Flottans framtid?

[Tombola]

33 minutes ago, Perman said:

18 mån är väl den totala varvstiden per fartyg uppdelad i två faser om vardera 9 mån som jag har uppfattat det. Att man har delat upp arbetet i två faser om 9 mån beror väl dels just på att man inte vill att fartygen ska vara upplagda för länge, och dels på ekonomiska orsaker att man vill sprida ut kostnaden på så många år som möjligt. Man ska ju lägga upp arbetet speciellt med tanke på att fartygen ska kunna vara operativa så mycket som möjligt. Viss överlappning med två fartyg upplagda samtidigt kommer säkert att ske för att underlätta och snabba på arbetet men troligen ingen längre. Har vi överlevt två 2-åriga varvsvistelser för två ubåtar samtidigt villket då medfört endast två operativa ubåtar de senare åren så ska vi nog klara även detta tänker jag. LTF Koster har troligen redan inletts med första fartyget tror jag, så där ligger man nog lite före. Uppgradering av GLE/SVL med luftvärn är nog inte dags än på ett tag om det nu blir av överhuvudtaget.

 

Det är ju det här som bl a blir resultatet om man har en anorektisk marin med bara ett fåtal fartyg som den svenska. Då blir det ofrånkomligt stora påverkningarna på den operativa verksamheten om man ska genomföra större MLU eller LTF arbeten på en fartygsserie eller klass. Antingen så genomlider man detta på bästa sätt eller så får underhåll och uppgraderingar stå tillbaka för att fartygen ska kunna vara tillgängliga men då kommer också tillgängligheten sjunka på sikt tillsammans med fartygens relevans i ett modernt hotscenario.

 

/Per

Det spelar ingen roll hur de delar upp det. Totala antalet varvsmånader för Visbyklassen under perioden blir 18x5=90 månader. På en 60-månaders-period blir det då oundvikligt att 2 fartyg måste vara på varv samtidigt.

 

Missförstå mig rätt, jag är helt med på att detta behövs. 100%. Men jag är bekymrad för att man inte verkar ha någon form av plan för att mitigera den temporära (men långvariga) förlusten av operativ kapacitet under vad som verkar bli en kritisk period (2025-2029).

 

Det här är anledningen till att jag m.fl. är så enträgna med förslag på läglighetsköp, patrullfartyg, och diverse kreativa sätt att få in fler fartyg. Det är uppenbart att vi kommer ha ett stort problem med operativ kapacitet de närmsta åren. Och bara ett enda större (40m+) kvalificerat fartyg skulle göra stor skillnad. För att inte tala om vi satte igång att få fler…

[Oscar(BOB)]

44 minutes ago, Tombola said:

Det spelar ingen roll hur de delar upp det. Totala antalet varvsmånader för Visbyklassen under perioden blir 18x5=90 månader. På en 60-månaders-period blir det då oundvikligt att 2 fartyg måste vara på varv samtidigt.

 

Missförstå mig rätt, jag är helt med på att detta behövs. 100%. Men jag är bekymrad för att man inte verkar ha någon form av plan för att mitigera den temporära (men långvariga) förlusten av operativ kapacitet under vad som verkar bli en kritisk period (2025-2029).

 

Det här är anledningen till att jag m.fl. är så enträgna med förslag på läglighetsköp, patrullfartyg, och diverse kreativa sätt att få in fler fartyg. Det är uppenbart att vi kommer ha ett stort problem med operativ kapacitet de närmsta åren. Och bara ett enda större (40m+) kvalificerat fartyg skulle göra stor skillnad. För att inte tala om vi satte igång att få fler…

Notera att flertal fartyg ligger i hamn även om de inte genomgår modifiering och underhåll. Med det sagt kan man ju se det som så att färre fartyg just ligger i hamn under perioden.

