Jump to content
Sign in to follow this  
Hetsig

Hur skulle ditt drömförsvar se ut?

Recommended Posts

Utforma med fria händer ert drömförsvar, vad du tycker är passande, vad du tycker behövs osv. Spekulera gärna!

 

Först ut!

 

Armén

 

5 Pansarbrigader á:

 

3x5 Pansarbataljoner (CV90C, Strv122B,SSG120 m.m.)

1x5 Artilleribataljoner (Archer)

1x5 Luftvärnsbataljoner (RBS 70, RBS 23 o Aster-30)

1x5 Trängbataljoner

 

2x Stadskyttebataljoner (Patgb 360 + RBS 56 2)

3x Armeflygdivsioner (HKP 16, HKP 14)

2x Pansarvärnshelikopter div (HKP 15 + HeliTOW)

 

Flygvapnet

 

5 flygflottiljer á:

 

F21 Luleå (JAS 39E/F)

F4 Frösön (JAS 39E)

F16 Uppsala (JAS 39E, KC-390)

F7 Skaraborg (JAS 39E, KC-390)

F17 Kallinge (JAS 39E/F)

 

10 Stridsflygdivsioner

JAS 39E - 125st

JAS 39F - 25st

 

1 Signalspaningsdivision

S100B Argus - 6st

S102B Korpen - 2st

 

1 Medeltung transportflygdivison

KC-390 - 8st

 

5 Basbataljoner

 

Marinen

 

2 Marinbaser

 

Muskö

Karlskrona

 

3 Sjöstridsflotilljer

1 Ubåtsflottilj

 

8st Visbyklass (Umkhonto-R, RBS 15 mk3, ALECTO och HKP 15 Hangar)

4st Gävleklass

4st Smyg robotbåt (NY)

2st Fregatt/Stöd/lednings fartyg (NY)

3st Gotlandklass

3st A26

 

2st Amfibiebataljoner

2st Basbataljoner

4st Kustrobotbatteri 90 (RBS 15mk3, Archer chassi)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Edited by henke
dröm försvar -> drömförsvar i rubrik

Share this post


Link to post
Share on other sites

Skönt att vi slipper alla jägare och staber samt MP och samband, televapen osv? 0:) Väldans mycket plåt i skogen verkade det bli med allt pansar. Kanske tur att det bara är önskedrömmar. :rolleyes:

Share this post


Link to post
Share on other sites

I efterhand kanske jag var lite oklar, tänkte för mig själv att det var dessa självklara hehe :happy:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycka vad man vill men vill man ha ett gammalt klassiskt försvar så kommer man not inte ifrån att man behöver peta in HV någonstans också

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ett försvar där majoriteten är HV, jägare och telekrigare borde ju bli det absolut mest kostandseffektiva. Så som det svenska försvaret ser ut nu så kan det ju inte göra så mycket ändå.

Skippa pansaret, skippa de stora båtarna och de stora mängderna flygplan.

Bygg ett försvar som försvarar med jägar och telestrid, det tar tid men funkar det i Afghanistan så borde det ju rimligtvis funka i Sverige?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Men detta skulle inte skapa någon som helst tröskel för en potentiel angripare och skulle precis som i afghanistan leda till svårt lidande hos civilbefolkningen, när fienden måste hitta dessa jägare och bekämpa dem.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är kul att räkna prylar men man behöver börja med att lista vilka förmågor som behövs och hur de hänger ihop med säkerhetspolitiken.

 

För att prylarna skall bli meningsfulla behöver man tänka på hur förbanden och deras utbildning och övning skall fungera.

 

För att prylarna skall bli kostnadseffektiva behöver man klura på hur de köps in, underhålls, kan fylla olika roller under sin livscykel och vem som äger mjukvara och andra intellektuella rättigheter.

 

Själv gillar jag förmågor som:

Skydda det svenska luftrummet mot en kvalificerad fiende.

 

Då det är en extremt viktig uppgift behövs det flera sätt att lösa den så allt inte beror på ett vapensystem utan man har flera med kompletterande egenskaper, olika svagheter och som befinner sig i olika stadier i sin livscykel.

Så jag önskar en uppgradering till Gripen E utan att skrota alla Gripen C flygplan.

Vi har även en brist på krigsflygbaser och baspersonal.

De nya jaktrobotarna som är på gång är bra men vi köper för få och det borde gå att förhandla pris på en rejäl mängd lite ålderstigen med duglig Amraam 2.

Vi borde förnya våra radarflygplan och återigen öka antalet då de ger en helt annan överblick och rörlighet än markbaserad radar.

Vi borde ha två generationer av markbaserad radar i drift.

Det borde vara rimligt att ha två typer av robotluftvärn med medellång räckvidd.

Tyvärr borde det bli orimligt dyrt att ha mer än ett system för långräckviddsluftvärn.

 

 

En annan viktig säkerhetspolitisk uppgift är ett kunna hjälpa våra närmaste grannar.

 

Flygstridskrafter är ett lämpligt sätt för att kunna göra detta. Detta innebär att vi behöver mer flyg än vi har i dag, jag tror det vore rimligt att öka från fyra divisioner på två flottiljer till sex divisioner på tre flottiljer.

Vi har brist på krigsflygbaser och baspersonal, det behövs ännu mer för att kunna hjälpa grannarna.

En sådan uppgift ökar även kraven på ammunitionsmängderna och typerna, skall vi hjälpa Finland behövs det större mängder markmålsammunition av flera typer.

 

Ett annat sätt att kunna hjälpa grannar är med armestridskrafter. Jag tror att våra bästa pansarförband bör ha förmågan att kunna hjälpa Finland. Internationella missioner på större avstånd lär som i dag mestadels ske med lättare förband som är mindre och uthålligare, utvecklingen av dessa skulle kunna samverka med en rörlig förmåga för att förstärka skyddet av Gotland samt en förmåga att hjälpa baltstater mot mindre hot.

 

Vi behöver skydda våra lokala och globala handelsvägar.

