Hur skulle ditt drömförsvar se ut?

[weekendwarrior]

 

vet du något om kvaliten på levererade vagnar ? ett flygplan slår mot takpansaret på en vagn, känns som svårt att göra med en annan vagn.

 

 

Kvalitén var väl typisk Rysk. Enkel, obekväm men fungerande. Mycket bra terrängförmåga hade de med, både i snö och sankmark.

Har inte hört något negativt om dessa annat än Rysk nivå av "bekvämlighet", tvärt om, de tycks ha fungerat väl.

 

Flyg måste dyka väldigt brant för att kunna skjuta med akan uppifrån. Jag skulle tro de snarare flyger lågt och flackt samt skjuter bakifrån.

 

Som sagt, de flesta av världens länder kör 25-35 mm akan i sina stridsfordon....

Edited March 25, 2014 by weekendwarrior

[weekendwarrior]

Vad jag har hört så var de vagnar man köpte från Östtyskland i mycket varierande skick, men rustades upp i sverige efter inköp, priset gjorde dock att allt oavsett skick var billigt.

Alternativet innan var väl att fortsätta med cykelskytte och diverse lastbilstransporter i väntan på strf90 och bandvagnar.

 

Att uppgradera Pbv401 och Pbv501 till en nivå att fungera nu skulle nog förstöra en del av poängen med affären i sig, jag tror inte det hade varit ett alternativ till strf90, pansarterrängbil eller bandvagnar.

 

Östvagnarna var en nödlösning, och en bra sådan, den fick bort de där cyklarna, terrängbilarna och lastbilsflaken.

 

Vagnarna renoverades innan leverans, Mt-Lb i fd Öst-Tyskland och BMP1 i Tjeckien (med betydligt lägre öst-stats-löner). Modifiering till svensk standard med bl.a. vapenfästen, ny belysning, modifierade bromsar och svensk fältmålning gjordes i Sverige.

En icke verifierad uppgift jag har är att MT-LB kostade runt 15 000-20 000 kr/st, före renovering.

Slutnotan hamnade på ett par hundra tusen per styck, vilket fortfarande är oslagbart billigt.

 

Mt-Lb (PBV 401) och BMP1 (PBV 501) köptes in 1993-94, ungefär samtidigt som Strf 90 levererades, så det var inte istället för varken Strf 90, PBV 302 eller någon pansarterängbil, utan det var komplettering.

 

Om fordonen köps billigt så finns mer ekonomiskt utrymme till modifiering. Varför skulle inte vi kunna modifiera BMP1 med lyckat resultat när andra länder lyckas?

[Kimsan]

 

Vad jag har hört så var de vagnar man köpte från Östtyskland i mycket varierande skick, men rustades upp i sverige efter inköp, priset gjorde dock att allt oavsett skick var billigt.

Alternativet innan var väl att fortsätta med cykelskytte och diverse lastbilstransporter i väntan på strf90 och bandvagnar.

 

Att uppgradera Pbv401 och Pbv501 till en nivå att fungera nu skulle nog förstöra en del av poängen med affären i sig, jag tror inte det hade varit ett alternativ till strf90, pansarterrängbil eller bandvagnar.

 

Östvagnarna var en nödlösning, och en bra sådan, den fick bort de där cyklarna, terrängbilarna och lastbilsflaken.

 

Vagnarna renoverades innan leverans, Mt-Lb i fd Öst-Tyskland och BMP1 i Tjeckien (med betydligt lägre öst-stats-löner). Modifiering till svensk standard med bl.a. vapenfästen, ny belysning, modifierade bromsar och svensk fältmålning gjordes i Sverige.

En icke verifierad uppgift jag har är att MT-LB kostade runt 15 000-20 000 kr/st, före renovering.

Slutnotan hamnade på ett par hundra tusen per styck, vilket fortfarande är oslagbart billigt.

