Allmålskanonmodul på Strb90

[Magnus Redin]

För framtiden så ser jag att eldrörsluftvärn kräver nätverk och programmerbar ammuntion. Man skall inte bara kunna skjuta på ett mål, utan istället öppna upp tillsammans med andra kanoner på annan plats för att fylla en volym på himmlen med krevader som målet flyger in i. Man fyller en volym på himmlen plötsligt med krevader max en sekund innan målet flyger in i volymen. För detta krävs inte eldledning av gammalt snitt utan nätverk och programmerbar ammunition. Målet kan ha detekterats av våra flygande radarstationer till exempel och målet kan mycket väl vara en kryssningsrobot.

 

Om man får ytterligare drömma så borde kanonen vara helt autonom och kunna flyttas med drönar helikoptrar. Säg att vi har 30 kanoner utan egen målinmätning men med nätverksanslutning. Dessa är inrymda i någon sorts containner som flygs ut och hämtas hem av drönare och man placerar dom så de kan samverka och tillsammans med andra kanoner kan fylla volymer med eld som jag beskrev. Andra enheter upptäcker mål och planerar för eldgivningen, när de har slut på ammuntion så kommer en drönare och ställer dit en ny och tar hem den tomma för omladdning. Och fokus vid utvecklingen skall vara lågt pris, både på drönarhelikotpern och kanonen, hellre sämre prestanda men många än något super duper.

 

Varför föreslår du att man använder en drönarhelikopter? Systemet borde bli billigare, flexiblare och kräva färre anställda soldater om eldpallarna flyttas runt av bemannade helikoptrar och fordon.

[Pal]

 

För framtiden så ser jag att eldrörsluftvärn kräver nätverk och programmerbar ammuntion. Man skall inte bara kunna skjuta på ett mål, utan istället öppna upp tillsammans med andra kanoner på annan plats för att fylla en volym på himmlen med krevader som målet flyger in i. Man fyller en volym på himmlen plötsligt med krevader max en sekund innan målet flyger in i volymen. För detta krävs inte eldledning av gammalt snitt utan nätverk och programmerbar ammunition. Målet kan ha detekterats av våra flygande radarstationer till exempel och målet kan mycket väl vara en kryssningsrobot.

 

Om man får ytterligare drömma så borde kanonen vara helt autonom och kunna flyttas med drönar helikoptrar. Säg att vi har 30 kanoner utan egen målinmätning men med nätverksanslutning. Dessa är inrymda i någon sorts containner som flygs ut och hämtas hem av drönare och man placerar dom så de kan samverka och tillsammans med andra kanoner kan fylla volymer med eld som jag beskrev. Andra enheter upptäcker mål och planerar för eldgivningen, när de har slut på ammuntion så kommer en drönare och ställer dit en ny och tar hem den tomma för omladdning. Och fokus vid utvecklingen skall vara lågt pris, både på drönarhelikotpern och kanonen, hellre sämre prestanda men många än något super duper.

 

Varför föreslår du att man använder en drönarhelikopter? Systemet borde bli billigare, flexiblare och kräva färre anställda soldater om eldpallarna flyttas runt av bemannade helikoptrar och fordon.

Ja iofs, det är också ett alternativ. Tänkte på att i Sveriges fall så är det ofta öar i skärgården som är bra platser och att helikoptrar då var lämpligt. En obemannad drönarhelikopter är billigare än en med personal i, och kan sändas till platser med större taktisk frihet än en bemannad helikopter dessutom. Men du har rätt, man borde kunna flytta dom med andra autonomma fordonstyper också, samt bemannade. Men just en drönarhelikopter som bara är till för frakt kan nog göras riktigt billig jämfört med en bemannad. Tänk er något riktigt simpelt såsom marinens gamla helikopter 2.

Även om den kanske inte orkar lyfta det jag tänkt mig. Men simpelt och autonomt.

Edited March 1, 2013 by Pal

[Båtskuffarn]

Trossbåten skulle antagligen klara av någon form av eldrörslv (30 eller 40 mm) med eldledning och sensorer. En sak som kan vara bra att komma ihåg är att de flesta aluminiumbåtar i storleksklassen 10-20 meter konstrueras för en beräknad livslängd på 15-25 år. Visst, det är ingen absolut gräns (ett begränsat antal Uisko-200 från 80-talets första hälft finns t.ex. fortfarande kvar i bruk hos finska marinen, även om de börjar bli en ovanlig syn), och det är möjligt att förlänga livstiden (jämför med vad som görs med åldrande jaktplan), men frågan är ändå om det är kostnadseffektivt att kraftigt modifiera äldre båtar. Ett bra exempel på stabilitetens betydelse fåst just genom att jämföra boa på strb 90 pch 2010 (3,8 mot 5,24 meter), där den senare som bekant togs fram uttryckligen som vapenplattform. Exakt hur rekylen påverkar ett båtskrov är jag lite osäker på, men det borde knappast vara någon omöjlighet att hantera de relativt lätta vapen som det nu handlar. Detta kan så klart kräva extra förstyvningar jämfört med en stillasittande last, vilket isf ytterligare ökar vikten på, och därmed påfrestningarna under gång på, skrovet.

