Jump to content

Hur skulle ditt drömförsvar se ut?


Recommended Posts

Drömmar kan vara på olika nivåer och här kommer en i dagens läge något mer realistisk version av 'mitt drömförsvar' än den mycket kortfattade jag skrev tidigare.

Jag är dålig i större förbandsdelars innehåll, behov, inbördes storlek o.s.v. så det får ni ha överseende med och jag har inte räknat noggrannare på personal och ej heller på kostnad.

På materialsidan har jag min vana trogen grottat ner mig på detaljnivå, vilket jag redan nu ber om ursäkt för, då det orsakat en mängd text som för vissa är mindre intressant.

 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

MITT DRÖMFÖRSVAR

2015-05-26

 

Insatsförsvar, vad är egentligen det? Enligt mig är insats något som polis, räddningstjänst och till viss del Hemvärnet samt militära utlandsmissionsförband sysslar med, alltså inte en inriktning för att försvara vårt land militärt.
Invasion däremot, anser jag är fallet i och med att första soldaten från fientligt sinnad nation eller organisation , med vapen i hand sätter sin fot på svensk mark med syfte att ta kontroll över hela eller delar av vårt land.
Därför förordar jag en återgång till invasionsförsvar - ett försvar avsett att försvara Sverige mot väpnat angrepp, oavsett hur ett sådant ser ut. Syftet är främst att skapa en hög tröskeleffekt.
Den organisation jag här visar är inte enorm, snarare rätt liten jämfört med forna dagars invasionsförsvar, men det är i mina ögon en rätt så slagkraftig organisation.
För att ytterligare stärka förmågan att militärt hävda vårt territorium föreslår jag en militär allians, men en alternativ sådan till NATO, då jag inte är en övertygad NATO-förespråkare (inte motståndare heller).

Första stegen...:

-Omedelbart stoppa avveckling av alla system, materiel och anläggningar, för att behovsutvärdera dessa i förhållande till en ny organisation.
-Omedelbart tilldela medel att köpa in den materiel som idag saknas ingår i detta första steg (vissa redan med långt gången planering).
-Börja bygga upp en ny organisation där vissa platser, regementen, övningsområden och förråd åter måste tas i bruk alternativt ersättas med nya.
-Frivilligorganisationerna tilldelas medel för att återuppta kursverksamhet på den nivå som förelåg under den tidigare delen av 2000-talet.
-Återdecantrilisera de delar av organisationen som är mycket viktiga och sårbara av den centralisering som genomförts.

 

Förvarsområden:

Sverige delas i fyra försvarsområden, norra, mellersta och södra samt Gotland. Samtliga ska vara självförsörjande vad det gäller militär utbildning, förband, anläggningar (både fredstida övningsanläggningar och krigsanläggningar), förråd och lager inom infanteri/mek. infanteri, pansar, kavalleri/jägarförband, artilleri, luftvärn, hemvärn/driftvärn och flygvapen.
Varje FO bör nog ha en egen helikopterdivision också. Den kan upprätthållas av marinen eller flygvapnet, men vara en gemensam resurs för både Armén, Flygvapnet och Marinen. Gotland kan dock ha en reducerad enhet alternativt ett detachment från fastlandet med en ständig minimumbemanning på ön.

FO norr:
4 brigader. Infanteri/mek. infanteri, pansar, artilleri och kav-/jägarförband samt med norrländsk terräng och norrländskt vinterklimat i fokus och den stora styrkan i dessa brigader.
Hemvärn, driftvärn och civilförsvar tillkommer.

FO mellersta:
3 brigader där infanteri/mek. infanteri, pansar, artilleri, flygvapen och luftvärn ska vara dess fokus och stora styrka.
Stockholm får dessutom en stadsbrigad där infanteri/mek. infanteri, luftvärn och marina förband är i fokus och dess styrka. En betydande del av infanteriförbanden i stadsbrigaden ska ha extra hög kompetens i strid i urban miljö (stadsskytteförband). Totala antalet brigader för området blir alltså 4.
Hemvärn, driftvärn och civilförsvar tillkommer.

FO södra:
2 brigader där infanteri/mek. infanteri, pansar, artilleri och flygvapen ska vara dess fokus och stora styrka.
Göteborg, Malmö och Karlskrona får dessutom en varsin stadsbrigad där där infanteri/mek. infanteri, luftvärn och marina förband är i fokus och dess styrka. En betydande del av infanteriförbanden ska ha extra hög kompetens i strid i urban miljö (stadsskytteförband). Totala antalet brigader för området blir alltså 5.
Hemvärn, driftvärn och civilförsvar tillkommer.
FO Gotland:´

P18, Lv2 och A7 återupprättas på Wisborgs slätt utanför Visby och likaså återuppstår KA3 som Amf3 vid Fårösund.
1 brigad bestående av amfibie, infanteri/mek. infanteri, pansar, luftvärn och artilleri.
Även detachment ur flottan och flygvapnet med tillhörande anläggningar ska finnas på ön.
Ön ska ha omfattande anläggningar för avspaning av luftrum, havsyta och signal samt undervattensspaning.
Hemvärn, driftvärn och civilförsvar tillkommer.
Gotlandsbrigadens innehåll:
P18 sätter upp tre pansarbataljoner alternativt mekaniserat infanteri och ett fordons/luftburet lätt infanterikompani.
Lv2 och A7 sätter upp en bataljon vardera som ingår i Gotlands mekaniseade brigad.
Amf3 sätter upp två Amf-bataljoner, en Amf-skytte med stridsbåtar och en Amf-KA bat med tungt understöd, sjömåls- och luftvärnsbatterier.
Dessutom sätter P18 och Amf3 gemensamt upp en fristående bas-säk/närskydds-bataljon som tillsammans med styrkor ur Hemvärnet svarar för att bevaka och skydda viktiga anläggningar på ön, främst flygvapnets och marinens anläggningar.

Förstärkningsförband:
9 bataljoner sätts upp av samtliga FO tillsammans och innehåller samtliga funktioner inom markstrid. Dessa ska kunna sättas in där de behövs bäst för tillfället, alltså som tillgripbar förstärkning av ovanstående förband, med samma mobiliseringstid som de förband de är avsedda att kunna förstärka.

 

Reservförband:
Utöver nämnda förband ska det även finnas reservförband eller reservsoldater att ersätta förluster/avlösa förband med.
Målsättningen är att det ska finnas minst tre utbildade för varje befattning upp till kompaninivå.

 

Armén:
Samtliga arméförband ska ha eget mobilt luftvärn inom spannet VSHORAD och SHORAD, eget artilleriunderstöd i form av 81 och 120 mm grk och egen pansarvärnsförmåga med PSK/GRG, strix grk-am och Rb57. Nämnda förmågenivå är alltså den lägsta och vissa förband ska ha en betydligt högre förmåga.
Pionjärsförband återinförs i infanteri-/mek.infanteri- och pansarförbanden.

PvRb-system:
RBS 56 behålls i organisationen och används främst där terräng medger längre skjutavstånd och lämpliga robotbärande fordon saknas eller vid stationära skydd- och bevakningsuppgifter.
Rb57 används som huvudsakligt pv-vapen främst i tät bebyggelse och annan terräng där längre skjutavstånd inte medges samt utgör lägsta graden av pv-förmåga i de flesta förband.
RBS 55 används uteslutande med fordon som bas.
Eventuellt kan RBS 55 och/eller RBS 56 i framtiden ersättas av ett nytt system som jag tar upp under rubriken ny materiel.

 

Infanteri:
Nyttjar alla former av transporter, såväl mark- som luft- och sjögående, splitterskyddat till stor del.
minst ett regemente i vardera FO utom Gotland.

 

Mekaniserat infanteri:
100% motoriserad och i hög grad med viss skyddsnivå (splitterskydd utgör lägsta skyddsnivå för stridande förband) och förstärks med pansar (Strv 121/122 + Strf 90). De Strv 121 som inte byggs om till olika underhållsfordon behålls för just detta ändamål och genomgår REMO till Strv 121B.
REMO på samtliga Strf 90 för att samtliga ska motsvara lägst 90B-standard (med full stabilisering och förmåga att nyttja 3P-am) och minst 1/4 till 90C-standard.

 

Pansar:
Antalet stridsvagnar i pansarförbanden bör vara minst 200 (mek.inf. oräknade), helst uppåt 300 och utgörs huvudsakligen av Leopard 2A5 (Strv 122), men utökas genom inköp av (lätt begagnade från marknaden i Europa om möjligt) Leopard 2A6 (Strv 123).
Phz 2000 köps in om 40 exemplar som understöd för pansarförbanden, helst från begagnatmarknaden ute i Europa (Tyskland, Holland...?).

 

Artilleriet:
Förutom de 24 beställda Archer köper vi in även de 24 exemplaren Norge skulle ha haft, kompletterar med 50 st lastbilsdragna FH77B samt 40 st Phz2000 (helst från begagnatmarknaden i Europa, exempelvis Tyskland eller Holland).
Artilleriförbanden förfogar även över 120 mm grk, varav en viss andel transporteras oc h skjuts från terränggående fordon med som lägst splitterskydd, exempelvis Pbv601.

 

Luftvärn:
Luftvärnsförbanden ska utrustas med samtliga lv-system och tillhörande sensorsystem som finns i FM, men tyngdpunkten ska ligga på de tyngre systemen med längre räckvidd som understöd till övriga förbands egen lv-förmåga och som skydd av särskilda anläggningar och områden.

Jag låter det vara osagt exakt vilka robotsystem vi ska ha i framtiden utan framställer förmåga och benämner därför vissa system med fiktiva beteckningar.

40/48 LvAkan: Senare modellen (som kom någon gång på 80-90-talet), radarstödd och maskinriktad. Ska kunna fjärrstyras med samverkan om flera pjäser mot samma mål och hantera även 3P-ammunition. Verkan huvudsakligen mot hkp och till viss del även robotar såväl som mark- och sjömål.
Förutom på fartyg ska alla större fasta och militära anläggningar som kan komma brukas i krig ha minst ett batteri. Dessa pjäser kan vara av bogserad modell och tas med om anläggningens funktioner omgrupperas till annan plats.
Jag ser gärna även att dumpermonterad version åter testas för rörliga förband, då gärna i kombination med ett lv-robotsystem.

57 mm A-pjäs MkIII: Radarstödd maskinriktning, ska kunna fjärrstyras flera pjäser mot samma mål och hantera även 3P-ammunition. Verkan huvudsakligen mot hkp och till viss del även robotar såväl som mark- och sjömål.
Förutom på fartyg ska alla större fasta och marina anläggningar som kan komma brukas i krig ha minst ett batteri. Dessa pjäser kan vara av bogserad modell och tas med om anläggningens funktioner omgrupperas till annan plats.
Fasta anläggningar har flertalet förberedda eldställningar för luftvärn, artilleri, grk mm som erbjuder ett visst frontalt skydd. Varje pjäs bör ha 2-3 alternativa eldställningar.