 

Vi kommer aldrig att kunna skydda handelsvägarna globalt men vi kan vara en samarbetspartner för stormakter och regionala makter som har den förmågan. Vår handel inklusive vapenindustrin gör oss realpolitiskt viktigare för andra nationer, vi behöver vårda detta.

Den typ av system som vi har som är bäst är ubåtarna, vi skulle kunna utöka ubåtsflottan och i första hand ha ett utbyte med Danmark och Norge vars ambition och förmåga räcker längre ut i Atlanten än vår egen.

Lokalt måste vi kunna skydda vägen fram till våra hamnar, det kräver ubåtsjakt med olika system, minröjning och uthållig övervakning.

 

Vi behöver kunna utnyttja vår geografi för att skydda oss mot extrema hot.

Med flera olika förmågor för att bekämpa fartyg kan vi göra det svårt för alla inklusive en stormakt att landstiga.

osv...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Utan att gå in på mutter och skruv nivå, räkna eldrör och pansarbilar.

 

Ett försvar av Sverige bör ha ett högt skalförsvar i första hand för att dels verka avskräckande och dels kunna hävda territoriell integritet. Det innebär att försvaret ska lägga en stor del av resurserna på flyg-, sjö- och luftförsvar (luftvärn) i första hand.

 

Para ihop det med en liten, men modernt utrustad armé så har du ett bra försvar.

 

Det är lättare att slå ut en bataljon innan den fått fotfäste på svenska fastlandet eller öar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kul idé. Jämför gärna med förslagen från Johan Wiktorin på KKRVA samt hos http://ltcollibbo.wordpress.com/

 

Först och främst tycker jag att vi borde införa en könsoberoende värnplikt istället för dagens yrkesförsvar. Utbilda de värnpliktiga, gärna även i ledarskap, teknik mm under ett år och låt de vara insatsfärdiga under år två. Jag tror att en tillbakagång till värnplikten kan öka intresset och förståelsen för det nödvändiga försvaret. Pojkar och flickor utvecklas efter skolgången och blir vuxna män och kvinnor.

Detta kan, som i Israels fall, komma samhället till del senare när värnplikta MUCKar och har en stor teknikförståelse samt kunskap om ledarskap. Isarel har, i förhållande till sin lilla yta, lilla befolkning och utan naturresurser, korta historia som land, ett mycket stort antal nya entreprenörer. Det behöver även Sverige.

 

Allt är möjligt om den politiska viljan och det allmäna intresset finns. Är det rimligt att spendera endast 1,2-1,3% av sin BNP på försvaret som Sverige gör? Inte i min värld, allra minst om man är alliansfri. Om vi la 3% av BNP, som vi gjorde under kalla kriget, skulle vi ha samma finansiella muskler för försvaret som Israel (som lägger 6% av BNP).

Nog om detta....

 

Kan bli svårt att få ihop 5 bataljoner Archer (60st) även om vi skulle ta över Norges då det bara finns eldrör till 4 bataljoner totalt (48st). Archer baserades ju på FH77B som togs över i 51 ex från den gamla Indien-affären. Om priset för att ta över Norges annullerade 24 Archer skulle bli MYCKET fördelaktigt för FM så skulle väl det vara en bra idé. Men frågan är om de skall baseras i södra Sverige istället för hos I19? För Bodens del borde en banddrivet raketartilleri som MLRS270 passa bättre, som Finland har.

För arméns del borde kvantiten behållas istället för dessa ständiga uppdateringar. Dagens befintliga 122or och CV90 är fullt tillräckliga och pengarna borde läggas på nya system istället.

Armén borde få en kraftig uppryckning avseende luftvärnet. Nya korträckviddiga robotar såsom införskaffade IRIS-T och medelvarianten Aster 30 för delvis skydd mot ballistiska robotar, av taktisk modell.

 

Likaså för Flygvapnet borde numerären 100st Gripen behållas och nya vapen införskaffas istället, typ kryssningsrobotar TAURUS eller JASSM. Som Finland.

Självfallet behövs även nya transportflygplan och ersättare till dagens gamla SK60.

En modifiering av HKP15 till pansarvärnshelikopter är jag emot då detta blir en halvmesyr i mina ögon, som HKP9 eller USAs KIOWA. Istället borde Helikopterflottiljen satsa på en renodlad attackhelikopter typ beprövade Apache, som kunde stödja både den mekaniserade striden men även jägarbataljonen och amfibiebataljonen. Viktigt då den lätta attacken som förr fanns i SK/A60 försvunnit för länge sen.

 

Numerären för Flottan är alltför liten i dagens försvar, allra helst med tanke på vår långa havsgräns och att huvuddelen av vår livsnödvändiga import kommer till hamnar i västra Sverige. Visbykorvetterna måste snarast utrustas med åtminstone RBS15 och luftvärnsrobot, t ex Umkhonto som vi skulle ha valt tillsammans med Finland. Moderaterna ansåg ju att de gjorde en "satsning" på Marinen när Visby fick RBS15; frågan är vad fartyget kunnat uträtta utan denna robot?

Jag är inte övertygad om att vi bör fortsätta med Visbykorvetterna utöver redan beställda då de dras med, som HKP14, sjukliga förseningar. Vi bör heller inte titta på ett tyskt alternativ då Kockums ägare håller på att "torpedera" det svenska prestigeprojektet A26. Sverige kunde kanske göra gemensam sak med Frankrikes DCNS då de är lite sämre på konventionella ubåtar. Samtidigt har DCNS korvetten Gowind som skulle kunna passa både i svenska vatten och vid insats utomlands.

Jag håller med om att vi behöver ett nytt kustartilleri, åtminstone regionalt på Gotland och sydöstra Sverige. Dessa behöver lastbilsburna RBS15.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kan bli svårt att få ihop 5 bataljoner Archer (60st) även om vi skulle ta över Norges då det bara finns eldrör till 4 bataljoner totalt (48st). Archer baserades ju på FH77B som togs över i 51 ex från den gamla Indien-affären. Om priset för att ta över Norges annullerade 24 Archer skulle bli MYCKET fördelaktigt för FM så skulle väl det vara en bra idé. Men frågan är om de skall baseras i södra Sverige istället för hos I19? För Bodens del borde en banddrivet raketartilleri som MLRS270 passa bättre, som Finland har.

