Flottans framtid?

[Slenke]

13 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Ja, LUL nuvarande storlek innebär att det är tekniskt möjligt att utrusta dem med fyra Sylver/mk41 om man vill.

 

 

Projekteringen av fartygen pågår mycket riktigt fortfarande och saker och ting kan ännu komma att förändras, men nuvarande design är runt 115m LOA.

De verkar ha växt lite till med andra ord, sannolikheten är väl att de kommer växa lite till?

 

Min magkänsla, du får gärna rätta mig om jag har fel, är att man långsamt inser att att det är svårt att klämma in allt man önskar på en förhållandevis liten plattform samt att Nato- och omvärldsläge kräver lite andra förmågor.

 

Bortsett pengar, finns det någon annan begränsande faktor på hur stora fartygen kan bli?

[ATK1797]

Så Luleå klassen blir nästan lika stor som Finska Pohjanmaa klassen!

 

[Pärmtroll]

2 hours ago, Slenke said:

De verkar ha växt lite till med andra ord, sannolikheten är väl att de kommer växa lite till?

 

Att konstruktionen växer under designprocessen är fullt normalt. Man börjar arbetet med en grov uppskattning som sedan gradvis anpassas och förfinas allt eftersom krav och behov klarnar. Och fram till att designen är låst (s.k. design freeze) så kan de rimligtvis fortfarande bli både större och mindre.

 

2 hours ago, Slenke said:

Min magkänsla, du får gärna rätta mig om jag har fel, är att man långsamt inser att att det är svårt att klämma in allt man önskar på en förhållandevis liten plattform samt att Nato- och omvärldsläge kräver lite andra förmågor.

 

Kanske till del. Men främst är det ett resultat av att den exakta kravbilden blir tydligare i kombination med att designen blir gradvis mer detaljerad och man därmed får en bättre förståelse för hur mycket plats som krävs för de olika förmågorna och delsystemen.

 

2 hours ago, Slenke said:

Bortsett pengar, finns det någon annan begränsande faktor på hur stora fartygen kan bli?

 

Nej, inte vad jag kan komma på. Men jag tvivlar på att de blir så mycket större än vad de redan är.

 

33 minutes ago, ATK1797 said:

Så Luleå klassen blir nästan lika stor som Finska Pohjanmaa klassen!

 

Ja, nått åt det hållet!

Edited February 2, 2024 by Pärmtroll

[madman]

16 hours ago, Pärmtroll said:

 

Att konstruktionen växer under designprocessen är fullt normalt. Man börjar arbetet med en grov uppskattning som sedan gradvis anpassas och förfinas allt eftersom krav och behov klarnar. Och fram till att designen är låst (s.k. design freeze) så kan de rimligtvis fortfarande bli både större och mindre.

 

 

Kanske till del. Men främst är det ett resultat av att den exakta kravbilden blir tydligare i kombination med att designen blir gradvis mer detaljerad och man därmed får en bättre förståelse för hur mycket plats som krävs för de olika förmågorna och delsystemen.

 

 

Nej, inte vad jag kan komma på. Men jag tvivlar på att de blir så mycket större än vad de redan är.

 

 

Ja, nått åt det hållet!

Och vad har denna utredning kostat. Det hade ju räckt att ni frågade en del av oss på detta forum.

 

Så hade ni fått veta att det inte är lämpligt med fartyg under 110 m. Det har ju redan andra länder konstaterat. För de förmågor som vi eftersträvar. Så det hade räckt att lyfta blicken utanför våra gränser. Som Finland bl.a. som skulle skaffa "bestyckade isbrytare" på 117 m. Om de nu ska ha den förmåga som efterfrågas. Nu  ska ju även SAAB/Kockums uppfinna denna lösning också.

 

Så förläng dem till minst 120 m och börja bygga nu. Då många lösningar tangerar 115-120 m. Så kanske vi får någon av dem innan 2030. Sedan skulle vi kunna fundera på om de två senare ska bli något längre för framtida möjligheter till ännu mer förmågor.

