Jump to content

Hur skulle ditt drömförsvar se ut?


Recommended Posts

Jag skulle vilja utöka amfibieförbanden till minst en bataljon i respektive Stockholm, Karlskrona, Göteborg och Visby.

 

Jag vill även tillföra amfibieförbanden mer landstigningsresurser i form av svävare och båtar som även kan ta fordon upp till en eller ett par stridsvagnars storlek och vikt. Dessa ska ha en viss egenbeväpning i form av lätta/tunga kulsprutor, granatspruta och ev även akan i 20-30 mm med allväderskapacitet.

 

Ytterligare en resurs jag vill tillföra är pansarfordon som är relativt små och lätta och nyttjas som vapenbärare för system som 12 cm grk, RBS 70/90, RB 17 och ev även RBS 55. Samma fordon tillförs även mekaniserat infanteri och ev även flygburet infanteri, med samma system (RB 17 undantaget). Inledningsvis skjuts systemen från öppet stridsutrymme, men så småningom ersätter man detta med nyutvecklade, slutna vapenstationer.

Vagnens egenbeväpning kan utgöras av en vapenstation 01.

exakt till vad skulle Landstigningsfartygen användas, specielt nyfiken blir jag på tanken att basera dem på Visby, även om Göteborg är intressant vad tanken är. en tanke jag får är att planen är att åter upprätta de forna stormaktsväldet. men då borde du nog sattsa på minst amfibiebrigader och brigader med luftburet infanteri.

Link to comment
Share on other sites

Det finns redan tre st svävare i Försvarsmakten och tre st i Kustbevakningen av modellen "Svävare 2000". Exakt vad Kustbevakningen använder sina till vet jag inte men vid höjd beredskap borde dessa tre kunna tillföras Försvarsmakten. Jag tycker våra amfibieförband fortsättningsvis ska vara lätta och transportera sig med främst strb 90 som vi har gott om. Utrustningen borde främst bestå av moderniserad Rb 17 (med sjöstridsdel). Eventuellt tillföra RBS 70 igen men då i NG version. RBS 70 fanns med i forna amfibiebrigaden men försvann i samband med att brigaden lades ned. Jag tycker det är rimligt att amfibieförbanden har lätt buret korträckviddigt luftvärn som skydd främst mot helikoptrar. Vi behöver också fler än ett kustjägarkompani. Om vi har en Amfibiebataljon i respektive region (Stockholm, Göteborg, Karlskrona & Gotland) så borde varje bataljon innehålla minst ett kustjägarkompani var.

Link to comment
Share on other sites

Flyg

90 JAS fördelat på tre flottiljer med 3st basbataljoner (ink närskydd) för omlokalisering. Helikopterverksamhet enligt nuvarande plan men en omfördelning av hkp14 till 9st E och 9st F. Hkp15A och B tillförs sikte med belysare för Pv-Robot och raketer samt sjömålsrobot 17. Samt att varje hkpskv har fältgrupperingsbar försörjningsenhet (ink närskydd).

 

Flottan

5st ubåtar, 6st korvetter (tänk Visbyklass), 2st fregatter, 2st stödfartyg, 6st patrullbåt (tänk Kaparenklass) 8st bevaknigsbåtar (tänk tapperklass), 6st minröjningsfartyg samt 4st röjdykningsfartyg.

 

Amf

2st AmfBat med tillhörande Robot 15KA kompani

 

Armén

3st militärregioner med MR S, MR M och MR N, dessa utgör stommen för Brigstab S, Brigstab M och Brigstab N. 3st brigader med 2st MekBat (cv90/Sv122) samt 1st SkytteBat (Patgb360 i MR S/M och Bv410 i MR N). Log, Tk, Art, Lening/samband, mm dimensioneras för att stödja brigaderna.

 

Gemensamt/Förband under INSS

Det bästa av ideérna från Undbat och AJB bildar JBat N och JBat S

13.SäkBat tar över Säkkomp sjö och fokuserar på skydda av installationer och hamnar.

Lv: 3st LvBat med kort-medel med IRIS-T SLS / SL samt ett långräckvidd system.

 

Orken tog slut men ni kanske kan fylla i resten själv.

Link to comment
Share on other sites

 

Jag skulle vilja utöka amfibieförbanden till minst en bataljon i respektive Stockholm, Karlskrona, Göteborg och Visby.

 

Jag vill även tillföra amfibieförbanden mer landstigningsresurser i form av svävare och båtar som även kan ta fordon upp till en eller ett par stridsvagnars storlek och vikt. Dessa ska ha en viss egenbeväpning i form av lätta/tunga kulsprutor, granatspruta och ev även akan i 20-30 mm med allväderskapacitet.

 

Ytterligare en resurs jag vill tillföra är pansarfordon som är relativt små och lätta och nyttjas som vapenbärare för system som 12 cm grk, RBS 70/90, RB 17 och ev även RBS 55. Samma fordon tillförs även mekaniserat infanteri och ev även flygburet infanteri, med samma system (RB 17 undantaget). Inledningsvis skjuts systemen från öppet stridsutrymme, men så småningom ersätter man detta med nyutvecklade, slutna vapenstationer.

Vagnens egenbeväpning kan utgöras av en vapenstation 01.

exakt till vad skulle Landstigningsfartygen användas, specielt nyfiken blir jag på tanken att basera dem på Visby, även om Göteborg är intressant vad tanken är. en tanke jag får är att planen är att åter upprätta de forna stormaktsväldet. men då borde du nog sattsa på minst amfibiebrigader och brigader med luftburet infanteri.

 

Landstigningsfartygen skulle användas till amfibieförbandens nuvarande fordon, här nämnda pansarbandvagnar och vid behov även arméstridskrafter (pansar, art, lv mm) på större öar i respektive skärgård. Behovet av dessa resurser är inte lika stort på Gotland, men det finns ändå öar runt Gotland där resurserna skulle kunna behövas.