 

 

Som artillerist så skulle jag bli mycket glad om vi tog över Norges 24 Archers. Då skulle vi börja få ihop en numerär som inte gör oss så känsliga för bortfall på grund av reparationer med mera och ligga på samma nivå som FH77B fast med bättre prestanda per pjäs. Vad det gäller haubitsarna så är de inte hos I19 utan A9. Vi är förvisso grannar men helt olika förbandstyper. Sen så förstår jag inte varför MLRS M270 skulle vara bättre i Boden. Den har ju bra räckvidd och eldhastighet men hur ser kostanden för ammunitionen ut. Jag inbillar mig att det blir dyrare med missiler än med vanliga dumma granater. Om det är att den är banddriven så ser jag inte det som någon avgörande fördel. Archer kan ka sig fram i terrängen i den omfattning som behövs. Artilleriet ska ju inte rycka fram över miltals av myrar mot anfallsmålet. Det räcker att man har nog mer terrängförmåga för att kunna ta sig från en skogsväg till den glänta man vill skujta från, det kan man med Archer. Det som är begränsande är att ha nog med underhåll för att kunna få fram ammuniotion och drivmedel. Så ska man kunna utnyttja MLRS M270 potential för terrängförmåga så måste man ha ett omfattande bandburet underhåll.

Edited by LoveMachine

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dessutom har raketartilleri nackdelen att den är jämfört med eldrörs artilleri är väldigt opricksäker, vilket gör den svår att hantera i CAS situationer. Samt så är det som du säger,dyrare i drift.

Edited by Hetsig

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Kan bli svårt att få ihop 5 bataljoner Archer (60st) även om vi skulle ta över Norges då det bara finns eldrör till 4 bataljoner totalt (48st). Archer baserades ju på FH77B som togs över i 51 ex från den gamla Indien-affären. Om priset för att ta över Norges annullerade 24 Archer skulle bli MYCKET fördelaktigt för FM så skulle väl det vara en bra idé. Men frågan är om de skall baseras i södra Sverige istället för hos I19? För Bodens del borde en banddrivet raketartilleri som MLRS270 passa bättre, som Finland har.

 

 

Som artillerist så skulle jag bli mycket glad om vi tog över Norges 24 Archers. Då skulle vi börja få ihop en numerär som inte gör oss så känsliga för bortfall på grund av reparationer med mera och ligga på samma nivå som FH77B fast med bättre prestanda per pjäs. Vad det gäller haubitsarna så är de inte hos I19 utan A9. Vi är förvisso grannar men helt olika förbandstyper. Sen så förstår jag inte varför MLRS M270 skulle vara bättre i Boden. Den har ju bra räckvidd och eldhastighet men hur ser kostanden för ammunitionen ut. Jag inbillar mig att det blir dyrare med missiler än med vanliga dumma granater. Om det är att den är banddriven så ser jag inte det som någon avgörande fördel. Archer kan ka sig fram i terrängen i den omfattning som behövs. Artilleriet ska ju inte rycka fram över miltals av myrar mot anfallsmålet. Det räcker att man har nog mer terrängförmåga för att kunna ta sig från en skogsväg till den glänta man vill skujta från, det kan man med Archer. Det som är begränsande är att ha nog med underhåll för att kunna få fram ammuniotion och drivmedel. Så ska man kunna utnyttja MLRS M270 potential för terrängförmåga så måste man ha ett omfattande bandburet underhåll.

 

Ber om ursäkt för felskrivningen I19 istället för A9, slarvigt.

 

Likväl tycker jag att vi borde, som de flesta andra länder, ha ett hjulburet system samt ett banddrivet. M270 har ju, förutom valfriheten med olika typer av granater och tom robotar, fördelen med vikten och längden. Tyskarnas M270 väger 26 ton, vad väger Archer; typ 33 ton? MLRS M270 är ju också klart smidigare med sin kortare längd på runt 7m mot det dubbla för Archer.

Eller går dumpern att separera från haubitsen?

Längd och vikt kan vara nog så viktigt när dessa skall transporteras. En M270 utan eldenhet kan transporteras med Herkan och det får plats minst två M270 i en C-17 Globemaster, kanske tre. En Archer kräver C-17 eller liknande Airbus A400M.

 

Archer klarar väl 1m djupsnö som mest, detta och mer därtill borde inte vara några problem med M270. Dessutom kan man ju inte förutsätta att alla vägar i Sverige kommer att vara farbara vid kris och krig.

 

M270, i sin variant GMLRS, klarar av att skjuta iväg projektiler 70km och hela 120km med varianten GMLRS-Plus. Har man varianten ATACMS så kan man skjuta iväg roboten upp till 300km. M270 är i mina ögon extremt mångsidig och inte dyrare än att Finland hade råd med 22st beg. MLRS M270 från Nederländerna och ATACMS från USA.

http://www.army-technology.com/news/newsfinland-orders-m-39-block-1a-atacms-united-states

Archer kan med Excalibur-granaten nå 50km.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dessutom har raketartilleri nackdelen att den är jämfört med eldrörs artilleri är väldigt opricksäker, vilket gör den svår att hantera i CAS situationer. Samt så är det som du säger,dyrare i drift.

Opricksäker? Håller jag inte med om såvida du inte jämför med en gammal Stalin-Orgel. En GMLRS kan vara väldigt pricksäker med minsta möjliga "collateral damage" då den är GPS-styrd.

GMLRS1.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad gäller artilleri så tror jag man skall titta på M109 PIM, som jag tror är vad Norge vill ha istället för Archer.

Share this post


Link to post
Share on other sites

K9ER, Jag får be om ursäkt, hade gammal info... :happy:

 

Vi verkar ha kommit lite "off-topic" tillbaka till huvudfrågan.

