Flottans framtid?

[Perman]

Det finns med all sannolikhet inte varvskapacitet på SKAB att bygga mer än enstaka ubåtar en eller två åt gången. Att bygga en serie på 6 ubåtar tror jag helt enkelt inte är möjligt, åtminstone inte om de ska byggas i landet (vilket jag antar att de ska). I så fall så får man slå ut beställningen på 15 år, om ens det räcker.

 

Nederländerna har troligen ganska annorlunda krav på sina ubåtar om oceangående förmåga och räckvidd som vi inte behöver på samma sätt, så jag tror inte på en gemensam ubåtstyp. Det är för övrigt likadant med Norge och deras ubåtar. När man projekterade det gemensamma nordiska ubåtsprojektet Viking runt milleniumskiftet så skulle de norska ubåtarna bli avsevärt längre och ha betydligt bättre räckvidd än de danska och svenska Viking ubåtarna.

 

(A model of a K9D Viking-class submarine)

 

/Per 

Edited February 7, 2024 by Perman

[Slenke]

49 minutes ago, Perman said:

Det finns med all sannolikhet inte varvskapacitet på SKAB att bygga mer än enstaka ubåtar en eller två åt gången. Att bygga en serie på 6 ubåtar tror jag helt enkelt inte är möjligt, åtminstone inte om de ska byggas i landet (vilket jag antar att de ska). I så fall så får man slå ut beställningen på 15 år, om ens det räcker.

 

Nederländerna har troligen ganska annorlunda krav på sina ubåtar om oceangående förmåga och räckvidd som vi inte behöver på samma sätt, så jag tror inte på en gemensam ubåtstyp. Det är för övrigt likadant med Norge och deras ubåtar. När man projekterade det gemensamma nordiska ubåtsprojektet Viking runt milleniumskiftet så skulle de norska ubåtarna bli avsevärt längre och ha betydligt bättre räckvidd än de danska och svenska Viking ubåtarna.

 

(A model of a K9D Viking-class submarine)

 

/Per 

Fast jag tror du glömmer en sak här angående varvskapacitet. Det stämmer att de säkert inte kan bygga mer än 2 åt gången men det är inte poängen, de kan bygga 3x2. Vad som är poängen är enhetskostnad och byggtid. Enhetskostnaden går ner per styck då lärdomarna från byggandet av de första 2 appliceras på nästkommande 4 samt att all R&D slås ut på fler enheter. Byggtiden per ubåt ska också gå ner då ritningarna redan är framtagna, vi vet vet vilka moment som är svåra och vi vet ner på muttern hur många som behövs samt att utvecklingen redan är färdig, det finns med andra ord inga ursäkter (förutom leveranstid på komponenter/brist) att det inte ska gå fortare att bygga 4 likadana till jämfört med de första 2. Sen är det ingen brådska med de nästa 4, Gotland genomgick nyligen htm och det finns många gångtimmar kvar i de än.

 

Jag ser dock inga problem med att ha samma ubåtar som Holland, jag tror inte att några meter mer på höjden och längden spelar större roll för operationer i Östersjön (våra ubåtar växer hela tiden). Det hade gett oss förmågor vi inte har idag som går att använda i Nordsjön och hela vägen upp i Norska havet (Artikel 5). Det hade också gett oss möjligheten att ligga ute längre utan att behöva gå in i hamn.

[Perman]

6 hours ago, Slenke said:

Fast jag tror du glömmer en sak här angående varvskapacitet. Det stämmer att de säkert inte kan bygga mer än 2 åt gången men det är inte poängen, de kan bygga 3x2. Vad som är poängen är enhetskostnad och byggtid. Enhetskostnaden går ner per styck då lärdomarna från byggandet av de första 2 appliceras på nästkommande 4 samt att all R&D slås ut på fler enheter. Byggtiden per ubåt ska också gå ner då ritningarna redan är framtagna, vi vet vet vilka moment som är svåra och vi vet ner på muttern hur många som behövs samt att utvecklingen redan är färdig, det finns med andra ord inga ursäkter (förutom leveranstid på komponenter/brist) att det inte ska gå fortare att bygga 4 likadana till jämfört med de första 2. Sen är det ingen brådska med de nästa 4, Gotland genomgick nyligen htm och det finns många gångtimmar kvar i de än.