[IB5]

Fast nu skulle det inte handla om att kraftigt modifiera utan att endast sätta kanonmodulen på en trossbåt och låta den rocka loss, eftersom både allmålskanonmoduler och lätta trossbåtar är något vi har överskott på.

 

Skulle man däremot sätta den på en stridsbåt verkar tråden ha kommit fram till att det kommer att behövas moddas en hel del för att få ihop det. Och då är det ju längre inte aktuellt. Bättre då med några Stinger motsvarande på stridsbåten som någon kan avfyra från akterdäck.

[Båtskuffarn]

Min erfarenhet av båtbyggnad är att det är mycket få modifikationer som handlar om "endast" men visst, speciellt om man tar upp ett hål i däcket och lägger fundamentet direkt mot de bärande konstruktionerna så borde det nog gå relativt enkelt.

Edited March 1, 2013 by Båtskuffarn

[speculatores]

Min erfarenhet av båtbyggnad är att det är mycket få modifikationer som handlar om "endast" men visst, speciellt om man tar upp ett hål i däcket och lägger fundamentet direkt mot de bärande konstruktionerna så borde det nog gå relativt enkelt.

sen får man inte glömma att murphy finns där ute och väntar. nu har jag aldrig konstruerat båtar. nu kanske jag är lite negativ, men de som konstruerar om båten borde fundera på vad som händer i den värsta storm båten är konstruerad för att klara om modifikationen finns och kanske tom används.

[Båtskuffarn]

Du kan vara helt lugn, det finns ett stort antal regelverk som reglerar båtbyggande, baserade på båtarnas storlek, arbetsuppgifter, operationsområde o.s.v. Dessa handlar om allt från skrovets hållfasthet till marin elektronik, nödutrustning, arbetarskydd, utsläppskrav, etc. På i princip allt (hållfasthet, stabilitet, nödbatterikapacitet, ...) finns dessutom säkerhetsmarginaler. Stabiliteten kan också ofta räknas ut med skade-/läckstabilitet, där kravet höjs till att båten också med vissa bestämda skador ska uppfylla stabilitetskraven. En bra översikt över de svenska reglerna fås från Transportstyrelsens tillsynshandbok.

 

Visst händer det att båtar sjunker, men det förekommer också ett stort antal incidenter, allt från kollisioner till grundstötningar, som slutar (åtminstone relativt) lyckligt. Amfibieoperationer inbegriper alltid ett stort antal båtar i hög fart och ofta täta marschkolonner, ibland i dåligt väder och på trånga/okända farvatten. Man kommer inte ifrån att det handlar om högriskoperationer jämfört med "vanligt" båtliv. Med tanke på omständigheterna skulle jag påstå att de nordiska amfibieförbandens båtar nog uppfyller de krav som ställs på säkerheten, iaf i fredstid.

[weekendwarrior]

Ett alternativ för just stridsbåt 90 som knappast är aktuellt idag men hade kunnat vara det för 10 år sedan är att ersätta ksp-kransen bakom styrhytten med tornbrunn och vapenhuv med 20 mm akan, från skrotade PBV 302.

[speculatores]

Ett alternativ för just stridsbåt 90 som knappast är aktuellt idag men hade kunnat vara det för 10 år sedan är att ersätta ksp-kransen bakom styrhytten med tornbrunn och vapenhuv med 20 mm akan, från skrotade PBV 302.

vet du om den skulle tålt det belastningen

funkar stabiliseringen för sjögång

är den fortfarande duglig för transport av trupp.

[weekendwarrior]

Med tanke på att det inte bara vikten av m/47D akan utan även en pansar huv som hamnar högt och därmed ger hög tyngdpunkt kanske det är lite overkill. Rekylen och vikten av själva kanonen tror jag dock inte är några problem för skrovet.

 

Stabilisering?

 

Med undantag för funderingarna överst i detta inlägg ser jag inga problem med båtens funktionsduglighet.

 

Tänk på all beväpning som har provats på stridsbåt 90.

[Odi et Amo]

20mm akan från viggen(?) har prövats.

[weekendwarrior]

Det var väl 30 mm på fpl 37!?

[speculatores]

Med tanke på att det inte bara vikten av m/47D akan utan även en pansar huv som hamnar högt och därmed ger hög tyngdpunkt kanske det är lite overkill. Rekylen och vikten av själva kanonen tror jag dock inte är några problem för skrovet.

 

Stabilisering?

 

Med undantag för funderingarna överst i detta inlägg ser jag inga problem med båtens funktionsduglighet.

 

Tänk på all beväpning som har provats på stridsbåt 90.

ett båt däck rör sig, så vill du förväntas träffa något. specielt i sjögång så behövs något som stabiliserar kanonen, annars kanske du inte ens kommer träffa rätt ö. Sen är ju frågan om hur mycket den fyller neråt i trupputrymmmet specielt om en seriös mängd am skall vara med.

[vikingman]

Det var väl 30 mm på fpl 37!?

Ja, det var 30 mm Oerlikon KCA.

