MatsW

Jag har fått ett svar från en säker källa som arbetade med mobiliseringsplaner vid f d I 4/Fo 41. "AOR står för AVTRANSPORTOMRÅDE. I Östergötland upprättades AOR3 på Vikbolandet och det var en "stab" med uppgift att leda inmönstring och lastning av (outrustad) personal på flyg från Norrköpings flygplats till Gotland vid mobilisering. På ett likartat sätt verkade AOR4 i trakten av Västervik. Det är att notera att det skickades outrustad personal till Gotland för att mobiliseras där. Dessutom skedde viss mobilisering av personal med personlig utrustning på fastlandet för vidaretransport till Gotland". Det kan ha funnits AOR 1 och AOR 2 på någon annan plats i ett annat Fo (möjligen Oxelösund och Södertörn) men de verkar inte ha varit redovisade på det sätt som gjordes inom Fo41. Men detta är rena spekulationer från min sida. Mvh MatsW

"Nån tomte i Kvarn" är väl riktat till mig och den grupp som arbetat med frågan under ca 11 år nu så jag ska försöka skinga dimmorna. 1998 påbörjades en studie som syftade till att öka FM förmåga att genomföra operationer i urbaniserad miljö. Förmågan fanns vid våra stadskytteförband men erfarenheter hade påvisat att en större del av FM behövde kunna genomföra strid i bebyggelse. Utvecklingen startade med att ta fram taktik och stridsteknik för våra mekaniserade förband. Intills nu hade taktiken varit att aldrig gå in med stridsvagnar eller stridsfordon i bebyggelse utan all bebyggelse skulle kringgås, ofta helt i linje med att fienden skulle slås vid stranden där han landsteg eller kring fälten där han luftlandsattes. Studien resulterade bl a i en utbildningsanvisning strid i bebyggelse (SIB) under 2000-2001. Utvecklingen fortsatte sedan i form av ”Studie BatSIB Taktik 2004” (2002-2003) samt "Studie MOUT 2010" (2004-2006). Under åren 1999-2006 genomfördes ett större antal övningar inom Sverige samtidigt som vi hade personal med på bl a USMC ”Project Metropolis” 2000-2002 samt vid Nato FIBUA Instructors Course i Storbritannien 1999-2003 och 2007 och UO Advisor Course i Storbritannien 2006. Vi har också haft elever i t ex Finland, Tyskland, Norge och Danmark. Samtidigt har vi haft officerare hos oss från t ex Norge, Danmark, Finland, Tyskland och USA. Under dessa år har vi också varit med i Nato:s arbetsgrupp i ämnet som började med benämningen "Nato FIBUA Working Group" till "Nato FIBUA/MOUT WG" till "Nato MOUT WG" till nu "Nato Urban Operations WG". Vad vill jag ha sagt med ovanstående? Jo det kanske för en del kan vara lätt att tro att det sitter några vilsna själar i skogen i Kvarn och i sin förtvivlan och ensamhet hittar ut på internet och greppar någon fräck förkortning i hopp att någon ska bli imponerad och man ska få uppmärksamhet. Som väl är bedrivs verksamheten med större engagemang och professionalism än så. Det är vanligen ganska mycket personal involverade och en hel del verksamhet som bedrivs för att lägga fast den taktik och stridsteknik vi ska använda. En del är nytt men en hel del är kunskap som vi väcker till liv igen eller sprider ut från mindre delar av FM. Vi tar in erfarenheter från utlandet samtidigt som vi också vill jämföra vår förmåga i ämnet jämfört med andra länder. Vill andra länder ta intryck av det vi gör är de välkomna. När det gäller själva sakfrågan så fanns i tidernas begynnelse Förbandsreglemente Armén Strid i bebyggelse (FörbRA SIB) från 1998 vilket var utvecklat vid Livgardet utifrån de erfarenheter man dragit vid utbildning av stadsskytteförbanden. Parallellt med FörbRA SIB påbörjades utvecklingsarbetet med mekaniserad strid i bebyggelse 1998 vilket resulterade i "Utbildningsanvisning mekaniserad strid i bebyggelse" 2001. Den utvecklades vidare även för icke mekaniserade förband och fick namnet "Utbildningsanvisning Strid i bebyggelse" 2003. Vidare utveckling involverade en större bredd på arbetet och målsättningen var då att skapa ett försvarsmaktgemensamt reglemente. Vid den tiden var insatser med mer än en vapengren en "operation". Insatserna skulle också ha en större bredd och inte enbart strid, t ex fredsfrämjande insatser eller intern säkerhet. Fokus var inte bara motståndaren eller att med vapenmakt ta kontroll över själva bebyggelsen. Hela den urbana insatsmiljön skulle kunna påverkas med t ex psykologiska operationer och insatser med olika funktionsförband. Vi behövde då ha ett namn för nivån över strid. Valet blev "Militära Operationer i Urbaniserad Terräng" (MOUT), dels eftersom det var i harmoni med det begrepp som då användes internationellt på engelska men också för att det gick att säga som ett ord på svenska. Det fanns andra alternativ men inga som vi bedömde som bättre. Jag påstår också att vi väl förstod innebörden av begrepp som MOUT, FIBUA, UO, CQB m fl och vilka som användes av vem. Förkortningen MOUT verkar ha accepterats som ett svenskt begrepp inom Försvarsmakten. Däremot finns alltid risken att en förkortning börjar användas som ett begrepp på allt möjligt inom aktuellt område. Reglementet som beskriver taktiken har namnet FMR MOUT (Försvarsmaktsreglemente Militära Operationer i Urbaniserad Terräng) med ett antal olika delar i form av Konceptet, Insatsmiljön, Bataljon/Kompani/IMF, Pluton/Grupp samt Faktaunderlag. Målsättningen är att FMR MOUT efterhand ska inarbetas i kommande reglementen och sedan upphöra. Läser man FMR MOUT så tror jag begreppen och andemeningen klarnar. Numera används internationellt begreppet UO = Urban Operations/Urbana Operationer men vi har valt att inte förändra vårt (importerade) svenska begrepp eftersom vi anser det vara väl inarbetat och stämmer väl överens med vad vi åsyftar. Om vi "apade efter" skulle vi ha bytt vid det här laget. Utöver urban terräng förekommer också begreppet urban miljö i reglementssammanhang. Strid i ort, striby ska inte användas i begrepps- eller reglementssammanhang inom Försvarsmakten. Vad gäller förhållandet mellan MOUT och SIB gäller följande: - MOUT är övergripande benämning i ett större perspektiv. - SIB är en del av MOUT. - En bataljon, ett kompani, en pluton, en grupp och en soldat som genomför t ex anfallsstrid i bebyggelse genomför SIB men de är sannolikt samtidigt en del av en MOUT. Mvh MatsW