 

Samt en bra lösning för Carlskrona med ett fartyg för multiförmågor. Lösningen med Trossö etc. kan väl bli de mindre logistik båtarna. Om nu Nato inte föreslår något annat. 

Edited February 3, 2024 by madman

[Slenke]

1 hour ago, madman said:

Och vad har denna utredning kostat. Det hade ju räckt att ni frågade en del av oss på detta forum.

 

Så hade ni fått veta att det inte är lämpligt med fartyg under 110 m. Det har ju redan andra länder konstaterat. För de förmågor som vi eftersträvar. Så det hade räckt att lyfta blicken utanför våra gränser. Som Finland bl.a. som skulle skaffa "bestyckade isbrytare" på 117 m. Om de nu ska ha den förmåga som efterfrågas. Nu  ska ju även SAAB/Kockums uppfinna denna lösning också.

 

Så förläng dem till minst 120 m och börja bygga nu. Då många lösningar tangerar 115-120 m. Så kanske vi får någon av dem innan 2030. Sedan skulle vi kunna fundera på om de två senare ska bli något längre för framtida möjligheter till ännu mer förmågor.

 

Samt en bra lösning för Carlskrona med ett fartyg för multiförmågor. Lösningen med Trossö etc. kan väl bli de mindre logistik båtarna. Om nu Nato inte föreslår något annat. 

Fast det är ju lite klassiskt svenskt, vi litar inte på andra länders forskning, erfarenheter och insikter utan vi vet bäst själva. Därför gör vi om andras misstag och ignorerar det faktum att om de flesta gör på ett sätt så är det sannolikt det rätta då de redan har gjort utredningarna och forskningen.

 

Något raljant och sammanfattat men ja det ser ofta ut så i Sverige generellt, inte bara i det militära. Stridsvästarna som smälte om man satt nära en eld är väl ett sånt exempel? Kaliber 7.62 på bredd i skyttet?

Edited February 3, 2024 by Slenke

[madman]

38 minutes ago, Slenke said:

Fast det är ju lite klassiskt svenskt, vi litar inte på andra länders forskning, erfarenheter och insikter utan vi vet bäst själva. Därför gör vi om andras misstag och ignorerar det faktum att om de flesta gör på ett sätt så är det sannolikt det rätta då de redan har gjort utredningarna och forskningen.

 

Något raljant och sammanfattat men ja det ser ofta ut så i Sverige generellt, inte bara i det militära. Stridsvästarna som smälte om man satt nära en eld är väl ett sånt exempel? Kaliber 7.62 på bredd i skyttet?

Det är just på detta som jag och många med mig tycker att vi kastar bort pengarna i sjön. Vi har ju redan kastat bort miljoner för att komma i insikt att vi behöver ett snarlikt fartyg som många andra redan har konstaterat. Och tyvärr är det så med mycket. Och är det inte bäst i världen. Så är det bäst för våra Svenska förhållanden. Speciellt som dessa avancerade lösningar kostar onödigt mycket. Vilket gör att vi får mindre av dessa avancerade system.  

 

Angående nya vapen så har de äntligen kommit till insikt att även vi behöver ett vapen i 5.56 och typ 14 tums pipa. Som även andra länder har insett för flera år sedan. De kunde väl ha tittat på sin egen utredning med Ak5A till Ak5C. Det finns fördelar med AK26 också. Men inte i den mängd som man avser.

Edited February 3, 2024 by madman

[Pärmtroll]

3 hours ago, madman said:

Och vad har denna utredning kostat.

 

Det handlar inte om någon utredning, det är en helt vanlig designprocess som precis alla varv i precis alla civiliserade länder gör när de tar fram ett nytt fartyg.

Kontraktet med SKAB för PDF av HTM VBY och YSF2030 är på totalt 190 miljoner enligt FMV.