 

Mt-Lb (PBV 401) och BMP1 (PBV 501) köptes in 1993-94, ungefär samtidigt som Strf 90 levererades, så det var inte istället för varken Strf 90, PBV 302 eller någon pansarterängbil, utan det var komplettering.

 

Om fordonen köps billigt så finns mer ekonomiskt utrymme till modifiering. Varför skulle inte vi kunna modifiera BMP1 med lyckat resultat när andra länder lyckas?

 

 

Mycket riktigt, Strf 90 skulle främst till Norrlands Brigaderna och LivGardet/I 1, medan "ryssvagnarna" skulle utrusta Infanteribrigaderna i mellan och södra Sverige.

 

Har själv åkt PBV 401 och PBV 302 kan säga att 401 var bland det obekvämaste och högljuddaste(Öronproppar+Hörselkåpor var obligatoriskt) på denna planeten. 302 var/är bättre på alla områdena!

[speculatores]

 

Vad jag har hört så var de vagnar man köpte från Östtyskland i mycket varierande skick, men rustades upp i sverige efter inköp, priset gjorde dock att allt oavsett skick var billigt.

Alternativet innan var väl att fortsätta med cykelskytte och diverse lastbilstransporter i väntan på strf90 och bandvagnar.

 

Att uppgradera Pbv401 och Pbv501 till en nivå att fungera nu skulle nog förstöra en del av poängen med affären i sig, jag tror inte det hade varit ett alternativ till strf90, pansarterrängbil eller bandvagnar.

 

Östvagnarna var en nödlösning, och en bra sådan, den fick bort de där cyklarna, terrängbilarna och lastbilsflaken.

 

Vagnarna renoverades innan leverans, Mt-Lb i fd Öst-Tyskland och BMP1 i Tjeckien (med betydligt lägre öst-stats-löner). Modifiering till svensk standard med bl.a. vapenfästen, ny belysning, modifierade bromsar och svensk fältmålning gjordes i Sverige.

En icke verifierad uppgift jag har är att MT-LB kostade runt 15 000-20 000 kr/st, före renovering.

Slutnotan hamnade på ett par hundra tusen per styck, vilket fortfarande är oslagbart billigt.

 

Mt-Lb (PBV 401) och BMP1 (PBV 501) köptes in 1993-94, ungefär samtidigt som Strf 90 levererades, så det var inte istället för varken Strf 90, PBV 302 eller någon pansarterängbil, utan det var komplettering.

 

Om fordonen köps billigt så finns mer ekonomiskt utrymme till modifiering. Varför skulle inte vi kunna modifiera BMP1 med lyckat resultat när andra länder lyckas?

 

hur vet du att tanken inte var att fasa ut vagnarna när antalet strf 90 nådde tillräklig nivå för att de inte längre skulle behövas. Annars skapar du ju förband med Östmatrial som annars haft Strf 90, när möjligheten finns.

 

anledningen att de såldes som skrot (per kg) är ju att de bedömdes som dyra att få i dugligt skick, av säljaren. Du glömmer att de är totalkostnaden för att få den i användbart skick som räknas. Jag har hört historier om att vagnarna var i öststatsskick, när de levererades, de behövdes kanske ett antal extra per pluton för att de skulle finnas tillräkligt många som behaga funka. men jag har ingen källa på det.

 

De känns också som de nu borde ha paserat de datum då de är ekonomiskt försvarbart att underhålla dem och hålla dem i brukbart skick. med sv verkstads löner.

 

för övrigt har ju Kimsan haft de tveksama nöjet av att åka i dem och de låter som han inte haft särskillt mycket positivt att säga om dem.

[JohanErik]

Mitt drömförsvar är ett försvar som innehåller BÅDE kvalitet och volym. Det spelar liksom ingen roll om våra stridsvagnar är bäst i världen. Finns det bara 2 st är det kört ändå.

Jag vill ha ett försvar som kan verka i samtliga hotade landsändar under den tidsrymd som krävs för att värna rikets oberoende och självbestämmanderätt.