Edited by Hetsig

Share this post


Link to post
Share on other sites

Samt för att vara lite självgod får jag nog säga att det hade varit nästan lite pinsamt att ha allt detta pansar å eldkraft å sen bli isolerade så fort nån har prickat en bro. Ne självfallet ska vi ösa en ller två ingengörer i leken.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mitt drömförsvar är nedlagt, för i min dröm så behövs inga försvar då alla lever i fred och frihet.


0:)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Du vill inte ha något hemvärn eller jägarbataljoner?

 

Inga ubåtsjakthelikoptrar?

Share this post


Link to post
Share on other sites

För att kunna bygga upp ett starkare relevant försvar så måste man börja någon stans.

 

Mitt förslag på start.

 

  • inför obligatorisk mönstring för hela årsklasser, både könen. Målsättning att få ca 6-7000 nya att söka frivillig utbildning.
    Genomförs i form av en informationsdag där möjlighet att genomföra frivillig värnplikt presenteras, samt information om varje försvarsgren. Sådan informationsdagar kan genomföras på ett antal rekryterings stationer, gärna regionalt. Även genomförs förenklade uttagnings tester och personliga samtal där individen som visar intresse kan påverkas att söka utbildning som ligger nära dennes intressen och fallenhet.
  • Återaktivera plikten, så att de som är krigsplacerade i dag kan kallas in för repetitions övningar, så vi skapar fungerande förband som kan användas hyfsat vid en aktivering. Även de som frivilligt genomför pliktutbildning krigsplaceras och kallas in för repetitions övningar i lämplig intervall.
  • Frivillig pliktutbildning med värnpliktsförmåner, minst 6 månader och uppåt beroende på befattning.
  • Från den frivilliga pliktutbildningen rekryteras Soldater och sjömän till stående förband samt aktiva reservförband (förband som övar varje år minst 21 dagar) samt reserv förband (förband som övar var fjärde år).
  • Hemvärnets övningstid utökas till 12 dagar för bevakning och 18 dagar för insats, Hemvärnsförbanden fortsätter sin utveckling med nya förbands typer och ny material.

Fortsatt utveckling över tid. 3-5 år

  • Marina enheter rekryterar tillräcklig personal så varje fartyg kan nyttjas till 70% av tiden, den sista 30% genomförs underhåll. På så sätt kan dessa fartyg användas till övning, beredskap och hävda våra gränser i högre grad än i dag som enligt Riksrevisionen ska ligga på runt 30% av tiden. Över tid så ökas antal fartygs enheter till det dubbla. Amfibie förband ökas till 3 regementsstridsgrupper (mindre brigad) Marina basområden tillförs luftvärns förband.
  • Flygvapnet rekryterar tillräcklig personal för att hålla förbanden operativa till samma nivå som flottan. troligen innebär det 2-3 piloter per stridsflyg plus den personal som krävs för underhåll och skydd. antal stridsflygdivisioner ökas med 2 som placeras i Uppsala. Antal basbataljoner ökas så att varje flygdivision kan operera från egen krigsbas. Flygvapnet tillförs även luftvärnsförband till varje bas.
  • Armé förband ökas över till 6 brigader, samt tre regementsstridsgrupper (mindre brigad). En Regementsstridsgrupp är stående och placeras i Stockholm, tar hand om högvakten samt skydd och försvar av riksledningen, En Regementsstridsgrupp placeras i Karlsborg och är även den stående. Svarar för all specialförbands uppdrag och består av luftburen, fallskärms, och SOG bataljoner. Den sista regementsstridsgrupp är placerad på Gotland och består av lämplig mix av Armé och Amfibie bataljoner och bemannsa av aktiva reserv förband.
    1 Brigad består av frivillig personal som vill rotera på utlandsmissioner. 1/3 är stående och 2/3 är aktiv reserv. Denna brigad tillsammans med delar av de två stående regementsstridsgrupperna ansvarar för all utlandsmission.
    2 brigader består av aktiva reserven och således övar med hela brigaden 21 dagar varje år.
    3 brigader består av reserv förband som övar var fjärde år.
    Utöver det så utbildar även Armén även all luftvärnsförband åt flygvapnet och marinen.
  • Hemvärnet tillhör kategorin aktiva reserven och övar minst 21 dagar varje år. uppgifter skydda och försvara viktig infrastruktur från mark, sjö och luft hot, Nya förbandstyper införs, så som grkplutoner, luftvärns förband. samt utökad marin förmåga. Även små UAV på plutons nivå införs för spaning runt skyddsobjekt. Numerären utökas till minst 30 000 och max 40 000

 

Frågan är vad en sån satsning skulle kosta och hur stort försvar skulle vi ha. Varje brigad uppskattas till 5000 soldater och varje Regementsstridsgrupp runt 2000 soldater. Flygvapen förband och marina förband är svårare för mig att uppskatta volymmässigt. har inte tillräcklig kunskap om dessa, men dessa behöver vara till större delen stående.

 

Det enda nya etablering som behövs skapas är en garnison på Gotland. Resten av dagens garnisoner kan utnyttjas för utbildning och övning i betydligt högre grad än i dag.

 

I början använde jag termen stående vilket är GSS/K i dag, men även finns aktiv reserv vilket motsvarar GSS/T, och sedan en tredje kategori, reserven som menas lägre grad av GSS/T utan utlandsobligatorium.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag ger mitt stöd till det Charlie Spartan här ovan beskriver, det låter vettigt.

 

 

Enligt mina egna tankar kommer jag med lite tillägg på mer detaljerad nivå:

 

 

-Gemensam grundutbildning för alla soldater på 4 mån, där respektive förband rekryterar ifrån och vidareutbildar inom sina specialiteter.

Här är de viktigt att det fastställs tydligt vad utbildningen ska innehålla och vad soldaterna ska kunna efter utbildningen.

Lägre intagningskrav för att säkra rekryteringsunderlaget till förband med lägre krav inom vissa områden (exempelvis Hv).

Kraven stegras sedan, beroende på vad man söker vidare till och då ska det vara en kombination av mönstringsresultat och betyg av prestation under genomförd utbildning som är meriterande (med betoning på det sistnämnda).