 

Jag ser dock inga problem med att ha samma ubåtar som Holland, jag tror inte att några meter mer på höjden och längden spelar större roll för operationer i Östersjön (våra ubåtar växer hela tiden). Det hade gett oss förmågor vi inte har idag som går att använda i Nordsjön och hela vägen upp i Norska havet (Artikel 5). Det hade också gett oss möjligheten att ligga ute längre utan att behöva gå in i hamn.

 

Jag är fullt på det klara med att det finns ett flertal fördelar med att bygga fartyg i serie och att både byggtid och byggkostnader m. m. sjunker för varje ny enhet som byggs i serien. Dock tror jag du drar det hela för långt. I synnerhet när det gäller just moderna ubåtar. En ubåt är idag ett oerhört komplicerat bygge och det är svårt utnyttja någon större serieeffekt när det gäller dessa beroende på en rad omständigheter. Som t ex varvskapaciteten som vi nämnt. Förutom att bygga de nya ubåtarna så ska ju varvet samtidigt dessutom kunna halvtidsmodernisera, underhålla och reparera äldre ubåtar. Sen har vi som sagt komplexiteten, den långa byggtiden och inte minst den höga kostnaden.

 

Sen går utvecklingen också oerhört fort på ubåtssidan och det är frågan om det skulle vara vettigt att bygga fler A26 än möjligen tre. Därefter behövs troligen en ny design med krav på nya pengar och mer utvecklingstid. Jag undrar om man inte t o m kan säga att A26 designen redan börjar visa vissa ålderssymptom trots att ingen ubåt ens är sjösatt ännu. I alla fall om man som jag inte tror att Stirling tillsatsmaskineri är AIP systemet för framtiden. Utvecklingspotentialen är gissningsvis större med andra AIP system och Li-Ion batterisystem, men det är som sagt min högst personliga åsikt. Ingen annan operatör av konventionella ubåtar verkar i alla fall vilja satsa på just Stirling för framtiden. Utom möjligen kineserna men där är det väl mer frågan om kloning än utveckling.

 

Sist men inte minst så har vi bemanningsproblematiken. Bara för att vi har fem ubåtar i krigsorganisationen så betyder inte det automatiskt att det finns fem besättningar att tillgå. Möjligen skulle vi i ett krigsläge efter mycket möda kunna sätta i stånd fem ubåtar, men inte utan betydande tidsåtgång och bemanningsproblem. Att tro att vi ska kunna bygga 3x2 st A26 i tre delserier och sedan bemanna dessa tror jag knappast är möjligt. Om det överhuvudtaget är möjligt så kommer det att ta 15-20 år, och då börjar de senare ubåtarna i serien redan bli om inte omoderna så i alla fall inte helt up to date. Till viss del kan detta motverkas genom att man gör uppgraderingar av designen under gång så att säga, men förr eller senare så behövs en helt ny design.

 

/Per

Edited February 7, 2024 by Perman

[Smalandsman]

13 hours ago, Perman said:

"Bara för att vi har fem ubåtar i krigsorganisationen så betyder inte det automatiskt att det finns fem besättningar atttillgå. "

- Här har vi en av kärnfrågorna som ofta missas i diskussionen.

[Smalandsman]

18 hours ago, Perman said:

Det finns med all sannolikhet inte varvskapacitet på SKAB att bygga mer än enstaka ubåtar en eller två åt gången..

 

/Per 

 - Det där stämmer, men viss avlastning kommer ske i.om. "förvärvet" av Varvsudden i Landskrona, som kan och är tänkt att facilitera framdriften vad gäller ubåtsproduktionen. Förhoppningsvis ger det ökat utrymme för andra lika viktiga pågående projekt på SK.