Jag vill att riket samverkar med de parter som är villiga och kapabla att uppnå dessa strategiska mål.

 

För att lyckas med detta anser jag att det krävs:

En underhållsorganisation som klarar av att skapa tillräcklig underhållssäkerhet för att kunna leverera tillräckligt med underhåll före, under och efter konflikten.

Stridskrafterna måste ha sådan rörlighet att de kan rör sig över hela territoriet. Rörelsen måste kunna skyddas. Då kan de få "eld i målet" oavsett var målet är placerat.

Stridskrafterna måste finnas i en sådan volym att de kan verka i flera riktningar/områden samtidigt. De måste också ha en sådan kvalitet att de rimligtvis kan slå/avvärja ett anfall.

 

Men viktigast av allt är att det måste finnas en militär och civil(politisk) ledning som är kapabla att fatta beslut i tid så att stridskrafterna får de förutsättningar de förtjänar. Sedan måste beslutsfattarna ha modet att hålla fast vid det strategiska målet.

 

Så jag skulle vilja avsluta med att säga att oavsett hur många brigader och flottiljer mitt försvar innehåller så önskar jag mig en kompetent och övad militär och civil ledningsfunktion. (Jag tror det var von Moltke som under 1:a VK upptäckte vilken effekt på stridens utgång divisioner under tågtransport hade, dvs ingen.)

 

Därefter fastställer vi vad vi behöver och vad det kostar.

 

//JE

[weekendwarrior]

 

hur vet du att tanken inte var att fasa ut vagnarna när antalet strf 90 nådde tillräklig nivå för att de inte längre skulle behövas. Annars skapar du ju förband med Östmatrial som annars haft Strf 90, när möjligheten finns.

 

 

anledningen att de såldes som skrot (per kg) är ju att de bedömdes som dyra att få i dugligt skick, av säljaren. Du glömmer att de är totalkostnaden för att få den i användbart skick som räknas. Jag har hört historier om att vagnarna var i öststatsskick, när de levererades, de behövdes kanske ett antal extra per pluton för att de skulle finnas tillräkligt många som behaga funka. men jag har ingen källa på det.

 

De känns också som de nu borde ha paserat de datum då de är ekonomiskt försvarbart att underhålla dem och hålla dem i brukbart skick. med sv verkstads löner.

 

för övrigt har ju Kimsan haft de tveksama nöjet av att åka i dem och de låter som han inte haft särskillt mycket positivt att säga om dem.

 

Vad är det för mening med tillfälliga ersättningsfordon när de levereras under samma period?

PBV 401 och 501 fasades ut främst för att organisationen minskade och därmed behovet av fordon. Hade organisationen behållit sin storlek hade fordonen kunnat fylla ett tomrum hela sin livslängd ut.

 

Totalkostnaden för att få dugliga fordon var låg i vilket fall som helst. Du får inte glömma att de såldes ut från en inte längre existerande försvarsmakt och att det överhuvudtaget fanns ett stort överskott i östblocket efter kalla krigets slut.

 

De kanske hade passerat "bäst-före-datum" idag, om de hade varit i bruk hela tiden, men det lär vi aldrig få veta. Nu har vi sålt dem alla och köparna har fått bra materiel till bra pris, eftersom de inte har körts så mycket efter renoveringen och mycket reservdelar följde med.

 

Tror du det hade spelat någon roll för Kimsan om valet hade stått mellan PBV 401 och TGB 20 och läget var betydligt otryggare än fredstida övning?

[speculatores]

Mitt drömförsvar är ett försvar som innehåller BÅDE kvalitet och volym. Det spelar liksom ingen roll om våra stridsvagnar är bäst i världen. Finns det bara 2 st är det kört ändå.

Jag vill ha ett försvar som kan verka i samtliga hotade landsändar under den tidsrymd som krävs för att värna rikets oberoende och självbestämmanderätt.