 

3 hours ago, madman said:

Det hade ju räckt att ni frågade en del av oss på detta forum.

 

Gode gud vilket mardrömsscenario...

 

3 hours ago, madman said:

Så hade ni fått veta att det inte är lämpligt med fartyg under 110 m. Det har ju redan andra länder konstaterat. För de förmågor som vi eftersträvar. Så det hade räckt att lyfta blicken utanför våra gränser.

 

Som jag har förklarat oräkneliga gånger redan så är det svenska försvarsmaktens förmågekrav i kombination med tillgänglig budget som styr hur stora LUL kommer bli, inte hur stora andra länder bygger sina fartyg. Olika länder prioriterar olika saker utefter deras specifika förutsättningar vilket resulterar i olika tekniska lösningar och fysiska dimensioner på plattformen.

LUL kommer bli så stora som de behöver vara för att uppfylla alla FMs krav inom den givna ekonomiska ramen, och om dessa uppfylls i ett skrov på t.ex. 115m så finns det ingen anledning att bygga fartygen större än så. 

 

3 hours ago, madman said:

Som Finland bl.a. som skulle skaffa "bestyckade isbrytare" på 117 m. Om de nu ska ha den förmåga som efterfrågas. Nu  ska ju även SAAB/Kockums uppfinna denna lösning också.

 

Utvecklingen av Pohjanmaaklassen följde precis samma process som utveckling av LUL har gjort. Den ursprungliga designen av Pohjanmaa från 2015 var runt 90 m LOA med ett deplacement på ca 1500 ton, och detta växte sedan successivt under utvecklingens gång allteftersom kravbild och systemval klarnade och fastställdes.

Vad gäller isklassen så designas Pohjanmaaklassen för den näst högsta isklassen enligt de finsk-svenska isklassbeteckningarna (isklass 1A) vilket har betydande påverkan på fartygets dimensioner och utformning. Detta omfattar både skrovets form, djupgående och tonnage, den installerade maskineffekten, propellrar och roders utformning och infästning, samt skrovplåtens tjocklek och hur tätt det är mellan spant och tvärskeppsskott. Dessa tekniska kompromisser påverkar i sin tur både fartygens sjöegenskaper, fartprestanda och manöverförmåga, och det gör dem också dyrare att bygga.

Eftersom svenska marinen i huvudsak uppträder i områden som ytterst sällan drabbas av svår is så har vi inte samma behov av isklass på LUL och fartygen kan därför konstrueras för en lägre isklass (1C) som har mindre påverkan på konstruktionen och kostar mindre att bygga, och istället lägga pengarna på andra saker.

Edited February 3, 2024 by Pärmtroll

[madman]

9 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Det handlar inte om någon utredning, det är en helt vanlig designprocess som precis alla varv i precis alla civiliserade länder gör när de tar fram ett nytt fartyg.

Kontraktet med SKAB för PDF av HTM VBY och YSF2030 är på totalt 190 miljoner enligt FMV.

 

 

Gode gud vilket mardrömsscenario...

 

 

Som jag har förklarat oräkneliga gånger redan så är det svenska försvarsmaktens förmågekrav i kombination med tillgänglig budget som styr hur stora LUL kommer bli, inte hur stora andra länder bygger sina fartyg. Olika länder prioriterar olika saker utefter deras specifika förutsättningar vilket resulterar i olika tekniska lösningar och fysiska dimensioner på plattformen.

LUL kommer bli så stora som de behöver vara för att uppfylla alla FMs krav inom den givna ekonomiska ramen, och om dessa uppfylls i ett skrov på t.ex. 115m så finns det ingen anledning att bygga fartygen större än så. 

 

 

Utvecklingen av Pohjanmaaklassen följde precis samma process som utveckling av LUL har gjort. Den ursprungliga designen av Pohjanmaa från 2015 var runt 90 m LOA med ett deplacement på ca 1500 ton, och detta växte sedan successivt under utvecklingens gång allteftersom kravbild och systemval klarnade och fastställdes.

