Flottans framtid?

[Slenke]

Jag kommer aldrig kunna förlåta Widman för genomförandegruppen.

 

Men jag håller med honom helt att industrin och industripolitiken fått styra och ställa för mycket. 
 

Flottan behöver helt klart fler fartyg och dessa behöver absolut inte vara svenskbyggda eller svenskutvecklade. Ser finnarna nyttan av fregatter borde även vi kunna se den. Vi skulle eg kunna lägga en beställning på 4 st rakt av från linan av finnarna och på så sätt få ned kostnaden per skrov. Nästan allt väsentligt ombord är ju ändå från Saab.. 

[Pärmtroll]

20 hours ago, Perman said:

1. Uppgradera STO och MMÖ till korvettstatus så långt det är tekniskt, praktiskt och försvarseffektmässigt möjligt.

 

 

Typ MMÖ kommer i närtid genomgå en LTF för att ersätta system som är EOL (End Of Life), men att lyfta dem till korvettnivå tror jag inte är rimligt varesig tekniskt eller personellt. Vi skall komma ihåg att båtarna i grunden är designade som robotbåtar, där man i ett mycket sent skede skohornade in ubåtsjaktförmåga och därefter valde att benämna dem som (kust)korvetter. Fartygen uppfyller inte på någon punkt dagens krav på en korvett, så jag skulle snarare önska att man under LTF plockar bort all kvarvarande ubåtsjaktförmåga och i stället använder båtarna till det dom ursprungligen byggdes som - d.v.s. robotbåtar!

 

20 hours ago, Perman said:

2. Slå ihop 2 + 2 beställningarna av Visby G2 till en serie på 4 fartyg. Det skulle dels göra att fartyg nr 3 och 4 levereras tidigare och dels att man kan utnyttja serieeffekten på ekonomin bättre.

 

Det finns inga planer på någon 2+2 beställning av YSF 2030, planen är en beställning av fyra fartyg där leveransplanen i nuläget ger två skrov innan 2030 och två skrov efter.  

 

20 hours ago, Perman said:

Till detta lägger jag nu ytterligare ett förslag som jag tidigare varit emot. Nämligen att rusta KMR och GBG som ännu ligger i Karlskrona.

 

Glöm det. Det finns dessvärre ingen realistisk möjlighet att på kort sikt öka antalet operativa plattformar i flottan, hur gärna vi än vill. Dagens personalläge är mycket ansträngt, och det finns ingen personal som kan bemanna "nya" fartyg. Det kommer ta flera år innan vi ser resultat av dagens satsningar på personaltillväxt, och denna kommer då i första hand gå åt till att bemanna upp befintliga och redan planerade plattformar samt alla skolor, staber och andra stödverksamheter som också behöver tillväxa. 

Det är tyvärr där vi är efter 20 år av neddragningar och politiskt ointresse, och som bl.a. ÖB brukar säga - det tar tid att bygga försvarsförmåga! 

Det Marinen behöver koncentrera sig på de närmaste åren är att bibehålla befintlig personal, utbilda och anställa ny personal, och tillse att våra befintliga plattformar vidmakthålls och utnyttjas så effektivt som möjligt.

 

17 hours ago, madman said:

Flyget tycker jag är nödvändigt. Men inte så intressant. Trots ungdomssatsning där. Dock tycker jag de tar för mycket av  våra kostnader.

 

Men alla vapengrenar behövs.

 

Precis som Försvarsmakten har tryckt hårt på i senaste försvarsbesluten så är det en helhet som behöver byggas, ingen försvarsgren kan verka ensam. Och speciellt viktigt är ett starkt luftförsvar, för om vi inte kan förneka motståndaren luftoperativ kontroll så blir all annan verksamhet mycket mer sårbar och ineffektiv. Ett starkt flygvapen är avgörande!

 

Som vi kan se i investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel i regeringens proposition 2021/22:199, så beräknas förvisso Flygvapnet t.o.m. 2027 spendera mest pengar (72,6 miljarder), följt av Armèn (70,7 miljarder) och (långt) därefter Marinen (38,9 miljarder).

Som vi kan se så skiljer det knappt två miljarder i investeringar mellan Flygvapnet och Armèn. Men då är det också viktigt att komma ihåg att inom investeringsområde flygstridskrafter ligger det flera system som dagligen även utnyttjas av både Armèn och Marinen, t.ex. vår fasta sensorkedja för luftrumsövervakning, våra radarspaningsflygplan, transportflygförmågan, helikopterförmågan m.m.

 

16 hours ago, madman said:

Om man väljer att höja våra äldre korvetter. Så räcker det att de fortsätter att använda Rbs 15 Mk2.

 

Nu tillförs ju äntligen rejält med pengar, så det finns ingen anledning att fortsätta vara dumsnåla. Ska våra befintliga fartyg segla vidare i 10-15 år till så bör vi naturligtvis ensa robotförmågan och ersätta dagens RBS 15mk2 med nya RBS 15mk3+ även på dessa fartyg. Det skulle innebära både en kraftig förmågeökning och ge effektiviseringsvinster.

 

14 hours ago, Slenke said:

Flottan behöver helt klart fler fartyg och dessa behöver absolut inte vara svenskbyggda eller svenskutvecklade. 

 

Absolut, och det är inte alls omöjligt att det blir så...

[IED]

On 3/26/2022 at 9:45 PM, Slenke said:

Jag kommer aldrig kunna förlåta Widman för genomförandegruppen.

 

Men jag håller med honom helt att industrin och industripolitiken fått styra och ställa för mycket. 
 

Flottan behöver helt klart fler fartyg och dessa behöver absolut inte vara svenskbyggda eller svenskutvecklade. Ser finnarna nyttan av fregatter borde även vi kunna se den. Vi skulle eg kunna lägga en beställning på 4 st rakt av från linan av finnarna och på så sätt få ned kostnaden per skrov. Nästan allt väsentligt ombord är ju ändå från Saab.. 

Jag har inga invändningar mot din kritik av Genomförandegruppen. Ett uselt utförande av en ännu uslare politik. Men jag delar absolut inte din och Widmans uppfattning om industri och industripolitik. Det finns i huvudsak två skäl till det.

 

Varje större krig avgörs till sist av industrins förmåga. Det är därför USA är en stormakt och det är därför Ryssland inte är det (de har kärnvapen kvar sedan stormaktstiden men skulle troligen inte klara att utveckla kärnvapen idag). Det är svårare att låta industrin börja på noll. (Jfr Landsverk mm). Att Sverige har en väl tilltagen försvarsindustri är resultatet av en dyrköpt läxa från tidigare krig där våra "vänner" amerikaner och britter inleder med att se om sitt egna hus och ställer in leveranser eller beslagtar passerande krigsmateriel (Jfr Jagarna Psilander m fl, Amerikanska flyg etc). Alternativet med att "köpa från hyllan" känns modernt men i en krigssituation önskar alla parter uppgradera sina arsenaler och prioritetsordningen tenderar att vara det egna landet först, därefter den egna alliansen, i tredje hand neutrala länder i strategiska lägen och först därefter övriga neutrala. Med neutral menar jag icke NATO medlem. Den här prioritetsordningen är inte på något sätt orimlig. 