[Perman]

För några år sedan så kunde ryssarna och alla andra i realtid följa vilka fartyg som löpte in och ut från Karlskrona på en webbkamera som visade inloppet på långt håll, men ändå tillräckligt för att kunna identifiera fartygstyper. Lyckligtvis så kunde man senare tydligen tvinga företaget eller myndigheten (Karlskrona kommun?) som hade webbkameran att stänga av den. Har man då som den svenska marinen bara ett mindre antal fartyg och ännu färre ubåtar så är ju detta oerhört olyckligt och visar på en häpnadsväckande naivitet. Det är bl a därför som jag har förespråkat att vi ska bygga mindre men fler ubåtar så att en andra ubåtsflottilj kan etableras på Berga. Det är aldrig bra att bara satsa på en stor huvudbas med en mindre bas på Berga. Nu vet jag att det inte är meningen att fartygen ska ligga i baserna vid en kris eller vid ett krigsöppnande, men risken för en överraskande attack finns ju alltid. Kan man sänka ett fartyg i det 75 m(?) breda inloppet till örlogshamnen i Karlskrona i ett inledande skede så kan man med lite tur slå ut 2/3 av den svenska marinen åtminstone för en tid.

 

/Per

Edited December 22, 2024 by Perman

[Tombola]

34 minutes ago, Oscar(BOB) said:

Notera att flertal fartyg ligger i hamn även om de inte genomgår modifiering och underhåll. Med det sagt kan man ju se det som så att färre fartyg just ligger i hamn under perioden.

Nope. Varje fartyg måste ligga i hamn för påfyllning av bränsle och mat då och då. Dessutom är det största problemet att de inte kan vara på fler ställen samtidigt. Nån får gärna rätta mig, men jag har för mig att man räknar med att normalt sett är ungefär 1/3 av alla fartyg ute på uppdrag, 1/3 i beredskap och 1/3 på underhåll.
 

Sverige har 17 fartyg i den storleken vi talar om. De 7 korvetterna i VBY/GLE, de två vedettbåtarna STO/MMÖ, de 7 minfartygen i Koster och Spårö-klasserna, samt HMS Carlskrona. Och då räknar vi generöst med minfartygen i detta, trots att de egentligen är för långsamma för att kunna fungera för övervakning av då t.ex. suspekt sjötrafik. (Dvs köra ikapp någon om det behövs)

 

Om vi då bara räknar med fartyg som klarar cirka 20 knop eller mer, så är det bara 10 fartyg. Plockar du då bort 2-3 st så är det i stort sett omöjligt att kompensera det med att de 7-8 st som är kvar får vara ute mer.

 

Speciellt som behovet snarare ligger på kanske 20-30 fartyg tillgängliga för uppdrag. Vi saknar 10 fartyg redan innan vi plockar bort 2-3 st… (ja, jag vet att personal inte finns för detta, behovet är ändå där)

Edited December 22, 2024 by Tombola

[madman]

3 hours ago, Perman said:

18 mån är väl den totala varvstiden per fartyg uppdelad i två faser om vardera 9 mån som jag har uppfattat det. Att man har delat upp arbetet i två faser om 9 mån beror väl dels just på att man inte vill att fartygen ska vara upplagda för länge, och dels på ekonomiska orsaker att man vill sprida ut kostnaden på så många år som möjligt. Man ska ju lägga upp arbetet speciellt med tanke på att fartygen ska kunna vara operativa så mycket som möjligt. Viss överlappning med två fartyg upplagda samtidigt kommer säkert att ske för att underlätta och snabba på arbetet men troligen ingen längre. Har vi överlevt två 2-åriga varvsvistelser för två ubåtar samtidigt villket då medfört endast två operativa ubåtar de senare åren så ska vi nog klara även detta tänker jag. LTF Koster har troligen redan inletts med första fartyget tror jag, så där ligger man nog lite före. Uppgradering av GLE/SVL med luftvärn är nog inte dags än på ett tag om det nu blir av överhuvudtaget.

 

Det är ju det här som bl a blir resultatet om man har en anorektisk marin med bara ett fåtal fartyg som den svenska. Då blir det ofrånkomligt stora påverkningarna på den operativa verksamheten om man ska genomföra större MLU eller LTF arbeten på en fartygsserie eller klass. Antingen så genomlider man detta på bästa sätt eller så får underhåll och uppgraderingar stå tillbaka för att fartygen ska kunna vara tillgängliga men då kommer också tillgängligheten sjunka på sikt tillsammans med fartygens relevans i ett modernt hotscenario. Om vi inte ska genomföra AAW/ASW MLU på Visby fartygen nu när ryssarna är förhållandevis svaga och förmodligen inte kommer att återhämta sig ännu på några år - när ska det då genomföras?