Vad gäller isklassen så designas Pohjanmaaklassen för den näst högsta isklassen enligt de finsk-svenska isklassbeteckningarna (isklass 1A) vilket har betydande påverkan på fartygets dimensioner och utformning. Detta omfattar både skrovets form, djupgående och tonnage, den installerade maskineffekten, propellrar och roders utformning och infästning, samt skrovplåtens tjocklek och hur tätt det är mellan spant och tvärskeppsskott. Dessa tekniska kompromisser påverkar i sin tur både fartygens sjöegenskaper, fartprestanda och manöverförmåga, och det gör dem också dyrare att bygga.

Eftersom svenska marinen i huvudsak uppträder i områden som ytterst sällan drabbas av svår is så har vi inte samma behov av isklass på LUL och fartygen kan därför konstrueras för en lägre isklass (1C) som har mindre påverkan på konstruktionen och kostar mindre att bygga, och istället lägga pengarna på andra saker.

Första påstående var ett skämt. Det var därför gubben var med. Det är väl ganska klart att önskemål och behov varierar. Men tror faktiskt önskemålen om just SAAB påverkar i både fartyg och tillbehör.

 

Men vad har det kostat med allt arbete med Visby NG/G2.

 

Det är väl ganska klart att vi inte har behov av stridsfartyg som isbrytare. I sådan fall kan vi ju be Finland att svänga förbi. Visby har ju också testats för sin isförmåga.

Edited February 3, 2024 by madman

[Perman]

1 hour ago, Pärmtroll said:

Vad gäller isklassen så designas Pohjanmaaklassen för den näst högsta isklassen enligt de finsk-svenska isklassbeteckningarna (isklass 1A) vilket har betydande påverkan på fartygets dimensioner och utformning. Detta omfattar både skrovets form, djupgående och tonnage, den installerade maskineffekten, propellrar och roders utformning och infästning, samt skrovplåtens tjocklek och hur tätt det är mellan spant och tvärskeppsskott. Dessa tekniska kompromisser påverkar i sin tur både fartygens sjöegenskaper, fartprestanda och manöverförmåga, och det gör dem också dyrare att bygga.

Eftersom svenska marinen i huvudsak uppträder i områden som ytterst sällan drabbas av svår is så har vi inte samma behov av isklass på LUL och fartygen kan därför konstrueras för en lägre isklass (1C) som har mindre påverkan på konstruktionen och kostar mindre att bygga, och istället lägga pengarna på andra saker.

 

Intressant, men man undrar ju lite vad Marinen ska bryta is med i framtiden (förutom med de nya bogserbåtarna). Idag bryter man ju lättare is med bl a HMS Trossö, men om trängfartygen ska bli avsevärt mindre och ytstridsfartygen få en lägre isklass så finns väl bara bogserbåtarna att ta till i framtiden och de är ju varken stora eller många till antalet och har många andra uppgifter också. Nu är jag helt införstådd med att detta knappast kan vara en av Marinens huvuduppgifter, men ändå en uppgift som förmodligen behöver göras emellanåt vid hårda vintrar.

 

/Per

Edited February 3, 2024 by Perman

[Peo]

1 hour ago, Perman said:

 

Intressant, men man undrar ju lite vad Marinen ska bryta is med i framtiden (förutom med de nya bogserbåtarna). Idag bryter man ju lättare is med bl a HMS Trossö, men om trängfartygen ska bli avsevärt mindre och ytstridsfartygen få en lägre isklass så finns väl bara bogserbåtarna att ta till i framtiden och de är ju varken stora eller många till antalet och har många andra uppgifter också. Nu är jag helt införstådd med att detta knappast kan vara en av Marinens huvuduppgifter, men ändå en uppgift som förmodligen behöver göras emellanåt vid hårda vintrar.

 

/Per

Frågan är väl var marinen ska bryta så mycket is? Kan ju hoppas det går att hyra in civila fartyg för ändamålet vid de tillfällena.