LvRb 1: VSHORAD i MANPAD-utförande av det enklaste slag, lätt, inte kräva mark- eller fordonslavett och helst av typen "fire and forget". Räckvidd på minst 4000 meter, gärna uppåt 5000 meter. Ska vara väl spritt i alla förband som själförvars-lv ner på bataljonsnivå, även i Hemvärnet och på många förband även ner på kompaninivå.

LvRb 2: SHORAD. Huvudsakligen fordons- eller båt-/fartygsburet, men även lätt nog att bära med sig ett system kortare sträckor för markbaserat system med lavett. 1-2 skjuklara robotar för MANPAD-lavett och 2-4 skjutklara robotar för fordon/båt/mindre fartyg. Mer avancerad styr- och siktesfunktion än LvRb 1 för högre träffsannolikhet på längre avstånd samt svårstörd. Systemet ska även fungera vid nedsatt sikt. Till skillnad mot LvRb 3 och 4 krävs inte en specialbyggd plattform i lika hög grad utan kan appliceras på fordon, fartyg och båtar med större flexiblitet i användningsområde.
Räckvidd: Minst 6000 meter, helst uppåt 8-10 000 meter.
Väl spritt på alla förbandstyper ner på bataljonsnivå.

LvRb 3: MRAD. Ska lämpa sig väl för montering på fartyg och särskilda lv-fordon eller lastväxlarflak.
Räckvidd på minst 20 000 meter, gärna uppåt 25-30 000 meter.

LvRb 4: LRAD. Räckvidd på ca 100-150 km. Huvudsakligen markbaserat och mobilt. Ska finnas inom alla luftvärnsförband. Monteras på lastbilschassin eller splitterskyddade dumperchassin likt Archer-systemet. Minst ett kompani om fyra system ska finnas i varje Lv-bataljon och varje Lv-regemente sätter upp 1-4 bataljoner.

Flygvapnet:
Fpl 39: Minst 150 plan, helst uppåt 200-250. Alla befintliga fpl uppgraderas till 39C/D som inte redan är i utförandet, fpl som nyinförskaffas inom de närmsta åren enligt tidigare planer är av typ C/D medan fpl som införskaffas senare är av typ E/F.
Ev övertaliga plan av typ A/B genomgår REMO och erbjuds att köpas eller leasas av andra länder
Saknade vapensystem köps in, alternativt utvecklas inom svensk militärindustri och får gärna vara gemensam plattform med för mark och fartyg olika robotsystem.
Flygbas 90 återinförs.
1 flygflottilj i respektive FO, utom Gotland som har ett detachment med flyg från fastlandet, alltså totalt 3 flygflottiljer. Varje flygflottilj ska ha ett antal reservbaser som främst ska bestå av mobila fältbaser av typen i flygbas 90, men även av idag permanenta civila, mindre flyplatser.

Marinen:
Marinen får en ny sjömålspjäs i 120-155 mm, kallas Marin pjäs ny.
Jag funderar även på en ny sjömålsrobot som en modern ersättare till Rb 12. Syftet är att få effektiv sjömålsbekämpning på längre avstånd (än rb 17's 8000 meter) med en mindre robot än Rb15, även passande för mindre fartyg. Roboten kan även lämpa sig för fordonsmontering. Roboten bör ha en räckvidd på minst 15 km, gärna uppåt 20-30 km. Kallas här Rb 13.
Marinen får även nya fartyg i form av fregatter, patrullbåtar och robotbåtar.

 

Flottan:
3 ytstridsflottiljer, Stockholm (Berga/Muskö), Karlskrona och Göteborg, med detachment i Härnösand, Ystad och Slite (1 Patrullbåt ska normalt sett vara stationerade vid vardera detachment och om Amf inte grupperas på samma plats även 1 Bevakningsbåt).

En ubåtsflottilj.

Fartyg ytstridsflottilj:
1 Fregatt (+1 extra, 4 totalt i hela flottan)
4 korvetter
1 minfartyg (Minröjning, minsvepning, minläggning).
3 Patrullbåtar (ny)
4 robotbåtar (ny)
4-6 Bevakningsbåtar
Diverse stöd och underhållsfartyg.

 

Ubåtsflottilj:
Ska omfatta 8 ubåtar + bärgnings och räddningsfartyg. Nuvarande 2 st ubåtar i Södermanlandsklass och 3 st Gotlandsklass kompletteras med tre nya av projekterad typ A26. När Södermanlandsklassens ubåtar gjort sitt ersätts även de med nya ubåtar av typen A26.

 

Amfibie:

4 Amf-regementen:
Amf 1: Stockholm (Berga/Muskö/Vaxholm/Rindö/Väddö).
Amf 2: Karlskrona.
Amf3: Gotland (Fårösund).
Amf4: Göteborg.
Detachment vid Härnösand och Ystad.
Kustartilleriet återinförs som en del av amfibeförbanden och tar hand om minspärrar, luftvärn, sjömålsbekämpning och tyngre understöd för Amf-förbanden. I och med detta återinförs tungt kustrobotbatteri 90 (Rb 15 Ka).
Amf-bataljonerna tillförs ett mekaniserat kompani med lätta pansarfordon (helst amfibiska) samt splitterskyddade bandvagnar och ska kunna förstärkas med ytterligare pansar (stridsvagn).
Varje Amf-regemente sätter upp två Amf-bataljoner (Amf-bat 2010 + 1 mek.komp.) och en Ka-bataljon samt ett fristående bevakningbåtkompani och en fristående Amf-bat + 2 Ka-komp vars krigstida stationering utgörs av detachmentorterna eller annan plats efter behov.
För att denna organisation + flottans organisation ska rymmas på anläggningarna i Stockholm krävs att man återigen börjar nyttja även Muskö, Vaxholm, Rindö m.fl. och som de flesta andra förband inom länet även Väddö och Utö. Huvudorganisationen och en del av grundutbildningen kan baseras på Berga medan mtrl och personal i flottan kanske får utlokaliseras till Muskö liksom Vaxholm/Rindö för amfibieförbandens del.

Fartyg/båtar (utöver G-båt, Strib90, LedB2000, vardera Amf-regemente):
4 Bevakningsbåtar typ 80
3 Trossbåtar
2 svävare 2000
3 landstigningsbåt (ny)
3 stridsbåt 2015 (ny)

Fordon Amf-mek-komp:
11 Strf 90
1 GrkPbv 120
4 Pbv 601 (ny)

Mtrl för kustartilleriet:
Tungt kustrobotbatteri 90 (lastbilsmonterad Rb 15 Ka).
Sjömålsrobot 17.
Lv-robot 1, 2 och 3.
120 mm Grk
40/48 LvAkan (dumpermonterad eller vid fasta anläggningar även bogserad pjäs).
57 mm A-pjäs MkIII (bogserad pjäs, huvudsakligen vid fasta marina anläggningar).
Marin pjäs ny (dumpermonterad eller vid fasta anläggningar även bogserad pjäs).

 

Jägarförband:
En fallskärmsjägarbataljon på K3 Karlsborg (regementet sätter även upp en lätt, luftburen skyttebataljon).
En norrlandsjägarbataljon på K4.
Ett kustjägarkompani per Amf-bataljon på Amf1, Amf2, Amf3 och Amf4 (2-3 bataljoner/regemente).

Hemvärnet:
Minst 25 000 man. Många befattningar får utökad kontraktstid med 50%, vissa med 75-100% och vissa bibehåller dagens kontraktstid och detta gäller både bevakning och insats.
Bataljonsstaben organiseras som ett stab- och trosskompani där stab, tross och logistik, närskydd mm organiseras som grupper, tropper och plutoner inom kompaniet.
Varje bataljon tillförs ett understödskompani med en 120 mm grk-pluton, tre 81 mm grk-plutoner, en lv-pluton (lv-rb2), en prickskyttepluton (Ag90 och Psg90) och en Pv/ksp-pluton (RBS 56 och Ksp88).
Insatsplutonerna behåller sina skarpskyttar, men de får istället automatvapen av samma standard som övriga soldater, fast med optiskt riktmedel med förstoring. Insatskompanierna tillförs även Rb57 och LvRb1.
En insatspluton per bataljon tillförs splitterskyddade fordon. Aktuella fordon är Bv 308/309, Tgb 16 (Galt) och Patgb 180. Vilket fordon som tilldelas avgörs av lokalt behov (efter terräng mm) och i viss mån av tillgång.
Ksp88 (12,7 mm) tillförs även för montering på alla båtar och fordon där så är avsett att bära beväpningen, exempelvis Strib 90 och Patgb 180.

Tillförs Hv:
Mörkerstrids-mtrl
Splitterskyddade fordon (inledningvis till 1 insatspluton per bataljon).
81 och 120 mm grk.
LvRb1 och 2.
PvRb 56 och 57.
Ksp 88 och Ag90.

 

Driftvärn återinförs för vissa större arbetsplatser viktiga för samhällets funktioner, inte minst för totalförsvaret. Beväpning och utrustning är uppgiftsberoende, men automatkarbin (Ak4 idag), pistol samt övrig personlig utrustning likt den Hv-soldaten har samt i vissa fall även ksp, psg, psk och grg kan finnas i driftvärnets arsenal.
Uppgifterna är: Skydda och bevaka drift och anläggning, underhållsåtgärder och reparationer och som sista utväg sabotage av anläggning för att förneka fiendens tillgång och nyttjande. P.g.a. det sistnämnda ska omfattande utbildning och övning på sprängmedel och minor ingå.
Storlek har jag inte räknat på, men låt oss säga 5000 man.

 

Ny materiel:

Granatgevär: RP-SIKTE AM GRG införskaffas till samtliga granatgevär av typ CG M2 och M3. Version M4 utvärderas under 2015-2016, med planerad beställning under 2017. Ersätter främst version M3 vartefter M3 anses ha gjort sitt. Införandet av M4 ska inte medföra att antalet granatgevär totalt sett minskas.
Utbudet av ammunition utökas med nya, såsom exempelvis HEAT 655 CS och HEDP 502.

Bofors Abraham: Viktiga fasta anläggningar, både militära och civila samt större fartyg utrustas med systemet som skydd mot robot och ballistisk ammunition.

60 mm grk (till vissa lätta förband).

TRIDON: Lv-systemet TRIDON, en 40/48 lv-akan på dumperchassie anskaffas om 5 exemplar för utvärdering. Slår försöken väl ut kan kvantiteter om 20-100 exemplar vara aktuella.
I testen ska även ingå att kombinera beväpningen med Lv-robotsystem typ 2 och eventuellt även Bofors Abraham.