 

Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Oerlikon_KCA :

Oerlikon utvecklade den kraftfulla 30 × 173 mm patronen speciellt för denna kanon som är en av de kraftigaste patronerna som används praktiskt i en automatkanon för beväpning av flygplan.Patronen kom senare att användas i GAU-8 som utvecklades speciellt för markattackplanet Fairchild-Republic A-10 men med skillnaden att den elektriska tändningen byttes ut mot en vanlig slagstifts tändning och hylsan tillverkades i aluminium istället för stål.

[weekendwarrior]

 

Med tanke på att det inte bara vikten av m/47D akan utan även en pansar huv som hamnar högt och därmed ger hög tyngdpunkt kanske det är lite overkill. Rekylen och vikten av själva kanonen tror jag dock inte är några problem för skrovet.

 

Stabilisering?

 

Med undantag för funderingarna överst i detta inlägg ser jag inga problem med båtens funktionsduglighet.

 

Tänk på all beväpning som har provats på stridsbåt 90.

ett båt däck rör sig, så vill du förväntas träffa något. specielt i sjögång så behövs något som stabiliserar kanonen, annars kanske du inte ens kommer träffa rätt ö. Sen är ju frågan om hur mycket den fyller neråt i trupputrymmmet specielt om en seriös mängd am skall vara med.

Jag kan inte ge något närmare svar då jag saknar exakta mått men det ska ju jämföras med det befintliga alternativet, d.v.s. en stor otymplig ksp-krans och därtill handriktad och ostabiliserad beväpning med tillhörande ammunition i 12,7 mm kaliber.

[Pal]

20mm akan från viggen(?) har prövats.

Stridsbåt 90 hade kanoner från Draken i början. Även kanonerna på Draken är dock 30 mm, om än inte lika kraftiga patroner som på Viggen.

[Spett och slägga]

 

Men som sagt, allmålskanonmodulen ska utan problem fungera på lätta trossbåtarna.

Det var väl AMOS som skapade lite problem då rekylen slog sprickor i skrovet.

Amos hade hyffsad rekyl och båten sprack som sagt. (se video)

 

Jag tror inte CV90 Akan är lämpad för strdsbåt 90 även om det vore väldigt läckert.

 

http://www.youtube.com/watch?v=LqsxrNexjkY

 

 

 

Men norrmännens Hellfire variant skulle kanske inte vara så långt borta att skaffa?

 

http://www.youtube.com/watch?v=iYXBvCrzbHo

 

Edited November 25, 2013 by Spett och slägga

[Chassi]

Svårt att skjuta ner flyg och helikoptrar med dock.

[rhx]

Kan man klämma in en Hellfire på däck så kan man nog klämma in en RBS 70-station också, men eftersom båda systemen är beroende av laserutpekning så vill det nog till att fjärden ligger blank som ett nybonat golv för att man ska träffa någonting. Fast i Hellfire-fallet kanske de tänker sig att låta landstigen trupp sköta utpekningen?

 

Jag tror nog snarare på ett IR-system som t.ex. Mistral i så fall, det är ju ganska litet och lätt och finns på både hjulfordon, helikoptrar och mindre fartyg. Det vore ju dock ett nytt system i så fall och inget som redan finns inom FM. Dock tror jag att det finns en existerande integrering mellan UndE23 och Mistral (gjord för Estlands räkning) så det är ju alltid något.

Edited November 26, 2013 by rhx

[Spett och slägga]

Iris-T borde gå att klämma in på en "Robotbåt 90" ?

Jag är dock fundersam på hur den där bakdörren kommer att fungera på 309:an...

Ett ställ med 8st iris-T och 4st Meteor på Visby korvetten vore väl ganska allround?

[Chassi]

Jag tror inte att strb 90 är rätt plattform för i princip någon eldenhet alls, inte vad gäller robotar eller eldrör iaf, tyngre kulsprutor på sin höjd.

[adam7]

Prylar är alltid fina att diskutera. Enligt insideruppgifter går det till såhär:

 

Hur trävaruindustrin skall utvecklas är svårt för ledningen. Vilken pappersmaskin ett pappersbruk ska investera i är lite lättare. Vilka kaffekokare personalen ska få, tar nog den längsta tiden och väcker de starkaste känslorna, särskilt om personalrepresentanterna finns med.

----------

 

Att diskutera om enskilda tunga vapen på något transportsystem är fina möp-objekt för nätdiskussioner. Det har emellertid inte värst mycket att göra med att bygga upp stridssystem.

Edited November 26, 2013 by adam7

[weekendwarrior]

Robotbeväpning skulle kunna funka på trossbåt. RB 17 eller en modernare motsvarighet till RB 12 för sjömål och RB 90 (såsom den testades på Strf 90) för luftmål.

 

På Stridsbåt 90 tror jag mer på att ersätta ksp-kransen med en fjärrstyrd vapenstation med en tung kulspruta eller granatspruta eller båda två.

Edited June 25, 2014 by weekendwarrior

[Rickard N]

Alltså... weekendwarrior.... För helvete! Du kan ju inte ha ett pansarmärke som avatar och skriva strv 90

Edited June 25, 2014 by Rickard N

[weekendwarrior]

Ops!

 

Redigerar....