[ATK1797]

Bra att Luleå får isklass 1C. Vad har Visby klassen för Isklass? 

[Perman]

46 minutes ago, Peo said:

Frågan är väl var marinen ska bryta så mycket is? Kan ju hoppas det går att hyra in civila fartyg för ändamålet vid de tillfällena.

 

Jo naturligtvis finns denna möjlighet, men jag tycker man ofta får uppfattningen att FM föredrar att lösa ett behov själva om det är möjligt. Ta t ex bambu buckets till HKP 16 som vad jag förstår inköptes på FM.s eget initiativ utan MSB:s inblandning och som sedan visat sig vara väldigt värdefulla i brandbekämpningen. 

 

/Per

 

 

Edited February 3, 2024 by Perman

[Peo]

31 minutes ago, Perman said:

 

Jo naturligtvis finns denna möjlighet, men jag tycker man ofta får uppfattningen att FM föredrar att lösa ett behov själva om det är möjligt. Ta t ex bambu buckets till HKP 16 som vad jag förstår inköptes på FM.s eget initiativ utan MSB:s inblandning och som sedan visat sig vara väldigt värdefulla i brandbekämpningen. 

 

/Per

 

 

Visst, men just isbrytning kräver ganska rejäla speciella saker om man inte bara tänker sig bryta runt lite i hamnen (vilket jag ändå inte tycker ett stridsfartyg bör göra) Farleder bryts ju av sjöfartsverket och är det sånt isläge i Östersjön så får man nog leva med det.

[Perman]

27 minutes ago, Peo said:

Visst, men just isbrytning kräver ganska rejäla speciella saker om man inte bara tänker sig bryta runt lite i hamnen (vilket jag ändå inte tycker ett stridsfartyg bör göra) Farleder bryts ju av sjöfartsverket och är det sånt isläge i Östersjön så får man nog leva med det.

 

Nu har jag aldrig tänkt att man skulle bryta is med ytstridsfartygen, utan med de trängfartyg som ev. klarar av lite enklare isbrytning. Dock så skedde ju en tragisk drunkningsolycka för några år sedan som kanske gjort att FM tänker både en och två gånger innan man bryter is i egen regi. 

 

/Per

Edited February 3, 2024 by Perman

[Pärmtroll]

4 hours ago, madman said:

Det är väl ganska klart att önskemål och behov varierar.

 

Bra, då kan vi alltså släppa den felaktiga föreställningen att LUL måste ha en viss LOA eftersom ett annat lands fartyg har det. Fartygen kommer bli så stora som de behöver vara baserat på kraven i SMS2.

 

4 hours ago, madman said:

Men tror faktiskt önskemålen om just SAAB påverkar i både fartyg och tillbehör.

 

Det finns inga önskemål om specifikt SAAB. Det finns däremot ett krav att upprätthålla en nationell försvarsindustriel varvsförmåga i syfte att säkerställa att vi kan underhålla, reparera, uppdatera och nyproducera örlogsfartyg inom riket, och SAAB råkar äga det enda kvarvarande varv i Sverige med just denna förmåga.

Men som jag förklarat flera gånger redan så betyder det inte på något sätt att SAAB har fria händer i designarbetet, eller på något sätt kan smyga in sina egna produkter i fartygen. SAAB designar och konstruerar fartygen utefter FMs krav och under överinseende av FMV och Marinen, fartygen kommer sedan byggas på ett varv utomlands.

Vissa delsystem i fartygen kommer garanterat levereras av SAAB, men många kommer också garanterat inte leveras av SAAB. Och inte i något fall är det upp till SAAB själva att besluta utan det gör FMV (och i förlängningen FM).

 

4 hours ago, madman said:

Men vad har det kostat med allt arbete med Visby NG/G2.

 

Det är samma avtal. Det som började som VBY G2 blev sedan Ytstridsfartyg typ Luleå.

