Jump to content

Hur skulle ditt drömförsvar se ut?


Recommended Posts

Varför hade vi då en massa fasta kanoner i ute i skärgården för? Visserligen är räckvidden bättre idag än på kalla kriget men att ha artilleri-förband ute på öarna tror jag fortfarande kan vara effektivt och då måste den vara lätt och mobil. Och står kanonen ute skärgården kan den ju skjuta ännu längre, flesta landstigningsföretag så är dem större enheterna lite längre bort. Jag kan gå med på att modifiera till en lättare variant av 12/80cm eller KARIN som den tydligen så gulligt kallades och dem större fartygen i flottan kan bära samma kanon och skjuta samma ammunition.

12/80 behöver inte vara lätt nog för att transporteras med helikopter eller baxas runt på små, otillgängliga öar och uddar. Den har tillräcklig räckvidd att grupperas på större öar samt vid fastlandskusten och transporteras till/från samt på dessa på vanligt sätt med fartyg och lastbil, så som den var avsedd.

Link to comment
Share on other sites

 

 

bergrum känns som något som är dyrt att modernisera, Bomber mot bergrum har utvecklats enormt sen kalla krigets, kyligaste dagar. LV är inget jag är direkt bra på, men 40mm akan känns lite som allt för kort räckvidd och spårljus funkar ju åt bägge håll.

 

Det är ju inte själva bergrummet som behöver någon modernisering utan i så fall innehållet, vilket borde bli detsamma även i detsamma ovan mark.

 

Jo, det går att slå ut bergrum, liksom bunkrar, pansarfordon, soldater med kroppsskydd och allt annat som har någon form av skydd, men eftersom det kräver mer så använder vi det för att göra det svårare för fienden. Förråd för bränsle, ammunition och annan mtrl, liksom ledningscentraler och liknande behövs i alla fall, det är ju bara att välja om det ska vara lättåtkomligt eller svåråtkomligt för fiendens vapenverkan.

 

Huruvida räckvidden är tillräcklig för 40 mm akan beror ju på vad du ska ha den till. Det är ju billigare att ha x antal 40/48'or till det den är bra på än att försöka ersätta den i sin roll med robot. Robot ska användas till det en 40/48 inte är bra på. En 40/48 kan användas även mot mark- och sjömål.

 

vad är det ? liva upp natthimmlen. tom styrda bomber har den inte mycket nytta, då de kan släppas utanför både höjd och avstånd.

mins jag inte helt fel är de runt 8 mil bort på ett antal tusen meters höjd.

Link to comment
Share on other sites

Det finns system som används på större fartyg som är till för att skjuta ner missiler som tagit sig igenom det övriga luftvärnet. Close in Weapon system . liknade system kan användas vid fortifikationer som sista linje luftförsvar.

jag har en kännsla av att 40mm automatkanon har en lite låg eldhastighet för sånt.

Link to comment
Share on other sites

Kanske ett eldrör har det men Italien använder Bofors 40 mm i ett dubbelmontage kallat DARDO, Liknade system används även i Afghanistan för att träffa granatkastare granater innan dessa kan slå ner på en bas.

 

 

Kan tänka mig att liknade system kan göra ett bra jobb som lv närskydd för fortifikationer som bergsrums, mm. Fördelen är att skyddsobjektet klarar av nedfallande skrot efter en träff av en robot eller bomb, något som ett marint fartyg klarar sämre.

 

 

Kombinera hightech med lowtech. Missil luftvärn för långt håll och eldrörsluftvärn för det som tar sig igenom.

Link to comment
Share on other sites

Eftersom det är bra att kunna försvara sig på djupet och inte bara inledningsvis och på långa avstånd (sk skalförsvar) kan inte räckvidden bli för kort.

Vapen med kortare räckvidd ska verka när målen tagit sig förbi de system som har längre räckvidd. Det är naivt att tro att sådant inte kan ske.

 

Den lägre eldhastigheten hos Bofors 40 mm akan jämfört med andra system i 12,7-30 mm kaliber kompenseras till viss del av varje granats högre verkan i kombination med zonrör och/eller programmerbar ammunition. 40 mm har dessutom större räckvidd till sin fördel gentemot nämnda alternativ. Det utesluter dock inte att man kan komplettera med andra system, med högre eldhastighet (på bekostnad av räckvidd) i nämnda kalibrar, det gör många andra länder.