Link to comment
Share on other sites

Det finns redan tre st svävare i Försvarsmakten och tre st i Kustbevakningen av modellen "Svävare 2000". Exakt vad Kustbevakningen använder sina till vet jag inte men vid höjd beredskap borde dessa tre kunna tillföras Försvarsmakten. Jag tycker våra amfibieförband fortsättningsvis ska vara lätta och transportera sig med främst strb 90 som vi har gott om. Utrustningen borde främst bestå av moderniserad Rb 17 (med sjöstridsdel). Eventuellt tillföra RBS 70 igen men då i NG version. RBS 70 fanns med i forna amfibiebrigaden men försvann i samband med att brigaden lades ned. Jag tycker det är rimligt att amfibieförbanden har lätt buret korträckviddigt luftvärn som skydd främst mot helikoptrar. Vi behöver också fler än ett kustjägarkompani. Om vi har en Amfibiebataljon i respektive region (Stockholm, Göteborg, Karlskrona & Gotland) så borde varje bataljon innehålla minst ett kustjägarkompani var.

Strb 90 tar inga fordon och jag anser att det är orimligt att till fots bära med sig tyngre utrustning de sträckor som kan komma på fråga för större öar.

Med tyngre utrustning menar jag grk, robotsystem (rbs 70, rb 17 exempelvis), tung kulspruta, granatspruta mm.

Link to comment
Share on other sites

 

 

Jag skulle vilja utöka amfibieförbanden till minst en bataljon i respektive Stockholm, Karlskrona, Göteborg och Visby.

 

Jag vill även tillföra amfibieförbanden mer landstigningsresurser i form av svävare och båtar som även kan ta fordon upp till en eller ett par stridsvagnars storlek och vikt. Dessa ska ha en viss egenbeväpning i form av lätta/tunga kulsprutor, granatspruta och ev även akan i 20-30 mm med allväderskapacitet.

 

Ytterligare en resurs jag vill tillföra är pansarfordon som är relativt små och lätta och nyttjas som vapenbärare för system som 12 cm grk, RBS 70/90, RB 17 och ev även RBS 55. Samma fordon tillförs även mekaniserat infanteri och ev även flygburet infanteri, med samma system (RB 17 undantaget). Inledningsvis skjuts systemen från öppet stridsutrymme, men så småningom ersätter man detta med nyutvecklade, slutna vapenstationer.

Vagnens egenbeväpning kan utgöras av en vapenstation 01.

exakt till vad skulle Landstigningsfartygen användas, specielt nyfiken blir jag på tanken att basera dem på Visby, även om Göteborg är intressant vad tanken är. en tanke jag får är att planen är att åter upprätta de forna stormaktsväldet. men då borde du nog sattsa på minst amfibiebrigader och brigader med luftburet infanteri.

 

Landstigningsfartygen skulle användas till amfibieförbandens nuvarande fordon, här nämnda pansarbandvagnar och vid behov även arméstridskrafter (pansar, art, lv mm) på större öar i respektive skärgård. Behovet av dessa resurser är inte lika stort på Gotland, men det finns ändå öar runt Gotland där resurserna skulle kunna behövas.

 

 

Vilka pansarbandvagnar har amfibiebataljonen? Som mest har man väll ett kompani med bandvagnar och under beredskap i SR14 även Galten. Nu när vi har så litet försvar som vi har så är det nog inte heller smart att gruppera delar av någon "brigad" på en liten ö. Blir lite svårt att få dom därifrån om striden kommer dit.

 

 

Det finns redan tre st svävare i Försvarsmakten och tre st i Kustbevakningen av modellen "Svävare 2000". Exakt vad Kustbevakningen använder sina till vet jag inte men vid höjd beredskap borde dessa tre kunna tillföras Försvarsmakten. Jag tycker våra amfibieförband fortsättningsvis ska vara lätta och transportera sig med främst strb 90 som vi har gott om. Utrustningen borde främst bestå av moderniserad Rb 17 (med sjöstridsdel). Eventuellt tillföra RBS 70 igen men då i NG version. RBS 70 fanns med i forna amfibiebrigaden men försvann i samband med att brigaden lades ned. Jag tycker det är rimligt att amfibieförbanden har lätt buret korträckviddigt luftvärn som skydd främst mot helikoptrar. Vi behöver också fler än ett kustjägarkompani. Om vi har en Amfibiebataljon i respektive region (Stockholm, Göteborg, Karlskrona & Gotland) så borde varje bataljon innehålla minst ett kustjägarkompani var.

Strb 90 tar inga fordon och jag anser att det är orimligt att till fots bära med sig tyngre utrustning de sträckor som kan komma på fråga för större öar.

Med tyngre utrustning menar jag grk, robotsystem (rbs 70, rb 17 exempelvis), tung kulspruta, granatspruta mm.

 

 

Fast det är väll precis det dom gör och gjort länge? Verkar funka.

Edited by REALIN
Link to comment
Share on other sites

 

Vilka pansarbandvagnar har amfibiebataljonen? Som mest har man väll ett kompani med bandvagnar och under beredskap i SR14 även Galten. Nu när vi har så litet försvar som vi har så är det nog inte heller smart att gruppera delar av någon "brigad" på en liten ö. Blir lite svårt att få dom därifrån om striden kommer dit.

 

Fast det är väll precis det dom gör och gjort länge? Verkar funka.

 

Idag är det väl bara Bv 308/309 som Amf har. Jag avser även de jag ville tillföra (kanske var lite otydlig om att de var främst till Amf, där inget annat nämns).

 

Varför ska jag ta hänsyn till hur dagens försvar ser ut, det är inte mitt "drömförsvar" ?!

 

Jag är tveksam i hur det fungerar. För mig finns ingen logik i hur ett land med så mycket kust och skärgård har så dåligt med landstigningsresurser.

Link to comment
Share on other sites

Här kommer mitt "drömförsvar".

Lite bakgrund:

Budget: minst 2% av BNP alltså ca 70 miljarder idag.