Denna utbildning ersätter även GU-F för de som går via frivilligorganisationerna till Hemvärnet, dessa vidareutbildas dock av sina respektive organisationer och Hemvärnsförband.

Fortsättningsutbildning på 4-8 månader beroende på förband och befattning, även för Hemvärnet (med undantaget ovan).

 

-Gemensam grundutbildning för jägare och SF på 6 mån, där respektive jägar- och specialförband sedan rekryterar ifrån och vidareutbildar inom sina specialiteter. Grundutbildning jägare, liksom all befälsutbildning genomförs efter grundutbildning soldat.

 

 

-Infanteri/Mek.inf/pansar:

1-2 stadsskyttebataljoner i var och en av de tre största städerna, varav den i Stockholm även sköter bevakning av slottet och statsledning.

Patgb 203 och 16 (Galten) utgör det huvudsakliga transportfordonet och bärare av tyngre vapen.

 

LvKv90 kompletteras med andra splitterskyddade fordon (exempelvis splitterskyddad dumper och Bv 410) med radar och/eller lv-eldsystem (kompletta 23-system?) inom mekaniserat infanteri och pansar. Gärna med 40-57 mm akan kombinerat med LvRb 70/90 eller 23 på några av de fordonsbaserade systemen.

 

 

-Luftvärn:

Medel- och långräckvidds luftvärnsrobotsystem med tillhörande radar/ledningssystem på lämpliga fordonsplattformar (splitterskyddade hjul- och bandfordon).

 

 

-Amfibieförband:

Kustartilleri återupprättas som en del av Amfibieförbanden, huvudsakligen med luftvärns- och sjömålssystem på fordon som splitterskyddad dumper, BV 410 mfl.

Jag hade gärna återtagit pjäser av typ 12/80 KARIN och KARELIN (12/80 på dumperchassie) om det hade varit möjligt. Kompletteras gärna med landbaserad 57 mm apjäs.

 

Fasta försvarsanläggningar och eld-/stridsställningar för både robot- och eldrörssystem, framförallt för sjö- och luftmål, men även grk vid alla anläggningar som kommer att brukas även i krig. Exempelvis flyg- och marinbaser. Hade det funnits pjäser av typ 12/70 ERSTA kvar hade de passat in vid kusten.

Överblivna vapenhuvar med 20 mm akan från PBV 302/Patgb 203 kan användas vid flygbasanläggningarna.

I samtliga fall kompletteras försvaret av anläggningarna med rörliga förband.

 

Extra god styrka av luftvärn och sjömåls-/kustförsvarssystem längs kuster och på valda öar, exempelvis Gotland, framförallt robotsystem.

 

 

-Pansar:

Pansarförbanden förstärks med 100 begagnade Leopard 2A6 från Holland samt investering i GrkPbv90120, möjligtvis även med 20-50 begagnade PzH 2000.

Inköp av begagnade, lätta, bandgående pansarfordon för RBS 55 + vapenstation 01. Eventuellt även versioner för LvRb 70/90 och 120 mm grk.

 

 

-Artilleriet:

Artilleriet får de av Sverige 24 st beställda Archer + de 24 Norge beställde, samt att jag även skulle vilja ha ytterligare ca 20-50 pjäser av dragna FH77B.

 

 

-Hemvärnet:

Hemvärnet utökas till 30-40 000 man. Tilldelas även 81 och 120 mm grk, AG90, Ksp 88, RBS 56, 57 och 70. Fordonsparken kompletteras med Patgb 180.

Ak4 med förstorande optiskt riktmedel återinförs som skarpskyttevapen tills Ak4 ersätts i sin helhet. En eller ett par handfull prickskyttar per bataljon med PSG90.

Vid övergång till ehv i 5,56 kompletteras arsenalen även av ksp90 eller motsvarande.

För vissa bevakningspunkter kan även fordonsdragen 40/48 komma på fråga.

För att bemanna svårare system inrättas en ny form av specialister som nästan uteslutande lägger sina 18 dagar (enligt Charlie Spartans förslag) på utbildning/övning på sina system.

Hv utrustas och övas även för mörkerstrid.

 

 

-Marinen:

REMO på befintliga fartyg och båtar samt att de utrustas så som som var tänkt, även Hemvärnets båtar.

Ytstridsflottiljerna kompletteras av några "minijagare", ett fartyg något större än en korvett, med en 10-15 cm pjäs och två 40-57 mm pjäser + robotsystem för både sjö- och luftmål, minor och torpeder. Fartygen ska även ha ubåtsjaktskapacitet. Kapaciteten vad det gäller verkan, uthållighet och operativ räckvidd ska vara minst 30-50% högre än för dagens korvetter.

Förutom särskild ubåtsjaktskapacitet hos vissa fartyg och helikoptrar ska alla fartyg och större båtar samt vissa kustanläggningar vara utrustade med Alecto (stoppat projekt för vidareutveckling av antiubåtsgranat Elma) eller motsvarande.

 

 

-Övrigt:

Avveckling av alla bensindrivna fordon (skänkas till Baltstaterna?), ersätts med dieseldrivna dito.

 

Återinföra vapenbärande helikoptrar. Exempel på vapensystem kan vara pv-robot eller robot för mark- eller sjömål, eller anti-ubåtsgranater, kompletterat med kulsprutor i 7,62-12,7 mm eller granatspruta.

 

Ta fram några nya fjärrstyrda vapenstationer med allväderskapacitet för mark- och sjöfarkoster. De ska ge möjlighet för 3-5-vapenkombinationer inom spannet 20-30 mm akan, 7,62-12,7 mm ksp, 40 mm grspr, lv- eller pv-robot.

Edited by weekendwarrior

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Kan bli svårt att få ihop 5 bataljoner Archer (60st) även om vi skulle ta över Norges då det bara finns eldrör till 4 bataljoner totalt (48st). Archer baserades ju på FH77B som togs över i 51 ex från den gamla Indien-affären. Om priset för att ta över Norges annullerade 24 Archer skulle bli MYCKET fördelaktigt för FM så skulle väl det vara en bra idé. Men frågan är om de skall baseras i södra Sverige istället för hos I19? För Bodens del borde en banddrivet raketartilleri som MLRS270 passa bättre, som Finland har.