Link to comment
Share on other sites

 

 

 

bergrum känns som något som är dyrt att modernisera, Bomber mot bergrum har utvecklats enormt sen kalla krigets, kyligaste dagar. LV är inget jag är direkt bra på, men 40mm akan känns lite som allt för kort räckvidd och spårljus funkar ju åt bägge håll.

 

Det är ju inte själva bergrummet som behöver någon modernisering utan i så fall innehållet, vilket borde bli detsamma även i detsamma ovan mark.

 

Jo, det går att slå ut bergrum, liksom bunkrar, pansarfordon, soldater med kroppsskydd och allt annat som har någon form av skydd, men eftersom det kräver mer så använder vi det för att göra det svårare för fienden. Förråd för bränsle, ammunition och annan mtrl, liksom ledningscentraler och liknande behövs i alla fall, det är ju bara att välja om det ska vara lättåtkomligt eller svåråtkomligt för fiendens vapenverkan.

 

Huruvida räckvidden är tillräcklig för 40 mm akan beror ju på vad du ska ha den till. Det är ju billigare att ha x antal 40/48'or till det den är bra på än att försöka ersätta den i sin roll med robot. Robot ska användas till det en 40/48 inte är bra på. En 40/48 kan användas även mot mark- och sjömål.

 

vad är det ? liva upp natthimmlen. tom styrda bomber har den inte mycket nytta, då de kan släppas utanför både höjd och avstånd.

mins jag inte helt fel är de runt 8 mil bort på ett antal tusen meters höjd.

 

Om du vill verka mot bärare av robot eller bomblast använder du dig lämpligtvis av robotsystem, men det är ju inte det enda av flygtyg du kan drabbas av och det förutsätter även att du har tillräckligt av sådana, relativt dyra system.

Link to comment
Share on other sites

Eftersom det är bra att kunna försvara sig på djupet och inte bara inledningsvis och på långa avstånd (sk skalförsvar) kan inte räckvidden bli för kort.

Vapen med kortare räckvidd ska verka när målen tagit sig förbi de system som har längre räckvidd. Det är naivt att tro att sådant inte kan ske.

 

Den lägre eldhastigheten hos Bofors 40 mm akan jämfört med andra system i 12,7-30 mm kaliber kompenseras till viss del av varje granats högre verkan i kombination med zonrör och/eller programmerbar ammunition. 40 mm har dessutom större räckvidd till sin fördel gentemot nämnda alternativ. Det utesluter dock inte att man kan komplettera med andra system, med högre eldhastighet (på bekostnad av räckvidd) i nämnda kalibrar, det gör många andra länder.

när de gäller extremt närskydd föredrar jag volym och antal. specielt om målet är litet och snabbt. har du någon källa eller går du bara på magkänsla när de gäller att en 40 mm bofors kanon och tex en 25mm radarstyrd chaingun skulle ha liknande sanolikhet att bekämpa en inkommande kryssningsmisil ?

Link to comment
Share on other sites

 

Eftersom det är bra att kunna försvara sig på djupet och inte bara inledningsvis och på långa avstånd (sk skalförsvar) kan inte räckvidden bli för kort.

Vapen med kortare räckvidd ska verka när målen tagit sig förbi de system som har längre räckvidd. Det är naivt att tro att sådant inte kan ske.

 

Den lägre eldhastigheten hos Bofors 40 mm akan jämfört med andra system i 12,7-30 mm kaliber kompenseras till viss del av varje granats högre verkan i kombination med zonrör och/eller programmerbar ammunition. 40 mm har dessutom större räckvidd till sin fördel gentemot nämnda alternativ. Det utesluter dock inte att man kan komplettera med andra system, med högre eldhastighet (på bekostnad av räckvidd) i nämnda kalibrar, det gör många andra länder.

när de gäller extremt närskydd föredrar jag volym och antal. specielt om målet är litet och snabbt. har du någon källa eller går du bara på magkänsla när de gäller att en 40 mm bofors kanon och tex en 25mm radarstyrd chaingun skulle ha liknande sanolikhet att bekämpa en inkommande kryssningsmisil ?

 

Det beror på vad du menar med "Chaingun"?