Pv-robotsystem nytt: Ett nytt pv-robotsystem anskaffas (tas fram/köps in/utvecklas från befintliga) och intergreras med vapenstationer och fordon. Systemet ska huvudsakligen monteras på fordon (splitterskyddade eller lätt bepansrade) med 2 skjutklara robotar samt kunna riktas och avfyras innifrån fordonet. Systemet ska även ha mörkerkapacitet. Jag tvekar mellan "fire-and-forget"-teknik och traditionell "håll-siktet-på-målet"-teknik då det förstnämnda är säkrare för skjutande enhet medan det andra alternativet med dagens teknik är svårare att störa ut, vilket bedömt är viktigare ju längre skjutavstånden är. För att delvis komma ifrån problemet kan man göra roboten snabbare och därmed korta ned tiden från skott till träff på längre avstånd, vilket gör det svårare för motståndare att hinna reagera, lokalisera och verka innan han själv är bekämpad.
Jag funderar också på om man kan öka robotens verkansförmåga i tungt pansar kompletterat med reaktiva skyddspaneler genom en tridemladdning där den första är splitterverkande och de två efterkommande är av typ RSV.
Räckvidden bör vara på minst 2500 meter, helst mer och gärna uppåt 4-5000 meter.
Robotsystemet ska även kunna användas på helikopter.
Möjlgheten till MANPAD-konfiguration kan helt bortprioriteras om man väljer att behålla RBS 56 som komplement till PvRb 57. Istället kan man då på sikt avveckla RBS 55.

Nya Hkp: Två nya helikoptertyper anser jag behövs. En större som ersättning för hkp 4 och som lämpar sig för tyngre transporter, räddning, släckning, ubåtsjakt mm. Den ska kunna utrustas med släpsonar, sjunkbomber och antiubåtsgranatkastare bl.a. (skulle hkp 10B eller hkp 14F kunna funka för detta?).
Den andra helikoptertypen jag anses saknas är en ersättare för hkp 9 (skulle en anpassning av hkp 16 fungera tro?). En renodlad attackhelikopter anser jag inte vara ekonomiskt realistiskt för Sveriges försvar, men en modell motsvarande hkp 9, inte allt för stor, relativt snabb och smidig samt möjlighet att kunna beväpnas med tunga kulsprutor, pv- eller sjömålsrobot, antiubåtsgranatkastare mm vore på sin plats.
Exempel på bestyckning på varje sida av hkp:
2xTOW eller motsvarande alternativ.
2xKsp 88
1x7,62 mm minigun
2xSjömålsrobot 13 eller 17
1xantiubåtsgranatkastare
Raketkapsel
Helikoptern kan i övrigt användas till lättare transporter och spaning.
Inledningsvis anskaffas 10 exemplar av vardera typ.

Rb15 ny version: Rb15 mk3 eller 4 i vertikalstartande version.

Strv 121B: De vagnar som inte modifieras till ingenjörs-, bärgnings-, broläggar- och minröjningsvagnar köps loss, genomgår REMO till Strv121B och tillförs de mekaniserade infanteriförbanden.

Strv 123: Begagnade Leopard 2A6 eller 2A7 köps in från begagnatmarknaden i Europa (Holland, Tyskland...?) för att tillsammans med Strv 122 utgöra ryggraden i pansarförbanden.

Sensorer: Tester, utredning och ev inköp och/eller vidareutveckling av sensorer (radar mm) för att i högre grad fungera till att detektera mindre obemannade flygande föremål såsom drönare och robotar som stöd för olika lv-system.

Minigun: Kulspruta av elektrofierad Gatlingtyp i kaliber 7,62 mm (NATO-standard) anskaffas i ett mindre antal för tester och utvärdering, främst som beväpning på helikopter, men även lätta pansarfordon och båtar kan komma på fråga.

Marin pjäs ny: Ny pjäs i kaliber 120-155 mm tas fram för marint bruk. Ska kunna monteras både på fartyg och som fast eller rörlig Ka-pjäs, för direkt eller indirekt eld. Huvudsakligen mot sjömål, men även mot markmål. Pjäsen ska ha hög automatisering med en eldhastighet om minst 12, gärna uppåt 17 granater per minut. Granater ska finnas som ger god effekt i både sjö- och markmål samt möjlighet till luftbrisad. Pjäsen kan utgå ifrån och där så krav tillåter ha konstruktion, delar och ammunitionsstandard gemensam med 12 cm Ka-pjäs m/70 och m/80 och/eller FH77B, vidareutvecklad med 2000-talets teknik och krav.
För det återupprättade kustartilleriet provas att montera pjäsen på dumper med splitterskyddad hytt och förbandet tilldelas pjäser till minst ett batteri per Ka-bataljon.

Fregatt: Fyra fregatter, fartyg med längre uthållighet och bättre sjöegenskaper ute till havs, för ytstrid, understöd och ubåtsjakt samt patrullering/bevakning en långt utanför våra kuster. Ytstridsflottiljerna tilldelas ett fartyg vardera, med ett fartyg i reserv så att 2-3 alltid kan vara i drift. Beväpning:
1 x marinpjäs ny (120-155 mm).
1-2 x 40-57 mm Bofors allmåls automatkanoner,
3 x närskyddsvapenstationer (en i fören, två i sidan akteröver) i form av 1-2 av alternativen vapenstation 03-06 samt 11 och 12.
Antiubåtsgranatkastare ASW601 eller ASW602 (ny).
Rb 15 ny
LvRb3.
MASS motmedelssystem
Fartygen ska akteröver ha en helikopterplatta att ta emot hkp på minst 10 tons vikt, gärna uppåt 12-15 ton.

Korvett: En ny korvett tas fram att ersätta Korvetterna i klass Stockholm senast 2020 och klass Göteborg/Gävle senast 2030. Jag låter det vara osagt om det ska vara en design som följer Visbyklassens koncept. Målet ska vara att ha minst 12 korvetter 2025 och ej färre än 7 fram tills dess.
57 mm A-pjäs mkIII, sjömålsrobot 15 och antiubåtsgranatkastare kompletteras med 1-2 st vapenstation 03 med luftvärnsrobot 1 eller 2.

Nya vapenstationer: Nya vapenstationer tas fram som ger bättre och mer mångsidig kapacitet och förmåga än vapenstation 01, för att nu och i framtiden uppdatera dagens fordon, båtar, svävare m.fl. samt utrusta morgondagens dito.
Man ska även försöka få dem lägre samt mer fältmässig optik (tyskarna har en variant som är bedömt 25-30% lägre genom att optik och vapen separeras, optiken kan även höjas och sänkas, kanske även sänkas ned skyddat och dolt helt i fordonet).
Samtliga nedanstående stationer ska vara roterbara 360 grader, vara fullt stabiliserade, ha mörkerkapacitet och laseravståndsmätare samt möjlighet till förstoring. Vissa ska även kunna ta emot måldata från luft- eller ytspaningsradar och/eller vara utrustad med egen radar.
Vapenstation 05-12 ska även kunna kompletteras med antiubåtsgranatkastare och närskyddssystem av typ Bofors Abraham. Även motmedelssystem MASS kan vara ett lämpligt komplement på vissa av modellerna i vissa användningsområden.
Utveckling av nästa generations vapenstationer påbörjas och de ska vara än mer intelligenta. Du ska kunna välja mode direktträff eller luftbrisad/takslående (för vapen/am med sådan förmåga), sikta rakt mot målet och stationen mäter och räknar på vind, avstånd samt hastighet och korrigerar vapnets riktning automatiskt. Stationen ska även visa dig när mål är inom räckvidd för stationens olika vapensystem samt individuellt anpassa elevation/dumpning när fler vapen på samma vapenstation används samtidigt mot samma mål.

Vapenstation 02: Som vapenstation 01, fast med två vapen i urvalet 5,56-12,7 mm ksp och 40 mm GrSpr samt rökkastare. Ersätter vapenstation 01 på svävare 2000, Patgb 203 och Patgb 360 samt en av kulsprutorna på Bevakningsbåt 80 och Stridsbåt 90.

Vapenstation 02B: Som vapenstation 02, men med två ksp och en GrSpr, en i kaliber 7,62 mm som tillägg.

Vapenstation 03: Som vapenstation 01, kompletterat med robotsystem med två skjutklara robotar (lätt sjömåls-, lv- eller pv-robot) och Bofors Abraham. Ska även kunna kompletteras med antiubåtsgranatkastare.

Vapenstation 04: Som vapenstation 02 kompletterad med robotsystem med två skjutklara robotar (lätt sjömåls-, lv- eller pv-robot).

Vapenstation 05: Som vapenstation 03 men kompletterat med Bofors Abraham.

Vapenstation 06: 20-30 mm akan + 7,62 mm ksp + robotsystem med två skjutklara robotar (lätt sjömåls-, pv- eller lv-robot) + rökkastare.

Vapenstation 07 (överlagrad och fjärrmanövrerad eller som bemannat torn): 1 x Automatkanon inom storlekspannet 25-40 mm, 1 x koaxial ksp 7,62 mm , 1 x koaxial ksp 12,7 mm, robotsystem med två skjutklara robotar (lv-, pv- eller sjömålsrobotsystem) samt rökkastare. Bemannat torn kan kompletteras med en vapenstation 01 med 7,62-12,7 mm ksp eller GrSpr och vapenstationen får gärna vara höj och sänkbar.
Kompletteras med radar för robotsystem som nyttjar det.

Vapenstation 08 (överlagrad och fjärrmanövrerad eller som bemannat torn): Som 07 fast med automatkanon i spannet 40-57 mm.

Vapenstation 09: Vapen och optik är separerade i två individuellt vridbara (360 grader), höj och sänkbara moduler. I högsta läget ska vapen eller optik befinna sig på minst 150 cm ovanför modulens bas och lägsta läge, gärna uppåt 200 cm. I lägsta läget sänks modulen delvis ned i fordonstaket och bygger då max 50% i höjd jämfört med nuvarande vapenstation 01.
Beväpningsalternativen för 09 är annars densamma som för vapenstation 01.

Vapenstation 10 (test): Snabbskjutande akan i 25-30 mm (flera roterande eldrör typ Vulcan och GAU-8) + 7,62 eller 12,7 mm ksp + lv-robot. För närskydd och kortdistans-lv på fartyg, kanske även som fjärrstyrd installation vid fasta markanläggningar. Ska kunna ta emot måldata från radar samt kunna kompleteras med rökkastare.
En handfull prototyper byggs för tester, utveckling och utvärdering.

Vapenstation 11 (test): Som vapenstation 11 kompletterat med Bofors Abraham och ska även kunna kompletteras med antiubåtsgranatkastare.

Lv-pjäs 2020: På splitterskyddat dumperchassie, pansarbandvagn eller lastväxlarflak monteras en 40/48 pjäs med heltäckande splitterskyddad huv. Paralellt med automatkanonen monteras en kulspruta (7,62 eller 12,7 mm) och LvRb2 i två skjutklara tuber. Pjäsen eller fordonet ska ha egen radar men även ta emot data från extern radar.
Eventuellt görs även en marin (Ka) variant där kanonen istället är en 57 mm A-pjäs Mk III och med sjömålsrobotsystem 13.
Fordonen får även en egenbeväpning med vapenstation 01.

Lv-akan + robotsystem: Minst 1/4 av alla fordonsburna luftvärnkanonener i 40 mm kaliber ska även vara utrustade med med lv-robotsystem 2.
Fordonsburna automatkanoner i 57 mm kaliber kompletteras med antingen lv-robot eller sjömålsrobot i lika hög utsträckning.