[Perman]

En reservofficer har skrivit en intressant artikel på Kungl.  Vetenskapsakademien's hemsida med titeln "Nytt ytstridsfartyg - här och nu". Tydligen så tror han att de nya ytstridsfartygen kommer att beställas från Storbritannien och utrustas i Karlskrona. Det borde betyda nån variant av Arrowhead 140 / Type 31. Jag delar det mesta av vad han skriver, men inte hans åsikt att vi borde köpa begagnade LCS fartyg av Freedom-klass från USA. Även om de verkar vara ett av de ytterligt få möjligheter att köpa begagnat som finns just nu. Han har även fel om att Norge förlorade en av sina fyra fregatter vid olyckan med KNM Helge Ingstad. De förlorade en av sina fem fregatter, men det är säkert bara ett enkelt tanke- eller skrivfel. Han nämner inget heller om hur Marinen ska lösa bemanningsfrågan om vi skulle köpa Freedom fartyg. Dessa har en basbesättning på 50 personer och en "mission crew" på totalt 65 personer. Visby har som jämförelse en besättning på 43 personer. I så fall skulle vi tvingas lägga upp alla fyra äldre ytstridsfartyg om det ens räcker.

 

Quote

Marinen har ännu inte beställt sina önskade fyra nya korvetter. 2020 ansåg dåvarande regering att det inte fanns ekonomi men i januari 2021 lyckades SAAB få en order på en s k produkt-definitionsfas.  De öppna källorna som skall tas med en nypa salt är att 4 skrov skall beställas i Storbritannien och på egen köl segla till Karlskrona där SAAB skall utrusta dessa. 

 

Nytt ytstridsfartyg – här och nu

(kkrva.se)

 

/Per

Edited February 8, 2024 by Perman

[Slenke]

25 minutes ago, Perman said:

En reservofficer har skrivit en intressant artikel på Kungl.  Vetenskapsakademien's hemsida med titeln "Nytt ytstridsfartyg - här och nu". Tydligen så tror han att de nya ytstridsfartygen kommer att beställas från Storbritannien och utrustas i Karlskrona. Det borde betyda nån variant av Arrowhead 140 / Type 31. Jag delar det mesta av vad han skriver, men inte hans åsikt att vi borde köpa begagnade LCS fartyg av Freedom-klass från USA. Även om de verkar vara ett av de ytterligt få möjligheter att köpa begagnat som finns just nu. Han har även fel om att Norge förlorade en av sina fyra fregatter vid olyckan med KNM Helge Ingstad. De förlorade en av sina fem fregatter, men det är säkert bara ett enkelt tanke- eller skrivfel. Han nämner inget heller om hur Marinen ska lösa bemanningsfrågan om vi skulle köpa Freedom fartyg. Dessa har en basbesättning på 50 personer och en "mission crew" på totalt 65 personer. Visby har som jämförelse en besättning på 43 personer. I så fall skulle vi tvingas lägga upp alla fyra äldre ytstridsfartyg om det ens räcker.

 

 

Nytt ytstridsfartyg – här och nu

(kkrva.se)

 

/Per

Låter inte som vad pärmtroll insinuerat här.

 

Dessutom, ta en mer eller mindre färdig produkt som ska byggas i en hyggligt stor serie och sen stympa den låter så urbota korkat att jag har svårt att tro på det.

[ATK1797]

Det kan också vara BMT Venator 110, BAE Leander klassen som av ses båda är runt 117m långa och marknads förs internationellt. BMT Venator finns i en SAAB version redan. Babcock har en mindre modell som heter AH120 också.

[Peo]

Om han hänvisar till "öppna källor" så skulle jag vilja se dem först innan jag tror på det för en sekund.

För mig låter det mer som öppet fabulerande.

 

[Svein]

8 minutes ago, Peo said:

Om han hänvisar till "öppna källor" så skulle jag vilja se dem först innan jag tror på det för en sekund.

För mig låter det mer som öppet fabulerande.

 

https://www.saab.com/sv/newsroom/press-releases/2023/saab-har-undertecknat-overenskommelse-med-brittiska-babcock

 

Verkar ju rimligt efter som att SAAB och brittiska Babcock verkar vilja utveckla en ca 100m lång korvett tillsammans.

[ATK1797]

Vi får snart se om han har rätt eller inte. För om LUL skall vara klart till 2030 så behöver beställningen av fartygen ske i år. Vilket borde betyda att det ska vara klart inom några månader med varv mm.