 

 

Som artillerist så skulle jag bli mycket glad om vi tog över Norges 24 Archers. Då skulle vi börja få ihop en numerär som inte gör oss så känsliga för bortfall på grund av reparationer med mera och ligga på samma nivå som FH77B fast med bättre prestanda per pjäs. Vad det gäller haubitsarna så är de inte hos I19 utan A9. Vi är förvisso grannar men helt olika förbandstyper. Sen så förstår jag inte varför MLRS M270 skulle vara bättre i Boden. Den har ju bra räckvidd och eldhastighet men hur ser kostanden för ammunitionen ut. Jag inbillar mig att det blir dyrare med missiler än med vanliga dumma granater. Om det är att den är banddriven så ser jag inte det som någon avgörande fördel. Archer kan ka sig fram i terrängen i den omfattning som behövs. Artilleriet ska ju inte rycka fram över miltals av myrar mot anfallsmålet. Det räcker att man har nog mer terrängförmåga för att kunna ta sig från en skogsväg till den glänta man vill skujta från, det kan man med Archer. Det som är begränsande är att ha nog med underhåll för att kunna få fram ammuniotion och drivmedel. Så ska man kunna utnyttja MLRS M270 potential för terrängförmåga så måste man ha ett omfattande bandburet underhåll.

 

De eneste missilene som kan skytes fra M270 i dag er en variant av det FROG lignende ATACMS og en unitær utgave av GMLRS missilet. Selve hovedtanken bak våpnet å drukne panseravdelinger under fremmarsj med mengder av submutions døde halvveis med minekonvensjonen og slutten på den kalde krigen. Derfor har også rørartilleriet fått en renesanse fordi de er mer egnet til mindre konflikter med begrensete mål, noe som krever mer presisjon og mindre ammunisjonsbruk.

 

Derfor er både de norske og danske vognene idag trukket tilbake fordi de hverken tilfredstiller konvensjonen eller krigens krav.

 

Kanskje Norge derfor bør gjøre en avtale med Sverige om at dere overtar våre M270 som kompensjon for at vi trakk oss ut av Archer? Dermed kan det nordiske forsvarssamarbeidet fortsette og Sverige kan styrke sin "formåga" sammen med Finland på feltet modernisert langtrekkende artilleri.

 

Sa jeg ATACMS, JASSAM og fortsatt nøytralitet også for Sverige?

Edited by enigmatik

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

-Hemvärnet:

Hemvärnet utökas till 30-40 000 man. Tilldelas även 81 och 120 mm grk, AG90, Ksp 88, RBS 56, 57 och 70. Fordonsparken kompletteras med Patgb 180.

Ak4 med förstorande optiskt riktmedel återinförs som skarpskyttevapen tills Ak4 ersätts i sin helhet. En eller ett par handfull prickskyttar per bataljon med PSG90.

Vid övergång till ehv i 5,56 kompletteras arsenalen även av ksp90 eller motsvarande.

För vissa bevakningspunkter kan även fordonsdragen 40/48 komma på fråga.

För att bemanna svårare system inrättas en ny form av specialister som nästan uteslutande lägger sina 18 dagar (enligt Charlie Spartans förslag) på utbildning/övning på sina system.

Hv utrustas och övas även för mörkerstrid.

 

hur troligt är det att med utökade krav på tid och utbildning att en dubbling av nummerären skulle vara möjlig? vilken är uppgiften till HV som skulle motivera utrustningen och samtidigt kunna sänka kraven för att få till nummerären ?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dagens uppgifter motiverar redan idag en utökning av kontrakts tiden/övningstid. Helt sonika kan man då öka soldaternas och förbandens förmåga att utföra tilldelade uppgifter.

Nya vapensystem som PV-robot, och LV-Robot ökar förmågan att skydda ett objekt.

 

Sedan är det klar Sverige har en väldigt låg eller ingen ambition att hålla sig med ett fungerande nationellt försvar, Vi vill att någon annan ska betala för och utföra vårt nationella försvar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

-Hemvärnet:

Hemvärnet utökas till 30-40 000 man. Tilldelas även 81 och 120 mm grk, AG90, Ksp 88, RBS 56, 57 och 70. Fordonsparken kompletteras med Patgb 180.

Ak4 med förstorande optiskt riktmedel återinförs som skarpskyttevapen tills Ak4 ersätts i sin helhet. En eller ett par handfull prickskyttar per bataljon med PSG90.

Vid övergång till ehv i 5,56 kompletteras arsenalen även av ksp90 eller motsvarande.

För vissa bevakningspunkter kan även fordonsdragen 40/48 komma på fråga.

För att bemanna svårare system inrättas en ny form av specialister som nästan uteslutande lägger sina 18 dagar (enligt Charlie Spartans förslag) på utbildning/övning på sina system.

Hv utrustas och övas även för mörkerstrid.

 

hur troligt är det att med utökade krav på tid och utbildning att en dubbling av nummerären skulle vara möjlig? vilken är uppgiften till HV som skulle motivera utrustningen och samtidigt kunna sänka kraven för att få till nummerären ?

 

Ett mer kvalificerat och bättre utrustat hemvärn tror jag har mer lockelse, så jag ser inte 30 k som orealistiskt.

 

Uppgifterna blir ungefär lika som idag, men med bättre förmåga mot en mer kvalificerad motståndare.

Framförallt handlar det om betydligt större förmåga att skydda sig själva och sina ställningar, inte bara mot mindre infanterienheter utan även i viss mån mot flyg och pansar. Jag tillhör nämligen de som inte tror att Hv-förband slipper möta sådana bara för att de har ett H på kragspegeln.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Krigföring är ingen sport, en motståndare tar ingen hänsyn utan alltid eftersträvar brutal överlägsenhet. Har svårt att förstå folk som tror att hänsyn tas till ett Hemvärns förband är på plats. Bara Naivt och idiotiskt att tro sånt.