Pbv 602: Nytt pansarfordon. Tänk Scorpion/Scimitar i storlek, 10-14 tons vikt, 2-3 mans besättning + 2-3 man + ammunitionslast bak. Huvudsakligen som bärare av vapensystem som 120 mm grk, RBS 55, LvRb2 eller sjömålsrobot 17 eller 13. Systemen hissas upp och avfyras genom öppna takluckor. Fordonet får en vapenstation 01 som egenbeväpning. Tilldelas mekaniserat infanteri och mekaniserade amfibieförband som tillfällig lösning fram tills man har nya fordon och nya vapenstationer med denna förmåga i slutna, fjärrstyrda system.

Antiubåtsgranatkastare ny (kallas ASW-602 i texten): Med erfarenheter dragna från Elma LLS-920, ASW 600, 601, 604, EWS-900E och utvecklingsprojekt Alecto utvecklas en ny antiubåtsgranatkastare (helst en som kan ta alla tidigare ammunitionstyper och motmedel). Hur mycket som verkligen nyutvecklas beror på styrka och brister i befintliga system samt vad man kan förbättra som är av betydelse. Kastlängden med nya typer av granater bör vara uppåt 1000 meter.
Samtliga fartyg och båtar från Bevakningsbåt 80 storlek och uppåt, helikoptrar för ubåtsjakt och vissa marina anläggningar och ställningar ska vara utrustade med systemet. För vissa bärare är det främst motmedelsfunktionen som är av intresse.

GrkPbv120: Vagnen köps in till mekaniserade infanteri- och pansarförband om 50 exemplar. Innan vagnarna byggs anpassas tornet för coaxialt monterad ksp 94 istället för reservlösningen med en takmonterad ksp 58. Beväpningen kan kompletteras med en vapenstation 01.

Patrullbåt ny: Storlek och lay out har jag inte tänkt mig särskilt långt från de gamla patrullbåtarna (alternativt på gemensam plattform med Robotbåt ny och/eller Stridsbåt 2015), men med modernt utformat skrov med dieslar och vattenjet, modernare sensor- och eldledningsutrustning och i övrigt uppdaterad.
1 x 40-57 mm akan (senare modell som hanterar 3-p-ammunition).
2 skjutklara LvRb 1 eller 2 alternativt 2 skjutklara Sjömålsrobot 17 eller 13. Minst en omladdning till robotsystemet skall medföras.
Som alternativ till ovanstående kan jag tänka mig vapenstation 03, 04 eller 05.
Antiubåtsgranatkastare.
Minor och sjunkbomber.
Båtens användningsområde är främst patrullering/bevakning i skärgårdsvatten samt ubåtsjakt, med betydligt bättre uthållighet och vapenverkan än bevakningsbåt 80.
Båten bör vara relativt snabb, minst 25 knop, gärna uppåt 40 knop.

Robotbåt ny: Storlek och lay out har jag inte tänkt mig särskilt långt från de gamla robotbåtarna (alternativt på gemensam plattform med Parullbåt ny och/eller Stridsbåt 2015), men med modernt utformat skrov med dieslar och vattenjet, modernare sensor- och eldledningsutrustning och i övrigt uppdaterad med modern teknik gentemot tidigare robotbåtar.
1 x 40-57 mm akan (senare modell som hanterar 3-p-ammunition.
Antiubåtsgranatkastare.
2 x 53 cm torpedtuber.
4 skjutklara robot 13 eller 15.
Ev Bofors Abraham
Minor och sjunkbomber.
Båten ska vara snabb, minst 40 knop. Användningsområde ska främst bestå av snabba attacker mot fientliga sjöstridskrafter men i fredstid även patrullering/bevakning och ubåtsjakt.

Stridsbåt 2015: Ny stridsbåt avsedd att komplettera förmågorna hos stridsbåt 90 E/H/HS. Båten ska vara betydligt större och därmed kunna ta mer last eller fler passagerare (2-3 gånger antal eller vikt jämfört med Strb90H) samt tyngre beväpning.
Skrov och överbyggnad görs splitterskyddade och maskineriet utgörs av turbo-dieslar och vattenjetaggregat.
Standardbeväpningen utgörs av vapenstation 02 eller 03. Vissa versioner även med granatkastarsystemet SSG120. Amf-förbanden förses med minst en båt per bataljon.
Båtarna ska vara relativt snabba, ca 35-40 knop.

Landstigningsbåt: Landstigningsbåtarna ska tillföra amfibieförbanden större förmåga att landstiga med fordon. Båten ska ha en lastyta på 4,5x15 meter och kunna ta en lastvikt på minst 70 ton (kan ta en Archer eller en Stridsvagn 122 bl.a.)
Skrov och överbyggnad ska motstå splitter och normalprojektiler på upp till 12,7 mm.
Båten framdrivs av vattenjetaggregat via turbo-dieslar och ska nå en toppfart på 20-25 knop med full last. Beväpningen utgörs av vapenstation 05.

 

Gammal materiel:

Patgb 180 renoveras och Hv's insatsplutoner kan bli aktuella som nya brukare.

20 mm akan m/47D i befintliga huvar från Patgb 203 (där beväpningen byts ut mot fjärrstyrda vapestationer) samt skrotade PBV 302 anläggs som värnpjäser för närskydd av fasta militära anläggningar.

 

På prov:

Jag skulle gärna se att följande provas.
Ett fast KA-batteri byggs på lämplig plats som teknikdemonstrator med erfarenheter från ERSTA-batterierna, kompletterat med 2000-talets teknologi. Batteriet består av 2 x Marin pjäs ny och 2 x 57 mm A-pjäs MkIII samt ett antal färdiga grupperingsplatser för mobil eldledningsradar, grk, luftvärn och sjömålsrobotsystem.
På prov anläggs även en fjärrstyrd vapensation med en 30 mm akan av typ GAU-8 + två skjutklara LvRb 2, nedsänkbar i berget där vapenstationen kan underhållas och omladdas i skydd.
Man ska satsa på låg värmesignatur med olika metoder samt ha ett antal olika alternativ för motmedel, exempelvis vattendimridå, rökkastare med IR-rök, antiubåtsgranatkastare kompletterat med motmedelsgranater samt Bofors Abraham.


 

Regementen:
Då modernt infanteri till stor del är mekaniserat är det lämpligt att infanteri- och pansarregementen samgrupperas på samma regementes- och övningsområden för att effektivt nyttja dessa. Även ingenjörsregementen grupperas lämpligtvis ihop med infanteri och pansar.
Även artilleri och luftvärn kan effektivisiera över sin övningsområdesbehov genom att dela utbildningsplats och/eller övningsområden.
K3 och K4 återupprättas som fullvärdiga regementen med i huvudsak jägarutbildning.
Hur många regementen som krävs för att fylla behovet har jag inte räknat mer exakt på, men bedömt 1-3 regementen inom varje FO för vardera av vapenslagen infanteri, pansar, luftvärn och artilleri.
Till detta kommer två kavalleriregementen (3 om man räknar LG), 3 flygflottiljer, 3 ytstridsflottiljer, 1 ubåtsflottilj och 4 Amf-regementen.
Till detta bör dessutom tillkomma minst ett ledningsregemente, ett trängregemente och två ingenjörsregementen för att täcka ett nationellt behov.
Varje regemente bör kunna sätta upp 2-4 bataljoner till krigsorganisationen .

 

Civilförsvaret:
Civilförsvarsberedskap och krishanteringsförmåga återupptas, anläggningar rustas upp och personal utbildas och anställs. Krav på skyddsrum vid flerbostadshus återinförs.
Förutom utbildning för frivilliga, värnpliktiga och anställda ska det även finnas ett kort utbildningspaket för alla civila som inte fått någon av de längre utbildningen, exempel på det tas upp under rubriken obligatorisk utbildning.

 

Obligatorisk utbildning:
Ett grundläggande utbildningspaket på totalt 10-20 timmar, uppdelade i två steg för civilt självskydd, försvar, krisberedskap och överlevnad ska finnas tillgängligt kostnadsfritt för alla mellan 15 och 70 år. Utbildningspaketen ska även innehålla grundläggande sjukvårdskunskaper och brandsläckni ng.
Steg 1 ska innehålla grunderna på individ- och familjenivå och vara obligatorisk under grundskolans tre sista år, men även kunna sökas utanför skolväsendet oc h genomgås under fritid.
Steg 2 ska vara en fördjupning och ge möjlighet att även hjälpa andra och i viss mån även leda hjälpinsatser upp till kvartersnivå. Kursen söks frivilligt av de som fyllt 18 och genomgått steg 1 med godkänt resultat.

 

Personalförsörjning:
Jag förordar ett personalförsörjningssystem som kombinerar värnplikt, hel- och deltidsanställning samt frivilligkontrakt.
Min tanke är att första bataljon i varje brigad, första kompaniet i varje fristående bataljon samt första pluton i varje fristående kompani har personal anställd på hel- eller deltid, medan resterande utgörs av värnpliktiga soldater.

Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän: GSS/K - 4000-6000 man GSS/T - 8000-10 000 man

Frivilliga gruppbefäl, soldater och sjömän: Hv - 25 000-30 000 man Dv - ca 3000-5000 man

Pliktade gruppbefäl, soldater och sjömän: 250 000-400 000

 

Civilförsvaret - ca 50 000-200 000 man (pliktade och frivilliga. Anställda tillkommer).

 

Värnplikt tas åter i bruk. Alla killar och tjejer mellan 18 och 24, som på papperet inte kan bedömmas direkt olämpliga mönstrar. Strävan ska vara: att 60-70% av de mönstrade fullgör utbildning inom totalförsvaret, varav ca 70% inom militärt försvar och resterande inom civilt försvar (vilket dock i hög grad vara valfritt samt utefter försvarets och andra myndigheters behov).
Militär utbildning på 200-450 dagar och civil utbildning på 30-120 dagar, båda med regelbundna repetitionsövningar (minst två) under efterföljande period om 10 år.
All grundutbildning byggs upp i flera steg så att man får möjlighet att från både förband och individ påverka inriktning utefter vilja, behov och resultat efter varje steg, såsom förband, befattning och kontraktsmodell. 7 månaders grundutbildning ska vara lägsta krav för alla stridande befattningar (även Hv och Dv) och 30 dagars GU-F + 14 dagar specialistutbildning för specialistbefattning i Hemvärnet eller Driftvärnet.
Målsättningen ska även vara att 100% av alla läs- och skrivkunniga medborgare mellan 6 och 80 år ska ha någon form av totalförsvarsutbildning där den lägsta graden är några timmar civilt självskydd.
Observera att fler utbildas i värnplikt än det finns befattningar, detta för att få reserver och därmed uthållighet i förbanden.

Om man enbart ser till de personalkategorier inom det militära försvaret som förr utgjordes av värnpliktiga och reservofficerare räknar jag på att strax under 20% av personalstyrkan i här nämnda förband (Hemvärnet undantaget) utgörs av hel- eller deltidsanställda soldater (med en liten övervikt åt deltidsanställda) och övriga av värnpliktiga.