 

Den andra effekten försvarsindustrin har är att den till del konserverar en kompetens. Sverige har - trots andra usla beslut - ett ubåtsvapen och ett flygvapen som är rimligt konkurrenskraftiga. Jag är inte alls övertygad om att om vi inte haft en industri som producerade dessa saker vi skulle haft ett ubåtsvapen överhuvudtaget eller ett flygvapen av den dimensionen vi har. När nu den eviga fredens tid gick över så står ändå Sverige där med ubåtar, flygvapen, AEW resurser, bra korvetter (om än för få) och så vidare. Danmark köper flygvapen från hyllan och lyckades förstärka Bornholm med två (2) jaktflygplan när ryssarna uppträdde hotfullt nära. 

 

För övrigt är jag inte alls övertygad om att Finlands val att satsa på ett litet antal stora fartyg är rätt beslut men det är i vart fall inte rätt för Sverige som behöver en större numerär med tanke på vår stora Östersjökust.

[Perman]

6 hours ago, IED said:

Jag har inga invändningar mot din kritik av Genomförandegruppen. Ett uselt utförande av en ännu uslare politik. Men jag delar absolut inte din och Widmans uppfattning om industri och industripolitik. Det finns i huvudsak två skäl till det.

 

Varje större krig avgörs till sist av industrins förmåga. Det är därför USA är en stormakt och det är därför Ryssland inte är det (de har kärnvapen kvar sedan stormaktstiden men skulle troligen inte klara att utveckla kärnvapen idag). Det är svårare att låta industrin börja på noll. (Jfr Landsverk mm). Att Sverige har en väl tilltagen försvarsindustri är resultatet av en dyrköpt läxa från tidigare krig där våra "vänner" amerikaner och britter inleder med att se om sitt egna hus och ställer in leveranser eller beslagtar passerande krigsmateriel (Jfr Jagarna Psilander m fl, Amerikanska flyg etc). Alternativet med att "köpa från hyllan" känns modernt men i en krigssituation önskar alla parter uppgradera sina arsenaler och prioritetsordningen tenderar att vara det egna landet först, därefter den egna alliansen, i tredje hand neutrala länder i strategiska lägen och först därefter övriga neutrala. Med neutral menar jag icke NATO medlem. Den här prioritetsordningen är inte på något sätt orimlig. 

 

Den andra effekten försvarsindustrin har är att den till del konserverar en kompetens. Sverige har - trots andra usla beslut - ett ubåtsvapen och ett flygvapen som är rimligt konkurrenskraftiga. Jag är inte alls övertygad om att om vi inte haft en industri som producerade dessa saker vi skulle haft ett ubåtsvapen överhuvudtaget eller ett flygvapen av den dimensionen vi har. När nu den eviga fredens tid gick över så står ändå Sverige där med ubåtar, flygvapen, AEW resurser, bra korvetter (om än för få) och så vidare. Danmark köper flygvapen från hyllan och lyckades förstärka Bornholm med två (2) jaktflygplan när ryssarna uppträdde hotfullt nära. 

 

För övrigt är jag inte alls övertygad om att Finlands val att satsa på ett litet antal stora fartyg är rätt beslut men det är i vart fall inte rätt för Sverige som behöver en större numerär med tanke på vår stora Östersjökust.

 

Jag håller till stor del med dig om m att den svenska försvarsindustrin är mycket viktig för att inte säga oumbärlig för det svenska spetsförsvaret med stridsflyg och ubåtar inkl. uppgraderingar och underhåll av detta. Dock så fråntar inte detta FMV:s och försvarsindustrins ansvar när det gäller misskötsel av vissa viktiga projekt som t ex den absurda fördröjningen med att få Visby klassen i versionen 5 i tjänst. Beställningen och leveransen av HMS Artemis är ett annat exempel. Det allra senaste exemplet i närtid på ett misskött projekt är Gävle-klassens HTM där fartygen skulle ha tagits i tjänst under förra året men ännu ej är i tjänst. Enligt Pärmtroll "p.g.a. kass projektledning från FMV och (framförallt) varvet". Försvarsindustrin är oerhört viktig men att låta påskina att det inte skulle finnas rum för förbättringar är att skönmåla situationen. 

 

Vad gäller den finska marinen så har man, till skillnad från Danmark, inte på något sätt övergett det mindre ytstridsfartyget. Hamina-klassen kommer efter HTM att fortsätta i tjänst åtminstone till mitten av 2030-talet, och jag är ganska säker på att ersättaren också kommer att vara ett mindre fartyg (men troligen lite större än Hamina som visat sig vara väldigt trång invändigt och ha ganska dålig uthållighet och räckvidd).

 

/Per

Edited March 28, 2022 by Perman

[Slenke]

23 hours ago, IED said:

Jag har inga invändningar mot din kritik av Genomförandegruppen. Ett uselt utförande av en ännu uslare politik. Men jag delar absolut inte din och Widmans uppfattning om industri och industripolitik. Det finns i huvudsak två skäl till det.

 

Varje större krig avgörs till sist av industrins förmåga. Det är därför USA är en stormakt och det är därför Ryssland inte är det (de har kärnvapen kvar sedan stormaktstiden men skulle troligen inte klara att utveckla kärnvapen idag). Det är svårare att låta industrin börja på noll. (Jfr Landsverk mm). Att Sverige har en väl tilltagen försvarsindustri är resultatet av en dyrköpt läxa från tidigare krig där våra "vänner" amerikaner och britter inleder med att se om sitt egna hus och ställer in leveranser eller beslagtar passerande krigsmateriel (Jfr Jagarna Psilander m fl, Amerikanska flyg etc). Alternativet med att "köpa från hyllan" känns modernt men i en krigssituation önskar alla parter uppgradera sina arsenaler och prioritetsordningen tenderar att vara det egna landet först, därefter den egna alliansen, i tredje hand neutrala länder i strategiska lägen och först därefter övriga neutrala. Med neutral menar jag icke NATO medlem. Den här prioritetsordningen är inte på något sätt orimlig. 

 

Den andra effekten försvarsindustrin har är att den till del konserverar en kompetens. Sverige har - trots andra usla beslut - ett ubåtsvapen och ett flygvapen som är rimligt konkurrenskraftiga. Jag är inte alls övertygad om att om vi inte haft en industri som producerade dessa saker vi skulle haft ett ubåtsvapen överhuvudtaget eller ett flygvapen av den dimensionen vi har. När nu den eviga fredens tid gick över så står ändå Sverige där med ubåtar, flygvapen, AEW resurser, bra korvetter (om än för få) och så vidare. Danmark köper flygvapen från hyllan och lyckades förstärka Bornholm med två (2) jaktflygplan när ryssarna uppträdde hotfullt nära. 