[Chessyman]

Med största sannolikhet byggs skrovet i utlandet och utrustande samt ev överbyggnad görs av saab, samma som skedde med HMS Artemis. Saab har inte  illräckligt med kapacitet för att hinna med att bygga alla Luleå samtidigt som det sker uppgraderingar av VIsby,  byggande av Blekinge (+ ev Nederlänska skrov) och utrustande av två polska faryg. Marinen har tidigare sagt att signaturen från Luleå inte ska vara sämre än Visby. Troligtvis blir det ett skrov i mettall så då är ju frågan om det blir en Komposit eller stål överbyggnad. 

[Peo]

11 hours ago, Svein said:

https://www.saab.com/sv/newsroom/press-releases/2023/saab-har-undertecknat-overenskommelse-med-brittiska-babcock

 

Verkar ju rimligt efter som att SAAB och brittiska Babcock verkar vilja utveckla en ca 100m lång korvett tillsammans.

Att gå från det där till fartyget kommer byggas i Storbritannien är ett oerhört långt steg.

Vad vi vet är att saab utvecklar ett fartyg åt försvarsmakten och att skroven kommer byggas utomlands. Det betyder inte att fartyget kommer kunna segla för egen maskin till Karlskrona. 
Men framförallt, sannolikt kan vi få bygget till halva priset i polen eller Rumänien om där finns ledig varvskapacitet vilket jag inte ens tror finns i Storbritannien.

 

Det finns inga öppna källor som säger att vi ska köpa fartygen i Storbritannien helt enkelt. Försvarsindustrin tecknar så många avtal med varandra som egentligen aldrig leder någonstans så ta sånt med nypor salt.

[madman]

On 2/7/2024 at 3:32 PM, Smalandsman said:

Tyngst vägande framgångsfaktor till krigsavhållande nivå för Sverige just nu ligger i samverkan med grannländerna och Nato. Om framtidens krigsföring ställer om från konventionella vapenslag till cyber/informationsinfiltration så behövs ett enat skalskydd som köper tid medan vi utvecklar de förmågorna.

Och det innebär att vi upprustar 2030-2040. Det är jag inte nöjd med i varje fall. 

 

Nu finns det en artikel i svenska krigakademin. Författaren delar Tombolas uppfattning att vi ska köpa Fredoom klassen.

 

Någon förbättring behövs 2025-2030.

[Peo]

1 hour ago, madman said:

Och det innebär att vi upprustar 2030-2040. Det är jag inte nöjd med i varje fall. 

 

Nu finns det en artikel i svenska krigakademin. Författaren delar Tombolas uppfattning att vi ska köpa Fredoom klassen.

 

Någon förbättring behövs 2025-2030.

Författaren är reservofficer i amfibiekåren och verkar inte riktigt vara på det klara med att lcs saknar de förmågor som efterfrågas.

De är förstorade Visby med dubbla bemanningen och avsaknad av ubåtsjakt samt samma förmåga mot lufthot.

De är ett uselt val som inte ökar förmågan på kort eller lång sikt.

[Smalandsman]

1 hour ago, madman said:

Och det innebär att vi upprustar 2030-2040. Det är jag inte nöjd med i varje fall. 

Någon förbättring behövs 2025-2030.

 - Vi upprustar kontinuerligt genom modifieringar av befintlig flotta. Dessutom ligger inte all planeringshorisont mot 2030.

[Perman]

Ja det stämmer att vi renoverar och upprustar befintlig flotta genom modifieringar hela tiden, men problemet är att när väl budgeten är satt så finns ingenting som kan rubba den. Om vi tar t ex HTM av Gävle så tror jag budgeten var på 2,5 miljarder. Innan budgeten sattes så tog man fram en kravspec som sen budgeten baserades på. I det här fallet så kravställde man inte en vapenstation av okända orsaker (drönarkriget i Ukraina hade ju inte börjat då) och när sen budgeten var fastlagd så var det försent att införa någon sådan även om man hade velat.