Repetitionsutbildning:
Repetitionsutbildning ska fortgå löpande med intervaller om 1, 2, 3 eller 5 år under de 10 år som följer på GU (intervall ska vara befattnings- och förbandsberoende).
Vid förhöjd beredskap eller mobilisering kallas alla in för RU som inte gjort GU eller RU inom 10 månader, dock i omgångar, men i så hög takt som möjligt. Min bedömning är att det krävs någonstans kring 10 dagars RU för varje 12-månadersperiod man varit borta från det militära.
Finns behovet inom Försvarsmakten även för de som varit borta längre än 10 år ska det finnas en särskild förlängd RU att ta till som reservförfarande, i annat fall slussas dessa vidare till en befattning inom Hemvärnet eller civilförsvaret.

Mobilisering:
Min tanke är att förband vars personal utgörs av hel- eller deltidsanställda, hemvärnet, driftvärnet samt inneliggande värnpliktiga som har max 30 dagar kvar av sin GU ska kunna mobilisera inom 6-48 timmar (variationen beroende på förband, befattning och boendeort/krigsplaceringsort) och den tiden ska kunna halveras vid höjd beredskap.
De värnpliktiga som fullgjort sin GU eller gjort RU max 10 månader tidigare kallas in och mobiliseras inom 60 timmar.
Värnpliktiga, reservofficerare, soldater och befäl inom Hv och Dv som inte är övade på mer än 10 månader repetitionsutbildas i omgångar med början vid höjd beredskap eller mobilisering och mobiliseras efter hand de är klara.

 

Allians:
För hög nivå av säkerhet för ett litet land anser jag det nästan krävs någon form av allians, om inte kostnaderna för egen försvarsförmåga ska stiga till astronomiska höjder.
Jag är varken förespråkare eller motståndare till NATO-medlemskap, utan inser bara att det har sina för- och nackdelar som summan av ger att jag ställer mig rätt neutral i frågan. Fick jag drömma lite så skulle jag hellre se en allians för Sverige med en annan sammansättning, en Nordisk, Nordeuropeisk eller Östersjöallians, vilket förutsätter att vissa NATO-länder antingen går ur NATO eller får/kan vara medlem även i annan allians, även med icke NATO-medlemar, samtidigt...
Alliansländer (i fallande prioritetsordning enligt mitt önskemål):
Sverige
Finland
Norge
Danmark
Island
Estland
Lettland
Litauen
Polen
Tjeckien
Slovakien
Schweiz
Österrike
Ukraina
Georgien

Fick man ihop åtminstone 5 av dessa skulle man kunna investera i en gemensam styrka som kompletterar varje lands egen. Tanken om en sådan är följande...

Beredskapsstyrka: Styrkans syfte är att vara alliansens omedlbara insatsstyrka vid händelse av väpnad konflikt/attack mot medlemsland eller annat krisläge med konsekvenser av motsvarande art, samt att styrkan under fredstid svarar för en del av alliansens behov av spaning och bevakning. Hela styrkan ska kunna vara på rull senast 72 timmar efter order, delar av den på betydligt kortare tid, ända nedåt 3 timmar. Vid förhöjd beredskap ska insatstiderna halveras rakt över hela skalan.
Beredskap roterar med intervaller omkring 1-3 år (beroende på vad som anses effektivt ur utbildnings- och kostnadssynpunkt) mellan medlemsländerna. Det land som har beredskap förfogar och ansvarar över den gemensamma styrkan (dock kan dess marina delar endast rotera mellan länder med kust mot Östersjön eller vatten med tillräckligt stora utlopp i Östersjön). Beredskap innebär att man har en högre beredskap att stödja ett annat medlemsland i händelse av väpnad konflikt än vad medlemsländerna normalt har och i fredstid skall beredskapsstyrkan även övas samt att dess resurser även nyttjas till bevakning av medlemsländernas gemensamma territorium. Beredskapsstyrkan utgör samtidigt ett komplement till varje medlemsnations egna incidentberedskap.
Beredskapstyrkans utrustning fylls till största del av gemensam införskaffning och resterande av beredskapslandets egen arsenal.
Beredskapstyrkan leds av en ledningsgrupp med en general/amiral från varje medlemsland och gruppens chef är beredskapslandets högsta befälhavare eller av denna utsedd chef som lyder under befälhavare och nationens ledning. Militär personal från beredskapslandet fyller normalt sett 100% av beredskapsstyrkans personalbehov, men personal för detta kan även hyras in från andra medlemsländer om det föreligger svårigheter att lösa personalförsörjningen.

Beredskapsstyrkans materiella resurser i stora drag:
-X antal batterier medeldistansrobot (med konventionella stridsspetsar, men möjlighet till kärnvapenstridsspetsar) med räckvidd på ca 1500 km, för att slå ut strategiska mål på attackerande nations territorium Systemen ska utgöras av främst mobila markbaseradesystem utspridda i alliansens medlemsländer, men även fartygsbaserade kan komma på fråga.
-10-tal robotsystem med lång räckvidd för luft- och sjömål, med tillhörande sensorsystem för utplacering på för alliansen strategiska platser och i medlemsländer som saknar motsvarande.
-Ett antal radarspanings- och signalspaningsstationer för utplacering på för alliansen strategiska platser och i medlemsländer som saknar motsvarande.
-20 eldenheter raketartilleri typ M270 MLRS (ev kan hälften understödja från grannland med ATAMCS).
-1 toppmodernt signalspaningsflygplan
-1 toppmodernt signalspaningsfartyg
-1 signalstörningsfartyg.
-1 större transportflygplan (storleksordning C17).
-3 medelstora transportflygplan (2 st C-130H-30 och 1 st C-130J).
-6 moderna stridsflygplan med god bränsle- och vapenkapacitet för uppgift och ändamål.
-6 strids-/A-hkp
-6 moderna helikoptrar som lämpar sig för transport, spaning, räddning, ubåtsjakt och brandsläckning, alltså en lite större modell.
-2 moderna ubåtar med kryssningsrobot
-2 jagare
-2 korvetter
-2 helikopterhangarfartyg (tänk Mistral-klass fast mindre, ca 30-75% av Mistrals storlek och kapacitet).
-1 robotfregatt med syfte att understödja på avstånd.
-4 landstigningsbåtar som även kan ta tyngre fordon (minst en fullastad stridsvagn).
Till ovanstående tillkommer personal och utrustning för 1 bataljon pansar/mekaniserat infanteri, 1 art-kompani (155 mm haubits), 1 granatkastarkompani (120 mm grk), 1 Lv-kompani, 1 fallskärmsjägarkompani, 1 flygburet lätt infanterikompani, 1 stab- och ledningskompani och ett tross- och underhållskompani. Samtliga huvudsakligen mobila enheter.
Ej specad materiel är till 50-75% gemensamt införskaffad och resterande står beredskapslandet för.

Finansiering:

För att finansiera denna försvarsorganisation krävs en mängd åtgärder.
Anslagen för att utbilda och öva förband måste gradvis öka i takt med att organisationen växer och förbanden fler.
En rejäl summa pengar måste till för att täcka de omedelbara materiella behoven. Det handlar om både enkla saker som kängor och uniformer som avancerade vapen- och sensorsystem som idag saknas eller som måste bytas ut. Målsättningen bör vara att de omedelbara materialbehoven löses inom 5 år och att följande 5 års budgetar delvis ägnas åt att fylla upp behoven av en växande organisation.
Driften av försvaret måste kostnadseffektiviseras och därför måste interndebitering, moms och utlokaliserande av underhåll och förvaltning försvaret har behov av upphöra, så att vi når en självkostnadsnivå.
Försvaret och dess personal behöver en mängd undantag för lagar och regler som reglerar arbetstid, förmånsbeskattning mm, så att försvaret kan fungera effektivt, med effektiva övningar utan att lönekostnader skjuter i höjden eller att soldater får skatta för en massa trams.
En stor försvarsorganisation med tillhörande industri kommer att få positiva effekter på sysselsättning, kompetensutveckling, handel och i förlängningen även ekonomin, vilket kommer att bidra till att finansiera kostnaden. Men jag utesluter inte att man åtminstone inledningsvis får skära en del i övriga budgetposter samt höjda skatter.



Link to comment
Share on other sites

för min del är jag närmare FU Svejk än Weekendwarrior. Helt enkelt av tre anledningar,

träffar skiten fläkten behövs folk fort, nästa vecka kan allt vara över.

Jag tror både tidsplan och kalkyl är mer realistisk känns inte realistisk hos Weekendwarrior.

personligen ser jag NATO som nödvändigt. Kreml skall behöva fundera på om de är värt att starta tredje världskriget över att ta Gotland.

Link to comment
Share on other sites

Drömmar kan vara på olika nivåer och här kommer en i dagens läge något mer realistisk version av 'mitt drömförsvar' än den mycket kortfattade jag skrev tidigare.

Jag är dålig i större förbandsdelars innehåll, behov, inbördes storlek o.s.v. så det får ni ha överseende med och jag har inte räknat noggrannare på personal och ej heller på kostnad.

På materialsidan har jag min vana trogen grottat ner mig på detaljnivå, vilket jag redan nu ber om ursäkt för, då det orsakat en mängd text som för vissa är mindre intressant.

 

 

 

Realistisk!!!! Nja, drömförsvar med betoning på stort D är nog helt korrekt benämning. För den uppräkningen kan knappast av en seriös individ anses som realistisk.

Link to comment
Share on other sites

 

Drömmar kan vara på olika nivåer och här kommer en i dagens läge något mer realistisk version av 'mitt drömförsvar' än den mycket kortfattade jag skrev tidigare.

Jag är dålig i större förbandsdelars innehåll, behov, inbördes storlek o.s.v. så det får ni ha överseende med och jag har inte räknat noggrannare på personal och ej heller på kostnad.

På materialsidan har jag min vana trogen grottat ner mig på detaljnivå, vilket jag redan nu ber om ursäkt för, då det orsakat en mängd text som för vissa är mindre intressant.

 

 

Realistisk!!!! Nja, drömförsvar med betoning på stort D är nog helt korrekt benämning. För den uppräkningen kan knappast av en seriös individ anses som realistisk.

 

Det är för att du inte läser vad som faktiskt står...

"Drömmar kan vara på olika nivåer och här kommer en i dagens läge något mer realistisk version av 'mitt drömförsvar' än den mycket kortfattade jag skrev tidigare."

Link to comment
Share on other sites

för min del är jag närmare FU Svejk än Weekendwarrior. Helt enkelt av tre anledningar,

träffar skiten fläkten behövs folk fort, nästa vecka kan allt vara över.

Jag tror både tidsplan och kalkyl är mer realistisk känns inte realistisk hos Weekendwarrior.

personligen ser jag NATO som nödvändigt. Kreml skall behöva fundera på om de är värt att starta tredje världskriget över att ta Gotland.

Jag kan inte se vad i Fu Svejks 'Drömförsvar' som har en mer realistisk kalkyl och tidsplan eller hur man enligt den planen får fram resurserna fortare.

Link to comment
Share on other sites

Den stora utmaningen i ett framtida försvar är att kombinera tillgänglighet med tillräcklig mängd!