Tre budgetområden: Personalkostnader, övning/driftkostnader och materielanskaffning.

 

Strukturen är "klassisk" triangulär så att säga och personalförsörjningen är baserad på hur jag förstått och tolkat hur USA gjort. Alltså en del yrkes och den del "tillfälligt" tjänstgörande (nationalgardet).

 

 

  • Högkvarteret (som även innefattar en armékårsstab)
  • Underrättelsebataljon
  • FRA
  • MUST
  • Specialförband (ca pluton storlek med lite stödpersonal)
  • Uh regemente (huvudsakligen civilanställda, underhåll/inköp etc för hela försvarsmakten) [spritt på garnisonsorter]

 

Armén

  • 1:a hkp reg (1 ahkp bataljon (20 hkp), 2 tp hkp bataljoner (20 medeltunga hkp/bataljon ca 1500 personal) [boden/Karlsborg/Arvidsjaur]

 

1:a divisionen (yrkes)

  • 2 pansarbrigader (122/90, 84 stridsvagnar, 60 cv9040 samt en kombination av cv90 och bv410 för stödfunktioner, 18 artilleripjäser, lvkomp osv, ca 5000 personal) [skövde och Boden]
  • 1 MekInfBrigad (cv90 samt stödfordon som ovan) [Gotland]
  • 1 artilleribrigad (MLRS exempelvis samt eget lv ca 3000) [Kristinehamn]
  • 1 jägarbataljon (ca 600)[Arvidsjaur]
  • 1 Ledn/ew bataljon (ca800) [skövde]
  • 1 LvBat (Patriot el motsv, ca 800)[Kungsängen]
  • 1 Uhbat (ca800) [skövde]

2:a divisionen (res)

  • 2 Mekinfbrigader (cv90, 5000) [stockholm, Umeå/Sollefteå]
  • 1 Mekbrig (122/90, 60 stridsvagnar, 5000) [Där det finns ett lämpligt övningsfält]
  • 1 artilleribrigad (MLRS exempelvis samt eget lv ca 3000) [Dalarna]
  • 1 jägarbataljon (ca 600)[Enköping],
  • 1 Ledn/ew bataljon (ca800) [stockholm]
  • 1 uhbat (ca800) [stockholm]
  • 1 Lvbat (Patriot el motsv, ca 800)[Luleå]

3:e divisionen (res)

  • 2 Mekinfbrigader (cv90, 5000) [Linköping/Norrköping, Halmstad/Eksjö]
  • 1 Mekbrig (122/90, 60 stridsvagnar, 5000) [Revingehed]
  • 1 artilleribrigad (MLRS exempelvis samt eget lv ca 3000) [Göteborg]
  • 1 jägarbataljon (ca 600)[Göteborg],
  • 1 Ledn/ew bataljon (ca800) [Revingehed]
  • 1 uhbat (ca800) [stockholm]
  • 1 Lvbat (Patriot el motsv, ca 800)[Karlskrona]

 

"Snabbinsatsregemente" (jag har inte kunnat komma på något mer passande namn)

  • 1 Lednkomp (amf) (150 pers) [berga]
  • 1 uhkomp (amf) (150 pers) [berga]
  • 1 spankomp (1 FJ pluton, 2 KJ plutoner, 150 pers) [Karlsborg, Berga]
  • 2 Amfbataljoner (bv410, marininfanteri liknande USMC/Royal marines etc, 1600 sold) [Kungsängen, Berga]
  • 1 Lb bataljon (LL/Luftburen bataljon, utrustning beroende på transportsätt 600 sold) [Karlsborg]

 

Flygvapnet

  • 4 flottiljer (tot 8000 sold, eget lv) [såtenäs, Uppsala, Ronneby, Luleå]
  • 12 gripen divisioner (144 gripen, ca 300 personer)
  • tp division (12 st a400 el motsv, ska räcka för LB bataljonen, 120)
  • Flygövervakningsdiv (6 st erieye helst på större flygplan med rejäl ledningsförmåga, 100 personer ink stridsledare)
  • Lufttankningsdivision (3 MRTT320 el motsv, 30 personer)
  • flygräddningshkp (12 st, även sjöräddning tillsammans med flottan)
  • Radarövervakningsenheter (fasta radarstationernas bemanning, 1000 alla reservister)
  • LednC (2 SLC 1000 personer) [de redan existerande med fortifikatoriskt skydd]

 

Flottan

  • Marinledning (500 personer) [Muskö återtagande av existerande fortifikatoriskt skydd]
  • 2 Baser (permanenta ink lv, 2000 personer) [Karlskrona, Berga/Muskö]
  • 1 reserv bas (reducerad i fred full i krig, fullt mobiliserad 1000) [Göteborg]
  • 4 st Ytstridsfartyg Större (ex Ivar Huitfeldt 500 pers)
  • 8 st Visbykorvetter (400 pers)
  • 6 ubåtar (200 personer)
  • 12 st ubj hkp (medeltung ubjhkp, 120 pers)
  • uh skepp (liknande tyska Berlin, 150 pers)
  • 2 st landningsskepp (Rotterdam, 260 pers)
  • 8 st transporthkp (medeltung hkp till Rotterdam. 80 pers)
  • 12 minsvepare (alla reserv, 360 pers)
  • 3 tunga patrullskepp (skepp som i fredstid används av kustbevakningen för att i krig utrustas med ubj hkp för att baseras på västkusten och stödja allierade runt gbg med säkerhet mot ubåtar)
  • 6 Ka Robot batterier (alla i reserv 600 pers) [Gotland, Småland, Stockholm]

 

 

Summa:

Fast anställda: 43400

Tillfälligt anställda: 44820

Civilanställda: 8400

 

Lönebudget: 34,1 miljarder kronor (Detta medför en snittlön på 35000kr för befäl och 25000 för soldater samt 28000 för civilanställda samt inkluderar en premie efter fullföljt kontrakt på 300000kr)

Utbildningsbudget: 2,8 miljarder kronor

 

Övning/Driftbudget: 15 miljarder (detta bör räcka till 200h flygtid för gripenpiloter, tillräckligt med övning för armé och flotta. Gripen delen har jag räknat på övrigt är mer överslag)

 

Materielanskaffningsbudget: 15 miljarder (detta innebär att det kommer ta ganska lång tid att fylla upp ovanstående organisation)

 

Alternativ som kan tänkas är att byta ut cv90 mot patgb360 i de sydliga reserv infanteribrigaderna, dock skall den då utrustas med ett kanontorn helst samma som cv90 alternativt byta på alla stridsfordon till ett gemensamt som passar på dem. Detta för att det skulle innebära mer övning för samma pengar utan att medföra signifikant minskning av förmåga i strid.