 

/Per

Bra att du ändå ser ljust på framtiden. Då en del av oss inte delar detta. 

Bästa enklare lösningen är väl två patrullfartyg till. Som det har nämnts tidigare. Då gärna begagnade för att kunna använda dem skyndsamt. Och förslag har redan kommit upp. För att då använda våra två befintliga patrullbåtar som light korvetter.

 

Vad ska befintliga besättningar göra under dessa kommande år? Förutom viss omskolning. Då i princip två Visby ska på HTM 9+9 månader. Det är klart Visby behöver uppgraderas. Det skulle ha skett redan när de sjösattes i version fem 2013-2014. Men bra att man kommer till insikt att vi även behöver större fartyg.

 

Om man inte gör någon åtgärd åt denna situation. Så befarar jag att vår marin inte hinner bli tillräckligt stark till 2030. Och möjligen lite starkare till 2032-2035. Men kommer det att räcka?

 

Om GLE klassen får enkla SIMBAD så tar de inte så lång tid att installera. Angående LUL så skulle jag nöja mig med 3x3 ExLS om vi även får 2x 8 cells Mark 41 installerade i nära anslutning. så mycket mer kan vi nog inte hoppas på. För att även hoppas på att kommande korvetter får ett bättre luftvärn också.

Edited December 22, 2024 by madman

[Atle]

Skulle inte marinen delvis kompensera en flotta med för lite kölar fram tills 2030 med andra landbaserade system. Fler och modernare tung kustrobot, nya landbaserade spaningsradar, ubåtsjaktkapacitet från helikoptrar och utökat luftvärn som placeras kustnära, kanske större drönare för havsövervakning. Radar och kustrobot är väl beställda. Dessa system och övriga tar ju också lång tid att utbilda och få levererade men det är nog viktigt att tänka brett. Åren 25-30 kan bli röriga.

[vikingman]

Nytillträdde Marinchefen Johan Norlén intervjuas av Max Villman.
 

 

[Parabellum]

Ett VLS system som Sea Ceptor kräver ett större ingrepp och utrymme i överbyggnaden eller i däcket  Visby korvetterna. Kommer Visby korvetterna behöva förlängas eller finns det tillräckligt med befintligt utrymme? tänker på att Sea Ceptor är relativt stort samt att det befintliga utrymmet som var avsett för luftvärn en gång i tiden ockuperas av annat.

[Perman]

2 hours ago, Parabellum said:

Ett VLS system som Sea Ceptor kräver ett större ingrepp och utrymme i överbyggnaden eller i däcket  Visby korvetterna. Kommer Visby korvetterna behöva förlängas eller finns det tillräckligt med befintligt utrymme? tänker på att Sea Ceptor är relativt stort samt att det befintliga utrymmet som var avsett för luftvärn en gång i tiden ockuperas av annat.

 

Som jag tidigare har berättat så var jag ombord på Helsingborg för några år sedan när hon besökte Norrköping. Vid guidningen så sa sjömannen som guidade att Visby korvetterna är förberedda för installation av VLS celler för lv-robot sedan länge. Rent skeppstekniskt så krävdes i princip bara att man flyttar på lite grejor på lastdäcket, drar nya elkablar och förmodligen förstorar hålet i däcket. Minröjningsmodulen kommer ju att utgå också i och med ombyggnaden.

 

Hkp plattan är 24 m lång och jag är ganska övertygad om att det inte kommer att krävas några mer omfattande ombyggnader. Sen beror det ju lite på vilken typ av VLS celler som ska monteras och hur många. Min personliga gissning är att det blir en eller två Host Extensible Launching System (ExLS) 3-Cell Standalone Launchers med totalt 12 eller 24 Sea Ceptor. Antingen 1 installerad + förberedd installation av ytterligare 1 eller också 2 st installerade. 

 

/Per

Edited January 8, 2025 by Perman

[Pärmtroll]

4 hours ago, Parabellum said:

Ett VLS system som Sea Ceptor kräver ett större ingrepp och utrymme i överbyggnaden eller i däcket  Visby korvetterna. Kommer Visby korvetterna behöva förlängas eller finns det tillräckligt med befintligt utrymme? tänker på att Sea Ceptor är relativt stort samt att det befintliga utrymmet som var avsett för luftvärn en gång i tiden ockuperas av annat.