 

För övrigt är jag inte alls övertygad om att Finlands val att satsa på ett litet antal stora fartyg är rätt beslut men det är i vart fall inte rätt för Sverige som behöver en större numerär med tanke på vår stora Östersjökust.

Tycker du går lite vilse när du på riktigt tror att vi kan börja stämpla ut gripar, A26or och Visbykorvetter i en ”krigssituation”. Du är väl medveten om att Gripen exempelvis till mycket stor del består utav utländska komponenter? Detta gäller även reservdelar.

 

Hade vi sett till att ha ett starkt försvar innan en krigssituation är det inget problem att ha köpt från hyllan. Gäller även lager av reservdelar för att inte tala om jaktrobotar mm som vi inte bygger själva.

 

För Sveriges del behöver vi både större och mindre fartyg med olika förmågor. Att enbart satsa på en typ av fartyg (Visby) med tveksam uthållighet och utmaningar när det går vågor på havet känns för mig fel. Vi behöver både och inte antingen eller. Med 2 % av BNP är detta något vi har råd med.

[Pärmtroll]

On 3/28/2022 at 4:52 PM, Perman said:

Jag håller till stor del med dig om m att den svenska försvarsindustrin är mycket viktig för att inte säga oumbärlig för det svenska spetsförsvaret med stridsflyg och ubåtar inkl. uppgraderingar och underhåll av detta. Dock så fråntar inte detta FMV:s och försvarsindustrins ansvar när det gäller misskötsel av vissa viktiga projekt som t ex den absurda fördröjningen med att få Visby klassen i versionen 5 i tjänst. Beställningen och leveransen av HMS Artemis är ett annat exempel. Det allra senaste exemplet i närtid på ett misskött projekt är Gävle-klassens HTM där fartygen skulle ha tagits i tjänst under förra året men ännu ej är i tjänst. Enligt Pärmtroll "p.g.a. kass projektledning från FMV och (framförallt) varvet". Försvarsindustrin är oerhört viktig men att låta påskina att det inte skulle finnas rum för förbättringar är att skönmåla situationen. 

 

Du har i det stora hela helt rätt, och industrin behöver i vissa hänseenden verkligen kamma till sig. Dock är det också viktigt att förstå att anledningen bakom att industrin har haft svårigheter att leverera enligt plan de senaste åren, är ett direkt resultat av de senaste 25 årens nedrustningspolitik, och därav uteblivna projekt.

Den absoluta majoriteten av personalen, hos både varvet och FMV, som senast var med och genomförde något projekt i klass med Artemis, A26 eller HTM GLE har sedan länge gått i pension eller bytt jobb. Mycket av personalen är därför i stor omfattning relativt oerfarna och tvingas lära sig under projektens gång, vilket i olika omfattning resulterat i både förseningar och fördyringar.

Det är såklart både frustrerande och besvärande, men det är tyvärr också ett nödvändigt ont om vi faktiskt vill återskapa denna kunskap och förmåga hos vår inhemska industri, vilket de flesta sakkunniga är överens om faktiskt är värdefullt. Och det enda sättet FMV och varvet kan bli bättre är genom att genomföra projekt, dra erfarenheter, och sedan anpassa sig utifrån dessa. Kunskap är färskvara och övning ger färdighet!

Vad det gäller den utdragna processen att få VBY levererad i nuvarande form så hade det mindre med teknisk oförmåga hos industrin att göra, och mer med tvära politiska kast i beställningsfasen, och senare med begränsad ekonomi som ett resultat av den "strategiska timeouten". Försvarsmakten hade som bekant väldigt begränsat med stålar, och det ansågs finnas väldigt litet behov av korvetter i den afghanska öknen. Pengarna prioriterades därmed om till annat.

För hela historien om hur VBY (och resten av dagens fartyg) kom till kan jag rekommendera den nyligen utgivna boken "Vår Marin 500 år". I den finns (bl.a.) ett helt kapitel om just den processen som är rätt intressant, åtminstone om man likt mig är örlogsnörd.

 

För att avsluta i lite positiv anda så är leverans av GLE nu faktiskt nära förestående, och leverans av HMS Artemis är inte heller speciellt långt borta! 

[darkjak]

On 3/23/2022 at 10:43 AM, Perman said:

 

Det är väl trevligt att du tycker att förslagen är bra. Däremot så tycker jag ditt förslag om att slopa slussen på en ev. tredje A26 och i stället satsa på robottuber för kryssningsrobotar är dumt och orealistiskt. Jag är heller ingen beundrare av bogslussen, men att göra genomgripande designförändringar på A26 i detta skede skulle bara fördröja leveransen och fördyra projektet. Dessutom så är det förmodligen helt onödigt eftersom det ska finnas en optionslösning (för ev. utländska köpare?) där man kan installera fler torpedtuber i själva slussen. Att installera robottuber för kryssningsrobotar på A26 skulle kräva att man går upp till 3.000 ton och 80 m längd, och då har vi som jag påpekat tidigare problemet med det relativt grunda Östersjön. En ubåt av den storleken kan helt enkelt inte operera fritt över hela Östersjön utan är tvingad att operera i vatten med minst 100 m djup vilket både begränsar dess rörlighet och utsätter fartyget för risk för motverkan. Kryssningsrobotar kan bäras av stridsflygplan.

 

/Per

För närvarande finns inga planer på att införskaffa stealthplan, så att t ex skicka ut JAS för att slå mot mål på andra sidan östersjön, t ex Kaliningrad/S:t Petersburgregionerna, känns som ett självmordsangrepp. Plus, med tanke på Rysslands påstått effektiva luftvärn, tror jag att man kommer behöva avfyra en hel massa robotar för att någon ska slinka igenom.

Att däremot få dit en tyst och svårupptäckt ubåt och sedan avfyra vad som ser ut att vara 18st kryssningsrobotar känns mer realistiskt. För att få iväg så mycket eldkraft med Gripen kommer en väldigt stor andel av våra 60 planerade skrov behöva skickas iväg och riskeras.

[IED]

On 3/28/2022 at 4:52 PM, Perman said:

... Dock så fråntar inte detta FMV:s och försvarsindustrins ansvar när det gäller misskötsel av vissa viktiga projekt som t ex den absurda fördröjningen med att få Visby klassen i versionen 5 i tjänst. Beställningen och leveransen av HMS Artemis är ett annat exempel. Det allra senaste exemplet i närtid på ett misskött projekt är Gävle-klassens HTM där fartygen skulle ha tagits i tjänst under förra året men ännu ej är i tjänst. Enligt Pärmtroll "p.g.a. kass projektledning från FMV och (framförallt) varvet". Försvarsindustrin är oerhört viktig men att låta påskina att det inte skulle finnas rum för förbättringar är att skönmåla situationen. 