 

Tar du som exempel Bushmaster M242 som benämns som en Chain gun i 25 mm kaliber så har den en eldhastighet på 200-225 skott per minut, jämfört med Bofors 40 mm akan L/70 som har en eldhastighet på 240-330 skott per minut och kan även den radarstyras. Hur stor splitterverkan är för Bofors zonrörsgranater vet jag inte exakt, men är naturligtvis större än för 25 mm granater och kan genom zonrörsfunktionen verka även med enbart splitterverkan, direktträff krävs ej som för de flesta granater under 40 mm kaliber.

Bofors 40 mm 3P-ammunition har 1100-2400 volframkulor med verkansyta på 140-400 kvadratmeter (vet ej vari variationerna ligger).

Effektiv räckvidd för Bushmaster M242 är 2000-3000 meter, maximal räckvidd 6800 meter.

Räckvidd för Bofors 40 mm L/70 är 12 500 meter, osäker dock på vilka avstånd som räknas som effektiv räckvidd.

 

Svaret på din fråga: Ja, jag räknar efter eget huvud ut att Bofors 40 mm akan med största sannolikhet har betydligt större chans att verka mot alla typer av mål på upp till 3000 meter, än mer överlägsen chans på över 3000 meter och på över 6800 meter har du ingen verkan alls med Bushmastern.

 

Källor jag bl.a. använt:

http://military.wikia.com/wiki/M242_Bushmaster

http://military.wikia.com/wiki/Bofors_40_mm

http://www.dtic.mil/ndia/2003gun/boren.pdf

http://en.wikipedia.org/wiki/Bofors_40_mm

Link to comment
Share on other sites

Är Strb 90 tillräckligt stor för att kunna bära en 40mm akan? Vet att dem provat med 120mm grk men vad jag hörde var rekylen för kraftig och det gick inte så bra att skjuta under gång

Teoretisk sett skulle det kanske fungera, men precisionen skulle väl bli sådär och du får antagligen inte mycket utrymme kvar för annat, så jag ser inte riktigt vitsen med det.

Link to comment
Share on other sites

 

 

Eftersom det är bra att kunna försvara sig på djupet och inte bara inledningsvis och på långa avstånd (sk skalförsvar) kan inte räckvidden bli för kort.

Vapen med kortare räckvidd ska verka när målen tagit sig förbi de system som har längre räckvidd. Det är naivt att tro att sådant inte kan ske.

 

Den lägre eldhastigheten hos Bofors 40 mm akan jämfört med andra system i 12,7-30 mm kaliber kompenseras till viss del av varje granats högre verkan i kombination med zonrör och/eller programmerbar ammunition. 40 mm har dessutom större räckvidd till sin fördel gentemot nämnda alternativ. Det utesluter dock inte att man kan komplettera med andra system, med högre eldhastighet (på bekostnad av räckvidd) i nämnda kalibrar, det gör många andra länder.

när de gäller extremt närskydd föredrar jag volym och antal. specielt om målet är litet och snabbt. har du någon källa eller går du bara på magkänsla när de gäller att en 40 mm bofors kanon och tex en 25mm radarstyrd chaingun skulle ha liknande sanolikhet att bekämpa en inkommande kryssningsmisil ?

 

Det beror på vad du menar med "Chaingun"?

 

Tar du som exempel Bushmaster M242 som benämns som en Chain gun i 25 mm kaliber så har den en eldhastighet på 200-225 skott per minut, jämfört med Bofors 40 mm akan L/70 som har en eldhastighet på 240-330 skott per minut och kan även den radarstyras. Hur stor splitterverkan är för Bofors zonrörsgranater vet jag inte exakt, men är naturligtvis större än för 25 mm granater och kan genom zonrörsfunktionen verka även med enbart splitterverkan, direktträff krävs ej som för de flesta granater under 40 mm kaliber.

Bofors 40 mm 3P-ammunition har 1100-2400 volframkulor med verkansyta på 140-400 kvadratmeter (vet ej vari variationerna ligger).

Effektiv räckvidd för Bushmaster M242 är 2000-3000 meter, maximal räckvidd 6800 meter.

Räckvidd för Bofors 40 mm L/70 är 12 500 meter, osäker dock på vilka avstånd som räknas som effektiv räckvidd.

 

Svaret på din fråga: Ja, jag räknar efter eget huvud ut att Bofors 40 mm akan med största sannolikhet har betydligt större chans att verka mot alla typer av mål på upp till 3000 meter, än mer överlägsen chans på över 3000 meter och på över 6800 meter har du ingen verkan alls med Bushmastern.