 

Misstänker att det blivit alldeles för svårläst men men.

 

Edit:

Ett par förtydliganden jag tror kan behövas som jag glömde.

1. Soldater ska generellt inte bo på garnisonen utan i staden där förbandet finns exempelvis Boden eller Skövde

2. Pga verksamhetens unika karaktär bör inte normal arbetslagstiftning gälla. Exempelvis OB tillägg, traktamente osv.

3. Pga verksamhetens unika karaktär skall dessutom kontraktstider uppfyllas annars skall det vara straffbart som desertering med fängelse minst 6 månader.

Edited by Peo
Link to comment
Share on other sites

Positiv till folk som håller konceptet med titeln.

 

Ser många positiva saker, framför allt med ca kostnader för utbildning, löning och drift, finns det någon form av källa man kan få se hur du kom fram till siffrorna eller var det ren huvudräkning? Det som står längst ner låter hårt men jag kan inte vara kritisk, det är speciella krav som borde gälla inom denna typ av verksamhet och skriver man kontrakt måste det följas.

 

Men jag ställer mig frågande varför divisionens förband är så utspridd och varför visa förband har fått helt nya uppgifter vilket leder till mer kostnader.

Varför finns det KA-Robot i Småland?

Patrullskeppen? Varför inte klassiska patrullbåtar i storlek med dagens STHLM-class och helst i större numerär.

Och räcker pengar 71miljarder för en armé som är 3ggr så stor för kontrakt och 6-7ggr större för reserv-förbanden.

Med fler JAS behöver höja anslaget och om vi ska få och A400 och MRTT 320 som inte billiga för att inte tala om Patriot som är det i särklass dyraste LV-systemet på marknaden. Sen använder Ivar Huitfeldt-class Standard och ESSM-missiler som är dem dyraste till havs.

 

Det komma ta många år att fylla upp och det är lite synd att det blev lite rörigt. Tips:

Fregatten är en hyfsat billig lösning som skulle kunna införskaffas men byt ut lv-systemet mot det lite billigare systemet SAMP/T med Aster-missiler och CAMM, som passar både flottan och armen och CAMM kan i framtiden även avfyras från JAS.

MLRS, nej. Dem kallas främst "Grid Square Remover", då är RBS 15Mk:IV billigare och får plats på fartygen.

Strunta i det hutlöst dyra A400-systemet och vi har inget behov av en så stor farkost som MRTT 320 varken nationellt eller internationellt där andra länder bidrar med sådant. Tänk nya brasilianska systemet KC390 som eventuellt kommer köpas och som kan bära lite mer än C130 och även flygtanka och göra allt som A400 kan fast i mindre skala till spottstyver, kan köpa 2 Tp-divisioner och ha pengar över till annat.

Link to comment
Share on other sites

Jag kan presentera beräkningarna, de flesta finns i ett excelblad men de är inte läsbara så måste fixa till dem samt återskapa driftdelen som jag slarvade bort.

 

Till frågeställningarna:

  1. Divisionens utspriddhet
    1. Tillgång på tillräckliga övningsfält. Jag har försökt att placera förband där det redan finns övningsfält (eller har funnits). Det har även gett effekten att vissa förband delas upp på två platser för att jag inte tror att exempelvis Halmstad eller Eksjö har tillräckligt mycket övningsfält för att kunna öva en hel brigad utan nog knappt kan öva en brigadstridsgrupp på sina övningsfält.
    2. Reservförband har jag försökt sprida så att de ska ligga nära där folk bor generellt. Detta är lite knepigt i Norrland (varför inget finns i jämtland exempelvis). Det finns även ett signalvärde för folket att det finns förband spridda i hela landet.
    3. Huvudsaklig manöverenhet är brigad och divisionerna består (i krig) av de brigader som de tilldelas. Hypotetiskt kan yrkesdivisionen bestå av endast reservbrigader och vice versa.
    4. Förband med nya uppgifter ser jag inte? Du får gärna precisera. Menar du att ett amfibieförband (marininfanteri) ligger i Kungsängen? Det kunde lika gärna varit i Berga eller mindre preciserat på båda till Stockholm.
  2. Ka robot förbanden är rörliga och spridda för att reservförband bör vara lite spridda i landet. Just Småland valde jag av det skälet kunde lika gärna skrivit Blekinge eller Skåne. Just de förbanden ser jag inte heller att de behöver så mycket övningsterräng eftersom de inte kommer skjuta skarpt i så stor omfattning.
  3. Patrullskepp, tja storlek nog för en hkp är anledningen. Som sagt anser jag att de skall i krig ha huvuduppgift att stärka upp ubåtsförsvaret på västkusten för att säkerställa Gbg hamns tillgänglighet åt våra allierade att tillföra resurser.
  4. Exakta materielval lämnar jag helst åt någon annan. De ska mest ses som typer. A400 verkar vara lämpligt i storlek men kan ju lika gärna vara c130j? eller kc390 eller vilket mellanstort transportflygplan som helst som med ca 12st rymmer hela LB bataljonen i luftlandsättningsskede, men om man har råd med fler så visst. Viktiga är transportkapacitet snarare än namn.
  5. Ivar huitfeldt verkar vara en ganska billig lösning men är helt övertygad om att eftersom den är modulärt uppbyggd så kan man använda aster på den (skulle föredra det eftersom jag inte är speciellt förtjust i belysningsradar generellt) Som sagt tidigare mest exempel på storlek och förmåga snarare än exakt fartyg. Vissa saker är billigare att köpa off the shelf dessutom kostnaden minskar för varje producerat exemplar.
  6. Mlrs kommentaren ser jag inte riktigt validitet i J Vad har fartygens ev landattackförmåga med manöverförbandens tunga understöd att göra? Dock kan det istället för just mlrs vara himars eller liknande som är billigare.

