Båtskuffarn
-
Posts
100 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Everything posted by Båtskuffarn
-
Finland tillsätter förutredningsarbetsgrupp för att ersätta jaktplanen
Båtskuffarn replied to adam7's topic in LUFT-farkoster
Är det en finsk blogg? Tror att F-35 nog är favorit, men just talet om ökat samarbete kan gynna Gripen. Som konstaterats tidigare,finns stora möjligheter för motköp. -
Du kan vara helt lugn, det finns ett stort antal regelverk som reglerar båtbyggande, baserade på båtarnas storlek, arbetsuppgifter, operationsområde o.s.v. Dessa handlar om allt från skrovets hållfasthet till marin elektronik, nödutrustning, arbetarskydd, utsläppskrav, etc. På i princip allt (hållfasthet, stabilitet, nödbatterikapacitet, ...) finns dessutom säkerhetsmarginaler. Stabiliteten kan också ofta räknas ut med skade-/läckstabilitet, där kravet höjs till att båten också med vissa bestämda skador ska uppfylla stabilitetskraven. En bra översikt över de svenska reglerna fås från Transportstyrelsens tillsynshandbok. Visst händer det att båtar sjunker, men det förekommer också ett stort antal incidenter, allt från kollisioner till grundstötningar, som slutar (åtminstone relativt) lyckligt. Amfibieoperationer inbegriper alltid ett stort antal båtar i hög fart och ofta täta marschkolonner, ibland i dåligt väder och på trånga/okända farvatten. Man kommer inte ifrån att det handlar om högriskoperationer jämfört med "vanligt" båtliv. Med tanke på omständigheterna skulle jag påstå att de nordiska amfibieförbandens båtar nog uppfyller de krav som ställs på säkerheten, iaf i fredstid.
-
Min erfarenhet av båtbyggnad är att det är mycket få modifikationer som handlar om "endast" men visst, speciellt om man tar upp ett hål i däcket och lägger fundamentet direkt mot de bärande konstruktionerna så borde det nog gå relativt enkelt.
-
Trossbåten skulle antagligen klara av någon form av eldrörslv (30 eller 40 mm) med eldledning och sensorer. En sak som kan vara bra att komma ihåg är att de flesta aluminiumbåtar i storleksklassen 10-20 meter konstrueras för en beräknad livslängd på 15-25 år. Visst, det är ingen absolut gräns (ett begränsat antal Uisko-200 från 80-talets första hälft finns t.ex. fortfarande kvar i bruk hos finska marinen, även om de börjar bli en ovanlig syn), och det är möjligt att förlänga livstiden (jämför med vad som görs med åldrande jaktplan), men frågan är ändå om det är kostnadseffektivt att kraftigt modifiera äldre båtar. Ett bra exempel på stabilitetens betydelse fåst just genom att jämföra boa på strb 90 pch 2010 (3,8 mot 5,24 meter), där den senare som bekant togs fram uttryckligen som vapenplattform. Exakt hur rekylen påverkar ett båtskrov är jag lite osäker på, men det borde knappast vara någon omöjlighet att hantera de relativt lätta vapen som det nu handlar. Detta kan så klart kräva extra förstyvningar jämfört med en stillasittande last, vilket isf ytterligare ökar vikten på, och därmed påfrestningarna under gång på, skrovet.