 

3 hours ago, Perman said:

Intressant, men man undrar ju lite vad Marinen ska bryta is med i framtiden (förutom med de nya bogserbåtarna).

 

Marinens förmåga till isbrytning förändras inte nämnvärt framöver. Alla sex nya bogserbåtar (+ option på ytterligare två) har god förmåga att bryta is och det är framförallt dessa som används för att hålla hamnar och basområden öppna. Även de nya trängfartygen kommer troligtvis ha förmåga till isbrytning varpå antalet fartyg med denna förmåga faktiskt kommer öka.

TRÖ är det enda fartyget i Marinen med högsta isklass (1A Super) men så gott som alla marinens fartyg har åtminstone grundläggande förmåga att själva ta sig fram i is.

 

3 hours ago, Perman said:

ytstridsfartygen få en lägre isklass

 

LUL får högre isklass än dagens ytstridsfartyg. Isklass 1C är samma klass som t.ex. CKR har (och även VBG/ÄBG hade) och innebär förmåga att ta sig fram i 15-30 cm obruten is.

 

2 hours ago, ATK1797 said:

Vad har Visby klassen för Isklass? 

 

VBY uppfyller inte kraven för någon formell isklass, men fartygen får gå i upp till 10cm obruten is (kärnis) eller 20cm bruten is (isflak). Det är dubbelt så mycket som plåtkorvetterna.

 

1 hour ago, Perman said:

Jo naturligtvis finns denna möjlighet, men jag tycker man ofta får uppfattningen att FM föredrar att lösa ett behov själva om det är möjligt.

 

Precis som du säger så är det viktigt för Marinen att upprätthålla en egen förmåga till isbrytning eftersom man måste kunna säkerställa framkomligheten till hamnar och basområden även i en krigssituation, och i det läget kan man inte förlita sig på civila företag.

Edited February 3, 2024 by Pärmtroll

[ATK1797]

Hur ser tidplanen för LUL ut för närvarande? 

[Smalandsman]

On 2/2/2024 at 5:06 PM, Pärmtroll said:

 

Ja, LUL nuvarande storlek innebär att det är tekniskt möjligt att utrusta dem med fyra Sylver/mk41 om man vill.

 

 

Projekteringen av fartygen pågår mycket riktigt fortfarande och saker och ting kan ännu komma att förändras, men nuvarande design är runt 115m LOA.

 - YSF:ens eventuella specar kanske inte ska vara publika i det här skedet, tänker jag.

[Smalandsman]

On 2/2/2024 at 5:23 PM, Slenke said:

De verkar ha växt lite till med andra ord, sannolikheten är väl att de kommer växa lite till?

 

Min magkänsla, du får gärna rätta mig om jag har fel, är att man långsamt inser att att det är svårt att klämma in allt man önskar på en förhållandevis liten plattform samt att Nato- och omvärldsläge kräver lite andra förmågor.

 

Bortsett pengar, finns det någon annan begränsande faktor på hur stora fartygen kan bli?

 - En faktor är det operativa uppdraget. Signatur, fartresurser, djupgående, reaktionsförmåga etc.

[ATK1797]

Har sett att S vill utöka Blekinge klassen med en ubåt till till 3 st. Jag ser nog hellre att pengarna används till 2-3 st patrullfartyg istället och att ersättaren till Gotland klassen blir 4 ubåtar i stället för 3 st. Vad tycker forumet?

[Peo]

9 minutes ago, ATK1797 said:

Har sett att S vill utöka Blekinge klassen med en ubåt till till 3 st. Jag ser nog hellre att pengarna används till 2-3 st patrullfartyg istället och att ersättaren till Gotland klassen blir 4 ubåtar i stället för 3 st. Vad tycker forumet?

Betydligt mer pengar om du ska ha både en extra ubåt och ett par patrullfartyg.

Sen är S ute och vevar om mycket konstigt i försvarsfrågan vilket mer förefaller ha att göra med lokalpolitik än försvarspolitik.