 

Utrymme för lv-robotinstallationen finns fortfarande avsatt bak på lastdäck och det behövs således inga större strukturella modifieringar av fartygen. Den enda begränsningen som finns för det befintliga utrymmet i förhållande till den valda systemlösningen är totalhöjden på VL-systemet, och därför kommer det tillkomma en mindre påbyggnad runt dessa en bit akter om nuvarande däckshus.

[madman]

On 1/8/2025 at 2:34 PM, Perman said:

 

Som jag tidigare har berättat så var jag ombord på Helsingborg för några år sedan när hon besökte Norrköping. Vid guidningen så sa sjömannen som guidade att Visby korvetterna är förberedda för installation av VLS celler för lv-robot sedan länge. Rent skeppstekniskt så krävdes i princip bara att man flyttar på lite grejor på lastdäcket, drar nya elkablar och förmodligen förstorar hålet i däcket. Minröjningsmodulen kommer ju att utgå också i och med ombyggnaden.

 

Hkp plattan är 24 m lång och jag är ganska övertygad om att det inte kommer att krävas några mer omfattande ombyggnader. Sen beror det ju lite på vilken typ av VLS celler som ska monteras och hur många. Min personliga gissning är att det blir en eller två Host Extensible Launching System (ExLS) 3-Cell Standalone Launchers med totalt 12 eller 24 Sea Ceptor. Antingen 1 installerad + förberedd installation av ytterligare 1 eller också 2 st installerade. 

 

/Per

Det bästa är väl ändå att minst två ExLS monteras. Med förberedelse för en tredje ExLS. Men visst ska nu Luleå få dem. Så spar vi ju fem åt dem om vi bara  installerar två st ExLS. Men två ExLs bör ju vara ett minimum. Men vi har aldrig tidigare haft något. Så allt blir bättre oavsett antal.  

Edited January 15, 2025 by madman

[madman]

Vilka tre fartyg skickar vi för att bevaka spökflottan och kablar. Belos och någon minfartyg är väl lämpligt. Tänk va bra det hade varit om vi nu skaffat minst två patrullfartyg till. Men dessa gör ju ingen nytta i krig. 

[Perman]

1 hour ago, madman said:

Vilka tre fartyg skickar vi för att bevaka spökflottan och kablar. Belos och någon minfartyg är väl lämpligt. Tänk va bra det hade varit om vi nu skaffat minst två patrullfartyg till. Men dessa gör ju ingen nytta i krig. 

 

Vi har inget fartyg som är direkt lämpligt idag. Vad vi skulle behöva är ett fartyg som RFA Proteus ( RFA Proteus ). Jag gissar att inom tre år så kommer man att beställa ett liknande fartyg eller köpa in ett begagnat och bygga om, men det kanske kommer att hamna hos Kustbevakningen. Under tiden får vi använda det vi har som korvetter, patrullfartyg och minjaktfartyg. Det kommer möjligen att ha en viss preventiv effekt ändå. Jag tror dock inte skillnaden i övervakning mot hur det har varit de senaste åren kommer att bli så stor. Det mesta är utspel för att lugna och visa initiativförmåga.

 

För övrigt så är det en väsentlig skillnad mellan minfartyg och minjaktfartyg. I övrigt så håller jag med om behovet av patrullfartyg. KMR och GBG hade kunnat aktiveras och konverteras till patrullfartyg med reducerad besättning och bestyckning ungefär som STO och MMÖ till en lägre kostnad än om man hade rustat dem som korvetter, men den insikten fanns inte då. De hade definitivt behövts nu. Kustbevakningen borde också få ett utökat mandat, utbildning och utrustning för att kunna övervaka och ingripa vid misstänkta sabotage. 

