Visby bra eller inte

[CBRN-fåne]

En radar kan inte ha längre räckvidd än den optiska horisonten.

Säg det till australiensarna. All radar är inte kortvågig.

[larsev]

En radar kan inte ha längre räckvidd än den optiska horisonten.

Säg det till australiensarna. All radar är inte kortvågig.

 

Menar du att en radar kan se igenom land/vatten?

Vilka frekvensormråden använder radarn i så fall?

[CBRN-fåne]

En radar kan inte ha längre räckvidd än den optiska horisonten.

Säg det till australiensarna. All radar är inte kortvågig.

 

Menar du att en radar kan se igenom land/vatten?

Vilka frekvensormråden använder radarn i så fall?

Mellan tio och hundra meter. De utnyttjar jonosfären. Precisionen är ganska låg men

man kan både detektera och avståndsmäta (raDaR).LänkEn till länk.

 

Edit: en till länk

Edited April 20, 2007 by CBRN-fåne

[magnus242]

En radar kan inte ha längre räckvidd än den optiska horisonten.

Säg det till australiensarna. All radar är inte kortvågig.

 

Menar du att en radar kan se igenom land/vatten?

Vilka frekvensormråden använder radarn i så fall?

Mellan tio och hundra meter. De utnyttjar jonosfären. Precisionen är ganska låg men

man kan både detektera och avståndsmäta (raDaR).Länk

Jag anade att någon skulle ha funderat ut något sådant fuffens, hade bara inte läst om det, där av mitt lite vaga svar om "mer eller mindre"

[larsev]

En radar kan inte ha längre räckvidd än den optiska horisonten.

Säg det till australiensarna. All radar är inte kortvågig.

 

Menar du att en radar kan se igenom land/vatten?

Vilka frekvensormråden använder radarn i så fall?

Mellan tio och hundra meter. De utnyttjar jonosfären. Precisionen är ganska låg men

man kan både detektera och avståndsmäta (raDaR).LänkEn till länk.

 

Edit: en till länk

Tackar, då han man lärt sig något nytt idag igen

[Bosse Fors]

En radar kan inte ha längre räckvidd än den optiska horisonten.

Finns fler tekniker, i allafall på papper...

 

Method and device for object detection (Inventor: Georg de Laval, Mölndal) Patent no: US 6,400.312 B1 Jun. 4, 2002

 

 

Objects of interest are detected wich are below the horizon and wich emit or are the cause of pressure wave fronts. By emitting radar pulses that interact with the pressure wave fronts that appear above the radar horizon and then by analysis of the detected echo signals in the range bins, the existence of a pressure wave can be determined. Then it is evaluated if this pressure wave front indicates the presence of an object of interest or not. The transmitted radar pulses in relation to the detected echoes can be used for identifying the object of interest. The emitted radar pulses may have a wavelength wich is a multible of the expected wavelength of the pressure wave fronts.

 

Mina radarkunskaper är små så jag kan ha fel... att föremål kan upptäckas med den här metoden men inte avståndsbedömas? (Flera sändare, triangulering?) Eftersom tryckvågen används borde även t. ex. en F-22 upptäckas? Möjligt också att objektet måste ha en viss hastighet (överljud)?

 

/B

[mdn]

OTH-radar i all ära, men detta är en tråd om Visbykorvetterna och jag tror att ni har kommit lite OT. Fortsätt gärna i någon av forumets radartrådar, eller starta en ny om ni inte hittar en lämplig.

 

/mdn, blågul

 

Edit: Som avslutning tillägger jag att vanlig radar faktiskt har längre räckvidd än synligt ljus. Den större våglängden hos radarvågor gör att dessa böjs av mer längs jordytan. Jag har för mig att skillnaden är ca 5%.

[Psilander]

I formeln är konstanten 4,13 för radiohorisonten och 3,16 för optiska horisonten.

[PB-Syte]

För alla er landkrabbor som inte har varit ombord på nån av Visbykorvetterna så får ni nu iaf möjlighet att gå på en virtuell rundtur ombord på HMS Nyköping, filmen är inspelad under hennes besök vid DSEi i London i somras!

 

FILM!

 

För alla er som har beklagat er över att korvetterna inte kan bära en organisk helikopter så kan jag medela att funderingar finns på att använda SAAB:s Skeldar UAV, som ju iaf kan erbjuda vissa av helikopterns fördelar...