 

Håller med Weekendwarrior!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag är artillerist så min insikt i de blå stridskrafterna är minst sagt begränsade. Om man ens ska kunna börja att resonera kring hur många brigader vi ska ha så måste man fundera över vad dessa ska kunna göra. Vi har stidsvagnar och stridsfordon som skulle kunna användas för att sätta upp fler mekaniserade bataljoner och ser man Hemvärnet som lätt skytte så har vi ett antal brigader till som ligger och lurar. Men det spelar ingen roll om vi har skytte och pansar till 10 brigader om vi saknar övriga funktioner, vilket vi gör. I min värld måste en brigad utöver sitt skytte och pansar innehålla flertalet funktionsförband för att överhuvudtaget kunna ses som en operativ enhet. Att låna och dela förmågor är inget som jag skulle sätta min tillit till i krig.

 

Manöverbataljon

3x Truppslagsbataljon (pansar, pansarskytte, lätt skytte e.t.c.)

- Stabs/granatkastarkompani (120 mm GRK helst AMOS)

- 4x Truppslagskompani (pansar, pansarskytte, lätt skytte e.t.c.)

- Underhållskompani

Artilleribataljon

Ingenjörbataljon

Luftvärnsbataljon

Underhållsbataljon

 

Utan de fyra funktionsbataljonerna så får man inte en brigad som kan genomföra operationer på ett kompetent sätt. Istället måste man avdela gemensamma resurser vilket gör att man tappar initiativ och förmågan att snabbt utnyttja svagheter hos fienden. Dessa funktionsbataljoner måste vara rörliga så att de kan föja brigadens rörelser. Utan artilleri saknar man förbekämpningsförmåga och tyngre indirekt eld. Utan ingenjörsbataljoner så kommer rörligheten begränsas vid offensiva operationer och förmågan till defensiva fältarbeten minska. Utan medeldistansluftvärn för skydd av grupperingsplats och marschformation så är man antingen sårbar mot luftangrepp eller beroende av avdelt flyggskydd från flygvapnet. Utan underhåll så blir uthålligheten starkt begränsad.

 

Flyget måste tillföras basbataljoner så att samtliga divisioner har sina krigsflygbaser bemannade. Annars så risklerar vi att stå utan flyg efter första omgången förbekämpning och där efter ha en väldigt begränsad uthålligthet och tillgänglighet. Att vi inte har något flyg baserat i Stockholms trakten förefaller väldigt dumt om man ser till geografin och var Stormakt Röd kan flyga. Så där finns det en del att önska.

Jag skulle även vilja se att man inför ett antal förband med långräckviddigt luftvärn, <100 km. De skulle vara grupperade för att förhindra fienden tillgång till luftrummet kring viktiga landsändor. Dessa skulle ha hög beredskap och i någon omfattningen ingå i incidentberedskapen och luftövervakningen. Tanke är att de skulle utgöra en rejäl tröskel mot överraskande luftangrepp samt ge eget flyg trygga områden att operera från. Så här på rak arm skulle jag kunna tänka mig:, Västkusten (Göteborgs hamn, F 7), Blekinge (Karlskrona, F 17), Stockholm (Våra vördade folkvalda, statöverhuvuden samt Amf 1, LG, Luftstridsskolan, LedR), Gotland (på förekommen anledning), Öresund (viktig handelsled), Norrbotten (A 9, I 19, F 21, samt högintressant luftrum vid en konflikt om Barents). Antalet platser beror naturligtvis på räckvidden på luftvärnet i fråga, men det lämnar jag därhän.

Edited by LoveMachine

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

 

-Hemvärnet:

Hemvärnet utökas till 30-40 000 man. Tilldelas även 81 och 120 mm grk, AG90, Ksp 88, RBS 56, 57 och 70. Fordonsparken kompletteras med Patgb 180.

Ak4 med förstorande optiskt riktmedel återinförs som skarpskyttevapen tills Ak4 ersätts i sin helhet. En eller ett par handfull prickskyttar per bataljon med PSG90.

Vid övergång till ehv i 5,56 kompletteras arsenalen även av ksp90 eller motsvarande.

För vissa bevakningspunkter kan även fordonsdragen 40/48 komma på fråga.

För att bemanna svårare system inrättas en ny form av specialister som nästan uteslutande lägger sina 18 dagar (enligt Charlie Spartans förslag) på utbildning/övning på sina system.

Hv utrustas och övas även för mörkerstrid.

 

hur troligt är det att med utökade krav på tid och utbildning att en dubbling av nummerären skulle vara möjlig? vilken är uppgiften till HV som skulle motivera utrustningen och samtidigt kunna sänka kraven för att få till nummerären ?

 

Ett mer kvalificerat och bättre utrustat hemvärn tror jag har mer lockelse, så jag ser inte 30 k som orealistiskt.

 

Uppgifterna blir ungefär lika som idag, men med bättre förmåga mot en mer kvalificerad motståndare.

Framförallt handlar det om betydligt större förmåga att skydda sig själva och sina ställningar, inte bara mot mindre infanterienheter utan även i viss mån mot flyg och pansar. Jag tillhör nämligen de som inte tror att Hv-förband slipper möta sådana bara för att de har ett H på kragspegeln.

 

problemet är att HV i stort är ett säkförband som skall skydda objekt. De har andra hands uppgifter som lätt infanteri, personligen tycker jag du har missat de grovt. jag är tex tveksam i om RBS 70 ens duger till att bekämpa attackhelikoptrar ens. vidare vet jag bara ett eller två objekt i min bats område som skulle motivera att basera hela bataljonen innom området där ett 12cm grk kompani skulle kunna understödja hela bataljonen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

 

 

-Hemvärnet:

Hemvärnet utökas till 30-40 000 man. Tilldelas även 81 och 120 mm grk, AG90, Ksp 88, RBS 56, 57 och 70. Fordonsparken kompletteras med Patgb 180.