 

Ryssarnas stora beredskapsövningar samt gällande doktrin skapar problem i vårt sätt att tänka på konflikter som krigstillstånd eller fredstillstånd antingen eller men inte både och. Ryssarnas gällande doktrin är att i det längsta undvika tillståndet krig. Och i stället utföra så mycket som möjligt av sin krigföring under fredstillstånd, För dem kan krigföring genomföras på så många fler sätt än rena krigshandlingar. Ryssarnas Psykologiska krigföring märks tydlig i dag här i Sverige. Okända gröna män är andra exempel från Ukraina.

 

Vårt andra stora problem är våran egen doktrin att enbart absorbera ett angrepp, inte förebygga angreppet. Vi saknar förmåga att ta krigföringen till angriparen områden. Och en viss sådan förmåga borde vi ha i form av kryssningsrobotar.

 

Just doktrinen att absorbera ett angrepp innebär att ta förluster i ett inlednings skede. Vad gör vi åt det? Och hur mycket stryk tål vi i en inledning?

 

Hur kan vi lösa ett utdraget hotbilds förlopp där riktig krigföring uteblir utan istället vi blir utsatta för terrordåd, sabotage och återkommande styrkedemonstrationer utanför landets gränser. Hybridkrigföring som omfattar ekonomisk och propaganda inslag i stället för traditionell krigföring.

Link to comment
Share on other sites

Weekendwarrior: bygga upp ditt drömförsvar, Jag får en känsla av att de skulle behövas både rejäla nedskärningar i statsbudgeten och drakoniska skattehöjningar skulle behövas för att finansiera de hela, Sen skulle de antagligen ta årtionden innan officerskåren finns för att börja utbilda ditt enorma försvar.

Link to comment
Share on other sites

Charlie Spartan: de finns egentligen bara två, tre sätt att nå fiendens område. Jag är osäker på vad för flygplan som skulle kunna släppa kryssningsrobotar, vilket gör att Ubåtar och specialförband återstår. en kul tanke. specialförband känns mer kostnadseffektiv än kryssningsmissiler.

Link to comment
Share on other sites

Weekendwarrior: bygga upp ditt drömförsvar, Jag får en känsla av att de skulle behövas både rejäla nedskärningar i statsbudgeten och drakoniska skattehöjningar skulle behövas för att finansiera de hela, Sen skulle de antagligen ta årtionden innan officerskåren finns för att börja utbilda ditt enorma försvar.

Jag är förvånad att du ifrågasätter kostnader och tid för att bygga upp en betydande försvarsförmåga från dagens utgångsläge och jag kan inte se hur man ska komma ifrån det. Jag har också svårt att se att det nödvändigtvis tar längre tid att uppnå en nivå beroende på vilket mål man har i slutänden. Exempel: Om ditt mål är nivå 10 och mitt mål är nivå 20, har det en självklar påverkan i hur snabbt du eller jag når nivå 10 då?

 

"Drömmen" i detta handlar om att politiker ska ha ryggraden att ta tag i det...helst igår.

Edited by weekendwarrior
Link to comment
Share on other sites

weekedwarrior: även om de nu skulle finnas resurser till alla de industriprojekt du föreslår. känns de mer som du vill överträffa försvarsmakten under kalla kriget. en sak som Jag gillar med Fu Svejk är att de är ett stor mängd industriprojekt,

 

ibland behöver problemet analyseras även om de är bekvämare att försöka återskapa något som är gammalt bekant och tryggt. Någon med bättre kunskaper än mig kan ju räkna ihop om antalet personer ens stämmer med vad du skrivit.

Link to comment
Share on other sites

weekedwarrior: även om de nu skulle finnas resurser till alla de industriprojekt du föreslår. känns de mer som du vill överträffa försvarsmakten under kalla kriget. en sak som Jag gillar med Fu Svejk är att de är ett stor mängd industriprojekt,

 

ibland behöver problemet analyseras även om de är bekvämare att försöka återskapa något som är gammalt bekant och tryggt. Någon med bättre kunskaper än mig kan ju räkna ihop om antalet personer ens stämmer med vad du skrivit.

Med några få undantag handlar det om att utöka befintliga förmågor men det är även rätt mycket nya grejer och nya förmågor baserat på problem jag analyserat. Några få undantag finns där jag vill återskapa något gammalt, fast i ny tappning.

 

Du har din fulla rätt att ha åsikter om detta, men det framgår inte riktigt tydligt vad du menar.

Peka gärna ut det du anser är dåligt, överflödigt eller omöjligt så att jag får chans att förklara hur jag tänkt.

Link to comment
Share on other sites

Jag såg en del saker som var bra typ:

*PaTgb 180 till HV med Vapenstation, :clap:

*Mer övningstid till HV och BatStab--> Stab o Tross :baskerHV:

*Grk och SHORAD till HV

*Lv på Dumperchassin kompatibelt med Archer och självklart inköp av dem norska pjäserna :2guns:

40/48 eller liknande

*Fler Strv Leo 123/A6/A7 :baskerPa:

*SSG120

*Korvett Ny alt Fregatt :navy:

*Reservförband, hade jag aldrig tänkt på :bash:

*Kryssningsrobot med långräckvidd :camo:

 

Sen går spårar det ur lite:

*11(!) Vapenstationer? Räcker det inte med en vapenstation som kanske kan konfigureras till att bära olika vapen?

*PZH 2000 och Archer, samma som ovan Archer är dyr därför den inköps i färre numerär, köp fler och priset sjunker(förhoppingsvis) och grundfordonet är kompatibelt med Lv-pjäsen.

*PBV 602? Strf 90 versionerna är fortfarande bäst i världen, "If it aint broken, dont fix it". :baskerPa:

*Logistiken: 3 olika kalibrar av Grk, 4 olika typer av LvRb. Lite för mycket tycker jag, bättre att satsa på 2 eller max 3 och sedan se till att det finns rikligt med ammunition. Finns ju även 40/48-fordent som kompletterar ;) Samma med fordon, samma bottenplatta= fler reservdelar, fler som kan laga

*13 Brigader + 4 Regementen, Bortsett från Ryssland blir det troligen det största i Europa, större än Storbritannien med 11 Brigader. Kommer ta lång tid och mycket pengar. Mer än 2% av BNP, betydligt mer :camo:

*Samma med Flygvapnet, troligen bland dem största i Europa med ca 250 stridsflygplan. Vi tjafsar om finansiering av 60plan....

*En ny allians? Varför?

Link to comment
Share on other sites

Jag såg en del saker som var bra typ:

*PaTgb 180 till HV med Vapenstation, :clap:

*Mer övningstid till HV och BatStab--> Stab o Tross :baskerHV:

*Grk och SHORAD till HV

*Lv på Dumperchassin kompatibelt med Archer och självklart inköp av dem norska pjäserna :2guns:

40/48 eller liknande

*Fler Strv Leo 123/A6/A7 :baskerPa:

*SSG120

*Korvett Ny alt Fregatt :navy:

*Reservförband, hade jag aldrig tänkt på :bash:

*Kryssningsrobot med långräckvidd :camo:

 

Sen går spårar det ur lite:

*11(!) Vapenstationer? Räcker det inte med en vapenstation som kanske kan konfigureras till att bära olika vapen?

*PZH 2000 och Archer, samma som ovan Archer är dyr därför den inköps i färre numerär, köp fler och priset sjunker(förhoppingsvis) och grundfordonet är kompatibelt med Lv-pjäsen.

*PBV 602? Strf 90 versionerna är fortfarande bäst i världen, "If it aint broken, dont fix it". :baskerPa:

*Logistiken: 3 olika kalibrar av Grk, 4 olika typer av LvRb. Lite för mycket tycker jag, bättre att satsa på 2 eller max 3 och sedan se till att det finns rikligt med ammunition. Finns ju även 40/48-fordent som kompletterar ;) Samma med fordon, samma bottenplatta= fler reservdelar, fler som kan laga

*13 Brigader + 4 Regementen, Bortsett från Ryssland blir det troligen det största i Europa, större än Storbritannien med 11 Brigader. Kommer ta lång tid och mycket pengar. Mer än 2% av BNP, betydligt mer :camo:

*Samma med Flygvapnet, troligen bland dem största i Europa med ca 250 stridsflygplan. Vi tjafsar om finansiering av 60plan....

*En ny allians? Varför?

Tack för omdömet Kimsan!

 

-11 olika vapenstationer är kanske inte nödvändigt. Jag såg behov och folk mer kunniga än jag kan räkna ut vilka som är prioriterade och hur många olika versioner som är kostnadseffektivt för de behoven. De två sista var föreslagna som test d.v.s. tillverka ett fåtal och se vilken effekt de har.

 

-Jag vet att PHZ 2000 är dyr, men den lär vara bra och för vissa förhållanden kan det väl skyddade och bandgående chassiet utgöra en välbehövlig förmåga. Kostnaden avsåg jag hålla nere genom att köpa begagnat.

 

-Tanken med PBV602 var att fylla luckan efter PvRbBv 701 och LvRbBv 551 och för det tycker jag inte det behövs så stora och dyra fordon som Strf90, utan något mindre och billigare.

 

-Jag håller med om att 4 olika lvrb-system är lite överdrivet, 3 är mer realistiskt, men jag valde att fokusera på de förmågor jag ser behov av och fylla dem utefter den existerande teknik jag känner till och då blev det 4 system. Ytterligare en orsak till att det blev så många system i mitt 'drömförsvar' är att jag är skeptisk till att ersätta befintliga system med IRIS-T. Systemet har för kort räckvidd att täcka behovet av långräckviddsluftvärn och för de kortare avstånden ser jag helst att vapenstationer och kanontorn på stridsfordon kan kompletteras med ett par tuber lv- eller pv-robot och helst då med bättre kapacitet än Stinger.

 

-Jag får det faktiskt till 14 brigader... :rolleyes: Jag skulle kunna vara rätt nöjd med 11 dock.

 

-Ja, enorma summor! Min tanke var att försvarsanslagen höjs till ca 2,5% av BNP + en rejäl extra pott pengar till investeringar i ny mtrl och nya anläggningar under de första 5-10 åren, därefter enbart den ordinarie budgeten på 2,5% av BNP.

 

-Flygvapnet...upp till 250 plan, ja. 150-200 är väl mer realistiskt.

 

-Tanken med ny allians är fem:

  • Att komma bort från det moraliska motstånd som kan finnas hos folket, mycket tack vare att USA är så dominerande i NATO och de har väl inte alltid gjort saker så bra ute i världen.
  • Att vara en stabiliserande faktor mellan NATO och Ryssland, där föreslagen allians ses mindre aggressiv och anfallsbenägen.
  • Att ge medlemsländerna en försvarsstyrka de inte kan uppnå själva utan allians, men ändå ha ett alternativ till NATO.
  • Att ha en allians vars styrning och resurser är samlade närmare medlemsländerna än vad fallet blir för NATO-medlemmar här i nordvästra Europa.
  • Möjlighet till en gemensam styrka med förmågor som enskilda medlemmar inte har möjlighet att hålla med själva.
Link to comment
Share on other sites

Det är kul att ha väckt den här tråden till liv igen och jag hittar tänkvärda synpunkter hos alla som skrivit. I dagens läge känns det motiverat att spekulera i de här banorna och som weekendwarrior uttryckte det tidigare är det en nyttig hjärngymnastik. Trådens titel innehåller ju "drömförsvar" och drömmar behöver ju inte vara realistiska. Ett par extrema drömmar kan ju t ex vara att den eviga freden inträtt och alla haubitsar och korvetter smids om till redskap för ekologiskt jordbruk med enda militären i form av en högvaktsstyrka med gevärsattrapper och musikkår. Eller en stående armé på 500 000 man värvat utländskt manskap (gurkhas, masaier m m ) som kan användas till kanonmat och för att projicera makt jorden runt.