Jag vill att riket samverkar med de parter som är villiga och kapabla att uppnå dessa strategiska mål.

 

För att lyckas med detta anser jag att det krävs:

En underhållsorganisation som klarar av att skapa tillräcklig underhållssäkerhet för att kunna leverera tillräckligt med underhåll före, under och efter konflikten.

Stridskrafterna måste ha sådan rörlighet att de kan rör sig över hela territoriet. Rörelsen måste kunna skyddas. Då kan de få "eld i målet" oavsett var målet är placerat.

Stridskrafterna måste finnas i en sådan volym att de kan verka i flera riktningar/områden samtidigt. De måste också ha en sådan kvalitet att de rimligtvis kan slå/avvärja ett anfall.

 

Men viktigast av allt är att det måste finnas en militär och civil(politisk) ledning som är kapabla att fatta beslut i tid så att stridskrafterna får de förutsättningar de förtjänar. Sedan måste beslutsfattarna ha modet att hålla fast vid det strategiska målet.

 

Så jag skulle vilja avsluta med att säga att oavsett hur många brigader och flottiljer mitt försvar innehåller så önskar jag mig en kompetent och övad militär och civil ledningsfunktion. (Jag tror det var von Moltke som under 1:a VK upptäckte vilken effekt på stridens utgång divisioner under tågtransport hade, dvs ingen.)

 

Därefter fastställer vi vad vi behöver och vad det kostar.

 

//JE

vet fienden att de finns de som kommer att slåss till sista andetaget. Jag tror en stormakt mest skulle frukta de som är utbildade i fria kriget och inte nödvändigt ser gränser som hinder.

 

De är frågan om var den punkt där kvantiteten kostar så mycket så kvaliten blir lidande. krig är en för viktig sak för att lämnas över till partipolitik. för övrigt tror ja gatt vi behöver ett antal regionala staber, beslut bör fattas så långt ner i organisationen som möjligt.

[speculatores]

 

 

hur vet du att tanken inte var att fasa ut vagnarna när antalet strf 90 nådde tillräklig nivå för att de inte längre skulle behövas. Annars skapar du ju förband med Östmatrial som annars haft Strf 90, när möjligheten finns.

 

 

anledningen att de såldes som skrot (per kg) är ju att de bedömdes som dyra att få i dugligt skick, av säljaren. Du glömmer att de är totalkostnaden för att få den i användbart skick som räknas. Jag har hört historier om att vagnarna var i öststatsskick, när de levererades, de behövdes kanske ett antal extra per pluton för att de skulle finnas tillräkligt många som behaga funka. men jag har ingen källa på det.

 

De känns också som de nu borde ha paserat de datum då de är ekonomiskt försvarbart att underhålla dem och hålla dem i brukbart skick. med sv verkstads löner.

 

för övrigt har ju Kimsan haft de tveksama nöjet av att åka i dem och de låter som han inte haft särskillt mycket positivt att säga om dem.

 

Vad är det för mening med tillfälliga ersättningsfordon när de levereras under samma period?

PBV 401 och 501 fasades ut främst för att organisationen minskade och därmed behovet av fordon. Hade organisationen behållit sin storlek hade fordonen kunnat fylla ett tomrum hela sin livslängd ut.

 

Totalkostnaden för att få dugliga fordon var låg i vilket fall som helst. Du får inte glömma att de såldes ut från en inte längre existerande försvarsmakt och att det överhuvudtaget fanns ett stort överskott i östblocket efter kalla krigets slut.

 

De kanske hade passerat "bäst-före-datum" idag, om de hade varit i bruk hela tiden, men det lär vi aldrig få veta. Nu har vi sålt dem alla och köparna har fått bra materiel till bra pris, eftersom de inte har körts så mycket efter renoveringen och mycket reservdelar följde med.

 

Tror du det hade spelat någon roll för Kimsan om valet hade stått mellan PBV 401 och TGB 20 och läget var betydligt otryggare än fredstida övning?