 

Källor jag bl.a. använt:

http://military.wikia.com/wiki/M242_Bushmaster

http://military.wikia.com/wiki/Bofors_40_mm

http://www.dtic.mil/ndia/2003gun/boren.pdf

http://en.wikipedia.org/wiki/Bofors_40_mm

 

feltänk av mig, för att få riktigt bra närskydd bör naturligtvis en radarstyrd gatlingkanon användas.

Link to comment
Share on other sites

 

feltänk av mig, för att få riktigt bra närskydd bör naturligtvis en radarstyrd gatlingkanon användas.

 

Som GAU-12 då, exempelvis....

Eldhastighet: 1800-4200 granater per minut

Räckvidd: (enligt Wiki) 3600 meter (effektiv räckvidd borde ligga på ca 2000-3000 meter).

Fortfarande krävs direktträff med denna typ av granater.

Om vi bortser från tiden och åtgärderna för eldgivning (mållokalisering, riktning o.s.v.) och även den fördröjning som finns hos moderna kulsprutor/kanoner av Gatlingtyp så ger ett 10-sekunders eldöppnande med GAU-12 300-700 granater i målområdet, medan Bofors 40 mm L/70 ger 40-55 granater i målområdet. Men då har 40 mm granaterna en betydligt större splitterverkan (44 000-132 000 volframkulor för 3P-ammunitionen) och behöver genom zonrörsfunktionen inte träffa direkt, utan kan verka med enbart splitter.

Svårt för mig att avgöra vilken som skulle vara mest effektiv på avstånd upp till 3000 meter. Det måste nog testas. Mest effektivt på över 3000 (eller 3600 meter) kan du lätt räkna ut själv.

Även om GAU-12'an visar sig vara mest effektiv så har du fortfarande den begränsade räckvidden att ta hänsyn till och avstånd närmast över 3000 meter kanske inte mest kostnadseffektivt täcks av robotsystem.

Link to comment
Share on other sites

 

 

feltänk av mig, för att få riktigt bra närskydd bör naturligtvis en radarstyrd gatlingkanon användas.

 

Som GAU-12 då, exempelvis....

Eldhastighet: 1800-4200 granater per minut

Räckvidd: (enligt Wiki) 3600 meter (effektiv räckvidd borde ligga på ca 2000-3000 meter).

Fortfarande krävs direktträff med denna typ av granater.

Om vi bortser från tiden och åtgärderna för eldgivning (mållokalisering, riktning o.s.v.) och även den fördröjning som finns hos moderna kulsprutor/kanoner av Gatlingtyp så ger ett 10-sekunders eldöppnande med GAU-12 300-700 granater i målområdet, medan Bofors 40 mm L/70 ger 40-55 granater i målområdet. Men då har 40 mm granaterna en betydligt större splitterverkan (44 000-132 000 volframkulor för 3P-ammunitionen) och behöver genom zonrörsfunktionen inte träffa direkt, utan kan verka med enbart splitter.

Svårt för mig att avgöra vilken som skulle vara mest effektiv på avstånd upp till 3000 meter. Det måste nog testas. Mest effektivt på över 3000 (eller 3600 meter) kan du lätt räkna ut själv.

Även om GAU-12'an visar sig vara mest effektiv så har du fortfarande den begränsade räckvidden att ta hänsyn till och avstånd närmast över 3000 meter kanske inte mest kostnadseffektivt täcks av robotsystem.

konstigt att tex inte amerikanarna använder 40mm akan som närluftvärn. Antingen har de eller du missat något.

 

hur som helst ser inte mitt drömförsvar ut som tanken på att behålla maximalt antal gammla system och försöka bevara kallakriget tänket, så vi skiljer oss åt. Spridning är kanske en bättre idé än att försöka befästa stora anläggningar.

Link to comment
Share on other sites

 

konstigt att tex inte amerikanarna använder 40mm akan som närluftvärn. Antingen har de eller du missat något.

 

hur som helst ser inte mitt drömförsvar ut som tanken på att behålla maximalt antal gammla system och försöka bevara kallakriget tänket, så vi skiljer oss åt. Spridning är kanske en bättre idé än att försöka befästa stora anläggningar.

 

Det är en kostnadsfråga. Jag hade också gärna sett ett närluftvärnssystem av liknande typ i 20-30 mm som komplement till robot och 40/57 mm akan.

Den amerikanska marinen har dessutom fler robotsystem varav fler kan vara representerade på samma fartygsklass.