 

Tror det förklarar en del?

 

Link to comment
Share on other sites

1. Enköping Signalregemente blir jägarförband, Kungsängen som du själv påpeka, uh för 2 divsioner i STHLM? varför ska det finnas 2 amf bat i STHLM-området men inget i Göteborg eller Karlskrona? MekBrigad i Norrköping?

 

2. KA-Robot i Småland, vad finns det strategiska värdet? Öland? Inget fel med det visserligen, men orsaken till Blekinge är bättre är ju att baser och det strategiska värdet i form av marin och flygbas finns i området plus en skärgård man kan gömma en lastbil, ubåts och andra fartygs förband, därför bör det utgångsgrupperas i närheten precis som det alltid har gjorts.

 

3. Varför inte fler korvetter med möjlighet till hkp-basering istället för en framtida kanonbåt med hkp platta?

 

5. Ivar Huitfeldt-class är jag positiv till och även Absalon-class som skulle kunna fungera som stödfartyg/minfartyg

 

6. ATACMS mot RBS 15, gör ungefär samma sak men RBS 15 är kapabel att baseras både på lastbil (läs HIMARS), fartyg och flygplan. Sverige får inte använda missilerna med substridsdelar då vi skrivit avtal emot det.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror definitivt att man med högre lön, större försvarsbudget, och en mer tydlig organisation med bra utrustning kan locka fler soldater.

 

Vakanser kommer alltid att förekomma, det är oundvikligt.

Link to comment
Share on other sites

Finns det utrymme för hemvärn PEO?

Jag vet att många inte håller med och det har varit en av åsikterna tidigare när jag visat i princip samma organisation. Men nej jag tycker att hemvärnet är överspelat med det snabbmobiliserande reserverna. En av tankarna med spridningen som jag sagt är att man "tillhör" ett väldigt närliggande förband vilket gör att mobiliseringstiden blir jämförbar och förmågan många gånger högre.

Link to comment
Share on other sites

1. Enköping Signalregemente blir jägarförband, Kungsängen som du själv påpeka, uh för 2 divsioner i STHLM? varför ska det finnas 2 amf bat i STHLM-området men inget i Göteborg eller Karlskrona? MekBrigad i Norrköping?

 

2. KA-Robot i Småland, vad finns det strategiska värdet? Öland? Inget fel med det visserligen, men orsaken till Blekinge är bättre är ju att baser och det strategiska värdet i form av marin och flygbas finns i området plus en skärgård man kan gömma en lastbil, ubåts och andra fartygs förband, därför bör det utgångsgrupperas i närheten precis som det alltid har gjorts.

 

3. Varför inte fler korvetter med möjlighet till hkp-basering istället för en framtida kanonbåt med hkp platta?

 

5. Ivar Huitfeldt-class är jag positiv till och även Absalon-class som skulle kunna fungera som stödfartyg/minfartyg

 

6. ATACMS mot RBS 15, gör ungefär samma sak men RBS 15 är kapabel att baseras både på lastbil (läs HIMARS), fartyg och flygplan. Sverige får inte använda missilerna med substridsdelar då vi skrivit avtal emot det.

 

  1. En av uh bataljonerna i sthlm är felskrivet, den skall vara någon annan stans Revingehed/Skåne troligen bästa platsen alternativt lämplig ort i norrland. Amfibiebataljonerna misstänker jag att du tänker på den typen vi har idag medan jag mer ser framför mig något i stil med "klassiskt" motoriserat marininfanteri typ USMC. Att båda är i Sthlm beror på att Sthlm är av mycket stor vikt för Sverige och behöver ha adekvata förband för att kunna bedriva fördröjningsstrid vid överraskande överfall så att andra förband i staden (brigaden) kan mobilisera. Detta är worst case scenario idealt ska det förbandet användas offensivt runt östersjön i stöd av allierade snarare än defensivt i Sverige. Det är en mekaniserad infanteribrigad i området Linköping/Norrköping (egentligen nog på Kråk i huvudsak, mer ett sätt att skriva vilket område reservförbandet har sina soldater). Jägarbataljonen i Enköping är helt enkelt för att få viss spridning på förband. Det handlar också om att kunna få allmän acceptans för det och då är det svårt om man kraftsamlar allt till ett extremt fåtal platser. Men kanske skulle den mekaniserade brigad jag inte kunnat hitta övningsfält till vara där... det har ändå funnits en pansarbrigad där en gång i tiden. Men ja en hel del förband idag kommer ändras pga närhetsprincipen i reserverna samt spridning.
  2. ka robot i Småland är främst för att det ska finnas reservförband även där mer än den halva brigaden i Eksjö. Skulle lika gärna kunna vara i Blekinge eller nordöstra skåne.
  3. Patrulbåtarna är tekniskt begränsade jämfört med en korvett. Alltså signifikant billigare i inköp och drift. Jag tror att det finns fördelar med att kunna dela en del sådan utrustning med kustbevakningen som då dessutom får möjligheten till hkp på ett par fartyg vilket de saknar i dagsläget (och kanske är helt ointresserade av men torde vara en förmåga som inte är fel). Det är helt möjligt att jag tänkt helt fel där genom mycket mindre erfarenhet av flytetyg än saker på land och i luften.
  4. Visst Absalon skulle nog kunna fungera som stödfartyg istället. Billigare och delar konstruktion med Ivar Huitfeldt så får man billigare drift/underhåll.
  5. Tänkte inte primärt på ATACMS utan på förmågan i riktigt salv raketartilleri. Tänkte inte på att vi korkat nog skrivit under ett avtal utan det enda potentiella hotet gjort det. Men eftersom flera andra länder fortfarande har både raketartilleri och skrivit under så torde det finnas ammunition som inte är olaglig. Annars får man helt enkelt ersätta det med vanligt artilleri.
Link to comment
Share on other sites

runt 88 000 soldater, kommer lilla Sverige mäkta med att rekrytera så många utan att ta till värnplikts systemet.