 

/Per

Edited January 15, 2025 by Perman

[TKraften]

10 minutes ago, Perman said:

 

Vi har inget fartyg som är direkt lämpligt idag. Vad vi skulle behöva är ett fartyg som RFA Proteus ( RFA Proteus ). Jag gissar att inom tre år så kommer man att beställa ett liknande fartyg eller köpa in ett begagnat och bygga om, men det kanske kommer att hamna hos Kustbevakningen. Under tiden får vi använda det vi har som korvetter, patrullfartyg och minjaktfartyg. Jag tror inte skillnaden i övervakning mot hur det har varit de senaste åren kommer att vara så stor. Det mesta är utspel för att lugna och visa initiativförmåga. För övrigt så är det en väsentlig skillnad mellan minfartyg och minjaktfartyg. I övrigt så håller jag med om behovet av patrullfartyg. KMR och GBG hade kunnat aktiveras och konverteras till patrullfartyg med reducerad besättning och bestyckning ungefär som STO och MMÖ till en lägre kostnad än om man hade rustat dem som korvetter. KBV fartygen borde också få ett utökat mandat, utbildning och utrustning för att kunna ingripa vid misstänkta sabotage. 

 

/Per

Går stridsbåt 90 att använda som sjöövervakning eller är båten för liten?

 

Tänkte om det blivit billigare att bygga om några gamla stridsbåt 90 till patrullbåt 90 för sjöövervakning?

 

//TF 

[Perman]

44 minutes ago, TKraften said:

Går stridsbåt 90 att använda som sjöövervakning eller är båten för liten?

 

Tänkte om det blivit billigare att bygga om några gamla stridsbåt 90 till patrullbåt 90 för sjöövervakning?

 

//TF 

 

Nej de är troligen för små för en sådan uppgift och har för dålig uthållighet och spaningsförmåga. De är ju i grund och botten bara "battle taxis". Angående de 8 båtar som ska byggas om med radar och vapenstation så kommer kanske att få viss övervakningsförmåga, men de kommer troligen bara att ha uppgifter inom amfibieförbanden. En vidareutveckling av BevB 80 som är något större och mer uthållig skulle möjligen kunna vara en väg framåt. De nuvarande bevaknings- och spaningsbåtarna kommer ju att utgå efter 2030, och man behöver snart fatta beslut om de ska ersättas eller inte. 

 

/Per

Edited January 15, 2025 by Perman

[TKraften]

1 hour ago, Perman said:

 

Nej de är troligen för små för en sådan uppgift och har för dålig uthållighet och spaningsförmåga. De är ju i grund och botten bara "battle taxis". Angående de 8 båtar som ska byggas om med radar och vapenstation så kommer kanske att få viss övervakningsförmåga, men de kommer troligen bara att ha uppgifter inom amfibieförbanden. En vidareutveckling av BevB 80 som är något större och mer uthållig skulle möjligen kunna vara en väg framåt. De nuvarande bevaknings- och spaningsbåtarna kommer ju att utgå efter 2030, och man behöver snart fatta beslut om de ska ersättas eller inte. 

 

/Per

Taget

 

Ja man önskar ju att det helt enkelt bara byggs då fler bevakningsfartyg i ngn passande storlek som kanske kan ha möjlighet att ha några drönaroperatörer ombord som styr då ett antal flygande, simmande och undervattens drönare vid övervakning av vårt kablage på sjöbotten.

 

Som ett sorts moderfartyg för olika typer av drönare.

 

//TF 

[Pärmtroll]

5 hours ago, madman said:

Vilka tre fartyg skickar vi för att bevaka spökflottan och kablar.

 

Samma fartyg som alltid används i den stående sjöövervakningen. 

 

5 hours ago, Perman said:

Vi har inget fartyg som är direkt lämpligt idag.

 

Alla korvetter, patrullfartyg och minjaktfartyg är t.ex. fullt kapabla att lösa uppgiften.

 

5 hours ago, Perman said:

Vad vi skulle behöva är ett fartyg som RFA Proteus

 

BEL är för våra behov precis lika kapabelt (om inte t.o.m. mer kapabelt) för undervattensarbeten än RFA Proteus. FM har nyligen också beställt två nya undervattensarbetsfartyg (Sälen och Tumlaren) som också blir ytterst kapabla fartyg för seabed warfare.

 

5 hours ago, Perman said:

Jag tror dock inte skillnaden i övervakning mot hur det har varit de senaste åren kommer att bli så stor. Det mesta är utspel för att lugna och visa initiativförmåga.

 

Det är inget konstigare än förstärkt sjöövervakning det rör sig om, d.v.s. fler fartyg till sjöss över tid kombinerat med utökad flygövervakning och ökad delgivning av lägesbild mellan deltagande nationer. Det är inte havsbotten som kommer övervakas då detta med alla realistiska måttstockar är helt omöjligt.