 

Edited December 2, 2007 by PB-Syte

[Björn]

Som avslutning tillägger jag att vanlig radar faktiskt har längre räckvidd än synligt ljus. Den större våglängden hos radarvågor gör att dessa böjs av mer längs jordytan. Jag har för mig att skillnaden är ca 5%.

 

För att avsluta radardelen av tråden kan jag bara säga att i normalatmosfär ligger radarhorisonten ca 8-10% bortom den optiska, men alla räckvidder oavsett sensortyp och våglängd är oerhört väderberoende. (I extrema fall kan förhållandet faktiskt vara omvänt)

 

Vad gäller Visby-klassens användbarhet måste man ha ett par saker sak klart för sig. Ett någorlunda kvalificerat örlogsfartyg tar normalt ca 10 år från det projeketeringen börjar tills man har något operativt användbart och ju mer avancerat fartyget är, desto längre blir den tiden. Fartygen började projekteras innan ominriktningen mot insatsförsvar och har därför kvar låsningar i konstruktionen från invasionsförsvarets dagar, där en av de viktigaste är uthålligheten. De är inte från början avsedda att verka långt borta från hemlandet och begränsningen i storlek gör den saken mycket svår att åtgärda. Tyvärr känns det som att man försöker sopa den saken under mattan och hävda att de är konstruerade för insatsförsvaret, istället för att stå upp rakryggat och tala om sanningen.

 

Redan med Göteborgskorvetterna satsade man på en mängd nya tekniklösningar, många var i princip oprövade och naturligtvis sprang man på pumpen flera gånger. Redan innan sjösättning av det första fartyget insåg man att tidsplanen skulle spricka med minst ett år. Jag har kvar Karlskronavarvets affisch med leveransplanen och enligt den skulle Göteborg levereras i mitten av 1989 fullt operativ. När jag mönstrade av i årsskiftet 93-94 hade hon fortfarande den första testversionen av mjukvara i ledningssystemet medan övriga fartyg nyss fått version 2 och version 3 var tänkt att bli den slutliga. Något som skiljer Göteborgsklassen från Visby är att många vapen- och sensorsytem gick att köra utan fullt fungerande ledningssystem. Med uppfinningsrikedom och smarta lösningar från industrin lyckades vi därför få henne operativ som ubåtsjakt- och ytattackfartyg om än med begränsningar på sambands- och telekrigssidan.

 

Visbyklassen är i många avseenden mer komplex än Göteborg och det är idag betydligt svårare att hitta sätt att "jobba runt" de problem som uppstår när saker inte är färdigutvecklade. Min uppfattning är att ingenjörerna fått ha ohämmad lekstuga och skapat konstuktionslösningar som fungerar i CAD-världen och möjligen på pappret. Först när de testas i verkligheten visar det sig att de inte håller måttet. Att konstruera om eller anpassa lösningarna då kostar både tid och pengar. Tro f-n att det där varvet inte klarar av att leverera varken i tid eller till de kostnader de angett i anbudet, utan vi får 5 försenade fartyg och betalar för 6. Lagom är bäst men här har signaturanpassningen blivit så helig att man fått göra avkall på andra egenskaper. Örlogsfartyg konstrueras bäst i nära samarbete med örlogssjömän och -kvinnor som vet vad sjökrig och sjömanskap handlar om i verkligeheten - inte i den virtuella dataspelsvärld som konstruktionsavdelningarnas CAD-fantomer lever i.

[Saerdna]

Visbyklassen är i många avseenden mer komplex än Göteborg och det är idag betydligt svårare att hitta sätt att "jobba runt" de problem som uppstår när saker inte är färdigutvecklade. Min uppfattning är att ingenjörerna fått ha ohämmad lekstuga och skapat konstuktionslösningar som fungerar i CAD-världen och möjligen på pappret. Först när de testas i verkligheten visar det sig att de inte håller måttet. Att konstruera om eller anpassa lösningarna då kostar både tid och pengar. Tro f-n att det där varvet inte klarar av att leverera varken i tid eller till de kostnader de angett i anbudet, utan vi får 5 försenade fartyg och betalar för 6. Lagom är bäst men här har signaturanpassningen blivit så helig att man fått göra avkall på andra egenskaper. Örlogsfartyg konstrueras bäst i nära samarbete med örlogssjömän och -kvinnor som vet vad sjökrig och sjömanskap handlar om i verkligeheten - inte i den virtuella dataspelsvärld som konstruktionsavdelningarnas CAD-fantomer lever i.