 

Att det ändå går att göra t o m större ändringar under arbetets gång om bara viljan finns visar renoveringen eller livstidsförlängeningen av de sex spaningsbåtarna (f d bevakningsbåtarna). Till en början trodde man att man skulle slippa byta maskineri, men under arbetet så kom man fram till att det inte skulle funka så bra med tanke på allt krypköra som görs med en spaningsbåt och man tvingades byta ut det gamla maskineriet mot ett nytt men mindre och klenare maskineri. Skulle vara intressant att få veta hur man löste det med budgeten eftersom motorbyte som sagt inte var planerat från början.

 

Jag skulle hellre vilja se ett flexiblare system där man under projektering och byggndstiden kan göra mindre ändringar och tillägg, utan att för den skulle överskrida budgeten. Med andra ord en större reserv i budgeten för oförutsedda händelser och för ev. ändringar och tillägg som man upptäcker under gång så att säga och som man skulle vilja göra. Mindre byråkrati och mer flexibilitet med andra ord. Gärna även lite förutseende och innovation med finska marinen som ett bra föredöme, även om dom långt ifrån är bäst på allting. Jag tror inte att dom har samma stela budgetsystem. Hur annars kommer man på att man kan låna ett befintligt äldre torpedsystem från svenska marinen under tiden som man väntar på det nya?

 

/Per

Edited February 9, 2024 by Perman

[Adeptus Bellum]

1 hour ago, Perman said:

Jag skulle hellre vilja se ett flexiblare system där man under projektering och byggndstiden kan göra mindre ändringar och tillägg, utan att för den skulle överskrida budgeten. Med andra ord en större reserv i budgeten för oförutsedda händelser och för ev. ändringar och tillägg som man upptäcker under gång så att säga och som man skulle vilja göra. Mindre byråkrati och mer flexibilitet med andra ord. Gärna även lite förutseende och innovation med finska marinen som ett bra föredöme, även om dom långt ifrån är bäst på allting. Jag tror inte att dom har samma stela budgetsystem. Hur annars kommer man på att man kan låna ett befintligt äldre torpedsystem från svenska marinen under tiden som man väntar på det nya?

 

 

 

/Per

Tyvärr, men då måste vi göra om hur politikerna styr Försvarsmakten från grunden.

 

Försvarsmakten har inget sparkonto i vilket myndigheten kan lägga undan pengar. Är budgeten 2,5 miljarder så är det 2,5 miljarder som kommer att brännas upp eller brinna inne. Pengar som finns över i FM:s budget efter det "bokföringsmässiga årsskiftet" går tillbaka till statskassan.

 

Det är därför FM inte kan lägga till anpassningsmarginaler. Pengar som inte har använts i projekt/byggen/verksamhet är även det pengar som slösats bort från annan verksamhet. Eventuella överskott eller marginaler i projektet kommer försvarsindustrin ändå att försöka lägga beslag på då deras främsta plikt är mot aktieägarna.

 

Så, var så god, dra igång några demonstrationståg på gator och torg och gör detta till en fråga som politiker inte kan blunda för. 

 

@Smalandsman

Nu sitter jag på ledig tid och frihandsskriver, så jag har inte källorna framme och utbildningsmaterial tillgängligt, men jo, allt som görs just nu som får kosta pengar skall bära mot beslutade RamVillkor för Typförband (RVT) 2030. Det övriga är studier och förhoppningar som inte ännu är finansierat eller som det så fint heter "i ekonomisk balans".

 

 

Med sannolikheten att en ekonom som är mera intresserad eller att @Pärmtroll fyller i mina väldigt breda penseldrag: det här är hur jag förstått FM:s situation och dess styrning. 

 

Edited February 9, 2024 by Adeptus Bellum

[Slenke]

Ja budgetstyrningen av FM är unik bland svenska myndigheter. Ta Trafikverket som exempel.. ”våran tunnel kostade visst 20 miljarder mer än vi tänkt, kan vi få mer pengar? Javisst, här, varsågod!”

[Smalandsman]

I flera upphandlingar som försvarsindustrin vilar på, är inte det största problemet att skaka fram pengar till uppgraderade potenta förmågor/system, utan det faktum att produktionskapaciteten är begränsad. Något man inte alls förbisett men inte hunnit ikapp fullt ut.

Edited February 9, 2024 by Smalandsman

[Perman]

1 hour ago, Smalandsman said:

I flera upphandlingar som försvarsindustrin vilar på, är inte det största problemet att skaka fram pengar till uppgraderade potenta förmågor/system, utan det faktum att produktionskapaciteten är begränsad. Något man inte alls förbisett men inte hunnit ikapp fullt ut.