lite överslags räkning runt någon procent av den vuxna befolkningen, låter inte särskilt mycket. kan regeringen bara släppa sargen och göra det riktigt, utan konstiga begränsningar av hur länge någon kan vara det, mm. då skulle de nog inte vara helt omöjligt.

Link to comment
Share on other sites

 

1. Enköping Signalregemente blir jägarförband, Kungsängen som du själv påpeka, uh för 2 divsioner i STHLM? varför ska det finnas 2 amf bat i STHLM-området men inget i Göteborg eller Karlskrona? MekBrigad i Norrköping?

 

2. KA-Robot i Småland, vad finns det strategiska värdet? Öland? Inget fel med det visserligen, men orsaken till Blekinge är bättre är ju att baser och det strategiska värdet i form av marin och flygbas finns i området plus en skärgård man kan gömma en lastbil, ubåts och andra fartygs förband, därför bör det utgångsgrupperas i närheten precis som det alltid har gjorts.

 

3. Varför inte fler korvetter med möjlighet till hkp-basering istället för en framtida kanonbåt med hkp platta?

 

5. Ivar Huitfeldt-class är jag positiv till och även Absalon-class som skulle kunna fungera som stödfartyg/minfartyg

 

6. ATACMS mot RBS 15, gör ungefär samma sak men RBS 15 är kapabel att baseras både på lastbil (läs HIMARS), fartyg och flygplan. Sverige får inte använda missilerna med substridsdelar då vi skrivit avtal emot det.

 

  1. En av uh bataljonerna i sthlm är felskrivet, den skall vara någon annan stans Revingehed/Skåne troligen bästa platsen alternativt lämplig ort i norrland. Amfibiebataljonerna misstänker jag att du tänker på den typen vi har idag medan jag mer ser framför mig något i stil med "klassiskt" motoriserat marininfanteri typ USMC. Att båda är i Sthlm beror på att Sthlm är av mycket stor vikt för Sverige och behöver ha adekvata förband för att kunna bedriva fördröjningsstrid vid överraskande överfall så att andra förband i staden (brigaden) kan mobilisera. Detta är worst case scenario idealt ska det förbandet användas offensivt runt östersjön i stöd av allierade snarare än defensivt i Sverige. Det är en mekaniserad infanteribrigad i området Linköping/Norrköping (egentligen nog på Kråk i huvudsak, mer ett sätt att skriva vilket område reservförbandet har sina soldater). Jägarbataljonen i Enköping är helt enkelt för att få viss spridning på förband. Det handlar också om att kunna få allmän acceptans för det och då är det svårt om man kraftsamlar allt till ett extremt fåtal platser. Men kanske skulle den mekaniserade brigad jag inte kunnat hitta övningsfält till vara där... det har ändå funnits en pansarbrigad där en gång i tiden. Men ja en hel del förband idag kommer ändras pga närhetsprincipen i reserverna samt spridning.
  2. ka robot i Småland är främst för att det ska finnas reservförband även där mer än den halva brigaden i Eksjö. Skulle lika gärna kunna vara i Blekinge eller nordöstra skåne.
  3. Patrulbåtarna är tekniskt begränsade jämfört med en korvett. Alltså signifikant billigare i inköp och drift. Jag tror att det finns fördelar med att kunna dela en del sådan utrustning med kustbevakningen som då dessutom får möjligheten till hkp på ett par fartyg vilket de saknar i dagsläget (och kanske är helt ointresserade av men torde vara en förmåga som inte är fel). Det är helt möjligt att jag tänkt helt fel där genom mycket mindre erfarenhet av flytetyg än saker på land och i luften.
  4. Visst Absalon skulle nog kunna fungera som stödfartyg istället. Billigare och delar konstruktion med Ivar Huitfeldt så får man billigare drift/underhåll.
  5. Tänkte inte primärt på ATACMS utan på förmågan i riktigt salv raketartilleri. Tänkte inte på att vi korkat nog skrivit under ett avtal utan det enda potentiella hotet gjort det. Men eftersom flera andra länder fortfarande har både raketartilleri och skrivit under så torde det finnas ammunition som inte är olaglig. Annars får man helt enkelt ersätta det med vanligt artilleri.

 

de känns för mig mer som utrikespolitik med andra medel än ett försvar, specielt motoriserat marininfanteri. min erfarenhet av terrängen runt kusten känns mer som klasisk jägarstrid och lätt infanteri med understöd skulle lämpa sig bättre.

Link to comment
Share on other sites

Jag har också tanken på ett slags marininfanteri liknande USMC, dock endast vid kust och i skärgård. Min tanke är att det ska omfatta lätt skytte, lätt pansar (mekaniserat infanteri), luftvärn och artilleri. Allt ska kunna transporteras med båt, fartyg, svävare.

Link to comment
Share on other sites

 

runt 88 000 soldater, kommer lilla Sverige mäkta med att rekrytera så många utan att ta till värnplikts systemet.

lite överslags räkning runt någon procent av den vuxna befolkningen, låter inte särskilt mycket. kan regeringen bara släppa sargen och göra det riktigt, utan konstiga begränsningar av hur länge någon kan vara det, mm. då skulle de nog inte vara helt omöjligt.

 

 

Pröva räkna på hur många ur varje årskull som måste rekryteras och jämför sen med andra länder hur det funkar där.