 

 

Vilka problem har man stött på när det gäller Visby och vad är det som inte är färdigutvecklat? Trodde alla var nöjda med fartyget men så kanske det inte är.

Vilka andra egenskaper har man gjort avkall på för att få så bra signaturanpassning som möjligt? Är bara nyfiken...

[Björn]

Vilka problem har man stött på när det gäller Visby och vad är det som inte är färdigutvecklat? Trodde alla var nöjda med fartyget men så kanske det inte är.

Vilka andra egenskaper har man gjort avkall på för att få så bra signaturanpassning som möjligt? Är bara nyfiken...

 

Först måste jag klargöra att jag tror på konceptet Visby i det stora hela, även om jag anser att man valt en alltför extrem lösning när det gäller signaturanpassningen. Som jag också skrev är de en gång projekterade mot bakgrund av det dåvarande invasionsförsvaret, vilket bl.a. innebär att uthålligheten är anpassad efter verksamhet i närområdet. Efter ominriktningen mot ett insatsförsvar med stark fokusering på internationell tjänst är detta något man uppenbarligen inte vill kännas vid. För att verka långt hemifrån under lång tid krävs betydligt större fartyg än de vi har idag, d.v.s. något i storlek som en fregatt. Man bör ha i åtanke att idén som resulterat i dagens "lätta flotta" är något som heter "Marinplan 60" och skrevs redan 1958. Då var det invasionsförsvar som gällde och våra fartyg har sedan dess anpassats till den rollen. Förhoppningsvis är Visby-klassen de sista som byggs enligt de begränsningar detta inneburit.

 

Ett av problemen som även gäller våra tidigare korvetter är förmågan att ta ombord drivmedel i tillräcklig mängd för långa förflyttningar. Jag känner inte till kapaciteten hos Visby-klassen jämfört med de äldre fartygen men med tanke på storleken kan den knappast vara särskilt mycket större i relation till att större fartyg kräver karftigare maskineri som förbrukar mer. De äldre korvetterna har anpassats och fått utrustning för att kunna bunkra till sjöss. Detta är en knepig procedur som bl.a. innebär att man måste skjuta över linor mellan fartygen för att kunna mata över bränsleslangarna. Att ta emot och fånga in en sådan på ett konventionellt fartyg med gångbord och öppna däck är inte det lättaste man kan ge sig på. Hur man tänkt sig att detta ska ske på Visby som bara har luckor i fartygssidan har jag däremot lite svårt att se framför mig. Enda rimliga möjligeten borde vara att placera folk på helikopterplattan som får fånga upp linan och sedan mata ner den till rätt lucka.

 

Jag känner till ett antal saker som inte kan redovisas på ett öppet forum som detta men det handlar främst om att vissa system inte tagits med i beräkningen eller helt enkelt förbisetts när den ursprungliga konstruktionen gjordes. Resultatet är att delar i ett sent skede måste flyttas eller anpassas på andra sätt så att grejorna fungerar ihop. Ett faktiskt exempel kan jag ändå peka på eftersom det är så uppenbart för alla med lite kunskap om sensorer att det knappast kan ha undgått någon. På bilden som signaturen Pb-Syte så lägligt infogade i inlägget över mitt ser man fartygets brygga och mast. "Struten" ovanpå bryggan är två radomer som innehåller bl.a. spaningsradarn. Längst upp på toppen sitter en antenn som absolut inte ser ut att passa in på fartyget vilket är helt korrekt. Antennen tillhör navigeringsradarn och placeringen är en tillfällig nödlösning för att radarn ska kunna se horisonten runt tills konstruktörerna lyckas hitta på något bättre.