Jag tror du kan avskriva "Rast- och förplägnad"-versionen. Den verksamheten sköttes av andra förband. Så står det i MobR från 1993: "Redovisande förband: Av överbefälhavaren utsedd enhet, som för chefs med mobiliseringsledningsansvar räkning ansvarar för redovisning och i förekommande fall registrering och förfogande av uttagna förnödenheter". RF-personalen är också kopplade till A-platser (t ex E033) med en plats per Fo (län) vilket styrker ovanstående. Vad gäller AOR 03 och AOR 04 ingår de i en mobgrupp med ledningsförband och mobiliserar på samma plats som del av Gotlandsförbandens personal vilka sedan skulle skeppas över till Gotland från fastlandet enligt "Operation GUTEN". Jag tror att svaret på AOR har en koppling till Gotlandsverksamheten i Östergötland. Det har så vitt jag vet aldrig funnits någon ledningsnivå som kallas "Ansvarsområde" utan territoriellt ansvar har legat på MB, Fo och Fogrupp. Mvh Mats

RF-personal är om jag förstått rätt HKV:s personal som ansvarade för "Redovisning av Förnödenheter", d v s skulle räkna in det som mobiliseringsansvarig myndighet tillfördes eller köpte in. Det finns beskrivet i Provisoriskt Mobiliseringsreglemente (Prov MobR)från 1993. Jag ska se om jag hittar den exakta skrivningen. Jag håller på att kolla AOR med äldre kollegor från Fo 41.