[Slenke]

7 minutes ago, ATK1797 said:

Har sett att S vill utöka Blekinge klassen med en ubåt till till 3 st. Jag ser nog hellre att pengarna används till 2-3 st patrullfartyg istället och att ersättaren till Gotland klassen blir 4 ubåtar i stället för 3 st. Vad tycker forumet?

Jag tycker man ska utöka ordern på Blekinge till 6 för att över tid ersätta Gotland. De sista 4 kommer bli mycket billigare att bygga än de första två.

 

Men industrin vill ju att vi ska planera för en ny klass efter Blekinge för att hålla SKABs ingenjörer sysselsatta trots att Blekinge då byggs i sån liten serie att man inte kan använda erfarenheterna för att effektivisera produktionen.

[Smalandsman]

36 minutes ago, ATK1797 said:

Har sett att S vill utöka Blekinge klassen med en ubåt till till 3 st. Jag ser nog hellre att pengarna används till 2-3 st patrullfartyg istället och att ersättaren till Gotland klassen blir 4 ubåtar i stället för 3 st. Vad tycker forumet?

 - Om en A26:a kostar runt 6 miljarder/st förutsatt att man seriebygger enligt befintlig modell, så blir det en tung utgift som kommer påverka resten av försvarsförmågan ganska påtagligt. Håller med om att vi borde ha fler dock. Och än viktigare - snabbare produktion av YSF-klassen.

Edited February 7, 2024 by Smalandsman

[TKraften]

1 hour ago, Slenke said:

Jag tycker man ska utöka ordern på Blekinge till 6 för att över tid ersätta Gotland. De sista 4 kommer bli mycket billigare att bygga än de första två.

 

Men industrin vill ju att vi ska planera för en ny klass efter Blekinge för att hålla SKABs ingenjörer sysselsatta trots att Blekinge då byggs i sån liten serie att man inte kan använda erfarenheterna för att effektivisera produktionen.

Jag tycker att man bör beställa en ubåt hybrid mellan A26 och A30 för att säkerställa kompetens.

 

Dessutom är linan het nu så det borde vara bättre att hålla tillverkningen uppe än att man gör ett uppehåll innan A30.

 

Sen bör Sverige gå upp till 6st ubåtar pga omvärldesläget.

 

Därefter beställer man minst 3st A30 för ersätta Gotland och ytterligare 3st A30 för kunna bygga ut till 9 ubåtar där Gotland underhålls i materialberedskap  som reservubåtar.

 

Vi behöver 3st ubåtar utanför Göteborg för sensorbevaka havet och skydda hamnen så Sjöburen Nato kan komma in där.

 

3st ubåtar baserat från Marinbasen i Karlskrona för kunna verka mot Kaliningrad.

 

3st ubåtar baserat i Muskö för kunna verka mot Finska viken och skydda Gotland.

 

Så ja vi behöver ha fler ubåtar.

 

//TF 

[vikingman]

Podcasten Gräns Sveriges Radio Datum: 240107

https://sverigesradio.se/avsnitt/militart-maktspel-pa-varldshaven-pressar-sverige-grans

Militärt maktspel på världshaven pressar Sverige
29 min - Idag kl 06.00
Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen.

– När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.

Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.

– Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.

Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.

– Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson. 

Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.

[Slenke]

19 minutes ago, vikingman said:

Podcasten Gräns Sveriges Radio Datum: 240107

https://sverigesradio.se/avsnitt/militart-maktspel-pa-varldshaven-pressar-sverige-grans

Militärt maktspel på världshaven pressar Sverige
29 min - Idag kl 06.00
Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen.

– När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.

Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.

– Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.

Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.

– Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson. 

Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.

Men om vi ska vara ärliga mot oss själva så är det bara FM som har faktisk förmåga att göra något åt saken av våra myndigheter. KBV är väl knappt beväpnade med pistol?