 

På bryggans förkant över den mittersta rutan sitter ett fundament med en massa prylar på som inte heller ser signaturanpassade ut. Det är på den platsen antennen ursprungligen var avsedd att sitta. En radarantenn fungerar samtidigt som en bra radarreflektor och man vill därför kunna dölja den när radarn inte används och så långt är det rätt tänkt. För att lösa detta bestämde man att den skulle komma ut genom en lucka, ungefär som på ett gökur när man tänkte använda den för att sedan snabbt kunna dras in igen, vilket fortfarande är bra tänkt. Men placeringen då? Tja, man behöver ju inte direkt vara raketforskare för att se vad den innebär. En normalbegåvad person kan med arslet och en bit krita räkna ut att en radar som placeras där inte kan se ett skit akterut, men uppenbarligen inte konstruktörerna. Istället har man koncentrerat sin energi på att konstruera det mekaniska systemet med en bom och lucka som ska flytta antennen in och ut. Det här problemet upptäcktes för mer än 5 år sedan och har ännu inte blivit åtgärdat. Jag har ryktesvägen hört talas om ett antal förslag till lösningar men tror inte på någon av dem förrän jag sett den med egna ögon.

 

Hade man på ett tidigt stadium visat planerna för en fartygsbesättning hade man troligen direkt fått höra att det inte skulle fungera och haft tid att hitta en bättre lösning. Istället verkar konstruktörerna ha en enorm övertro på sin egen kompetens och vara så säkra på att de vet bäst, att ingen ifrågasätter sina lösningar så länge de fungerar i deras datorsimulerade värld. Jag har sett alltför många exempel på teoretiskt högskoleutbildade ingenjörer med total avsaknad av ödmjukhet inför de erfarenheter och sunda förnuft som finns hos både besättningarna och de hantverkare som faktiskt bygger fartygen i verkligheten. Alltför många gånger har jag hört frasen: "Sånt där begriper inte ni, vi har räknat på det". Varje gång jag hört någon på KkrV yttra den frasen har det slutat med att något gått sönder eller visat sig fungera bristfälligt. Efter många års erfarenhet som tekniker ombord är min personliga mening att alla fartygskonstruktörer borde tvingas tillbringa en avsevärd tid både till sjöss och på verkstadsgolvet innan de tillåts konstruera fartyg. På så vis kanske vi åtminstone kunde slippa de värsta dumheterna.

[Erik_G]

En normalbegåvad person kan med arslet och en bit krita räkna ut att en radar som placeras där inte kan se ett skit akterut, men uppenbarligen inte konstruktörerna.

 

Äh, du saknar visioner och visar att du inte kan ett jota om det här med stealth..

 

Det fattar du väl att den platsen funkar alldeles utmärkt. Båten är ju radarosynlig, så det är ju no problems ju!

 

/E som är lite ironisk om nu ingen fattade det

[Björn]

En normalbegåvad person kan med arslet och en bit krita räkna ut att en radar som placeras där inte kan se ett skit akterut, men uppenbarligen inte konstruktörerna.

 

Äh, du saknar visioner och visar att du inte kan ett jota om det här med stealth..

 

Det fattar du väl att den platsen funkar alldeles utmärkt. Båten är ju radarosynlig, så det är ju no problems ju!

 

/E som är lite ironisk om nu ingen fattade det

 

Ahh. så korkat av mig! Naturligtvis ser radarn tvärs igenom brygghuset eftersom det är osynligt, hur kunde jag missa det?

 

[Saerdna]

Vilka problem har man stött på när det gäller Visby och vad är det som inte är färdigutvecklat? Trodde alla var nöjda med fartyget men så kanske det inte är.

Vilka andra egenskaper har man gjort avkall på för att få så bra signaturanpassning som möjligt? Är bara nyfiken...

 

...

 

Antennen tillhör navigeringsradarn och placeringen är en tillfällig nödlösning för att radarn ska kunna se horisonten runt tills konstruktörerna lyckas hitta på något bättre.

 

...

 

Varför kan den inte sitta där, det finns väl inget annat sätt den kan se horisonten runt på,eller?

Hur många radaranntenner har Visby totalt?

[fogel02]

Ursäkta en undervattensflottist med begränsad radarkunskap, men är det inte ganska vanligt att man sätter navradars under/framför bryggan där den har hela båten bakåt. När det gäller radarnavigering så är det ju det som är framåt som är det viktigaste inte bakåt? så i min värld räcker 180graders sikt rätt bra.