 

behövs tex 500 vagnar och de går att leverera 100 CV90 per år. då är valet att antingen köpa 400 av en annan vagn eller vänta fem år till att få organisationen fulltalig.

 

Kimsan får utala sig om sitt val, men för egen del hade jag nog valt TGB 20, resultatet hade förmodligen blivit likvärdigt om den stött på en stridsvagnsmina.

[Kimsan]

 

 

hur vet du att tanken inte var att fasa ut vagnarna när antalet strf 90 nådde tillräklig nivå för att de inte längre skulle behövas. Annars skapar du ju förband med Östmatrial som annars haft Strf 90, när möjligheten finns.

 

 

anledningen att de såldes som skrot (per kg) är ju att de bedömdes som dyra att få i dugligt skick, av säljaren. Du glömmer att de är totalkostnaden för att få den i användbart skick som räknas. Jag har hört historier om att vagnarna var i öststatsskick, när de levererades, de behövdes kanske ett antal extra per pluton för att de skulle finnas tillräkligt många som behaga funka. men jag har ingen källa på det.

 

De känns också som de nu borde ha paserat de datum då de är ekonomiskt försvarbart att underhålla dem och hålla dem i brukbart skick. med sv verkstads löner.

 

för övrigt har ju Kimsan haft de tveksama nöjet av att åka i dem och de låter som han inte haft särskillt mycket positivt att säga om dem.

 

Vad är det för mening med tillfälliga ersättningsfordon när de levereras under samma period?

PBV 401 och 501 fasades ut främst för att organisationen minskade och därmed behovet av fordon. Hade organisationen behållit sin storlek hade fordonen kunnat fylla ett tomrum hela sin livslängd ut.

 

Totalkostnaden för att få dugliga fordon var låg i vilket fall som helst. Du får inte glömma att de såldes ut från en inte längre existerande försvarsmakt och att det överhuvudtaget fanns ett stort överskott i östblocket efter kalla krigets slut.

 

De kanske hade passerat "bäst-före-datum" idag, om de hade varit i bruk hela tiden, men det lär vi aldrig få veta. Nu har vi sålt dem alla och köparna har fått bra materiel till bra pris, eftersom de inte har körts så mycket efter renoveringen och mycket reservdelar följde med.

 

Tror du det hade spelat någon roll för Kimsan om valet hade stått mellan PBV 401 och TGB 20 och läget var betydligt otryggare än fredstida övning?

 

 

Eftersom jag även åkt Tgb 20 mer än en gång så får jag nog säga att jag tagit plåtburken 401 framför den "markis" försedda Tgb 20 om det hettat till . Även om det var spännande att åka 20an på motorvägen mellan Malmö-Lund, hur många stjärnor i Euro-Ncap tror ni 20an har ? Men annars så är 20an självklar

Edited March 26, 2014 by Kimsan

[Chassi]

Pbv401, pbv501 fasades väl inte helt sanningsenligt ut pgra att behovet av dessa vagnar minskades pgra att man omorganiserade försvaret, en stor del i det hade att göra med att man helt planenligt ersatte dem med för ändamålen lämpliga andra fordon, som tex Strf90, Bandvagnar och Patgb.

PBVer är dyra i underhåll och drift och framförallt när man måste börja avsätta budget för att införskaffa mer reservdelar och utrustning än det som köptes i klump från början, i det insatsförsvar man eftersträvar så är 401-501 överflödiga.

Hade det varit värt att uppgradera dem för att möta dagens krav?

I mitt drömförsvar har de iaf ingen plats.

[weekendwarrior]

Pbv401, pbv501 fasades väl inte helt sanningsenligt ut pgra att behovet av dessa vagnar minskades pgra att man omorganiserade försvaret, en stor del i det hade att göra med att man helt planenligt ersatte dem med för ändamålen lämpliga andra fordon, som tex Strf90, Bandvagnar och Patgb.