 

BALTIC SENTRY TO ENHANCE NATO'S PRESENCE IN THE BALTIC SEA

 

5 hours ago, Perman said:

Kustbevakningen borde också få ett utökat mandat, utbildning och utrustning för att kunna övervaka och ingripa vid misstänkta sabotage.

 

Ett sådant arbete är delvis redan initierat.

 

Nytt uppdrag till Försvarsmakten och Kustbevakningen för ökad säkerhet i Östersjön

 

5 hours ago, TKraften said:

Går stridsbåt 90 att använda som sjöövervakning eller är båten för liten?

 

Nej, inte i den här kontexten. På tok för liten. 

Edited January 15, 2025 by Pärmtroll

[madman]

5 hours ago, Perman said:

 

Vi har inget fartyg som är direkt lämpligt idag. Vad vi skulle behöva är ett fartyg som RFA Proteus ( RFA Proteus ). Jag gissar att inom tre år så kommer man att beställa ett liknande fartyg eller köpa in ett begagnat och bygga om, men det kanske kommer att hamna hos Kustbevakningen. Under tiden får vi använda det vi har som korvetter, patrullfartyg och minjaktfartyg. Det kommer möjligen att ha en viss preventiv effekt ändå. Jag tror dock inte skillnaden i övervakning mot hur det har varit de senaste åren kommer att bli så stor. Det mesta är utspel för att lugna och visa initiativförmåga.

 

För övrigt så är det en väsentlig skillnad mellan minfartyg och minjaktfartyg. I övrigt så håller jag med om behovet av patrullfartyg. KMR och GBG hade kunnat aktiveras och konverteras till patrullfartyg med reducerad besättning och bestyckning ungefär som STO och MMÖ till en lägre kostnad än om man hade rustat dem som korvetter, men den insikten fanns inte då. De hade definitivt behövts nu. Kustbevakningen borde också få ett utökat mandat, utbildning och utrustning för att kunna övervaka och ingripa vid misstänkta sabotage. 

 

/Per

Det var just minjaktfartyg av typ Koster jag tänkte på. Men skrev minfartyg.

 

Tycker generellt man har svårt att ta till sig behoven. Där prioriteringar kan vara lite underliga. Som senast att samtliga Strv 122 ska uppgraderas till Leo2A8 standard.

 

En från kungliga krigsakademin gästade TV 4. Han Littorin? spekulerade i att man skulle skicka dit en ubåt som kunde spana långt dels under ytan.

[madman]

53 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Samma fartyg som alltid används i den stående sjöövervakningen. 

 

 

Alla korvetter, patrullfartyg och minjaktfartyg är t.ex. fullt kapabla att lösa uppgiften.

 

 

BEL är för våra behov precis lika kapabelt (om inte t.o.m. mer kapabelt) för undervattensarbeten än RFA Proteus. FM har nyligen också beställt två nya undervattensarbetsfartyg (Sälen och Tumlaren) som också blir ytterst kapabla fartyg för seabed warfare.

 

 

Det är inget konstigare än förstärkt sjöövervakning det rör sig om, d.v.s. fler fartyg till sjöss över tid kombinerat med utökad flygövervakning och ökad delgivning av lägesbild mellan deltagande nationer. Det är inte havsbotten som kommer övervakas då detta med alla realistiska måttstockar är helt omöjligt.

 

BALTIC SENTRY TO ENHANCE NATO'S PRESENCE IN THE BALTIC SEA

 

 

Ett sådant arbete är delvis redan initierat.

 

Nytt uppdrag till Försvarsmakten och Kustbevakningen för ökad säkerhet i Östersjön

 

 

Nej, inte i den här kontexten. På tok för liten. 

Skillnaden är ju att vi ska bidra med tre fartyg. Du gör gällande är att det inte är någon skillnad. Mot att våra politiker basunerar ut det. Fast egentligen har vi ju inte så mycket att bidra med. Då vi även behöver bevaka på andra ställen också.

 

Att erkänna vårt behov av fler fartyg från små till stora är svårt. Beträffande våra nya underhållsfartyg får vi hoppas de inte blir för små. Samt att de blir natoanpassade.  