Joo, ska nog göra det på lördag om jag ser någon av dem. Delade ju efternamn med en annan kille under lumpen, det kan ju ha skett en förväxling... Men eftersom det ena pappret ser mer formellt ut (tjänstgöringskortet med signaturer osv.) borde inte det vara pappret som skickades in till myndigheterna, eller? (edit: stavfelsnisse) "Första pappret": Tjänstgöringskortet som är till för att ta med vid inryckning till militärt förband eventuell ny tjänstgöring. "Andra pappret": Vitsord som är till för att visa mamma, hänga upp på väggen eller ge till arbetsgivare o dyl. Därutöver rapporteras betyget in till pliktverket och är det som gäller om man gör utdrag ur systemet, t ex vid ansökan till officersutbildning. Samtliga tre ska givetvis vara samstämmiga. Kolla med Pliktverket och begär ut ett nytt tjänstgöringskort eller vitsord från TrängR.

Avvärjningsstrid var ett "stridssätt" precis som anfallsstrid, fördröjningsstrid och försvarsstrid. Stridssätt angav vilken huvudsaklig typ av strid ett förband skulle bedriva. Skulle t ex bataljonen genomföra fördröjningsstrid kunde kompanierna ges stridsuppgifter som innebar anfall och försvar t ex "ta" respektive "försvara". Avvärjningsstrid utgick som stridssätt 1995 i samband med ny AR2. I "MSR 1:4 Nomenklatur för markstrid" anges följande: "Stridssätt - För att lösa uppgifter används olika metoder - stridssätt. Dessa är anfall, försvar och fördröjningsstrid".

Det fanns ett förslag från MSS som i skrivelse "MSS 2005-03-29 21120:10222 Utveckling av FM förmåga för MOUT – bilaga 1" bl a tog upp följande: "Stormpionjären Det finns ett behov av att återuppväcka en funktion som idag saknas – stormpionjären. Med begreppet stormpionjär menas en soldat eller ett förband (grupp-pluton-kompani) som kan stödja nivån pluton – bataljon i direkt anslutning till strid och även själv lösa kvalificerade stridsuppgifter. I grunden är detta en skyttesoldat som har som sin spetskompetens att bedriva allehanda fältarbeten i urban terräng". "Att genomföra MOUT enbart med infanteri är inte effektivt. En stridsgrupp bör bestå av infanteri, ingenjörer (stormpionjärer) och stridsvagnar med framskjutna underhålls- och sjukvårdsresurser. En sådan stridsgrupp är mer effektiv oavsett stridsuppgift vilket styrks av egna studier och internationella erfarenheter . Byggnader, smala gator, rasmassor och icke-kombattanter kommer att minska stridsfordons manöverutrymme och möjligheter att tempoväxla. Stridsfordon kommer, med få undantag, inte kunna lösa uppgifter i den urbana terrängen utan understöd av avsuttet infanteri". Minns att det var en diskussion kring detta en stund innan det skrevs in som ett förslag.