 

Ja det blir nog en utmaning för SKAB när man lägger upp första Visby korvetten för HTM. Detta eftersom ubåten Halland troligen redan ligger där för HTM plus bygget som pågår av Blekinge-klassen. Dessutom så måste man troligen delvis överlappa arbetet med korvetterna för att få ekonomi och följsamhet i arbetet, så att två korvetter tidvis kommer att vara upplagda. Sen har vi även livstidsförlängningen av Koster-klassen, men jag har inte exakt koll på när den ska börja. Allt detta då utöver den vanliga översynen och reparationen av fartyg som ständigt pågår.

 

/Per

Edited February 9, 2024 by Perman

[madman]

50 minutes ago, Perman said:

 

Ja det blir nog en utmaning för SKAB när man lägger upp första Visby korvetten för HTM. Detta eftersom ubåten Halland troligen redan ligger där för HTM plus bygget som pågår av Blekinge-klassen. Dessutom så måste man troligen delvis överlappa arbetet med korvetterna för att få ekonomi och följsamhet i arbetet, så att två korvetter tidvis kommer att vara upplagda. Sen har vi även livstidsförlängningen av Koster-klassen, men jag har inte exakt koll på när den ska börja. Allt detta då utöver den vanliga översynen och reparationen av fartyg som ständigt pågår.

 

/Per

Du belyser kommande problem bra.

 

Sedan kan man fråga sig om inte bevsiningsbåt/bojbåt verkligen var det behovet vi hade. Men det är ett annat kapitel.

 

Så köp åtminstone några pateullbåtar etc. För de 700 mkr som nu försvaret får själva väja utan inblandning från regeringen.

[Smalandsman]

1 hour ago, Perman said:

 

Ja det blir nog en utmaning för SKAB när man lägger upp första Visby korvetten för HTM. Detta eftersom ubåten Halland troligen redan ligger där för HTM plus bygget som pågår av Blekinge-klassen. Dessutom så måste man troligen delvis överlappa arbetet med korvetterna för att få ekonomi och följsamhet i arbetet, så att två korvetter tidvis kommer att vara upplagda. Sen har vi även livstidsförlängningen av Koster-klassen, men jag har inte exakt koll på när den ska börja. Allt detta då utöver den vanliga översynen och reparationen av fartyg som ständigt pågår.

 

/Per

 - Fartygs dagsaktuella positioner lämnar jag därhän  : )

 

Vad gäller LTF Koster så påverkar den inte logistiken för andra UH/AH/HTM/LTF:er.

[ATK1797]

Vi kommer att ha väldigt få Ytstridsfartyg i tjänst från 2025-2030. Så någonting behöver köpas in för att täppa till bristen på fartyg under den perioden. @Peo LCS klasserna  har i Suw utförande 2x30mm Mk44 Akan, 21 RIM116 RAM LV eller 11 i Sea RAM. Kan utrustas med TASS Sonar och MH60R Helikopter för ubåtsjakt men i sak så har du nog rätt att det är tveksamt att hyra eller köpa någon av dom 

 

[madman]

5 hours ago, Smalandsman said:

 - Vi upprustar kontinuerligt genom modifieringar av befintlig flotta. Dessutom ligger inte all planeringshorisont mot 2030.

Nu syftar jag inte på 8 st grkbåtar som författaren nämner till 2028-2029.

 

Utan vi behöver minst patrullbåtar för,att avlasta våra korvetter. För bevakningsbåt räcker inte som patrullbåt. Så att vi kan  göra light korvett av sthlm istället.

 

Det är väl det minsta vi bör göra. Eftersom större begagnade fartyg inte är aktuellt.

[Perman]

42 minutes ago, ATK1797 said:

Vi kommer att ha väldigt få Ytstridsfartyg i tjänst från 2025-2030. Så någonting behöver köpas in för att täppa till bristen på fartyg under den perioden.

 

Jo det stämmer, men jämfört med perioden 2006-2012 när vi officiellt bara hade fyra små korvetter i tjänst så är vi ändå i ett bättre läge idag om än långt ifrån bra. Allting är relativt. 