 

Annars är det väl lätt att förklara behovet av fler bevakningsfartyg. Så att en sådan affär med lämpliga begagnade eller kbv fartyg skulle gå fort.

 

Känns lite överdrivet att vi bevakar en skuggflotta med korvetter. Men de ingår väl i det vi kan skicka.   

Edited January 15, 2025 by madman

[Pärmtroll]

34 minutes ago, madman said:

Skillnaden är ju att vi ska bidra med tre fartyg.

Nej. FM ska bidra med UPP TILL tre fartyg samt ett ASC 890 till OPER Baltic Sentry. Det är inte samma sak som att vi ska ha tre fartyg insatta över tiden, och uppgiften i sig skiljer sig i praktiken inte heller från den ordinarie sjöövervakningen.

Sverige deltar i Natoinsats i Östersjön

 

34 minutes ago, madman said:

Att erkänna vårt behov av fler fartyg från små till stora är svårt.

Det är ingen tvekan om att vi behöver fler fartyg. Men först måste vi ha tillräckligt med personal till de fartyg vi redan har och därefter till de nya fartyg vi redan beställt/beslutat att beställa.

 

34 minutes ago, madman said:

Beträffande våra underhållsfartyg får vi hoppas de inte blir för små. Samt att de blir natoanpassade.  

De blir så stora som de behöver bli. Och naturligtvis blir de Nato kompatibla, det är även dagens stödfartyg sedan många år tillbaka.

[Perman]

2 hours ago, Pärmtroll said:

 

BEL är för våra behov precis lika kapabelt (om inte t.o.m. mer kapabelt) för undervattensarbeten än RFA Proteus. FM har nyligen också beställt två nya undervattensarbetsfartyg (Sälen och Tumlaren) som också blir ytterst kapabla fartyg för seabed warfare.

 

 

Ok tack för info. Jag köper att BEL är lika kapabel som Proteus, men BEL har ju ubåtsräddning som förstahandsuppgift. Inte riktigt samma sak som att ha ett fartyg som är dedikerat till att kontrollera och skydda undervattensinfrastruktur. Dessutom så torde Proteus vara minst 30 år yngre vilket borde göra henne mer tillgänglig i det långa loppet. Eftersom jag inte vet vilken kapacitet för undervattensarbeten som de nya arbetsfartygen som byggs i Spanien kommer att få så kan jag inte uttala mig om dessa räcker för att skydda undervattensinfrastrukturen, men dessa kommer väl även att få en rad andra uppgifter vad jag förstår. Ett eller två dedikerade fartyg för undervattensarbeten borde i alla händelser vara en prioritet. 

 

/Per

Edited January 15, 2025 by Perman

[Oscar(BOB)]

1 hour ago, Perman said:

 

Ok tack för info. Jag köper att BEL är lika kapabel som Proteus, men BEL har ju ubåtsräddning som förstahandsuppgift. Inte riktigt samma sak som att ha ett fartyg som är dedikerat till att kontrollera och skydda undervattensinfrastruktur. Dessutom så torde Proteus vara minst 30 år yngre vilket borde göra henne mer tillgänglig i det långa loppet. Eftersom jag inte vet vilken kapacitet för undervattensarbeten som de nya arbetsfartygen som byggs i Spanien kommer att få så kan jag inte uttala mig om dessa räcker för att skydda undervattensinfrastrukturen, men dessa kommer väl även att få en rad andra uppgifter vad jag förstår. Ett eller två dedikerade fartyg för undervattensarbeten borde i alla händelser vara en prioritet. 

 

/Per

Ett fartyg dedikerat för att skydda och kontrollera undervattens-infrastruktur? Skydda skulle du kunna göra med en roddbåt med en kulspruta monterad om det nu är ankar-dragande fartyg du skall hålla undan. För att jaga ubåtar finns det andra resurser. Kontrollera kablar kräver egentligen bara en rov eller liknande som en större roddbåt skulle kunna frakta till aktuell plats och använda. Det behövs inget dedikerat fartyg för detta med de begränsade resurser vi har. Om du ska reparera en kabel görs det med största sannolikhet av tillgängliga civila resurser.

 

Att börja kolla på en framtida ersättare till ubåtsräddningsfartyget - Belos är på alla sätt en mer prioriterad uppgift.