 

Jag valde en i mitt tycke ganska realistisk avgränsning när jag drömde upp mitt förslag. Med detta inte sagt att den drömmen är fulländad på något sätt och synpunkter och motdrömmar är ju det som gör tråden intressant.

 

Jag är definitivt ingen nationalekonom men weekendwarriors förslag känns volymmässigt som att man först måste drömma ihop en j-a massa pengar eller införa en ekonomi av nordkoreanskt snitt för att finansiera för ett land av vår befolkningsmässiga och ekonomiska storlek. 2,5 % av BNP tror jag inte skulle räcka till ens hälften. Jag är som sagt ingen nationalekonom men tänker mig att mitt förslag ska hamna nånstans kring 1,6-2 % av BNP vilket jag personligen känner är en motiverad nivå, i alla fall för stunden.

 

Frågan om allianser: Personligen ser jag ett Nato-medlemsskap som oundvikligt. Det finns ingenstans, utom i drömmen, någon möjlighet för oss att ensamma försvara vårt land någon längre tid och i dagsläget finns det bara en allians som kan komma i fråga. Vi har inte det gynsamma geografiska läget som Schweiz och Irland att hänga upp en neutralitet på. En nordisk försvarsallians saknar helt intresse så länge Norge, Danmark och Island är med i Nato och de lär knappast vilja byta det senare mot det första. Sedan är ju frågan när det blir politiskt möjligt med en anslutning till Nato. Det går åt rätt håll och så länge är ett utökat försvarssamarbete med våra grannländer och koordinering och samövning med Nato bättre än inget.

 

Weekendwarriors tanke på en reserv gillar jag och jag har själv tänkt liknande tankar. Min tanke är att man med en relativt liten bottenplatta (dock större än i dag) av kompetenta och välutbildade förband ska kunna nyttja dessa som kaderförband om det skulle bli nödvändigt med snabba volymökningar. Detta förutsätter att soldaterna får en mycket utförlig utbildning för att vid behov kunna gå in i en mer avancerad roll. Meniga skulle då t ex kunna bli gruppchefer/vagnchefer och gruppchefer bli plutonchefer. De skulle dessutom ha kompetens för att fungera som instruktörer inom sina specialområden. Dessutom skulle man ta detta i beaktande vid materielanskaffningen så att man kan utrusta dessa nya förband.

 

A propå materielen så gick jag avsiktligt inte in på djupet med avseende på enskilda vapensystem, det finns ju gott om trådar här på forumet som gör det. Däremot så är jag inne på samma bana som Kimsan: Logistiken är viktig. Inte för många system. Inga hemmasnickrade speciallösningar. Lager av ammunition och reservdelar i tillräcklig omfattning och dessa ska vara spridda och skyddade. Vapensystem ska vara kompatibla med vanligt förekommande system hos tänkbara allierade för att underlätta snabb tillförsel av ammunition och reservdelar utifrån. Om vi blir beroende av egna industrier för försörjningen och dessa slås ut står vi med oanvändbart skrot.

 

Charlie Spartan: Jag håller fullständigt med. Utökning av Flygvapnet och Marinen samt tillförandet av kryssningsrobotar är centralt för förmågan att kunna ta kriget till angriparen. Problemet med asymetrisk krigföring håller jag också med om. Där hamnar en stor börda på den politiska nivån. Därav min tanke om obligatoriska scenarioövningar. Den politiska ledningen måste mentalt förberedas på att hantera situationer av det slaget. Vi ska även ha resurser att möta den psykologiska krigföring som förekommer så att den inte bara blir en fråga för MÖP:ar och försvarsbloggare och halva vår journalistkår riskerar att förvandlas till nyttiga idioter.

 

Slutligen vill jag upprepa vikten av civilförsvaret. Och där tror jag inte att skyddsrumsfrågan är den viktigaste. Snarare beredskapen att hanter stora mängder internflyktingar. Hur ska flyktingströmmar ledas, vart ska de ta vägen? Hur ska civilbefolkningen försörjas? Sjukvård och mediciner? Föräldralösa barn? I krig drabbas alltid civilbefolkningen hårdast.

 

(Edit: stavning)

Edited by Fu Svejk
Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior:

 

Jag behöver knappast upprepa vad Kimsan redan skrivit, Jag anser dock de spåra ur tidigare än så och på några fler punkter.

Innan Material köps in, bör utredningen av vad som finns och skall vara kvar bli klar. Förutom att vi skulle ha en av Europas största arméer och flygvapen.

 

Pansar på västkusten hur tänkte du där. Jag kan inte hitta någon pansarterräng bland klippor och skär.

 

Fasta KA anläggningar, vit elefant om något. De kommer dessutom att kräva allt mer resurser var efter vapen för att bekämpa dem utvecklas.

 

vad är din tanke för hemvärnet, någon form av mekaniserat infanteri?

 

när de gäller ny anskaffad material, FM skall inte ägna sig åt industristöd med div prototyper som kanske behövs, när de gäller köp från begagnat hyllan borde ju erfarenheten av köp av öststats prylar avskräcka.

Link to comment
Share on other sites

Fu Svejk: Scenario övningar för beslutsfattare är nog nyttigt, speciellt om de utspelar sig som "krigsspel" över tex en vecka och inte en bekväm helg på konferensanläggningar med kafferaster och goda middagar. De kanske bara är jag som tittar runt mig och blir skrämd över hur mycket kaos som skulle inträffa om helt fel sak inträffar.

Link to comment
Share on other sites

Fu Svejk: Scenario övningar för beslutsfattare är nog nyttigt, speciellt om de utspelar sig som "krigsspel" över tex en vecka och inte en bekväm helg på konferensanläggningar med kafferaster och goda middagar. De kanske bara är jag som tittar runt mig och blir skrämd över hur mycket kaos som skulle inträffa om helt fel sak inträffar.

 

Givetvis ska det vara ordentliga krigsspel inklusive sådant som stress och sömnbrist för att ge bästa möjliga realistiska upplevelse. Och miljön för övningen ska så klart så långt som möjligt efterlikna miljön i en skarp situation om inte rent av utföras i en skarp anläggning.

 

Jag vet inte hur det funkar nu men under det gamla totalförsvarets tid genomfördes den här typen av övningar med viss regelbundenhet. Dock har jag fått mig berättat att de högsta deltagarna, dvs på ministernivå, regelmässigt lämnade återbud och i stället skickade någon lägre tjänsteman att spela deras roll. I mitt drömförsvar skulle detta inte vara tillåtet utan deltagande skulle vara en obligatorisk tjänsteplikt.

Link to comment
Share on other sites

Fu Svejk: halva poängen försvinner om beslutsfattarna i Aby veta vecka 3 att ett av årets katastrofövningar kommer genomföras vecka 23 och starta 08:30 på måndagen. Den kommer innehålla ett massivt strömavbrott, då en ställverket som driver halva central orten havererar. Höstens övning är vecka 40 och innehåller en brand på ortens stora fabrik, som tillverkar något otäckt.

 

givetvis skall de vara tjänsteplikt och så överraskande som är praktiskt möjligt.

Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior:

 

Jag behöver knappast upprepa vad Kimsan redan skrivit, Jag anser dock de spåra ur tidigare än så och på några fler punkter.

Innan Material köps in, bör utredningen av vad som finns och skall vara kvar bli klar. Förutom att vi skulle ha en av Europas största arméer och flygvapen.

 

Pansar på västkusten hur tänkte du där. Jag kan inte hitta någon pansarterräng bland klippor och skär.

 

Fasta KA anläggningar, vit elefant om något. De kommer dessutom att kräva allt mer resurser var efter vapen för att bekämpa dem utvecklas.

 

vad är din tanke för hemvärnet, någon form av mekaniserat infanteri?

 

när de gäller ny anskaffad material, FM skall inte ägna sig åt industristöd med div prototyper som kanske behövs, när de gäller köp från begagnat hyllan borde ju erfarenheten av köp av öststats prylar avskräcka.

Självklart ska ny materiel utvärderas innan de köps in, vilket jag tycker att jag fått med.

I vissa fall finns färdiga sådana, det har bara varit pengar som saknas.

 

Jorå, det finns pansarterräng även på västkusten, allt är inte klippor där.

 

Min tanke med hemvärnet är att påbörja en mekanisering. Hur långt man drar den får erfarenheter utvisa, jag började lugnt och på en realistisk nivå tycker jag. Kanske ska det stanna där.

 

Jag tycker vi har rätt goda erfarenheter av att köpa begagnat. Öststatsvagnarna var rätt i förhållande till den tidens organisation och behov samt det pris man betalade. Stridsvagn 121 leasades begagnade. Finland köper begagnat pansar från Holland.

Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior: så vilka skall sköta skyddsobjektsbiten, när hemvärnet mer eller mindre måste strida mek strid i bataljonsformation? sen är de alltid bekvämt att sitta på läktaren och säga att någon skall öka i antal och samtidigt öka i övningstid.

 

ekonomiskt tror jag inte de går att hålla kvalité över tid med ens hälften av den kvantiteten av Material och personal du kräver. även om du dubblar budgeten.

Link to comment
Share on other sites

Jag är benägen att hålla med dig i det mesta Fu Svejk. Jag tvekar dock i det industriella där åtminstone erfarenheterna från de två världskrigen pekar åt motsatt håll.

 

Möjligtvis, men jag tror inte heller att det är något av världskrigen mitt försvar är avsett att utkämpa. Då hade jag utformat det helt annorlunda. Dagens krigsmateriel ställer helt andra krav på industrin än för 60 eller 100 år sedan. Man kan liksom inte ställa om en symaskinsfabrik och börja tillverka k-pistar. Sedan menar jag inte att vi inte kan eller bör ha en egen försvarsindustri och utveckla egna produkter. Men jag vidhåller att det är viktigt att de är kompatibla med etablerade system utomlands, i alla fall kritisk förbrukningsmateriel. Jag tror nämligen inte att vi kan utgå från att vi i ett krig kan vara säkra på att upprätthålla en egen produktion. När vi skjutit slut på våra lv-robotar är det bra om sådan finns att uppbringa utifrån istället för att vi ska försöka ersätta systemet med något annat mitt under ett krig. Sådan är i alla fall min tanke.

Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior: så vilka skall sköta skyddsobjektsbiten, när hemvärnet mer eller mindre måste strida mek strid i bataljonsformation? sen är de alltid bekvämt att sitta på läktaren och säga att någon skall öka i antal och samtidigt öka i övningstid.