Link to comment
Share on other sites

 

 

runt 88 000 soldater, kommer lilla Sverige mäkta med att rekrytera så många utan att ta till värnplikts systemet.

lite överslags räkning runt någon procent av den vuxna befolkningen, låter inte särskilt mycket. kan regeringen bara släppa sargen och göra det riktigt, utan konstiga begränsningar av hur länge någon kan vara det, mm. då skulle de nog inte vara helt omöjligt.

 

 

Pröva räkna på hur många ur varje årskull som måste rekryteras och jämför sen med andra länder hur det funkar där.

 

 

Runt 10000 måste utbildas varje år med en kontraktstid på 4år för fast och 8 år för tillfälliga. Givet att ingen stannar mer än sin kontraktstid. Räknat endast på på yrkesdelen är det ungefär 7000 soldater som ska rekryteras per år. Idag behöver försvaret med mycket sämre lön rekrytera 4000.

Skulle det vara lätt? Nej. Skulle det gå? Ja det är jag övertygad om framförallt om man inte förväntar sig att skyttesoldater ska vara de mest högpresterande i skolan utan generellt kommer majoriteten av soldaterna vara sådana som inte har så många andra alternativ. Det är också så att den bonus som jag räknat med motsvarar ungefär att kunna studera i runt 4 år på högskola utan studielån, det är ett ganska attraktivt förslag för de flesta.

Link to comment
Share on other sites

 

runt 88 000 soldater, kommer lilla Sverige mäkta med att rekrytera så många utan att ta till värnplikts systemet.

lite överslags räkning runt någon procent av den vuxna befolkningen, låter inte särskilt mycket. kan regeringen bara släppa sargen och göra det riktigt, utan konstiga begränsningar av hur länge någon kan vara det, mm. då skulle de nog inte vara helt omöjligt.

 

 

Räknat på år 2017 så vore 88 000 soldater 2,5% av sveriges hela befolkning mellan från 21 år till 46 år. Eftersom man vet att 13% av dessa kommer inte vara arbetsföra alls så åker det upp till 3% av befolkningen som är fysiskt kapabla att arbeta. Man vet också att hälften i denna grupp är kvinnor. Och normalt sett är soldater oftare män vilket ger en ganska hög procent av den manliga befolkningen som måste vara soldater. Säg fem av hundra eller något sådant.

 

Den ekonomiska konsekvensen av att sätta så stor andel av befolkningen i försvaret skulle vara stor. Om vi jämför. Tidigare så kallades den manliga befolkningen in till värnplikt, vi låtsas att alla gjorde den och att den var nio månader. Antag att man är arbetsför i 45 år. Det ger ett bortfall på 0,8%. Men eftersom detta är i mycket unga år, då produktiviteten är lägst och arbetslösheten som störst är det egentliga bortfallet mindre, säg 0,4%

 

 

Alltså;

 

Om verkligen alla män gör 9 månaders värnplikt så förlorar staten 0,4% av sin befolknings totala produktivitet till det icke produktiva försvaret.

 

Om vi har yrkesförsvar med 88 000 soldater så förlorar staten 3% av sin befolknings totala produktivitet till det icke produktiva försvaret.

 

 

Vad innebär då denna extra "kostnad" på 3% jämfört med 0,4% av förlorad produktivitet i pengar? Troligen rätt mycket då vi hellre sett att arbetsföra personer genererade pengar i förslagsvis exportindustrin. Det enda som kan motivera ett yrkesförsvar ekonomiskt. Det enda som kan göra att ett yrkesförsvar inte kostar skjortan i utebliven produktivitet, det är om de som arbetar i försvaret är den delen av befolknignen som i det civila livet hade varit klent produktiva ändå. Det vill säga, det är bottenskrapet som skall vara soldater för annars har vi förlorat enormt mycket pengar jämfört med värnpliktsförsvaret.

 

Bortsett från lönerna och försvarsbudgeten så har staten en kostnad på yrkesförsvar och värnpliktsförsvar i förlorad utebliven produktivitet. För att denna kostnad för ett svenskt yrkesförsvar skall vara i paritet med vårt tidigare värnpliktsförsvar så talar vi runt max 30 000 yrkessoldater och de allra flesta måste då också vara samhällets bottenskrap. Det är verkligheten. Och nej, detta är ett för svårt samband för att någon politiker skall ha räknat och förstått det, så nej de insåg inte detta innan de la ned värnplikten.

 

 

 

Ps. Innan speculatores i affekt frågar

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkprognRev2013&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngd+efter+%E5lder+och+k%F6n%2E++%C5r+2013%2D2110&preskat=O&prodid=BE0401&deltabell=&deltabellnamn=Folkm%E4ngd+efter+%E5lder+och+k%F6n%2E++%C5r+2013%2D2110&innehall=Befolkprogn&starttid=2013&stopptid=2110&Fromwhere=M〈=1&langdb=1

 

Skillnaden på 0,4% bortfall och yrkesförsvarets 3% bortfall kan räknas i minskade skatteintäkter för staten varje år och vi pratar miljardbelopp. Att staten på dessa 2,6% går miste om säg 10 miljarder kronor i skatt varje år vore lågt räknat. 30-50 miljarder per år kan vara den praktiska kostnaden av 2,6%.

d.s

Edited by Pal
Link to comment
Share on other sites

Betalar inte yrkessoldater skatt?

jodå och sociala avgifter och arbetsgivaravgifter osv.

Men varifrån kommer dessa pengar, Jo från statens kassa . det är samma pengar som går runt.

problemet kvarstår att dessa individer inte genererar några andra intäkter för staten.

Ergo nettoskatteintäkterna ,minskar med 10-tals miljarder årligen.