[Perman]

50 minutes ago, Slenke said:

Men om vi ska vara ärliga mot oss själva så är det bara FM som har faktisk förmåga att göra något åt saken av våra myndigheter. KBV är väl knappt beväpnade med pistol?

 

Tror att de har Ak5 eller MP 5 i alla fall. Helt säker på att de åtminstone haft kpist tidigare. En gång försökte man t o m stoppa ett smitande fartyg i Bråviken med varningseld från kpist.

 

Den finska gränsbevakningen är ett bra exempel på hur kustbevakningen skulle kunna se ut tycker jag. De har havsövervakningsflyg (vilket KBV i och för sig också har), Super Puma hkp som åtminstone har varit försedda med nån sorts sonar och som ibland tränar att landsätta specialförband på fartyg och i skärgården, multi purpose fartyg som nu kommer att bestyckas med motsv 30 mm (eller åtminstone förberedas för), sonar, ROV, RIB och helikopter platta. Dessutom så har den finska gränsbevakningen en klart uttalad uppgift att stödja marinen i händelse av ofred. Det har den svenska kustbevakningen visserligen också, men den finska gränsbevakningen har en mer militär roll att spela. Även den tyska sjöpolisen (eg. kustbevakningen) kommer att ha en mer militär roll i framtiden, och har t ex bestyckat sina senaste patullfartyg med 57 mm pjäs. 

 

(Naval Analyses på X; The German Federal Coast Guard has equipped its new 86-metre Potsdam-class offshore patrol vessels with @BAES_Maritime  57mm Mk110 naval gun system)

 

/Per

 

 

Edited February 7, 2024 by Perman

[madman]

Har flera gånger nämnt att Sverige kan för just industripolitiska skäl beställa en A26 till. Möjligen att den då inte får lucka för att spara in något. Sedan kan man ju spekulera hur fortsättningen blir på ubåtssidan. Men mängden ubåtar borde räcka med sex stycken tycker jag.  Speciellt om en ny ubåt kostar lika mycket som ett mer avancerad YSF.

 

Då vi behöver fler ysf till även mindre prioriterade patrullbåtar, Om vi inte övertar KBV fartyg eller de två finska fartygen som är till salu.

 

Men om Finland uppgraderar bara en av sina Hämenaa klass. Så kanske även det är en bit på vägen. Som just ett minfartyg.   

[Slenke]

56 minutes ago, madman said:

Har flera gånger nämnt att Sverige kan för just industripolitiska skäl beställa en A26 till. Möjligen att den då inte får lucka för att spara in något. Sedan kan man ju spekulera hur fortsättningen blir på ubåtssidan. Men mängden ubåtar borde räcka med sex stycken tycker jag.  Speciellt om en ny ubåt kostar lika mycket som ett mer avancerad YSF.

 

Då vi behöver fler ysf till även mindre prioriterade patrullbåtar, Om vi inte övertar KBV fartyg eller de två finska fartygen som är till salu.

 

Men om Finland uppgraderar bara en av sina Hämenaa klass. Så kanske även det är en bit på vägen. Som just ett minfartyg.   

Fast jag tror att siffran på 6 miljarder kr för en A26 är beräknad på enbart 2 byggda enheter. Bygger man 6 st så kommer priset bli lägre per st särskilt om man bygger dem identiska (man åtgärdar såklart upptäckta brister från de första 2). Behåll luckan så behöver man inte göra om ritningar, tester etc. Det är ju trots inte materialet som gör att de kostar 6 miljarder styck..

[ATK1797]

Om man vill bygga fler A26 så bör man försöka få med Holland och beställa en gemensam modell, då bör man få ner priset per enhet och samordnad utbildning mm.

[Smalandsman]

Tyngst vägande framgångsfaktor till krigsavhållande nivå för Sverige just nu ligger i samverkan med grannländerna och Nato. Om framtidens krigsföring ställer om från konventionella vapenslag till cyber/informationsinfiltration så behövs ett enat skalskydd som köper tid medan vi utvecklar de förmågorna.