskaffning av ny lätt marinhkp efter 2030 som ersättning för de åtta HKP 15B (har möjligen redan påbörjats).

 

• Planera för ersättning av de två röjdykarfartygen av Spårö-klass före 2035. 

 

• I närtid beställa ytterligare minst 16 st nya StrB 90 HSM som ersättning för de 32 StrB 90H som skänkts till Ukraina. Vi kan inte bara sitta och vänta på att utveckla en ny större stridsbåtstyp. 

 

• Planera för livstidsförlängning av transportfartyget Loke samt utreda möjligheten att bygga ytterligare minst fyra systerfartyg av förbättrad typ.

 

HMS Loke foto I99pema - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=123333993  

 

/Per

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Edited February 24, 2025 by Perman

[Pärmtroll]

Vissa delar på din önskelista är redan beslutat och i vissa fall beställt, andra saker är tyvärr inte genomförbart av olika skäl, och vissa saker har redan lagts till i materielplanen som ett resultat av försvarsbeslut 25.

 

I FM BU 26 kommer du hitta en del positiva nyheter även för Marinen...

[FurirJönsson]

När kan man läsa den?

[Pärmtroll]

48 minutes ago, FurirJönsson said:

När kan man läsa den?

Den borde publiceras inom några veckor.

[Slenke]

Ska se om jag kan skriva ihop min önskelista för Marinen som jag baserar på att USA om än inte i ord så iaf i praktiken drar sig ur Nato. Uppskattar att den kommer gå loss på några hundra miljarder över tid.

[Soldat.Ek]

Fyra nya ytstrids-fartyg var väl Försvarsmaktens plan redan innan Rysslands fullskaliga invasion 2022?
Även om de har blivit större i storlek och eldkraft så borde vi rimligtvis ha större ambitioner nu.

 

[Peo]

40 minutes ago, Soldat.Ek said:

Fyra nya ytstrids-fartyg var väl Försvarsmaktens plan redan innan Rysslands fullskaliga invasion 2022?
Även om de har blivit större i storlek och eldkraft så borde vi rimligtvis ha större ambitioner nu.

 

Handlar inte så mycket om ambitioner utan om kapaciteten att öka snabbare. Det är mycket svårare att få den kvalificerade personalen att räcka. 
i praktiken går vi ju mot 2-3ggr fler på de nya fartygen än man hade innan. Det är inte snutet ur näsan.

[Slenke]

51 minutes ago, Peo said:

Handlar inte så mycket om ambitioner utan om kapaciteten att öka snabbare. Det är mycket svårare att få den kvalificerade personalen att räcka. 
i praktiken går vi ju mot 2-3ggr fler på de nya fartygen än man hade innan. Det är inte snutet ur näsan.

Man kan ju alltid se över lönesättningen och göra yrket till ett aktivt karriärval där man i slutändan har råd med villa, Volvo och vovve.
 

Kan Norge med halva befolkningen drygt så kan vi, det känns som det finns stor potential till förbättringar om man tänker lite utanför processkorridoren och anpassar den efter dagens omvärldsläge.

 

Notera att jag själv inte jobbar i flottan men hör ett och annat från nära och kära.

[Pärmtroll]

4 hours ago, Soldat.Ek said:

Fyra nya ytstrids-fartyg var väl Försvarsmaktens plan redan innan Rysslands fullskaliga invasion 2022?
Även om de har blivit större i storlek och eldkraft så borde vi rimligtvis ha större ambitioner nu.

 

Behovet är såklart större än fyra nya korvetter, vilket också framförs av Marinstaben så ofta det går. Men nu är detta dessvärre allt nuvarande politiska beslut och finansiering omfattar. Men sannolikt kommer det bli aktuellt med nya stora satsningar på försvaret under innevarande år, så kanske kan det bli tal om fler nya ytstridsfartyg då.

 

2 hours ago, Slenke said:

Man kan ju alltid se över lönesättningen och göra yrket till ett aktivt karriärval där man i slutändan har råd med villa, Volvo och vovve.

 

Bättre betalt är såklart en del i ekvationen, men samtidigt måste jag nog påstå att ingen som är sjöplacerad i Flottan har egentligen dåligt betalt idag. Ingångslönen för en helt ny OF eller SO är för tillfället runt 32000 kr/mån (medianlönen i Sverige är enligt SCB f.n. 35600 kr/mån) till det tillkommer sedan ett fast sjötillägg om 1900 kr/mån samt en uppsjö rörliga tillägg såsom sjödygn, vaktdygn, beredskap, insatser och övertid.