 

PBVer är dyra i underhåll och drift och framförallt när man måste börja avsätta budget för att införskaffa mer reservdelar och utrustning än det som köptes i klump från början, i det insatsförsvar man eftersträvar så är 401-501 överflödiga.

 

Hade det varit värt att uppgradera dem för att möta dagens krav?

 

I mitt drömförsvar har de iaf ingen plats.

Främst organisatoriskt behov (eller rättare sagt, vad som kunde prioriteras ekonomiskt). Strf 90 skulle ersätta PBV 302 i dess roller i pansar- och mekaniserade förband. PBV 401 och 501 skulle ge möjlighet att utöka mekaniseringen med mer skydd och beväpning än softskin-fordon.

 

I dagens insatsförsvar är väldigt mycket av försvarsresurser överflödiga, det är därför man har avvecklat grejer för 600-700 miljarder, men är det den försvarsförmåga/Försvarsmakt vi vill ha och behöver?

[weekendwarrior]

 

behövs tex 500 vagnar och de går att leverera 100 CV90 per år. då är valet att antingen köpa 400 av en annan vagn eller vänta fem år till att få organisationen fulltalig.

 

 

Kimsan får utala sig om sitt val, men för egen del hade jag nog valt TGB 20, resultatet hade förmodligen blivit likvärdigt om den stött på en stridsvagnsmina.

 

Om valet hade stått däremmellan, ja. Men nu var tanken att vi skulle ha både och, tills regeringen bestämde sig för att dra ner organisationen.

 

Mot fordon och fordonstransport av alla slag finns en mängd hot, varav just stridsvagnsmina nog inte tillhör bland de större, i synnerhet inte i terräng en tgb rör sig i. Det är inte ens säkert att tgb'n utlöser stridsvagnsmina, så i det läget kan soft-skin vara säkrare.

[Chassi]

Jag tycker ju att pbv401-501 är direkt överflödiga, allra främst då de uppfyllt sitt syfte och att det vore rent poänglöst att försöka uppgradera dessa till lämplig modern standard, vi hade fått ännu fler spargrisar utan botten om vi försökt hålla liv i dessa.

Man hade iof kunnat spara dom för att användas till dummies vid eventuellt krig.

[weekendwarrior]

Idag hade vagnarna troligen varit rätt slut om de hade använts frekvent från det att de köptes och antagligen inget att lägga resurser på. Kanske hade de kunnat leva kvar, sida vid sida med PBV 302 och avvecklats i samma takt, samtidigt som de mer och mer ersatts av Patgb 203, 360 och Bv 410.

Nu har vi inte det att ta ställning till. PBV 401 användes väl rätt så frekvent under några år. PBV 501 knappt alls, utan har mest stått i mobförråd.

Nu är de alla borta, så det behöver vi inte fundera på.

 

Ryssland har åtminstone BMP 2 kvar i bruk och det skulle inte förvåna mig om även BMP 1 finns kvar, åtminstone några år till, kanske då med BMP 2-torn och beväpning.

[Kimsan]

Men vagnarna köptes inför att mekanisera 6 infanteribrigader, alla brigaderna lades ner vid slakten 2000. Då fanns det ett överflöd av Strf 90 så PBV 501 förrådställdes och mindre än hälften 401 fick komplettera 302 i andrahands uppgifter

[weekendwarrior]

Visst var det så.

[speculatores]

 

 

behövs tex 500 vagnar och de går att leverera 100 CV90 per år. då är valet att antingen köpa 400 av en annan vagn eller vänta fem år till att få organisationen fulltalig.

 

 

Kimsan får utala sig om sitt val, men för egen del hade jag nog valt TGB 20, resultatet hade förmodligen blivit likvärdigt om den stött på en stridsvagnsmina.

 

Om valet hade stått däremmellan, ja. Men nu var tanken att vi skulle ha både och, tills regeringen bestämde sig för att dra ner organisationen.