[Tombola]

Jag nöjer mig med att konstatera att behovet av medelstora fartyg med lång uthållighet, låga besättningskrav, viss militär avskräckning och stor flexibilitet för drönaroperationer verkar mogna fram hos fler.

De två norska fartygen jag nämnt tidigare är ännu inte sålda. 75-80 miljoner styck: https://commercial.apolloduck.com/boat/commercial-vessels-patrol-boat-for-sale/741772

 

Montera en Saab Trackfire RWS med GRG på fördäck och måla dem grå. Även med manuellt skytte räcker en sådan för att väcka obehag på alla fartyg som inte själva är ytstridsfartyg. Sedan kan dessa 2 fartyg hjälpa till att eskortera kinesiska fartyg som har kvalitetsproblem med ankarspelen…

 

Edited January 15, 2025 by Tombola

[Sandman]

Om Sverige och FMV skulle känna sig pressad av det snabbt förändrade geopolitiken läget i vårt närområde och snabbt vill öka antalet skrov i Östersjön. Skulle då ett övevägande av en ”off-the-shelf” lösning bli aktuell då tro för 2-3 patrullfartyg - ej ytstrids som primära uppgiften - utan fartyg med syfte att visa närvaro, utföra enklare obemannade undervattensinspektioner, enklare huvudbeväpning (20-40 mm) och möjligt att borda misstänks fartyg med hjälp av RIB-båt, hade detta då (eller likande fartyg) varit en rimlig kompromiss eller är det bara pengar i sjön om ni ursäktar utrycket ..

 

https://www.damen.com/vessels/defence-and-security/opv/offshore-patrol-vessel-1400-coast-guard

 

 

Edited January 16, 2025 by Sandman

[Peo]

Fler skrov gör ingen nytta utan bemanning och det är bemanningen som är problemet.

[Sandman]

Sjävklart men vill nog ändå påstå att man måste någonstans lägga en beställning av skrov samtligt som man utökar beställnings utbildningen, det är ju givet. 
 

Ingen idé att ha fartyg utan utbildad besättningen på den punkten är vi alla med på  

[Peo]

Krigsvetenskapsakademien har en artikel av Ulf Henricsson som är bra att läsa. Men lite förenklat från datumet man bestämmer att sätta upp en bataljon tills dess att den finns tog det minst 8 år och då började man inte från scratch. En bataljon och ett fartyg är nog ungefär liknande för detta.

Vi kommer köpa 4 Luleå mer ökning än det är osannolikt att marinen klarar av i tillväxt och ska man välja så är en Luleå viktigare än patrullfartyg om marinen får välja.

[Slenke]

8 år är ju på tok för lång tid. Spontant känns det som att man gör något fel och att det borde gå att snabba på avsevärt.

[madman]

Vi kommer ju att ha minst en till två besättningar från Visbykorvetter på landbacken under flera år. Så jag ser inga större problem med att ordna besättningar. Deras kommande utbildningar på nya system får man väl anpassa därefter. Ser snarare mer ursäkter istället för möjligheter. Att ordna både besättningar och ett par begagnade lämpliga patrullbåtar finns ju.  

[Oscar(BOB)]

56 minutes ago, madman said:

Vi kommer ju att ha minst en till två besättningar från Visbykorvetter på landbacken under flera år. Så jag ser inga större problem med att ordna besättningar. Deras kommande utbildningar på nya system får man väl anpassa därefter. Ser snarare mer ursäkter istället för möjligheter. Att ordna både besättningar och ett par begagnade lämpliga patrullbåtar finns ju.  

Notera att du inte köper ett fartyg som du sen direkt styr iväg från kaj ut på uppdrag. Det är kontroller, besiktningar, utbildning på skeppssystem, modifiering för samband och liknande, samt eventuella reperationer. Omfattningen av eventuell reperation/uppgradering är såklart beroende av ålder på fartyg och storlek….

Där har det redan gått något/några år innan allt nämnt är klart. Vi pratar inte här en gammal bil du kör hem från blocketsäljare. Ännu värre är det såklart om du köper ett fartyg konstruerad av en skeppskonstruktör/bolag som inte längre har information att tillge.

Edited January 16, 2025 by Oscar(BOB)