Även en av fartygets yngre OF/SO drar lätt in över 600 000 om året (brutto) samtidigt som man kan ha 8-9 veckor betald ledighet per år (semester + komp). Så lönen kan absolut bli bättre, men nog är den fullt tillräckligt för att ha råd med villa, Volvo och vovve.

 

2 hours ago, Slenke said:

Kan Norge med halva befolkningen drygt så kan vi

 

Norska flottan (och Försvarsmakten) har minst lika stor personalbrist som vi har, och har så haft i typ 15 år. Det är ett generellt problem i hela västvärlden.

 

2 hours ago, Slenke said:

det känns som det finns stor potential till förbättringar om man tänker lite utanför processkorridoren och anpassar den efter dagens omvärldsläge.

 

 

Marinen har idag en god personaltillväxt underifrån, vilket kommer lösa problemet på lång sikt men inte här och nu. Bristen är nämligen inte yngre personal utan erfarna specialister, tjänstegrenschefer och fartygsledningar. Och hur man än vrider och vänder på saken så går det inte att komma ifrån att det krävs tid i befattning för att skapa sig erfarenhet.

 

Baserat på den preliminära besättningsramen som är fastställd för LUL så kommer det krävas en bit över 400 pers för att bemanna dessa, och då har vi (som jag påpekat upprepade gånger) ännu inte personal nog för att kunna bemanna de fartyg vi redan har fullt ut. Dessutom tillkommer det också flera andra nya fartyg och förband som också ska bemannas med personal som till stor del inte finns ännu. 

[Slenke]

44 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Behovet är såklart större än fyra nya korvetter, vilket också framförs av Marinstaben så ofta det går. Men nu är detta dessvärre allt nuvarande politiska beslut och finansiering omfattar. Men sannolikt kommer det bli aktuellt med nya stora satsningar på försvaret under innevarande år, så kanske kan det bli tal om fler nya ytstridsfartyg då.

 

 

Bättre betalt är såklart en del i ekvationen, men samtidigt måste jag nog påstå att ingen som är sjöplacerad i Flottan har egentligen dåligt betalt idag. Ingångslönen för en helt ny OF eller SO är för tillfället runt 32000 kr/mån (medianlönen i Sverige är enligt SCB f.n. 35600 kr/mån) till det tillkommer sedan ett fast sjötillägg om 1900 kr/mån samt en uppsjö rörliga tillägg såsom sjödygn, vaktdygn, beredskap, insatser och övertid.

Även en av fartygets yngre OF/SO drar lätt in över 600 000 om året (brutto) samtidigt som man kan ha 8-9 veckor betald ledighet per år (semester + komp). Så lönen kan absolut bli bättre, men nog är den fullt tillräckligt för att ha råd med villa, Volvo och vovve.

 

 

Norska flottan (och Försvarsmakten) har minst lika stor personalbrist som vi har, och har så haft i typ 15 år. Det är ett generellt problem i hela västvärlden.

 

 

Marinen har idag en god personaltillväxt underifrån, vilket kommer lösa problemet på lång sikt men inte här och nu. Bristen är nämligen inte yngre personal utan erfarna specialister, tjänstegrenschefer och fartygsledningar. Och hur man än vrider och vänder på saken så går det inte att komma ifrån att det krävs tid i befattning för att skapa sig erfarenhet.

 

Baserat på den preliminära besättningsramen som är fastställd för LUL så kommer det krävas en bit över 400 pers för att bemanna dessa, och då har vi (som jag påpekat upprepade gånger) ännu inte personal nog för att kunna bemanna de fartyg vi redan har fullt ut. Dessutom tillkommer det också flera andra nya fartyg och förband som också ska bemannas med personal som till stor del inte finns ännu. 

Tack.

 

Men jag ser inte något hinder här egentligen då omvärldsläget ser ut som det gör. Man får helt enkelt befordra befäl tidigare och se om man kan göra om utbildningarna till lite mer ”lära på jobbet” om du förstår vad jag menar. Man kanske även bör kalla in pensionerade befäl etc för att öka utbildningstakten på högre nivå. Underifrån kanske rekryteringen får vässas lite, vi har trots allt arbetslöshet på 8 procent i dagens Sverige så folk finns.

 

Du är experten här, inte jag. Min poäng är att ändamålet helgar medlen i det här fallet och man måste tänka mer utanför de vanliga boxarna. Att när det väl blir krig säga att man inte lyckats rekrytera eller utbilda pga nån regel eller process håller inte. 
 

Hur gjorde man i usa när man blev indraget i andra världskriget och man rustade flottan utav bara helsike? De måste ju haft problem som vida överstiger vårt men löste det ändå rätt bra?