 

Vad gäller den finska marinen så har man, till skillnad från Danmark, inte på något sätt övergett det mindre ytstridsfartyget. Hamina-klassen kommer efter HTM att fortsätta i tjänst åtminstone till mitten av 2030-talet, och jag är ganska säker på att ersättaren också kommer att vara ett mindre fartyg (men troligen lite större än Hamina som visat sig vara väldigt trång invändigt och ha ganska dålig uthållighet och räckvidd).

 

Om det framstod som om jag inte tycker det finns utrymme för förbättringar så har jag uttryckt mig dåligt och ber om ursäkt. Det finns en massiv förbättringspotential hos både industrin och beställarorganisationen. (Det fanns en FMV podd som kom ut i ett avsnitt där en anställd uttryckte hur roligt det var att få jobba med projekt som gått åt skogen. Sedan kom det inga fler avsnitt.)

Däremot tror jag att det ofta har varit en cocktail av politiker som inser att industrin behöver order men som inte gärna ville betala, industriföretag som gärna drar ut på ordrar så att de kan sysselsätta folk under längre tid och en beställarorganisation som gärna vill komplicera saker lite extra för att motivera sin egen existens. 

Förutom att detta resulterat i långdragna och ur ett användarperspektiv bisarrt misskötta projekt så står vi där ändå med något som kan bli en meningsfull försvarsindustri. Med lite kärlek och en rejäl hotbild.

 

[IED]

On 3/30/2022 at 1:21 AM, darkjak said:

För närvarande finns inga planer på att införskaffa stealthplan, så att t ex skicka ut JAS för att slå mot mål på andra sidan östersjön, t ex Kaliningrad/S:t Petersburgregionerna, känns som ett självmordsangrepp. Plus, med tanke på Rysslands påstått effektiva luftvärn, tror jag att man kommer behöva avfyra en hel massa robotar för att någon ska slinka igenom.

Att däremot få dit en tyst och svårupptäckt ubåt och sedan avfyra vad som ser ut att vara 18st kryssningsrobotar känns mer realistiskt. För att få iväg så mycket eldkraft med Gripen kommer en väldigt stor andel av våra 60 planerade skrov behöva skickas iväg och riskeras.

Rysslands påstått effektiva luftvärn genomför för närvarande realistiska fälttester. Gissar att man har identifierat en hel del förbättringspotential eftersom B-styrkan fortfarande är rimligt aktiv.

[IED]

On 3/29/2022 at 10:19 AM, Slenke said:

Tycker du går lite vilse när du på riktigt tror att vi kan börja stämpla ut gripar, A26or och Visbykorvetter i en ”krigssituation”. Du är väl medveten om att Gripen exempelvis till mycket stor del består utav utländska komponenter? Detta gäller även reservdelar.

 

Hade vi sett till att ha ett starkt försvar innan en krigssituation är det inget problem att ha köpt från hyllan. Gäller även lager av reservdelar för att inte tala om jaktrobotar mm som vi inte bygger själva.

 

Vi är beroende av utländska insatsvaror och det är både ett problem och en nödvändighet förstås. Dagens försvarsindustri är också mer komplex och internationell än den varit tidigare. Det hindrar inte att inhemska produktionsanläggningar ger oss en distinkt fördel både produktions och förhandlingsmässigt. Samt naturligtvis för reparation och underhåll.

 

Det är svårt att ha ett lager som täcker alla framtida eventualiteter. Och ekonomiskt ineffektivt.

[Pärmtroll]

Då var första nyanskaffningen till marinens nya logistikbataljoner på plats. Fyra nya hamnbogserbåtar beställda från Damen för leverans 2023-2024. De nya båtarna skall ersätta dagens 700-båtar som har använts sedan 70-talet.

 

FMV tecknar kontrakt för nya hamnbogserare till Försvarsmakten

 

Nästa anskaffning i projektet är två nya undervattensarbetsfartyg för att ersätta HMS Pelikanen och HMS Furusund. Beställning väntas senare i år.

 

Procurement of multipurpose vessels

[Perman]

48 minutes ago, Pärmtroll said:

Då var första nyanskaffningen till marinens nya logistikbataljoner på plats.

--

48 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Nästa anskaffning i projektet är två nya undervattensarbetsfartyg för att ersätta HMS Pelikanen och HMS Furusund. Beställning väntas senare i år.

 

Procurement of multipurpose vessels

 

Mycket glädjande. Betyder det att de två arbetsfartygen får civil standard eller rent utav att det ska anskaffas två beg. civila fartyg?

 

Furusund har åtminstone på pappret en förmåga som minutläggare, även om jag inte tror att den övats på länge. Förmodar att man inte avser ersätta denna förmåga då? 

 

Pelikanen är väl för gammal för vidare tjänst men Furusund skulle kanske kunna passa att överföra till den lilla estniska flottan som ersättning för minutläggaren EML Wambola som nu är 44 år gammal. Hoppas vi får se fler f d svenska fartyg i andra mariner om Sverige nu går med i Nato.

 

/Per

Edited May 9, 2022 by Perman

[Pärmtroll]

33 minutes ago, Perman said:

Mycket glädjande. 

 

Ja det är ett litet steg i rätt riktning.

 

33 minutes ago, Perman said:

Betyder det att de två arbetsfartygen får civil standard eller rent utav att det ska anskaffas två beg. civila fartyg?

 

Arbetsfartygen kommer byggas till civil standard men med militära anpassningar. Huruvida man också kan tänka sig bättre begagnade fartyg vet jag inte.

 

33 minutes ago, Perman said:

Furusund har åtminstone på pappret en förmåga som minutläggare, även om jag inte tror att den övats på länge. Förmodar att man inte avser ersätta denna förmåga då? 

 

FUD är ju ursprungligen byggd som prototyp till en ny klass av minutläggare åt kustartilleriet, men någon serieanskaffning räckte sedan aldrig pengarna till. Hon är dock sedan länge ombyggd till undervattensarbetsfartyg och jag är osäker på hur mycket förmåga till minläggning hon har kvar.

Huruvida de nya fartygen planeras få någon förmåga till minutläggning vet jag inte. Skulle sannolikt vara utläggning av kontrollerbara minlinjer i så fall (d.v.s. via kran). Huvuduppgifter blir ju torpedbärgning och undervattensarbeten.

[Kilo3]

Någon som har insikt i hur stor sannolikhet det är att man utökar beställningen av de kommande ytstridsfartygen i samband med den annonserade budgethöjningen (jag förstår att detta är en spekulativ fråga)?

[Pärmtroll]

2 hours ago, Kilo3 said:

Någon som har insikt i hur stor sannolikhet det är att man utökar beställningen av de kommande ytstridsfartygen i samband med den annonserade budgethöjningen (jag förstår att detta är en spekulativ fråga)?