[Erik_G]

Varför kan den inte sitta där, det finns väl inget annat sätt den kan se horisonten runt på,eller?

Hur många radaranntenner har Visby totalt?

 

Om du tittar på inlägget en bit upp så ser du att Björn menar en annan placering än den nuvarande, dvs framför "struten", inte ovanpå den.

 

Borde i alla fall finnas minst tre radarantenner, navigationsradar, spaningsradar samt eldledningsradarn för kanonen (den som sitter framför bryggan).

 

/E

[Psilander]

Eftersom FM anser att deras enheter skall uppfylla civila säkerhetskrav för sjöfart etc så måste man ha navradartäckning horisonten runt. Navradarna anväds ju också för att "varna" för kollisoner etc, SOLAS och IMM reglerna saknar nog förståelse för militära spaningsradarresurserna, dessvärre.

 

För radarnavigering är horisonten runt önskvärt också, så man kan köra på aktermärken etc.

[Pal]

Eftersom FM anser att deras enheter skall uppfylla civila säkerhetskrav för sjöfart etc så måste man ha navradartäckning horisonten runt. Navradarna anväds ju också för att "varna" för kollisoner etc, SOLAS och IMM reglerna saknar nog förståelse för militära spaningsradarresurserna, dessvärre.

 

För radarnavigering är horisonten runt önskvärt också, så man kan köra på aktermärken etc.

 

Det är väl bara att köpa två, såna där civila navradars är ju jordnötter i sammanhanget. Och i skarpt läge så skruvar man loss dom och dumpar dom i sjön.

[Vargas]

Eftersom FM anser att deras enheter skall uppfylla civila säkerhetskrav för sjöfart etc så måste man ha navradartäckning horisonten runt. Navradarna anväds ju också för att "varna" för kollisoner etc, SOLAS och IMM reglerna saknar nog förståelse för militära spaningsradarresurserna, dessvärre.

 

För radarnavigering är horisonten runt önskvärt också, så man kan köra på aktermärken etc.

 

Det är väl bara att köpa två, såna där civila navradars är ju jordnötter i sammanhanget. Och i skarpt läge så skruvar man loss dom och dumpar dom i sjön.

 

Det är just det tänket med en brytare med endast två lägen (KRIG - FRED) som Visby har dragits med genom åren, som i mina ögon gör Visby mindre anpassad för nyttjande längs hela konfliktskalan. Lyckligtvis håller detta på att så smått ändras och anpassas.

När det gäller kravet på horisonten-täckning på navradar trots en otroligt kompetens herrejösses-spaningsradar så kan hålla med om att det känns analt av diverse regelverkstillämpare att det ska behövas, men jag tror det blir svårt att orma sig undan tyvärr. Huruvida spaningsradarn har tillräcklig upplösning på de avstånd som det är aktuellt i rollen som navigationsinstrument låter jag vara osagt, då det ligger bortom min kunskapsmässiga horisont om Visbys radaranläggningar. Det jag fått mig berättat för mig är att det i alla fall handlar om en mycket kompetent spaningsradar.

[Lerede]

Går det inte helt enkelt att, som Pal skrev, använda två radarenheter där båda kan döljas i skrovet? Att koppla ihop deras bilder till en är ju bara ett mjukvaruproblem som inte borde vara något större bekymmer?

[Kråkan]

Jag försökte hitta de olika internationella regler som gäller på detta område. Det jag lyckades hitta var att ett fartyg av Visbys storlek måste ha en X-bandsradar med automatisk tracker.

 

Redan då faller idén att använda spaningsradarn då jag gissar att Giraffe AMB sänder på sedvanlig Ericsson- (numera SAAB-) frekvens på C-bandet.

[PB-Syte]

Varför kan den inte sitta där, det finns väl inget annat sätt den kan se horisonten runt på,eller?

Hur många radaranntenner har Visby totalt?

 

Navradarn kan inte sitta kvar där den sitter nu eftersom den då förstör signaturanpassningen. Visby har för nuvarande 3 st radarantenner, en PS 201 spaningsradar, en Ceros 200 siktesradar och en PN 622 navigationsradar. Dock kan nämnas att det faktiskt finns 4 st radarsystem ombord, man har nämligen två navigationsradar. Förutom PN 622:an så finns också en LPI-radar, som dock använder samma antenn och DLI som 622:an.