Vi använder också 40/57 mm akan som allmålskanon, vilket 20 mm CIWS- systemen eller 25 mm Bushmaster är betydligt mer begränsade i, varför amerikanarna då istället har fler fartyg med grövre huvudartilleri (från 76 mm och uppåt). Vi har ju avvecklat alla sådan i vår flotta.

Link to comment
Share on other sites

hur som helst ser inte mitt drömförsvar ut som tanken på att behålla maximalt antal gammla system och försöka bevara kallakriget tänket, så vi skiljer oss åt. Spridning är kanske en bättre idé än att försöka befästa stora anläggningar.

 

 

 

Befästningar och bergrum har den fördelen att de kräver mer kraftfulla vapen för att slå ut, och mer kraftfulla vapen är helt sonika större missiler och bomber som kräver speciella leverans system och dessa finns i regel i mindre antal och kostar betydligt mer att använda.

 

Kombinerar man befästningar och bergrum med aktivt luftvärn i flera lager, där eldrörs luftvärn kan utgöra den sista delen så får man en rätt bra skydd. Tror att spridning är med dagens spanings teknik ett sämre alternativ.

 

Äldre system som 40 mm Bofors lv pjäser går alldeles utmärkt att uppgradera med ny laddautomatik eldledning och ammunition. Placerar man 6 st pjäser runt ett skyddsobjekt så kan dessa placera en mur av splitter som missilen måste ta sig igenom. Dessutom klarar fortifikationen/objektet av att ta emot mängder av nedfallande splitter som sådant system orsakar dels från granaterna som skjuts iväg samt målet/missilen de bekämpar.

 

Sprider man sina objekt så kräver de mer bemanning for mark skydd samt transporter, dessutom generar man radiosignaler samt rörelser som röjer grupperingsplatserna. Vid upptäckt så blir mindre mängd bekämpade men samtidigt så krävs det mindre sofistikerade vapen för att få verkan på grupperingsplatserna.

 

Just det faktum att vi hela tiden måste röja platserna genom transporter i kombinations med modern spanings teknologi så anser jag att spridnings konceptet är en mindre effektiv metod i dag. Bättre att samla i bergrum samt hålla sig med effektivt luftvärn av området.

Link to comment
Share on other sites

En gång i tiden, då när fosterlandet hade en försvarsmakt av numerär, så behövde man inte välja mellan de två olika strategierna rörligt och fast/fortifikation, utan man hade båda, med alla dess för- och nackdelar.

 

Jag anser inte att det är rimligt att gå tillbaka till 70- eller 80-talets försvar, men det som var i perioden kring sent 90-tal, tidigt 2000-tal anser jag realistiskt, om vi ska ha beredskap för en framtid vi inte kan förutse.

Link to comment
Share on other sites

En gång i tiden, då när fosterlandet hade en försvarsmakt av numerär, så behövde man inte välja mellan de två olika strategierna rörligt och fast/fortifikation, utan man hade båda, med alla dess för- och nackdelar.

 

Jag anser inte att det är rimligt att gå tillbaka till 70- eller 80-talets försvar, men det som var i perioden kring sent 90-tal, tidigt 2000-tal anser jag realistiskt, om vi ska ha beredskap för en framtid vi inte kan förutse.

var du med på 90talet och 2000talet ? vad jag minns så var FM vilset och viste inte riktigt vad de ville och varför. De var början på de stora eländet. skulle Sverige ha en hygglig nummerär i vpl försvar bör vi snarare tänka 60 eller 70 talet. frågan är bara om de finns budget till kost och logiment för det ?

Link to comment
Share on other sites

Logement är statens fastighetsverks ansvar, så duktiga dom själva säger sig vara, blir det ju inga problem..( FM betalar ju lika mycket i hyra oavsett hur mycket lokaler dom nyttjar. ) Payback time. :Malaj:

En ökning till 2% av BNP ger ett tillskott på Ca. 20 Miljarder till FM, en årskull är ca 100 000 individer . Ger 200 000 Sek per individ

hur långt det räcker ?? någon på Forumet här som gitter räkna ?