 

Mot fordon och fordonstransport av alla slag finns en mängd hot, varav just stridsvagnsmina nog inte tillhör bland de större, i synnerhet inte i terräng en tgb rör sig i. Det är inte ens säkert att tgb'n utlöser stridsvagnsmina, så i det läget kan soft-skin vara säkrare.

 

funderat på varför de flesta moderna pansarbilar ser ut som de gör ? för min del ser de ut som de mer är tänkta att skydda mot stridsvagnsminor och IE än tex pvrobot. mins jag inte helt fel fanns en mintändare med ett spröt som kunde utlösas av att en person slog handen mot topen på sprötet, så nog borde den utlösas om en tgb 20 kör på den. minns inte vad som krävdes för att utlösa de olika mintändarna. men personbilar bör göra det.

[weekendwarrior]

Om man använder sprötet, ja, vilket även röjer minans position. Helt nedgrävda och dolda minor med tryck- eller magnetisk utlösning, avsedd för stridsvagn, ska inte lösa ut för lätta fordon.

[3345]

Moderna pansarbilar ser ut som de gör pga att dess uppgift är att flytta en liten trupp i ett stort hotfullt område tex Afganistan eller Irak och dess vägar kantade med IED, minor och en viss del RPG. Rätt långt ifrån hur striden borde se ut om de stora röda knackar på. åtminstone för vår del.

 

 

Ang tändare så finns där ju like olika modeller, men själva grunden i det hela är att de minor man la ut som försåtminering för stridsvagnar å likande hade större tryck innan sa kaabom. Detta för att man inte skulle slösa upp onödigt stora minor på att nån värnpliktig trampade på den. Om trycket från en tgb räcker eller inte vet jag faktiskt inte, sen i å med att fordonen har moderniserats och skydd av soldaterna från alla typer av hot är mer i fokus så innebär detta att man nog får skala upp storleken på minorna med ifall man vill döda besättningen.

[speculatores]

Moderna pansarbilar ser ut som de gör pga att dess uppgift är att flytta en liten trupp i ett stort hotfullt område tex Afganistan eller Irak och dess vägar kantade med IED, minor och en viss del RPG. Rätt långt ifrån hur striden borde se ut om de stora röda knackar på. åtminstone för vår del.

 

 

Ang tändare så finns där ju like olika modeller, men själva grunden i det hela är att de minor man la ut som försåtminering för stridsvagnar å likande hade större tryck innan sa kaabom. Detta för att man inte skulle slösa upp onödigt stora minor på att nån värnpliktig trampade på den. Om trycket från en tgb räcker eller inte vet jag faktiskt inte, sen i å med att fordonen har moderniserats och skydd av soldaterna från alla typer av hot är mer i fokus så innebär detta att man nog får skala upp storleken på minorna med ifall man vill döda besättningen.

poängen med minor var ju inte att döda besättningen, poängen var ju att fördröja fienden och ge fi sjukvårdsorganisation något att göra. precis som meningen med truppminor inte direkt var att förvandla den som trampar på den till ett rosa moln.

[weekendwarrior]

Vill ge Speculatores medhåll där. Slå ut/få stopp på vagnen är det allra viktigaste syftet, därefter skada personal. Stopp och skador på materiel och personal kostar mycket tid. Detta är vad fördröjningsstrid är och kan fylla flera syften: ge tid, decimera styrka, tvinga till alternativa vägval, för vilka vi kan använda taktiskt och ytterligare tjäna tid och decimera styrka.

[Renown]

En stridsvagnsmina 5 med brytkryss kan utlösas av en personbil om bilen kör snett över brytkrysset, det är iaf vad vi fick lära oss på pionjärskolan 03/04

[weekendwarrior]

Jag antar att du då menar att minst ett av hjulen rullar över brytkrysset? Det stämmer i så fall säkert.

[Smeghead]

I mitt drömförsvar åker ingen PBV 401 eller 501. Eller för den delen Strv 122 eller Strf 90.