 

Tyvärr så sätter nog bemanningsproblematiken stopp för ev. inköp även om de vore tekniskt och ekonomiskt möjliga. Tror vi redan har gått igenom att besättningarna på de korvetter som läggs upp inte kommer att få ledigt eller sitta och rulla tummarna.

 

/Per

Edited February 9, 2024 by Perman

[Peo]

30 minutes ago, ATK1797 said:

Vi kommer att ha väldigt få Ytstridsfartyg i tjänst från 2025-2030. Så någonting behöver köpas in för att täppa till bristen på fartyg under den perioden. @Peo LCS klasserna  har i Suw utförande 2x30mm Mk44 Akan, 21 RIM116 RAM LV eller 11 i Sea RAM. Kan utrustas med TASS Sonar och MH60R Helikopter för ubåtsjakt men i sak så har du nog rätt att det är tveksamt att hyra eller köpa någon av dom 

 

Om jag förstått saken rätt så har man i princip inte fått asw versionen att fungera alls. RAM systemet är ju förvisso robotar men med ytterst begränsad förmåga trots allt. Krasst är de ju inte ens lämpade för patrullera mot houthier, än mindre Ryssland.

Hypotetiskt går det ju förstås att bygga om totalt men tveksamt ur kostnadsperspektiv.

[Perman]

1 hour ago, Peo said:

Om jag förstått saken rätt så har man i princip inte fått asw versionen att fungera alls. RAM systemet är ju förvisso robotar men med ytterst begränsad förmåga trots allt. Krasst är de ju inte ens lämpade för patrullera mot houthier, än mindre Ryssland.

Hypotetiskt går det ju förstås att bygga om totalt men tveksamt ur kostnadsperspektiv.

 

Mk 44 pjäserna ska inte vara några under av pålitlighet tydligen, och kan så vitt jag vet endast användas mot ytmål. RAM är ett bra kortdistans robotsystem men skyddar endast det egna fartyget mot inkommande robotar och drönare. Kan inte användas mot "crossing tagets" eller skydda andra fartyg. För sin storlek har LCS inte särskilt imponerande luftvärnsförmåga.

 

T ex så hade man troligen kunnat få plats med två RAM lavettage akterut för att öka förmågan mot multipla robotattacker, men som vanligt så bedrog snålheten visheten. Bl a så hade de tyska fregatterna typ 122 ett sådant dubbelmontage av RAM.

 

(photo: seaforces.org)

 

(photo: seaforces.org)

 

/Per

Edited February 9, 2024 by Perman

[ATK1797]

Vill man investera i endera Freedom och Independence klassen så går det säkert att få till dom hyffsat bra men är det värt det? Skulle tro att Independence klassen skulle gå att få till en bra patrullfartyg av om man försåg den med VDS och Captas 2 TASS torpedtuber 1-2 MH60R helikoptrar ersatte Bae MK44 Akan med Msi  DS30 Akan. 4x3 ExLs VLS med CAMM. Men jag tror att det blir bättre att beställa 2-3 nya Patrullfartyg/båtar i stället

[madman]

12 hours ago, Chessyman said:

Med största sannolikhet byggs skrovet i utlandet och utrustande samt ev överbyggnad görs av saab, samma som skedde med HMS Artemis. Saab har inte  illräckligt med kapacitet för att hinna med att bygga alla Luleå samtidigt som det sker uppgraderingar av VIsby,  byggande av Blekinge (+ ev Nederlänska skrov) och utrustande av två polska faryg. Marinen har tidigare sagt att signaturen från Luleå inte ska vara sämre än Visby. Troligtvis blir det ett skrov i mettall så då är ju frågan om det blir en Komposit eller stål överbyggnad. 

Nja, stålskrov har man väl sagt. Som då innebär en något sämre stealth förmåga mot Visby. Annars faller det på sin egen orimlighet.

 

Vill minnas att artikelförfattaren från kungliga krigsakademin även nämnde Stor Britannien som tänkbar för byggande av skrovet. Visst kan de bygga. Men sedan återstår pris och när kan det levereras för aktuella kontrakt.