 

Säkert inte omöjligt, men jag tror det är osannolikt. Marinen har redan börjat (konceptuellt) skissa på flera nya fartygsklasser som man vill anskaffa under 2030-talet för att ersätta majoriteten av dagens fartyg, och jag skulle gissa att man hellre lägger resurserna där. Men mer om detta i höstens PERP...

 

[Perman]

Ofta undrar i alla fall jag vad som händer i marinen. Man får ibland intrycket att väldigt lite händer just i marinen. I senaste numret av officerstidningen finns en artikel om att det behövs mer personal till kommande materielprojekt. Där finns också en faktaruta om vad som är på gång just nu:

 

Quote

 

Pågående projekt vid Provturskommando marinen och Amfibieutvecklingsavdelningen, Sjöstridsskolan 

 

Halvtidsmodernisering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Sjöprover och
verifiering av system.

 

Skeppstekniska åtgärder korvetter typ Visby. För tillfället ett fartyg vid varv,
ett nyligen levererat till förband.

 

Produktdefinitionsfas Amfibiebataljon 2030.

 

Förbandssättning av moderniserad
stridsbåt med vapenstation.

 

Leveransfas inledd för nytt signalspaningsfartyg Artemis. Anpassning av
förmåga och utbildning av besättningar.

 

Systemmålsättningsarbete sjörörlig
logistik och nya arbetsbåtar.

 

Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av röjdykarfartyg Spårö.

 

Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av korvett Visby, inklusive
luftvärnsrobotförmåga.

 

Systemmålsättningsarbete nytt ytstridsfartyg, nästa generation korvetter.

 

Planering av prover och verifiering av ny lätt torped, Tp 47.

 

Planering av prover och verifiering av nytt sjöminsystem, MS 2.

 

Källa: Sjöstridsskolan 

 

 

Skolchefen: »Kommande materielprojekt kräver mer personal«

 

/Per

 

[Perman]

HenrikJ har twittrat om ett holländskt inlägg om hur den svenska marinen kommer att se ut 2030. Positiva överraskningar (åtminstone för mig) är att det kommer att byggas 12 stridsbåtar med lätt sjörobot och 12 med granatkastare. Det är 50% mer än vad jag räknat med. Dock saknar jag lv stridsbåtar med akan. Grkbåtarna ser ut att få grk:n akterut men det kan vara ett schematiskt fel i skissen.,

 

En annan positiv överraskning är att båda SÖD ubåtarna ska få en livstidförlängning 2024. Dock är jag lite tveksam till att man skulle livstidsförlänga ÖGD som legat hos Kockums sedan 2011. Kan vara att holländarna missuppfattat detta. Jag trodde det fanns tre svävare 2000 i amfibieförbanden, men det är kanske möjligt att en utgår till 2030. Förutom CKR, Trossö och HKP 15 som alla utgår till 2030 på skissen så utgår ju även de två patrullfartygen av STO (eller MMÖ) klass.

 

Svenska Visby får missiler och nya ubåtar på gång

(marineschepen.nl) (enkelt att googla sidan)

 

/Per

 

 

 

Edited June 26, 2022 by Perman

[Pärmtroll]

Intervju med MC (och VD:n för SKAB) i SvD idag (sannolikt betalväg). Handlar främst om anskaffningen om A26, men avhandlar även en del annat!

 

"Nu måste hela Försvarsmakten växa och anpassas till att Sverige blir en del av Nato. Det innebär också att det behövs mer materiel.

För marinens del handlar det om nya ubåtar, ytfartyg, torpeder, luftvärnsrobotar och kanske ytterligare en amfibiebataljon. Ja - önskelistan blir rätt lång, och enligt Ewa Skoog Haslum behöver takten också skruvas upp betydligt.

– Vår största utmaning är att vi måste bli snabbare med att fatta beslut kring inköpen. För både Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, är stora organisationer som inte är vana vid det."

 

 

"Ute på Muskö laddar marinchefen Ewa Skoog Haslum för alla beslut som väntar. Till 1 november ska till exempel Försvarsmakten ha talat om hur de tycker att Sveriges militära roll i Nato ska se ut.

– Vår nya roll är att göra mer av det vi redan gör. Vi har unika förmågor för vårt närområde som ubåtar, amfibieförband och minröjning. Där kan vi samarbeta mer mellan de nordiska länderna och komplettera varandra.

De två nya ubåtarna som är på gång i Karlskrona verkar också spela en extra viktig roll för marinen framöver. De får till exempel bättre förmåga till kommunikation under vattnet och kan samarbeta mer med ytfartygen.

Framöver räknar hon även med att de ska kunna ha både luftvärn och markmålsrobotar som når långt. Och de kan kompletteras med obemannade farkoster."

 

"Men den viktigaste frågan är väl ändå hur många ubåtar som behövs framöver för att hantera de nya kraven.

– Till att börja med skulle vi kanske i alla fall ha sex ubåtar. Framför allt behövs en tredje A26, säger Ewa Skoog Haslum."

 

[Perman]

Vad kan det vara för fler Collins ubåtar som det talas om i artikeln att det kanske ska byggas? Jag ser bara två alternativ. Antingen så är det en missuppfattning av reportern eller också så funderar man i Australien på att beställa ytterligare ett antal ubåtar av Collins klass som en interimslösning i avvaktan på atomubåtarna. Har svårt att tänka mig att nåt annat land kan vara intresserat av dessa. 

 

Att A26 får tre Stirling motorer för förbättrad prestanda i u-läge visste jag, men inte att de får tre dieselmotorer. Dvs. en mer än Gotlands klassen. Frågan är om det betyder förbättrad prestanda i ytläge och på snorkeldjup, eller om det bara är en anpassning av motorstorleken till tillgängligt motorrum? 

 

/Per

Edited August 12, 2022 by Perman

[Pärmtroll]

1 hour ago, Perman said:

Vad kan det vara för fler Collins ubåtar som det talas om i artikeln att det kanske ska byggas? Jag ser bara två alternativ. Antingen så är det en missuppfattning av reportern eller också så funderar man i Australien på att beställa ytterligare ett antal ubåtar av Collins klass som en interimslösning i avvaktan på atomubåtarna. Har svårt att tänka mig att nåt annat land kan vara intresserat av dessa. 

 

Det är Australien som SKAB syftar på.

Efter att australiensarna som bekant avbröt sin anskaffning av tolv SSK från Naval Group med buller och bång, och i stället aviserade sin avsikt att skaffa åtta SSN av oklar typ, så har man nu insett att dessa inte kommer kunna levereras innan 2040. Man har därmed ett behov av att livstidsförlänga sina befintliga sex Collins, och det finns också intressen som driver på för att bygga ett antal nya SSK i väntan på de första SSN, dels för att öka den operativa tillgängligheten på ubåtar men också för att återskapa/vidmakthålla varvets (ASC Pty Ltd) förmåga att bygga ubåtar i väntan på byggstart av första SSN. 