Link to comment
Share on other sites

Jo, jag var med. Gjorde GU 1992-93. Visst var det vilset, men nu avser jag främst materiellt och personal och inte styrningen. Styrning finns dessutom till viss del från politiskt håll.

när de gäller kvantitet och vilja, har den gått ner sedan 60 - 70 talet. när de gäller materiallt kan jag förstå dig, men de skulle inte skadat med stora delar av de som tillförts de tio senaste åren. när de gäller personal så känns de som om man skall tala om ALLMÄN VÄRNPLIKT då behöver vi nå upp till 60 70 talets nivå, dels rent moraliskt och rent praktiskt om en TROVÄRDIG ALLIANSFRIHET/NEUTRALITET skall kunna upprätthållas.

Link to comment
Share on other sites

Logement är statens fastighetsverks ansvar, så duktiga dom själva säger sig vara, blir det ju inga problem..( FM betalar ju lika mycket i hyra oavsett hur mycket lokaler dom nyttjar. ) Payback time. :Malaj:

En ökning till 2% av BNP ger ett tillskott på Ca. 20 Miljarder till FM, en årskull är ca 100 000 individer . Ger 200 000 Sek per individ

hur långt det räcker ?? någon på Forumet här som gitter räkna ?

 

2% av BNP ger närmare 30miljarder. 71 Miljarder skulle det innebära och det skulle peta ner Taiwan från 20:e platsen. Satsar vi på värnpliktsförsvar så kan vi ha råd med en imponerande styrka (Se Singapore), blir det yrkesförsvar så blir det väl IO14 gånger 2

Link to comment
Share on other sites

Logement är statens fastighetsverks ansvar, så duktiga dom själva säger sig vara, blir det ju inga problem..( FM betalar ju lika mycket i hyra oavsett hur mycket lokaler dom nyttjar. ) Payback time. :Malaj:

En ökning till 2% av BNP ger ett tillskott på Ca. 20 Miljarder till FM, en årskull är ca 100 000 individer . Ger 200 000 Sek per individ

hur långt det räcker ?? någon på Forumet här som gitter räkna ?

 

Vi behöver inte utbilda 100 000 soldater per år. Hur stort försvar förespråkar du då egentligen 2 miljoner man?

 

 

Jo, jag var med. Gjorde GU 1992-93. Visst var det vilset, men nu avser jag främst materiellt och personal och inte styrningen. Styrning finns dessutom till viss del från politiskt håll.

när de gäller kvantitet och vilja, har den gått ner sedan 60 - 70 talet. när de gäller materiallt kan jag förstå dig, men de skulle inte skadat med stora delar av de som tillförts de tio senaste åren. när de gäller personal så känns de som om man skall tala om ALLMÄN VÄRNPLIKT då behöver vi nå upp till 60 70 talets nivå, dels rent moraliskt och rent praktiskt om en TROVÄRDIG ALLIANSFRIHET/NEUTRALITET skall kunna upprätthållas.

 

 

Jag tror vi kan ha ett trovärdigt försvar utan att utbilda 50 000 värnpliktiga per år. Det handlar mindre om numerär och mer om rätt vapensystem i dagens strid. Med sagt säger jag inte att IO 14 är tillräckligt men bara om vi börjar utbilda värnpliktiga i början av 90-talets mängder så är vi uppe i över 30 000.

 

Link to comment
Share on other sites

Givet att kalkylen inte ändrats signifikant räcker 2% av bnp väldigt långt med ett yrkesförsvar. Är det jag räknade på i mitt "idealförsvar" tidigare om jag minns rätt.

Principiellt kan man säga att de 70 miljarderna skulle använts med 40 miljarder i lönekostnader (ca 40000 anställda soldater) resterande 30 skulle användas till övningar och materielanskaffning (exempelvis 50/50 till båda eller vad som nu är rimligt)

Givet att pengarna faktiskt används rätt och effektivt vilket är ett av de största problemen försvaret har idag och har haft under en väldigt lång tid.

Mer pengar löser inte de problemen.

 

 

Logement är statens fastighetsverks ansvar, så duktiga dom själva säger sig vara, blir det ju inga problem..( FM betalar ju lika mycket i hyra oavsett hur mycket lokaler dom nyttjar. ) Payback time. :Malaj:

En ökning till 2% av BNP ger ett tillskott på Ca. 20 Miljarder till FM, en årskull är ca 100 000 individer . Ger 200 000 Sek per individ

hur långt det räcker ?? någon på Forumet här som gitter räkna ?