Link to comment
Share on other sites

 

 

 

runt 88 000 soldater, kommer lilla Sverige mäkta med att rekrytera så många utan att ta till värnplikts systemet.

lite överslags räkning runt någon procent av den vuxna befolkningen, låter inte särskilt mycket. kan regeringen bara släppa sargen och göra det riktigt, utan konstiga begränsningar av hur länge någon kan vara det, mm. då skulle de nog inte vara helt omöjligt.

 

 

Pröva räkna på hur många ur varje årskull som måste rekryteras och jämför sen med andra länder hur det funkar där.

 

 

Runt 10000 måste utbildas varje år med en kontraktstid på 4år för fast och 8 år för tillfälliga. Givet att ingen stannar mer än sin kontraktstid. Räknat endast på på yrkesdelen är det ungefär 7000 soldater som ska rekryteras per år. Idag behöver försvaret med mycket sämre lön rekrytera 4000.

Skulle det vara lätt? Nej. Skulle det gå? Ja det är jag övertygad om framförallt om man inte förväntar sig att skyttesoldater ska vara de mest högpresterande i skolan utan generellt kommer majoriteten av soldaterna vara sådana som inte har så många andra alternativ. Det är också så att den bonus som jag räknat med motsvarar ungefär att kunna studera i runt 4 år på högskola utan studielån, det är ett ganska attraktivt förslag för de flesta.

 

Nja, idag hoppar 77 % av i förtid från försvarsmakten.

Visst skulle en högre lön kunna motverka vissa avhopp, även en viss förmågehöjning skulle också locka fler att vara kvar. Men att räkna med att enbart behöva rekrytera 10t låter lite. Det tror inte jag att försvaret klarar av utan att införa en allmän GMU.

De klarar inte ens av 4t i dag.

Edited by Frippe
Link to comment
Share on other sites

 

 

runt 88 000 soldater, kommer lilla Sverige mäkta med att rekrytera så många utan att ta till värnplikts systemet.

lite överslags räkning runt någon procent av den vuxna befolkningen, låter inte särskilt mycket. kan regeringen bara släppa sargen och göra det riktigt, utan konstiga begränsningar av hur länge någon kan vara det, mm. då skulle de nog inte vara helt omöjligt.

 

 

Räknat på år 2017 så vore 88 000 soldater 2,5% av sveriges hela befolkning mellan från 21 år till 46 år. Eftersom man vet att 13% av dessa kommer inte vara arbetsföra alls så åker det upp till 3% av befolkningen som är fysiskt kapabla att arbeta. Man vet också att hälften i denna grupp är kvinnor. Och normalt sett är soldater oftare män vilket ger en ganska hög procent av den manliga befolkningen som måste vara soldater. Säg fem av hundra eller något sådant.

 

Den ekonomiska konsekvensen av att sätta så stor andel av befolkningen i försvaret skulle vara stor. Om vi jämför. Tidigare så kallades den manliga befolkningen in till värnplikt, vi låtsas att alla gjorde den och att den var nio månader. Antag att man är arbetsför i 45 år. Det ger ett bortfall på 0,8%. Men eftersom detta är i mycket unga år, då produktiviteten är lägst och arbetslösheten som störst är det egentliga bortfallet mindre, säg 0,4%

 

 

Alltså;

 

Om verkligen alla män gör 9 månaders värnplikt så förlorar staten 0,4% av sin befolknings totala produktivitet till det icke produktiva försvaret.

 

Om vi har yrkesförsvar med 88 000 soldater så förlorar staten 3% av sin befolknings totala produktivitet till det icke produktiva försvaret.

 

 

Vad innebär då denna extra "kostnad" på 3% jämfört med 0,4% av förlorad produktivitet i pengar? Troligen rätt mycket då vi hellre sett att arbetsföra personer genererade pengar i förslagsvis exportindustrin. Det enda som kan motivera ett yrkesförsvar ekonomiskt. Det enda som kan göra att ett yrkesförsvar inte kostar skjortan i utebliven produktivitet, det är om de som arbetar i försvaret är den delen av befolknignen som i det civila livet hade varit klent produktiva ändå. Det vill säga, det är bottenskrapet som skall vara soldater för annars har vi förlorat enormt mycket pengar jämfört med värnpliktsförsvaret.

 

Bortsett från lönerna och försvarsbudgeten så har staten en kostnad på yrkesförsvar och värnpliktsförsvar i förlorad utebliven produktivitet. För att denna kostnad för ett svenskt yrkesförsvar skall vara i paritet med vårt tidigare värnpliktsförsvar så talar vi runt max 30 000 yrkessoldater och de allra flesta måste då också vara samhällets bottenskrap. Det är verkligheten. Och nej, detta är ett för svårt samband för att någon politiker skall ha räknat och förstått det, så nej de insåg inte detta innan de la ned värnplikten.

 

 

 

Ps. Innan speculatores i affekt frågar

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkprognRev2013&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngd+efter+%E5lder+och+k%F6n%2E++%C5r+2013%2D2110&preskat=O&prodid=BE0401&deltabell=&deltabellnamn=Folkm%E4ngd+efter+%E5lder+och+k%F6n%2E++%C5r+2013%2D2110&innehall=Befolkprogn&starttid=2013&stopptid=2110&Fromwhere=M〈=1&langdb=1

 

Skillnaden på 0,4% bortfall och yrkesförsvarets 3% bortfall kan räknas i minskade skatteintäkter för staten varje år och vi pratar miljardbelopp. Att staten på dessa 2,6% går miste om säg 10 miljarder kronor i skatt varje år vore lågt räknat. 30-50 miljarder per år kan vara den praktiska kostnaden av 2,6%.

d.s

 

i vpl försvaret behövdes de alltså aldrig repövas, sen undrar jag var ifrån du fått siffran 13% av befolkningen skulle vara arbetsoförmögen. De känns som du börjar med att ha lite underlag. men sen far du iväg helt. varför börjar du vid 21år vid de laget hade de flesta sedan år avslutat sin GU.

 

även om du börjat bra, så blir resutatet ändå fel, då du bygger på gissningar och tillför egna gissningar.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...