-
Problemet med lv-system (och andra tunga vapensystem) på mindre båtar är inte så mycket vikten som stabiliteten. Grovt räknat (tre-plans skiss på 90H, linjal och miniräknare) skulle en last på cirka 6 ton (tidigare nämnda 5-ton för själva pjäsen + manskap och ammuniotion, antagligen i underkant) höja vattenlinjen med 10-15 cm. Klart större problem är då att tyngdpunkten på lasten skulle höjas med en dryg meter (grovt uppskattat) jämfört med en sittande halvpluton (plus viktökningen). Har inga konkreta data för Stridsbåt 90H vad gäller stabilitetskurvorna, men ryktet förtäljer att det är en rätt "blöt" båt, och kombinationen högt och smalt skrov leder knappast till en stabil skjutplattform... Har själv ägnat frågan om hur man bäst skulle lösa lv-behovet för amfibieförband en del tankeverksamhet, och min personliga åsikt är nog att om man ska ha "seriös" eldrörslv med någon form av radar/eo-eldledning (dvs inte tunga ksp, handriktad 20 mm pjäs, eller motsvarande), så krävs det nog nästan en skild plattform, då kraven är så annorlunda jämfört med manskapstransport. Förslagsvis en lätt katamaran försett med ett torn med integrerad eldledning, målsökning och pjäs, typ det som hittas på landbacken på Gepard eller ZSU-23-4. Ett billigare alternativ är nog ändå handburna lv-robotar och ett tomt akterdäck ;)
-
Har efter en hel del googlande nu konstaterat att det verkar som att BMK-T är den båt som använts för att hantera pontonerna, och att den är tillverkad uttryckligen som brohanteringsbåt och tilldelad PMP-förband. Om det är BMK-T på bilden eller inte är jag inte helt säker på, men det verkar nog vara den troligaste kandidaten. hittas också ett klipp från en övning med nämnda båtar, det handlar inte om en operation som jag skulle vilja genomföra under fientlig eld...
-
...och de finska vapnena har inte hårdförkrommade pipor, något som de flesta beväringar som hanterat en RK i kustnära miljö är plågsamt medvetna om Eller som en premiärlöjtnant uttryckte det: "Om du kan se vatten från den punkt du befinner dig på, så kommer pipan att rosta."
-
Ähum, tack för ditt konstruktiva inlägg. Jag har fullt på det klara med skillnaderna i kvalitet mellan RK-xx och AKM (för att inte tala om Norinco). Om du läser vad jag skrivit så beskriver jag RK som "moderna vapensystem", i kontrast mot de öst-tillverkade versionerna, och att jag är osäker på AKM-lagrens nuvarande status, då det för ett par år sedan var uppe på tapeten om de borde skrotas för att spara lagerkostnader (tack för att du reder ut det). Det medger jag att jag var för lat att kolla upp antalen vapen per typ, så jag hade fel så till vida att RK-62 uppenbarligen finns i större antal än AKM. Min uppfattning om användandet av ordet "klon" i vapensammanhang är att det syftar på vapen där tekniken är lånad från förebilden, utan att ta hänsyn till t.ex. tillverkningstoleranser (googla t.ex. "AK clone"). T.ex. så är dagens 1911-kloner av naturliga skäl inte direkt jämförbara 1:1 med Colts ursprungliga produkt, redan på grund av att metallbearbetning inte går till på samma sätt idag som i början av förra seklet.
-
Ja, det är så klart en "viss" skillnad på om vi talar t.ex. skjutvapen eller robotsystem. Oavsett hur väl man känner till motståndarens automatkarbiner är det svårt att omvandla den kunskapen till taktiska fördelar. Sensorbaserade vapensystem är det andra diket, medan t.ex. pansarfordon ligger någonstans mittemellan.
-
Ja, 023 är skrov-/individnummer, det jag mest tänkte på var om den ledtråden kan hjälpa (någon med bättre Google-Fu än jag) att identifiera klassen. Bättre bild än den länkade större versionen har jag inte, det som jag är nyfiken på är bl.a. om det handlar om någon patrullbåt som fått rycka in, eller om det handlar om en "ingenjörsbåt" (försöker hålla mig från att skriva pionjär :P ).
-
En annan aspekt som finska reservister talar om sinsemellan vad gäller fördelen med att köpa samma vapen som grannen använder är att man snabbt och enkelt kan ta ibruk krigsbyte, både ammunition och vapen, utan att det ställer massiva logistiska krav eller kräver omskolning. Det här är ju inte direkt något som jag sett i pränt från officiellt håll, men med tanke på den finska traditionen av motti-strider skulle det inte förvåna mig om det funnits med som en aspekt i valet av vapensystem i tiderna. En annan sak är att man kan kombinera ett fåtal moderna vapensystem med ett större antal billigare, t.ex. så har/hade finska armén ett begränsat antal Sako/Valmet-tillverkade AK-kloner, och ett rätt stort antal kinesiska och östtyska diton för andra-klass förband att tas ibruk vid mobilisering (är lite osäker på hur många som finns kvar idag, kan hända att de körts i metallkrossen för att spara lagerutrymme i takt med att den krigstida styrkan minskat).