 

Så vi får se vad det blir av detta, personligen tror jag inte att SKAB skall hoppas för mycket på en sådan affär, dels skiljdes man inte från ASC som vänner sist det begav sig, och dels är australiensarna notoriskt besvärliga kunder.

 

theguardian.com

 

1 hour ago, Perman said:

Att A26 får tre Stirling motorer för förbättrad prestanda i u-läge visste jag, men inte att de får tre dieselmotorer. Dvs. en mer än Gotlands klassen. Frågan är om det betyder förbättrad prestanda i ytläge och på snorkeldjup, eller om det bara är en anpassning av motorstorleken till tillgängligt motorrum?

 

Det rör sig om tre mindre dieselmotorer i stället för två större dieselmotorer. Syftet är i första hand att öka redundansen och uthålligheten samt utöka tiden mellan större underhåll, vilket ger bättre operativ tillgänglighet (mer tid till sjöss). Som en bonus är mindre generatorer också betydligt billigare (per enhet) och tar också mindre plats vilket innebär att de kan placeras mer flexibelt i maskinrummet.

 

FMV.se

 

"För transitmaskineri till och från operationsområdet använder A26 tre små marindieslar som sitter inkapslade i moduler. Kostnaden för dessa är betydligt mindre än för konventionella ubåtsdieselmotorer. De kräver även mindre underhåll vilket ger hög kostnadseffektivitet."

 

"A26 byggs för att ligga vid kaj så kort tid som möjligt. Ubåtens underhållskoncept är utvecklat därefter. A26 ska dockas på varv för översyn vartannat år, jämfört med en Gotlandsubåt som måste dockas varje år."

[madman]

On 6/26/2022 at 2:48 PM, Perman said:

HenrikJ har twittrat om ett holländskt inlägg om hur den svenska marinen kommer att se ut 2030. Positiva överraskningar (åtminstone för mig) är att det kommer att byggas 12 stridsbåtar med lätt sjörobot och 12 med granatkastare. Det är 50% mer än vad jag räknat med. Dock saknar jag lv stridsbåtar med akan. Grkbåtarna ser ut att få grk:n akterut men det kan vara ett schematiskt fel i skissen.,

 

En annan positiv överraskning är att båda SÖD ubåtarna ska få en livstidförlängning 2024. Dock är jag lite tveksam till att man skulle livstidsförlänga ÖGD som legat hos Kockums sedan 2011. Kan vara att holländarna missuppfattat detta. Jag trodde det fanns tre svävare 2000 i amfibieförbanden, men det är kanske möjligt att en utgår till 2030. Förutom CKR, Trossö och HKP 15 som alla utgår till 2030 på skissen så utgår ju även de två patrullfartygen av STO (eller MMÖ) klass.

 

Svenska Visby får missiler och nya ubåtar på gång

(marineschepen.nl) (enkelt att googla sidan)

 

/Per

 

 

 

Läste artikeln lite mer ingående.

Att marinchefen accepterar en bild med fel skiss på de små robot och GRK båtarna låter konstigt. Så tyvärr tolkar jag det som att GRK blir bakvänt. Förfrågan är redan utskickad. Och där är det väl redan förslag på placering. Eller har man det öppet?

 

Men vad menar hon med en tredje vaktdivision. Och om de bara får tre fartyg så  kommer de att anpassa sig efter det. Var ska denna vaktdivision placeras?

Edited August 13, 2022 by madman

[Pärmtroll]

On 8/13/2022 at 10:10 AM, madman said:

Att marinchefen accepterar en bild med fel skiss på de små robot och GRK båtarna låter konstigt. Så tyvärr tolkar jag det som att GRK blir bakvänt. Förfrågan är redan utskickad. Och där är det väl redan förslag på placering. Eller har man det öppet?

 

Det är en schematisk organisationsskiss avsedd att visa typ och antal, inte en detaljskiss på individuella plattformar. Eftersom många av de nya plattformarna som indikeras på bilden inte finns ännu så vet man heller inte exakt hur de kommer se ut och man har i de fallen använt profiler av befintliga fartyg för att indikera just antal av respektive typ av fartyg/båt. I fallet med ArtP AMF har man använt sig av en profil av den gamla CB90 AMOS prototypen, och det är INTE så de färdiga ArtP AMF kommer se ut.

 

Så bry er inte om hur fartygsprofilerna ser ut, dessa är inte rättvisande, och det är heller inte relevant för bildens syfte!

 

On 8/13/2022 at 10:10 AM, madman said:

Men vad menar hon med en tredje vaktdivision. Och om de bara får tre fartyg så  kommer de att anpassa sig efter det. Var ska denna vaktdivision placeras?

 

Det blir knasigt vid översättningen. Det som åsyftas är besättningens storlek på YSF 2030 där man på MS fantiserar om att gå från dagens standard med två vakter (besättningen jobbar i två skift, SB och BB vakt), till en variant med tre vakter (Blå, Röd och Vit vakt). Syftet med detta är att öka fartygens uthållighet till sjöss. 

Edited August 14, 2022 by Pärmtroll

[madman]

15 hours ago, Pärmtroll said:

 

Det är en schematisk organisationsskiss avsedd att visa typ och antal, inte en detaljskiss på individuella plattformar. Eftersom många av de nya plattformarna som indikeras på bilden inte finns ännu så vet man heller inte exakt hur de kommer se ut och man har i de fallen använt profiler av befintliga fartyg för att indikera just antal av respektive typ av fartyg/båt. I fallet med ArtP AMF har man använt sig av en profil av den gamla CB90 AMOS prototypen, och det är INTE så de färdiga ArtP AMF kommer se ut.

 

Så bry er inte om hur fartygsprofilerna ser ut, dessa är inte rättvisande, och det är heller inte relevant för bildens syfte!

 

 

Det blir knasigt vid översättningen. Det som åsyftas är besättningens storlek på YSF 2030 där man på MS fantiserar om att gå från dagens standard med två vakter (besättningen jobbar i två skift, SB och BB vakt), till en variant med tre vakter (Blå, Röd och Vit vakt). Syftet med detta är att öka fartygens uthållighet till sjöss. 

Tack för informationen.

[Tombola]

On 8/12/2022 at 3:14 PM, Pärmtroll said:

Intervju med MC (och VD:n för SKAB) i SvD idag (sannolikt betalväg). Handlar främst om anskaffningen om A26, men avhandlar även en del annat!

 

"Nu måste hela Försvarsmakten växa och anpassas till att Sverige blir en del av Nato. Det innebär också att det behövs mer materiel.

För marinens del handlar det om nya ubåtar, ytfartyg, torpeder, luftvärnsrobotar och kanske ytterligare en amfibiebataljon. Ja - önskelistan blir rätt lång, och enligt Ewa Skoog Haslum behöver takten också skruvas upp betydligt.