Ur MSR 1:3 Orderhandbok, förhandsutgåva/remiss 1: Stridsuppgifter Uppgift Innebörd - syfte Avskära Förhindra motståndaren att utnyttja viss förbindelse under viss tid eller för viss verksamhet. Bekämpa Att genom anfall begränsa motståndarens stridsförmåga så långt det är möjligt beroende på de lokala förutsättningarna. Chef som ges uppgift att bekämpa lämnas frihet att själv avgöra om anfallet ska fullföljas för att utnyttja vunnen framgång eller om lägets utveckling kräver att anfallet avbryts. Binda Förhindra motståndarens möjlighet att genomföra förflyttningar från ett område över en viss tid. Fördröja Vinna tid och/eller tillfoga förluster under viss tid eller innan motståndaren har trängt fram till ett specifikt område. Försvara Förhindra motståndaren att ta och utnyttja angiven terräng eller anläggning. Genomsök Söka genom ett angivet område. Förbereds så att genomsöket omedelbart kan övergå i rensning eller urdragning. Hindra Förvägra motståndaren att genomföra angiven verksamhet. Isolera Inneslut motståndaren inom ett visst område eller på viss plats och förhindra denne att utföra viss verksamhet under viss tid. Rensa Lokalisera och nedkämpa eller tillfångata samtliga motståndare som finns i ett visst område. Skingra (Ur TOEM IO09) Slå Försätta motståndaren ur stridbart skick genom att tillfoga honom förluster eller få honom att ge upp. Störa Försvåra motståndarens verksamhet i visst avseende eller inom visst område. Ta Besätta viss terräng eller objekt i visst syfte. Tvinga (Ur TOEM IO09) Övriga uppgifter Uppgift Innebörd - syfte Avlösa Överta annat förbands uppgift eller terräng för att frigöra förband. Bevaka Observera, rapportera och försvåra motståndarens framträngande och verksamhet. Evakuera (Ur TOEM IO09) Framrycka En förflyttning av ett förband på stridsfältet till angiven plats på lämplig eller angiven grupperingsform. Gruppera Ordna förband för att lösa uppgift. Underavdelningar och soldater väljer sina platser med hänsyn till läget. Reorganisera Att reorganisera syftar till att helt eller delvis återställa ett förbands stridsvärde genom ersättning av förbrukade förnödenheter, materielunderhåll och bereda personalen sjukvård och vila. Personal ersätts vid behov. Reorganisation genomförs när förbandets stridsvärde är så lågt att pågående eller planerad uppgift inte längre kan lösas. Reorganisation understöds av logistikförband och genomförs utanför stridsområdet och kan beroende på omfattning ta upp till en vecka. Reserv Förband, materiel, transportmedel eller förnödenheter som inte omedelbart avses tas i anspråk för uppgift eller motsvarande utan för alternativa och oförutsedda uppgifter och behov. Reserv benämns efter det förband ur vilket den avdelats, t ex bataljonsreserv , efter den uppgift den ska lösa, t ex minerings- eller tranportreserv eller efter de förnödenheter den ska tillhandahålla, t ex ammunitionsreserv. Skydda Förhindra motståndaren att ingripa mot viss terräng, verksamhet eller anläggning så att syftet med den strid eller verksamhet som ska skyddas inte äventyras. Spana Inhämta information om exempelvis läget och åtgärder hos motståndaren utan strid. Stridsspana (möjligen stridsuppgift?) Inhämta information om exempelvis läget och åtgärder hos motståndaren genom att bibehålla eller återta stridskontakt med motståndaren. Understödja Åtgärder av ett förband för att underlätta för ett annat förband att lösa en viss uppgift. Undsätta (Ur TOEM IO09) Utbilda Utbilda Återhämta Att återhämta syftar till att återställa ett förbands stridsvärde genom ersättning av förbrukade förnödenheter, materielunderhåll och bereda personalen sjukvård och vila. Återhämtning genomförs främst med förbandets egna resurser. Återhämtning genomförs i innehavd gruppering och kräver något eller några dygn. Öppna väg Göra det möjligt att utnyttja väg eller förbindelse under viss tid eller för viss verksamhet. Övervaka (Ur TOEM IO09) Funktionsuppgifter Kompletteras efter samverkan med funktionsförbanden. Uppgift Innebörd - syfte Förstöra Göra viss infrastruktur eller vissa resurser obrukbara. Marschunderställa Orderuttryck som innebär att förband under marsch lyder under chef för annat förband i frågor som rör marschen. Sådan chef disponerar förbandet för uppgifter som måste lösas för att marschmålet ska nås. Minbryta Under taktiska betingelser röja en eller flera passager genom minerat område eller minfält. Minera Placera ut minor. Minröja Lokalisering, positionering, identifiering, riskbedömning, hanteringssäkring, transport, förvaring och förstörning av minor. Minspana Åtgärder för att i första hand hitta minfria områden och vägar samt i andra hand finna passager genom minerade områden. .....kompletteras till remiss 2.