Ak4 med förstorande optiskt riktmedel återinförs som skarpskyttevapen tills Ak4 ersätts i sin helhet. En eller ett par handfull prickskyttar per bataljon med PSG90.

Vid övergång till ehv i 5,56 kompletteras arsenalen även av ksp90 eller motsvarande.

För vissa bevakningspunkter kan även fordonsdragen 40/48 komma på fråga.

För att bemanna svårare system inrättas en ny form av specialister som nästan uteslutande lägger sina 18 dagar (enligt Charlie Spartans förslag) på utbildning/övning på sina system.

Hv utrustas och övas även för mörkerstrid.

 

hur troligt är det att med utökade krav på tid och utbildning att en dubbling av nummerären skulle vara möjlig? vilken är uppgiften till HV som skulle motivera utrustningen och samtidigt kunna sänka kraven för att få till nummerären ?

 

Ett mer kvalificerat och bättre utrustat hemvärn tror jag har mer lockelse, så jag ser inte 30 k som orealistiskt.

 

Uppgifterna blir ungefär lika som idag, men med bättre förmåga mot en mer kvalificerad motståndare.

Framförallt handlar det om betydligt större förmåga att skydda sig själva och sina ställningar, inte bara mot mindre infanterienheter utan även i viss mån mot flyg och pansar. Jag tillhör nämligen de som inte tror att Hv-förband slipper möta sådana bara för att de har ett H på kragspegeln.

 

problemet är att HV i stort är ett säkförband som skall skydda objekt. De har andra hands uppgifter som lätt infanteri, personligen tycker jag du har missat de grovt. jag är tex tveksam i om RBS 70 ens duger till att bekämpa attackhelikoptrar ens. vidare vet jag bara ett eller två objekt i min bats område som skulle motivera att basera hela bataljonen innom området där ett 12cm grk kompani skulle kunna understödja hela bataljonen.

 

 

Men nu har ju Hv redan idag som uppgift att fördröja fienden om det verkligen blir ett krig med mer än sabotageförband. Då får vi nog lämna objekten med skydd i form av fåtal grupper från tex bevakningskompanierna.

 

Så oduglig är väll inte RBS 70 att det inte ens kan bekämpa attackhelikoptrar? I så fall undrar jag verkligen vad HKV har tänkt att vårat fåtal luftvärnsförband ska göra överhuvudtaget.

 

Ang. Hv uppgifter värt att kolla det här reportaget http://allehanda.se/start/solleftea/1.6848722-vad-hander-egentligen-i-graningeskogarna-

Edited by REALIN

Share this post


Link to post
Share on other sites

problemet är att HV i stort är ett säkförband som skall skydda objekt. De har andra hands uppgifter som lätt infanteri, personligen tycker jag du har missat de grovt. jag är tex tveksam i om RBS 70 ens duger till att bekämpa attackhelikoptrar ens. vidare vet jag bara ett eller två objekt i min bats område som skulle motivera att basera hela bataljonen innom området där ett 12cm grk kompani skulle kunna understödja hela bataljonen.

 

Jag hade tänkt mig att varje bataljon skulle ha 1-2 120 mm och minst 4 81 mm grk.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By ooo
      Hej,
       
      Jag skulle behöva lite hjälp av er!
       
      Jag ska skriver ett skolarbete om logistik inom försvarsmaketen och till detta behöver jag förklara vissa begrepp.
       
      Min fråga till er är om ni vet vart jag kan hitta hur de militära enheterna ser ut? (kompani, pluton, division mm..) Med exempelvis storlek och "ordning". Gärna med en källa som jag kan använda som referens.
       
      Vore jätte tacksam!!
    • By Makron
      Den högsta befälhavaren för NATO, den så kallade SACUER är vad jag förstått alltid en högt rankad militär tillhörande USA:s försvarsmakt och denna är då alltid underställd USA:s överbefälhavare som är presidenten. Innebär detta att man ställer sin arme under USA:s president som högsta befälhavare om man går med i NATO ?
    • By 3924
      Då har det sipprat ut vad som kanske blir framtiden när FM Org 18 har landat.
      Men det kommer hinna göras flera varv innan detta är spikat så förhåll er till informationen som sig bör vid omorganisationer.
       
      ARMÉN (dvs inte medräknat de försvarsmaktsgemensamma förband som ibland redovisas under armen, t.ex. 13-säk, CBRN, MP, mm vilka är så kallade försvarsmaktsresurser)
      5st Mekaniserade bataljoner (2st Stridsvangskomp, 2st CV9040-komp), 1st Stab/understöd-komp, 1st Tross/underhålls-komp)
      2st Motoriserade bataljoner (3st skytte-komp med Pansarterrängbil 360, 1st Stab/understöd-komp, 1st Tross/underhålls-komp)
      1st Lätt skyttebataljon ("Livbataljon", MOUT & Cermonitjänst)
      2st Brigadspaningskompanier (CV9040)
      2st Art bataljoner
      2st Lv bataljoner
      2st Ing-bataljoner
      2st Log-bataljoner
      1st Jägarbataljon
      1st Und-bataljon
      1st Ledningsplatsbataljon
      1st Sambandsbataljon
      1st TK-bataljon
      1st Tungtransport-komp
       
       
      Kontenta
      * Två varianter av manöverbataljoner vilket medför att uppsättning av två (2) stycken identiska brigader (2st Mek-bat samt 1st Mot-bat) möjliggörs.
      * Volymen stridsvagnar ökar från ca 42 till 110 i de mekaniserade bataljonerna.
      * Två mekaniserade brigadspaningskompanier upprättas, placering okänd.
      * En manöverbataljon finns som reserv uppgift?.
      * 7. lätta manöverbataljon blir motoriserad (kommer landa bra bland LBB frälsta )
      * Livbataljon personalvolym stiger till nära 600
       
      Källa:
      * http://jagarchefen.blogspot.se/2013/10/fm-org-18-ur-ett-armeperspektiv.html
      * Hörsägen


    • By 32LvTropp
      Ja, som sagt, hur många stridsvagnar finns det i en pluton? och hur många stridsfordon 90?

      Möller
×