– Vår största utmaning är att vi måste bli snabbare med att fatta beslut kring inköpen. För både Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, är stora organisationer som inte är vana vid det."

 

 

"Ute på Muskö laddar marinchefen Ewa Skoog Haslum för alla beslut som väntar. Till 1 november ska till exempel Försvarsmakten ha talat om hur de tycker att Sveriges militära roll i Nato ska se ut.

– Vår nya roll är att göra mer av det vi redan gör. Vi har unika förmågor för vårt närområde som ubåtar, amfibieförband och minröjning. Där kan vi samarbeta mer mellan de nordiska länderna och komplettera varandra.

De två nya ubåtarna som är på gång i Karlskrona verkar också spela en extra viktig roll för marinen framöver. De får till exempel bättre förmåga till kommunikation under vattnet och kan samarbeta mer med ytfartygen.

Framöver räknar hon även med att de ska kunna ha både luftvärn och markmålsrobotar som når långt. Och de kan kompletteras med obemannade farkoster."

 

"Men den viktigaste frågan är väl ändå hur många ubåtar som behövs framöver för att hantera de nya kraven.

– Till att börja med skulle vi kanske i alla fall ha sex ubåtar. Framför allt behövs en tredje A26, säger Ewa Skoog Haslum."

 

Otroligt intressant. En tredje A26 känns mycket vettigt baserat på vikten av ubåtsvapnet som flitigt diskuterats även offentligt. Frågan är om inte beställningen bör göras omgående? Med tanke på ledtiden så är väl varje dag man dröjer med beslut viktig?

[Perman]

3 hours ago, Tombola said:

Otroligt intressant. En tredje A26 känns mycket vettigt baserat på vikten av ubåtsvapnet som flitigt diskuterats även offentligt. Frågan är om inte beställningen bör göras omgående? Med tanke på ledtiden så är väl varje dag man dröjer med beslut viktig?

 

FM har ju ganska nyligen fått klartecken att halvtidsmodernisera ubåten Halland. Eftersom hon var planerad att utgå runt 2030 så betyder bara detta att det kommer att finnas ytterligare en ubåt fr o m 2030 jämfört med tidigare planering. Det gör det mindre troligt att man nu skulle fatta beslut om ytterligare en ny ubåt ovanpå detta.

 

Med tanke på det nuvarande arbetet som pågår och det som är inplanerat de närmaste åren så tvivlar jag dessutom på att det finns varvskapacitet för att börja bygga en tredje A26 just nu. Så vitt jag vet så omfattar arbetena följande:

 

* Konstruktion av ubåtarna Blekinge och Skåne (första båten kölsträckt).

* Tillverkning av komponenter och delar (inkl. ny sektion) till halvtidsmoderniseringen av ubåten Halland. Detta är planerat att följas av HTM av själva ubåten under 2024-26.

* Reparation och livstidsförlängning av ubåten Södermanland (arbetet pågår sedan en tid och kommer bedömt att fortsätta till slutet av 2023 eller till 2024). 

 

Eventuellt så är det även planerat att ge den upplagda ubåten Östergötland antingen en mindre renovering och/eller en livstidsförlängning. Detta för att hålla henne fortsatt tillgänglig för eget bruk om så skulle behövas och/eller för att göra henne tillgänglig för ev. försäljning (kan dock varken bekräfta eller förneka detta). 

 

Dessutom så kommer det kommande framtida telespaningsfartyget Artemis snart att förflyttas till Karlskrona för utrustning och därmed ta ytterligare varvsresurser i anspråk. Detta följs sedan om ett par år av den första Visbykorvetten som ska genomgå HTM. Till allt detta kommer naturligtvis även alla mindre årsöversyner och reparationer av fartyg som måste göras.

 

/Per

Edited August 15, 2022 by Perman

[Pärmtroll]

6 hours ago, Tombola said:

Otroligt intressant. En tredje A26 känns mycket vettigt baserat på vikten av ubåtsvapnet som flitigt diskuterats även offentligt. Frågan är om inte beställningen bör göras omgående? Med tanke på ledtiden så är väl varje dag man dröjer med beslut viktig?

 

Så bråttom är det inte, leverans av första A26 (från varvet) sker inte förrän 2027 och ledtiderna för en eventuell tredje serielik båt kommer vara betydligt kortare. En stor orsak till fördröjningen av de två nuvarande båtarna är att varvet behövde totalrenoveras och personalen utbildas, något som nu är gjort och därför inte är nödvändigt för en tredje båt.

 

3 hours ago, Perman said:

FM har ju ganska nyligen fått klartecken att halvtidsmodernisera ubåten Halland. Eftersom hon var planerad att utgå runt 2030 så betyder bara detta att det kommer att finnas ytterligare en ubåt fr o m 2030 jämfört med tidigare planering. Det gör det mindre troligt att man nu skulle fatta beslut om ytterligare en ny ubåt ovanpå detta.

 

Med tanke på det nuvarande arbetet som pågår och det som är inplanerat de närmaste åren så tvivlar jag dessutom på att det finns varvskapacitet för att börja bygga en tredje A26 just nu. Så vitt jag vet så omfattar arbetena följande:

 

Det är snarare nog mycket sannolikt att det beställs en tredje A26, både Försvarsministern och MC har upprepade gånger nämnt den möjligheten senaste tiden. Denna kommer då byggas efter HMS Skåne (så gissningsvis leverans runt 2030), vilket innebär att byggnationen i huvudsak kommer ske när varvets nuvarande projekt börjar bli klara och deras produktionskapacitet därmed inte är ett problem. 

Intentionen är då att tillväxa ubåtsvapnet till tre A26 + tre GTD i slutet av 20-talet/början av 30-talet, GTD klassen ersätts därefter successivt av nya "ubåt 30/A30" från mitten av 30-talet. 

 

3 hours ago, Perman said:

Eventuellt så är det även planerat att ge den upplagda ubåten Östergötland antingen en mindre renovering och/eller en livstidsförlängning. Detta för att hålla henne fortsatt tillgänglig för eget bruk om så skulle behövas och/eller för att göra henne tillgänglig för ev. försäljning (kan dock varken bekräfta eller förneka detta). 

 

Några sådana intentioner är osannolika. ÖGD kommer troligtvis vidmakthållas i befintligt skick i materielreserven tills BLE levereras och både hon och SÖD därmed utgår. 

 

3 hours ago, Perman said:

Dessutom så kommer det kommande framtida telespaningsfartyget Artemis snart att förflyttas till Karlskrona för utrustning och därmed ta ytterligare varvsresurser i anspråk.

 

HMS Artemis har legat i Kkna sedan februari 2021. Hon är nu i stort sett färdig och planeras levereras till FM senare i år.

 

3 hours ago, Perman said:

Detta följs sedan om ett par år av den första Visbykorvetten som ska genomgå HTM. Till allt detta kommer naturligtvis även alla mindre årsöversyner och reparationer av fartyg som måste göras.