 

2% av BNP ger närmare 30miljarder. 71 Miljarder skulle det innebära och det skulle peta ner Taiwan från 20:e platsen. Satsar vi på värnpliktsförsvar så kan vi ha råd med en imponerande styrka (Se Singapore), blir det yrkesförsvar så blir det väl IO14 gånger 2

 

Edited by Peo
Link to comment
Share on other sites

 

Logement är statens fastighetsverks ansvar, så duktiga dom själva säger sig vara, blir det ju inga problem..( FM betalar ju lika mycket i hyra oavsett hur mycket lokaler dom nyttjar. ) Payback time. :Malaj:

En ökning till 2% av BNP ger ett tillskott på Ca. 20 Miljarder till FM, en årskull är ca 100 000 individer . Ger 200 000 Sek per individ

hur långt det räcker ?? någon på Forumet här som gitter räkna ?

 

Vi behöver inte utbilda 100 000 soldater per år. Hur stort försvar förespråkar du då egentligen 2 miljoner man?

 

 

Jo, jag var med. Gjorde GU 1992-93. Visst var det vilset, men nu avser jag främst materiellt och personal och inte styrningen. Styrning finns dessutom till viss del från politiskt håll.

när de gäller kvantitet och vilja, har den gått ner sedan 60 - 70 talet. när de gäller materiallt kan jag förstå dig, men de skulle inte skadat med stora delar av de som tillförts de tio senaste åren. när de gäller personal så känns de som om man skall tala om ALLMÄN VÄRNPLIKT då behöver vi nå upp till 60 70 talets nivå, dels rent moraliskt och rent praktiskt om en TROVÄRDIG ALLIANSFRIHET/NEUTRALITET skall kunna upprätthållas.

 

 

Jag tror vi kan ha ett trovärdigt försvar utan att utbilda 50 000 värnpliktiga per år. Det handlar mindre om numerär och mer om rätt vapensystem i dagens strid. Med sagt säger jag inte att IO 14 är tillräckligt men bara om vi börjar utbilda värnpliktiga i början av 90-talets mängder så är vi uppe i över 30 000.

 

 

allmän värnplikt, dvs att istort sett alla som kan skall, när de börjar sjunka under en femte del av kullen så kan de där med allmän strykas. skall vi på fullt allvar kunna hävda att vi kan vara neutrala och sätta kraft bakom orden. då behövs stor nummerär.

Link to comment
Share on other sites

Bara återtagning av den materiella kvantiteten före 2004 kostar åtskilligt. Jag läste någonstans siffror runt 600-700 miljarder kronor som värde på allt som avvecklats sedan dess (eller om det var sedan kalla krigets slut).

 

Tror du ska ta sådana siffror med ett par lass salt.

Mycket av det som avvecklats var extremt omodernt och skulle behövts omsättas ändå. Stora delar av en sådan siffra omfattar säkerligen fasta befästningar vilka troligen skulle varit mer eller mindre meningslösa med dagens styrda vapen osv.

 

Men visst, kostnaden för att bygga upp ett massförsvar med värnpliktiga enligt kalla krigets mått (givet att huvuddelen inte skall bestå av lätt infanteri utan tunga vapen, modell hv) är enorm. Därtill måste man komma ihåg att omsättningen av den materiellen måste fortgå för att inte hamna i samma sits som vi gjorde mot slutet av kalla kriget.

Huvuddelen av det svenska försvaret då som många eftersträvar nu bestod av brigader som åkte tbg20 eller sämre medan huvudelen av stormakt röd åkte pansarbuss eller bättre. (vet inte om Sovjet hade några förband som inte var bepansrade). Enligt försvarbeslut 1987 bestod armén av 23 brigader med tgb/traktor/bv och endast 6 pansar/mek. Anledningen var att vi helt enkelt inte hade råd att köpa materiel i tillräcklig omfattning för att hålla det stora försvaret med modern bra materiel. Alltså försämrades försvarsförmågan kontinuerligt jämfört med potentiell fiende som inte hade det problemet.

 

Ett stort problem med värnpliktsförsvar är att de ger väldigt stor numerär som på papper ser ut att vara bra. Men förbanden finns inte i verkligheten. Kommer fortfarande ihåg att det på en av de första sidorna i SoldF 1987 (och tidigare) stod "Detta är dina vapen, de är minst lika bra som fiendens". Tgb20 är säkert lika bra som bmp1...

Men folk i allmänhet trodde (och har nu fått en väldigt rosaskimrande idé av vad det var) att vi hade ett mycket starkare försvar än vi hade i verkligheten.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...