[Renown]

Självfallet, förmodligen skulle en tillräckligt tung soldat som stampar på yttersta kanten på brytkrysset kunna utlösa minan, för fullbreddsverkande väljs mintändare 16 som löser ut vid förändringar i magnetfältet

[3345]

Ja jag erkänner jag tog i lite med att döda. Men faktum kvarstår ifall man vill skada åkande personer i dagen moderna pansarbussar å inte bara skada vagnen så krävs det kraftigare laddningar än vad det gjorde för 30 år sen. De är ju byggda för ifall de går på en mina ska bara tinitus å bruna spår i kalsongerna vara de skador som uppstår. Med lite tur kan de ju även köra för egen maskin där ifrån med.

[weekendwarrior]

Visst är det så. Många moderna pansarterrängbilar har bättre skydd mot just minor och IED än många bandgående och betydligt tyngre vagnar. Det har med design och prioriteringar att göra.

[Kimsan]

Uppenbarligen har snubben inte åkt dessa innan eftersom han springer och köper en! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18621807.ab

[LoveMachine]

Nu kanske jag gör mig till åtlöje inför den samlade SoldF-expertisen. Vad jag kan utläsa så kan JAS39E bära två RBS-15 eller två KEPD vilket torde minska dess flygtid avseevärt och göra att den blir betydligt mindre lämpad för jaktrollen. Om vi nu ändå ska drömma så skulle jag vilja se ett flygplan som är avsett för att leverera just dessa två vapen. Det skulle inte behöva vara ett lika avancerat plan som JAS39E eftersom vapnen kan släppas på betyggande avstånd från målet, upp till 250 km för RBS-15.

 

Det vore önskvärt med ett flyg som kan bära i storleksordningen fyra KEPD vilket i vikt motsvarar sju RBS-15. Planet bör kunna hålla god fart och med full last kunna ta sig inom 400 km från tänkbara mål för en KEPD, en aktionsradie på 700 km skulle täcka in de mest relevanta kuststräckorna med viss marginal. Om man ska ha jaktrobotar för självskydd hamnar man på en extern vapenlast om cirka 6000 kg. Jag tror dock att jaktrobot skulle göra projektet dyrare än vad som är förenligt med syftet. ECM för självskydd och understöd av egen jakt vore däremot väldigt lämpligt. Vad finns det för plan på marknaden som skulle kunna uppfylla denna kravspec?

 

Om jag blir väldigt hypotetisk så har tidigare man använt attack-plan t.ex. S3 och Tu-16 för lufttankning. Det är ingen lösning som duger om man vill flyga jorden runt men väl för att kunna hålla uppe en jaktrote eller två lite längre tid. Om man vill kunna hålla nere antalet flygmodeller vi äger så skulle en sådan lösning kunna göras genom modifikationer av attackplanet.

Edited March 28, 2014 by LoveMachine

[weekendwarrior]

Jag skulle vilja utöka amfibieförbanden till minst en bataljon i respektive Stockholm, Karlskrona, Göteborg och Visby.

 

Jag vill även tillföra amfibieförbanden mer landstigningsresurser i form av svävare och båtar som även kan ta fordon upp till en eller ett par stridsvagnars storlek och vikt. Dessa ska ha en viss egenbeväpning i form av lätta/tunga kulsprutor, granatspruta och ev även akan i 20-30 mm med allväderskapacitet.

 

Ytterligare en resurs jag vill tillföra är pansarfordon som är relativt små och lätta och nyttjas som vapenbärare för system som 12 cm grk, RBS 70/90, RB 17 och ev även RBS 55. Samma fordon tillförs även mekaniserat infanteri och ev även flygburet infanteri, med samma system (RB 17 undantaget). Inledningsvis skjuts systemen från öppet stridsutrymme, men så småningom ersätter man detta med nyutvecklade, slutna vapenstationer.

Vagnens egenbeväpning kan utgöras av en vapenstation 01.