 

HTM VBY och ÅÖ av ytfartygen genomförs i huvudsak av andra avdelningar än de som är involverade i nybyggnation av ubåtar, även om viss överspridning såklart förekommer.

[Perman]

13 hours ago, Pärmtroll said:

 

Det är snarare nog mycket sannolikt att det beställs en tredje A26, både Försvarsministern och MC har upprepade gånger nämnt den möjligheten senaste tiden. Denna kommer då byggas efter HMS Skåne (så gissningsvis leverans runt 2030), vilket innebär att byggnationen i huvudsak kommer ske när varvets nuvarande projekt börjar bli klara och deras produktionskapacitet därmed inte är ett problem. 

Intentionen är då att tillväxa ubåtsvapnet till tre A26 + tre GTD i slutet av 20-talet/början av 30-talet, GTD klassen ersätts därefter successivt av nya "ubåt 30/A30" från mitten av 30-talet. 

 

 

Tack för info! Vill dock klargöra att jag bara ifrågasatt sannolikheten för att en tredje A26 beställs i närtid. Att bygget av en tredje A26 påbörjas efter att varvets nuvarande projekt börjar bli klara är nog ganska sannolikt. Dock tror jag leverans runt 2030 är en smula optimistiskt, men den som lever får se. Sex operativa AIP ubåtar i början av 2030-talet skulle i alla händelser betyda att svenska ubåtsvapnet då skulle vara jämnstarkt med det tyska (om U31 och U32 nu säljs 2025 som de antytt och U37 och U38 då kommit i tjänst). 

 

Quote

HMS Artemis har legat i Kkna sedan februari 2021. Hon är nu i stort sett färdig och planeras levereras till FM senare i år.

 

Det var positiva nyheter åtminstone för mig som inte kunde närvara på marindagen. Synd att det inte finns några bilder på henne. 

 

Om en tredje A26 nu blir verklighet om 7-10 år så borde det så småningom finnas möjlighet att etablera en andra ubåtsflottilj på Berga. Detta skulle reducera risken för att en stor del av ubåtsvapnet skulle slås ut eller stängas in i en attack på Karlskrona. Jag är medveten om att inga ubåtar borde befinna sig där i ett läge där krigshandlingar kan förväntas, men teori är teori och det svenska ubåtsvapnet kommer i alla händelser att vara ett av huvudmålen vid en ev. attack mot vårt land. Finns det överhuvudtaget några planer eller tankar på en andra ubåtsflottilj?

 

/Per

Edited August 16, 2022 by Perman

[Tombola]

15 hours ago, Perman said:

 

Tack för info! Vill dock klargöra att jag bara ifrågasatt sannolikheten för att en tredje A26 beställs i närtid. Att bygget av en tredje A26 påbörjas efter att varvets nuvarande projekt börjar bli klara är nog ganska sannolikt. Dock tror jag leverans runt 2030 är en smula optimistiskt, men den som lever får se. Sex operativa AIP ubåtar i början av 2030-talet skulle i alla händelser betyda att svenska ubåtsvapnet då skulle vara jämnstarkt med det tyska (om U31 och U32 nu säljs 2025 som de antytt och U37 och U38 då kommit i tjänst). 

 

/Per

Jag skulle gissa att ett sådant beslut inte kommer FÖRE valet, men ganska snart efter vi har en regering på plats igen efteråt. Min kvalificerade gissning är innan årsskiftet.

[Pärmtroll]

19 hours ago, Perman said:

Sex operativa AIP ubåtar i början av 2030-talet skulle i alla händelser betyda att svenska ubåtsvapnet då skulle vara jämnstarkt med det tyska (om U31 och U32 nu säljs 2025 som de antytt och U37 och U38 då kommit i tjänst). 

 

Yes, med sex moderna attackubåtar kommer Sverige då ha ett mycket starkt ubåtsvapen i relation till landets storlek. Som jämförelse planerar Royal Navy ha sju attackubåtar, Frankrike sex, Tyskland sex, Italien sex, Spanien fyra, Holland fyra, Portugal två och Norge fyra. Både Storbritannien och Frankrike har ju dock även ballistiska ubåtar, även om det är en annan förmåga med ett annat syfte...

 

19 hours ago, Perman said:

Finns det överhuvudtaget några planer eller tankar på en andra ubåtsflottilj?

 

Inte vad jag känner till. Och bara för att förtydliga begreppen lite så finns heller inget behov av en helt ny flottilj, det räcker i så fall med en andra ubåtsdivision, i likhet med hur man var organiserade fram t.o.m. 2005. Idag tillhör alla ubåtarna samma division, 11.ubåtsdivisionen.

 

4 hours ago, Tombola said:

Jag skulle gissa att ett sådant beslut inte kommer FÖRE valet, men ganska snart efter vi har en regering på plats igen efteråt. Min kvalificerade gissning är innan årsskiftet.

 

Ett politiskt beslut kommer med stor sannolikhet tidigast i samband med den s.k. kontrollstationen 2023.

Försvarsmakten ska lämna in sitt förslag till hur de ekonomiska tillskotten mot 2% av BNP skall fördelas och förbrukas, samt vilken påverkan vårat stundande NATO medlemskap kommer ha, till regeringen den 1 november. Därefter skall försvarsberedningen göra sin analys och politiska cirkus innan ett förslag kan läggas fram till riksdagen för beslut. 

Så sannolikt tidigast i samband med att regeringen lägger fram budgetpropositionen för 2024.

[Tombola]

3 hours ago, Pärmtroll said:

Ett politiskt beslut kommer med stor sannolikhet tidigast i samband med den s.k. kontrollstationen 2023.

Försvarsmakten ska lämna in sitt förslag till hur de ekonomiska tillskotten mot 2% av BNP skall fördelas och förbrukas, samt vilken påverkan vårat stundande NATO medlemskap kommer ha, till regeringen den 1 november. Därefter skall försvarsberedningen göra sin analys och politiska cirkus innan ett förslag kan läggas fram till riksdagen för beslut. 

Så sannolikt tidigast i samband med att regeringen lägger fram budgetpropositionen för 2024.

Jo, 1 november datumet är nog högst sannolikt att det kommer passera, om inga större externa händelser påverkar. Däremot har jag en känsla av att oavsett vem som sitter vid makten, så kommer det att finnas en viss vilja att agera skyndsamt och beslutsamt. Om inte annat så för syns skull. Det är därför min gissning är så snart efter det. 
 

Det vore varken första eller sista gången politikerna visar klåfingrighet, även om det just i detta fall kan vara både motiverat och lämpligt.

 

Det är frågan hur viktigt det är med signalpolitik kring frågan, då som du säger, ett beslut kan ju utan att väsentligt påverka leveranstiden, dröja tills Kockums är nästan klara med Blekinge.