 

ekonomiskt tror jag inte de går att hålla kvalité över tid med ens hälften av den kvantiteten av Material och personal du kräver. även om du dubblar budgeten.

Hemvärnet behåller sina uppgifter, men får ökad förmåga att möta olika typer av hot. Någon mek-strid blir det inte med splitterskyddade fordon för en pluton på varje hv-bataljon, snarare att se som splitterskyddad transport med viss understödsförmåga.

 

Det kan hända att jag räknat tokigt (eller inte alls, typ).

Dock räknar jag med att försvaret sparar en rejäl slant på de åtgärder jag föreslår för att göra försvaret mer kostnadseffektivt (mindre rundgång på pengar).

En budget på 2,5% av bnp är dubbelt så mycket som nuvarande (innan nuvarande regerings tillskott på 10,5 miljarder).

Utanför detta hade jag tänkt mig tillskott på ytterligare minst 50 miljarder under 10 år till nödvändiga investeringar i materiel och anläggningar.

Link to comment
Share on other sites

 

Jag är benägen att hålla med dig i det mesta Fu Svejk. Jag tvekar dock i det industriella där åtminstone erfarenheterna från de två världskrigen pekar åt motsatt håll.

 

Möjligtvis, men jag tror inte heller att det är något av världskrigen mitt försvar är avsett att utkämpa. Då hade jag utformat det helt annorlunda. Dagens krigsmateriel ställer helt andra krav på industrin än för 60 eller 100 år sedan. Man kan liksom inte ställa om en symaskinsfabrik och börja tillverka k-pistar. Sedan menar jag inte att vi inte kan eller bör ha en egen försvarsindustri och utveckla egna produkter. Men jag vidhåller att det är viktigt att de är kompatibla med etablerade system utomlands, i alla fall kritisk förbrukningsmateriel. Jag tror nämligen inte att vi kan utgå från att vi i ett krig kan vara säkra på att upprätthålla en egen produktion. När vi skjutit slut på våra lv-robotar är det bra om sådan finns att uppbringa utifrån istället för att vi ska försöka ersätta systemet med något annat mitt under ett krig. Sådan är i alla fall min tanke.

 

Världskrig eller ej, men ganska stor sannolikhet att ett NATO-land är inblandat, vilket kan få konsekvenser för alla som handlar av NATO-länder.

 

Sedan är det ju så att om alla tänker COTS så kommer det inte att finnas någon COTS att handla.

 

Vad (utom ovanstående) säger att LEVERANTÖREN av något/några av dessa system inte finns inom Svensk militärindustri, d.v.s. att vi konstruerat, tillverkat och sålt till en massa länder och att vi kan köpa detsamma tillverkat på licens från dessa länder om vår egen industri havererar?

 

Vapenstationerna skulle kunna utvecklas tillsammans med den norska leverantören av vapenstation 01, säkert kan fler intressenter finnas.

 

Ägarförhållandena i svensk militärindustri ger ju att möjligheten för spridd tillverkning av dess produkter ökar.

Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior: att bara ha en pluton per bataljon med splitterskyddat blir bara konstigt. speciellt med tanke på att du vill ha luftvärn, granatkastare och pansarvärnsvapen. sen är de fortfarande så att en grk är ingen grk. för att de skall ha någon effekt krävs ett grk kompani. alla granatkastare skall vara samma kaliber. De känns mer som din tanke är någon form av heroisk försvar mot en gardespansar bataljon, än att skydda ställverket i Aby mot sabotageförband. Hur som helst känns agerande av hemvärn mot fronten av en gardespansarbataljon ungefär lika meningsfullt som lätta brittiska kavalleriets anfall i ballaklava.

Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior:

 

Jag behöver knappast upprepa vad Kimsan redan skrivit, Jag anser dock de spåra ur tidigare än så och på några fler punkter.

Innan Material köps in, bör utredningen av vad som finns och skall vara kvar bli klar. Förutom att vi skulle ha en av Europas största arméer och flygvapen.

 

Pansar på västkusten hur tänkte du där. Jag kan inte hitta någon pansarterräng bland klippor och skär.

 

Fasta KA anläggningar, vit elefant om något. De kommer dessutom att kräva allt mer resurser var efter vapen för att bekämpa dem utvecklas.

 

vad är din tanke för hemvärnet, någon form av mekaniserat infanteri?

 

när de gäller ny anskaffad material, FM skall inte ägna sig åt industristöd med div prototyper som kanske behövs, när de gäller köp från begagnat hyllan borde ju erfarenheten av köp av öststats prylar avskräcka.

 

P 4 i Skövde räknas till Västkusten, huvudförband i Militärregion Väst och organiserade den sista Pansar Brigaden, PB 9. Så nog finns det utrymme för pansar

 

Vad avser HV så har dem huvuduppgift i fred och skymning och det är ju Skyddsobjekt, helt riktigt. Men när kriget väl brutit ut och FM (förhoppningsvis) mobiliserat så är det bara en massa tomma lador och HV kommer då säkert att få "defensiva" infanteriuppgifter och eskort. Då vore det bra om man hade lite plåt som skydd.

 

Det har ju bara blivit prototyper därför vi har ju inte beställt nytt på flera år av det vi tillverkar,

 

*PaTgb 360 skulle ju vara SEP-programmet som var skräddarsytt för svenska försvaret och utvecklats i flera år men som helt plötsligt inte passa!

*Archer är ju ett sorgebarn som kostar mycket därför små serier kostar.

*RBS 23 Bamse lades i malpåse för att Lv inte behövdes i Afghanistan och eviga freden hade kommit, då behövdes bara RBS 70 som är lättsålt, inte RBS 90 som var lättanvänt!

Listan över bra svenskutvecklad materiel som hamnat på som kostat pengar och hamnat på sophögen får du ta med styrande och mindre vetande personer

 

Fasta KA-anläggningar, glömde lägga det på galenskaper, bra poäng där

Link to comment
Share on other sites

 

 

Jag är benägen att hålla med dig i det mesta Fu Svejk. Jag tvekar dock i det industriella där åtminstone erfarenheterna från de två världskrigen pekar åt motsatt håll.

 

Möjligtvis, men jag tror inte heller att det är något av världskrigen mitt försvar är avsett att utkämpa. Då hade jag utformat det helt annorlunda. Dagens krigsmateriel ställer helt andra krav på industrin än för 60 eller 100 år sedan. Man kan liksom inte ställa om en symaskinsfabrik och börja tillverka k-pistar. Sedan menar jag inte att vi inte kan eller bör ha en egen försvarsindustri och utveckla egna produkter. Men jag vidhåller att det är viktigt att de är kompatibla med etablerade system utomlands, i alla fall kritisk förbrukningsmateriel. Jag tror nämligen inte att vi kan utgå från att vi i ett krig kan vara säkra på att upprätthålla en egen produktion. När vi skjutit slut på våra lv-robotar är det bra om sådan finns att uppbringa utifrån istället för att vi ska försöka ersätta systemet med något annat mitt under ett krig. Sådan är i alla fall min tanke.

 

Världskrig eller ej, men ganska stor sannolikhet att ett NATO-land är inblandat, vilket kan få konsekvenser för alla som handlar av NATO-länder.

 

Sedan är det ju så att om alla tänker COTS så kommer det inte att finnas någon COTS att handla.

 

Vad (utom ovanstående) säger att LEVERANTÖREN av något/några av dessa system inte finns inom Svensk militärindustri, d.v.s. att vi konstruerat, tillverkat och sålt till en massa länder och att vi kan köpa detsamma tillverkat på licens från dessa länder om vår egen industri havererar?

 

Vapenstationerna skulle kunna utvecklas tillsammans med den norska leverantören av vapenstation 01, säkert kan fler intressenter finnas.

 

Ägarförhållandena i svensk militärindustri ger ju att möjligheten för spridd tillverkning av dess produkter ökar.

 

 

Weekendwarrior, jag får känslan av att du vill säga emot mig men förstår bara inte på vilken punkt. Min synpunkt angående materielens kompabilitet med sådan som finns hos potentiella allierade var inte avsedd som en direkt kommentar på ditt inlägg. Om du anser att en sådan kompabilitet inte är eftersträvansvärd så har jag fortfarande inte förstått av vilken anledning.

 

Jag har inte sagt något om att vi inte ska ha en egen försvarsindustri eller att vi inte ska skaffa inhemska vapensystem. Ingenting om ägarförhållandena eller om möjligheterna till licenstillverkning. Min poäng är helt enkelt att vid en eventuell konflikt där vi är delaktiga ligger våra försvarsindustrier geografiskt mycket sämre till än huvuddelen av övriga Västvärldens industrier och jag tycker inte att vi ska basera vår försörjning i krigstid på dessa om vi inte ska bygga underjordiska fabriker med bostäder i skyddsrum för personalen och deras familjer.

 

Det är säkert så att en konflikt inte enbart skulle drabba Sverige och att det skulle påverka tillgången på försvarsmateriel på världsmarknaden. Om man å andra sidan tänker sig att en del av fronten vid en sådan konflikt skulle befinna sig i Sverige medans det finns allierade vars territorium inte var direkt utsatt för stridigheter så skulle det säkert för en potentiell allierad vara mer förmånligt att leverera ammunition och annan förbrukningsmateriel till våra befintliga system än hela vapensystem inklusive personalen till förbanden som ska bemanna dessa. Jag känner att det är en aspekt som bör beaktas vid anskaffningen.

Link to comment
Share on other sites

weekendwarrior: att bara ha en pluton per bataljon med splitterskyddat blir bara konstigt. speciellt med tanke på att du vill ha luftvärn, granatkastare och pansarvärnsvapen. sen är de fortfarande så att en grk är ingen grk. för att de skall ha någon effekt krävs ett grk kompani. alla granatkastare skall vara samma kaliber. De känns mer som din tanke är någon form av heroisk försvar mot en gardespansar bataljon, än att skydda ställverket i Aby mot sabotageförband. Hur som helst känns agerande av hemvärn mot fronten av en gardespansarbataljon ungefär lika meningsfullt som lätta brittiska kavalleriets anfall i ballaklava.

Man måste ju börja någonstans och känna sig för, funkar det här!? Det är väl inte mycket märkligare än den blandning av fordon som redan finns i hv!?

Jag vet inte hur det ser ut på din bataljon, men för de jag tillhört så är det omfattande yta kanske hela öar eller halvöar som måste hållas...

När man väl är på plats går ju skydd att skaffa utanför fordonen.

Jag fattar verkligen inte vilken skillnad du vill få det till för hv för att några åker pansarterrängbil istället för terrängbil eller att pansarskott kompletteras pv-robot. Det är ju samma typ av grejer, fast lite bättre. Borde man då inte kunna göra samma saker, fast lite bättre?

 

 

kimsan: De var ett pansar i amfibiebataljonen jag ifrågasatte vettigheten i, försöka hitta öar tillräckligt stora i Bohuslän för att kunna användas av pansar förband. landskapet kring Skövde borde vara som skapat för pansar.

I detta ska jag erkänna att mina kunskaper brister i, så du kan ha rätt.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...