Senaste lösningen jag har hört om navradarsituationen så var tanken att placera en andra PN 622 på signalbryggan, på ett lyftbord av nått slag. Man skulle även ta bort den nuvarande vajerrelingen och fortsätta med fartygssidan upp en meter eller så (tillräckligt för att täcka dom pinnaler som då kommer att sitta där!). Detta gör att man kan höja upp antennen när man behöver använda den, och sänka ner den i skyl när man vill vara "osynlig". Likaså ska den förliga antennen monteras på en arm som ska kunna dras in i överbyggnaden vid behov (som ursprungligen tänkt!)...

 

Ursäkta en undervattensflottist med begränsad radarkunskap, men är det inte ganska vanligt att man sätter navradars under/framför bryggan där den har hela båten bakåt. När det gäller radarnavigering så är det ju det som är framåt som är det viktigaste inte bakåt? så i min värld räcker 180graders sikt rätt bra.

 

Precis som Psilander skriver så är det ju ganska praktiskt att kunna navigera med aktermärken, men jag misstänker att den största anledningen till att man vill kunna se akterut med sin navradar är för flygsäkerheten. Man måste kunna leda in en helikopter vid dålig sikt, och då måste man se akteröver...

 

Det är väl bara att köpa två, såna där civila navradars är ju jordnötter i sammanhanget. Och i skarpt läge så skruvar man loss dom och dumpar dom i sjön

 

Nu är det ju inga civila navradar som sitter på korvetterna, PN 622 kostar faktiskt en slant. Du ska dessutom kunna få upp nån att skruva loss grejerna, som synes så finns det ju inte så mycket att klättra på...

 

Huruvida spaningsradarn har tillräcklig upplösning på de avstånd som det är aktuellt i rollen som navigationsinstrument låter jag vara osagt, då det ligger bortom min kunskapsmässiga horisont om Visbys radaranläggningar.

 

En spaningsradar är oftast totalt, fullständigt jätteblind i närområdet. Då den är byggd för att se långt, så får man nackdelen att man inte ser ett skvatt närmast runt fartyget. Avstånd på upp till en eller ett par distans (beroende på hur kraftig stationen är och hur högt antennen sitter!) är normalt. Dessutom så har en spaningsradar för låg svephastighet (alltå antennens rotationshastighet är för låg!). För PS 201 är maximala rotationshastigheten på antennen 60 svep i minuten, PN 622 har därimot 90 svep i minuten. Detta är viktigt när man kommer farande i 40 knop inomskärs...

Dessutom så har ju en navigationsradar betydligt bättre upplösning än man får med en spaningsradar, men det går vi inte in på mer nu...

En smidig lösning som danskarna har gjort på sina Flyvefisken, är att dom har monterat sin ena navradarantenn på spaningsradarantennen. Då hade man utan avancerade lösningar kunnat se horisonten runt även med Navradarn. Nu går det tyvär inte att göra så på Visby, eftersom PS 201:an sitter dold under sin frekvensselektiva radom. Anledningen till detta är även den att man vill minska sin radarsignatur. Och iom att radomens plastmatrial bara släpper igenom vissa frekvenser (spaningsradarns!), så hade PN 622:an inte kunnat se ut. Dessutom hade man ju fått nackdelen att man inte hade kunnat får en högre svephastighet än vad spaningsradarn har.

Iom att danskarna använder den radarn som ytspaningsradar och den andra anläggningen för navigation, så spelar detta ingen större roll för dom...

 

Redan då faller idén att använda spaningsradarn då jag gissar att Giraffe AMB sänder på sedvanlig Ericsson- (numera SAAB-) frekvens på C-bandet.

 

Ja - PS 201 ligger på C (eller G) bandet 5,4-5,9GHz, beroende på vilken beteckning du föredrar...

 

Det jag fått mig berättat för mig är att det i alla fall handlar om en mycket kompetent spaningsradar

 

Jajemen - PS 201 är en riktigt vass spaningsradar, från den lilla erfarenhet jag har från systemet

[PB-Syte]

Nu har även sprängprov genomförts...

 

Linky!

[PB-Syte]

Korka upp bubblet och rita kors i taket...