-
Sprang på denna bild mer eller mindre av en slump: (större version hittas här) Det handlar alltså om en PMP-pontonbro från Amur-flottiljen som är ute på en tur, uppenbarligen hanterad av två påknuffande båtar. Men vilken båttyp handlar det om? '023' syns närmast kameran, men jag måste medge att jag inte har en aning om modellbeteckning/ursprung för själva båtklassen. Någon som kan identifiera dem?
-
Helt riktigt, underklassen är Hetz. Hotel Charlie One har bojen.
-
Ehum, de "kvarvarande" svenskspråkiga finnarna skulle ha en hel del åsikter till att börja med... Men, jo, jag förstår vad du syftar på och håller helt med. Det är klart att i motsats till finlandsvenskarna så kanske den ungersktalande minoriteter i t.ex. Rumänien ser sig som ungrare och inte som ungerskspråkiga rumänare, men jag har iaf svårt att tro att kartomritande skulle göra saken bättre (vi skulle väl antagligen dessutom då få en rumänsk minoritet i Ungern istället...).
-
Jag tror att det som gjort att 5,56 fått dåligt rykte vad gäller penetrationen är ett missförstånd baserat på att när man skjuter genom t.ex. buskage så styrs en lättare kula snabbare ur kurs än en tyngre med motsvarande egenskaper (dvs. 5,56 har lägre tröghet). Det har egentligen inget med penetrationen att göra, och man får ta sig en allvarlig funderare om det är en avgörande skillnad när man väljer kaliber. ...sedan är jag förvånad över att ingen hittills dragit upp debatten om hydrodynamisk shock i samband med små och snabba kulor, brukar vara ett av standardslagträna
-
Ber om ursäkt att det dröjde, har varit på språng under veckoslutet. Här kommer i vilket fall som frågan i form av ett semesterfoto taget på långt håll i regn (borde ge tillräcklig svårighetsgrad ). Land och klass, tack!
-
Det ser nog ut som finska flottans Hamina-klass, radare är inte direkt mitt specialområde, men det borde väl isf vara EADS TRS-3D/16-ES...
-
En kul postlåda fick några rubriker för ett par år sedan i Finland.
-
Håller på med ett arbete i samband med studierna om vattenjetar, och började fundera på frågan vilket örlogsfartyg som är snabbast. 25-35 knops området är ju rätt välbefolkat med allting från transportbåtar till hangarfartyg, men över 40 knop börjar det bli tunnsått. Israeliska Super Dvora mk III gör anspråk på 50 knop, vilket redan är en respektingivande siffra, och den högsta jag hittat för FAC/PC. Sea Fighter ska komma upp i 55 knop, men den får väl snarare ses som en försöksplattform än ett operativt fartyg. Så min fråga är, vilken båt-/fartygsklass är snabbast på havet?
-
En av HK 416 försäljningsargument är gaskolven, vilket gör att slutstycket inte borde upphettas i samma takt som traditionella AR-kloner då krutgaserna aldrig matas tillbaka hela vägen till själva mekanismen. Har aldrig hållit i nämnda bössa, så jag lovar inte att det fungerar, men så påstår iaf reklammakarna...
-
Aha, då var den uppgiften föråldrad.
-
Hittade precis en uppgift om att OA-10 använder G3-magasin. Sådana lär det väl finnas några extra av inom några år...
-
Ungefär vad skulle träffenergin kunna tänkas ligga på för en 9mm:s kula 100 meter från mynningen (E 100) om vi tänker oss en piplängd på 16 tum/420 mm?
-
Det att det inte har hänt innebär ju inte heller att det skulle vara trevligt att kunna ifall situationen kräver det. Lite "hängslen och livrem" kanske, men iaf.
-
Som man säger: "Det är skillnad på olika" En av de "revolutionerande" aspekterna med HK417 är just att den gått över till gaskolv. Samtidigt så är det i ärlighetens namn inte lika viktigt i skarpskytterollen, då man inte skjuter serieeld utan halvauto så är inte värmen lika brutal inne i systemet, vilket minskar risken för eldavbrott (det sistnämnda enligt visare människor än jag själv, den enda AR som jag skjutit var ett moddat vapen med gasrör). Jag tycker personligen mycket bra om Valmets/Sakos AK-kloner, men måste medge att nyare AR-varianter också har en hel del att erbjuda.