 

Enligt en (obekräftad!) notis i tidsskiften Naval Forces (1/2008) så ska nu FMV av SAAB ha beställt leverans och integration av RBS15 Mk3 till Visby klassen!

[Perman]

Korka upp bubblet och rita kors i taket...

 

Enligt en (obekräftad!) notis i tidsskiften Naval Forces (1/2008) så ska nu FMV av SAAB ha beställt leverans och integration av RBS15 Mk3 till Visby klassen!

 

Så man skulle alltså prioritera RBS 15 Mk3 framför att utrusta dem med Umkhonto-IR lv-robot? Verkar ju minst sagt konstigt måste jag säga...

 

/Per

[Björn]

Så man skulle alltså prioritera RBS 15 Mk3 framför att utrusta dem med Umkhonto-IR lv-robot? Verkar ju minst sagt konstigt måste jag säga...

 

/Per

 

Utan Rb 15 är ytattackförmågan skrattretande liten, det krävs helt enkelt ett slagkraftigt och långräckviddigt vapensystem mot sjömål. Lätta torpeder i all ära men de är i första hand avsedda mot undervattensmål och begränsat användbara mot ytmål beroende på bl.a. räckvidden. Egenskydd mot luftmål har man genom 57 mm-kanonen och motmedelssystemet, även om det är lite väl tunt med bara en kanal i luftförsvaret.(En pjäs och ett sikte) Ett LV-robotsystem som komplement är egentligen ett måste eftersom förmågan att skydda andra blir lidande utan ett sådant. Ska vi nu tvingas ha ett så vansinnigt litet antal fartyg i framtiden, måste vi åtminstone se till att de vi har utrustas med vapensystem som gör att de både kan slå mot andra fartyg och samtidigt skydda sig själva.

 

Björn

[Vargas]

Korka upp bubblet och rita kors i taket...

 

Enligt en (obekräftad!) notis i tidsskiften Naval Forces (1/2008) så ska nu FMV av SAAB ha beställt leverans och integration av RBS15 Mk3 till Visby klassen!

 

Så man skulle alltså prioritera RBS 15 Mk3 framför att utrusta dem med Umkhonto-IR lv-robot? Verkar ju minst sagt konstigt måste jag säga...

 

/Per

Bedömt så är det enklare/billigare att tillföra mk3 av ett befintligt vapensystem än att tillföra ett helt nytt i form Unkhonto. Men ja, jag hade nog sett att man kunnat "vila på lagrarna" med befintlig SSM och i det här läget istället satsat på att tillföra LVRB.

Sen ska vi väl ärligen inte kanske ens betrakta nuvarande SSM-version som speciellt "befintlig" när det kommer till Visby-systemet ...

[eskil]

Utan Rb 15 är ytattackförmågan skrattretande liten, det krävs helt enkelt ett slagkraftigt och långräckviddigt vapensystem mot sjömål. Lätta torpeder i all ära men de är i första hand avsedda mot undervattensmål och begränsat användbara mot ytmål beroende på bl.a. räckvidden. Egenskydd mot luftmål har man genom 57 mm-kanonen och motmedelssystemet, även om det är lite väl tunt med bara en kanal i luftförsvaret.(En pjäs och ett sikte) Ett LV-robotsystem som komplement är egentligen ett måste eftersom förmågan att skydda andra blir lidande utan ett sådant. Ska vi nu tvingas ha ett så vansinnigt litet antal fartyg i framtiden, måste vi åtminstone se till att de vi har utrustas med vapensystem som gör att de både kan slå mot andra fartyg och samtidigt skydda sig själva.

Betyder det att Visby-klassen helt saknar sjömålsrobotar i dagsläget?

[PB-Syte]

Betyder det att Visby-klassen helt saknar sjömålsrobotar i dagsläget?

Korrekt, prover med SSM har inte påbörjats ännu! Det ända vapensystem som är utprovat och godkänt på Visbysystemet är 57mm pjäsen. Om jag inte missminner mig ska prover med torpedsystemet genomföras i år, och nu ser det ju som sagt ut som att RBS15 Mk3 kommer att installeras under nästa år...

 

 

Mystiska arbeten sker f.n. på HMS Helsingborgs helikopterdäck/lastdäck, bl.a. i öppningen där lv-robotarna är tänkta att sitta...

Edited March 22, 2008 by PB-Syte