Handbok Stridsgrupp/Stridsgruppstab är från 2008-05-30 och i förordet står följande: "Denna handbok har för avsikt att skapa ett gemensamt underlag för stridsgrupper och brigadstridsgruppsstaber. Handboken ska användas som ett kompliment till Försvarsmaktens doktriner, då främst doktriner för Gemensamma operationer och för Markoperationer. Handboken ska även användas i kombination till Reglemente för Markoperationer. Avsikten med denna handbok är att skapa ett gemensamt underlag för stridsgrupp/brigadstridsgruppsstab. Denna handbok ska läsas i kombination med våra doktriner och då främst doktriner för Gemensamma operationer och doktriner för Markoperationer samt Reglemente för Markoperationer, när denna föreligger." Det reglerar alltså nivå brigad eller brigadstridsgrupp (bataljon ++). När det gäller begreppet "säkra" förekommer det inte idag som stridsuppgift eller som en övrig uppgift. Däremot används det som ett begrepp i Handbok SG/SGS och innebär att man med eller utan strid besätter ett område eller objekt och ser till att området eller objektet inte faller i motståndarens händer eller förstörs. Ska vi idag ge en sådan order måste vi ange att "Ta, (rensa), skydda" XX. Det som man ser över nu är de order och begrepp som är vanligt förekommande inom Nato och där man ska fastställa vilka av de svenska orderuttrycken som kan jämställas med de utländska och identifiera de luckor som finns. Det kan självklart också bli fråga om att införa nya svenska orderuttryck eller begrepp och även ta bort en del som vi använder idag. Mvh Mats Walldén

Fanns det en internationell standard för orderuttryck och begrepp så vore problemet enkelt. Synk uppnås sommaren 2010 då MSR ska fastställas. MSR är ett helhetsgrepp som ligger till grund för kommande förbandsreglementen. Fu H SGS tillkom ett år före Fu MSR. När det gäller sakfrågan angående "säkra" så får vi väl se hur det blir. Eftersom MSR är ute på sin första remiss så har "övriga" möjlighet att yttra sig. Mvh Mats W

Nja, den finns där och det är en översättning från "Nato":s SECURE men Handbok Stridsgruppstab är ute som förhandsutgåva och orderutryck och begrepp kommer att ensas med Markstridsreglementets delar Orderhandbok respektive Nomenklatur Markstrid och i förhandsutgåva/remiss 1 finns inte "säkra" med som stridsuppgift eller övrig uppgift. Det genomförs en diskussion hur vi ska förhålla oss till "Nato:s" orderuttryck och nomenklatur. Mvh Mats

Rätt eller fel, men jag har placerat ut förbanden där de fanns vid nerläggningen. Förutom A3 upptäckte jag nu... Har även missat P4 Kvarn - lägger till eftersom det är ett eget regemente. P 4 Kvarn är egentligen inget eget regemente. Idag består Kvarn av detachement/avdelningar/kompanier från MSS i Skövde, P 4 i Skövde, Hkpflj i Linköping samt FMLOG. Följande historik finns för Kvarn: 1963-1994 Infanteriets Stridsskola InfSS (flytt från Rosersberg Stockholm via Linköping) 1995-1999 Stridsskola Mitt SSM 1999- Markstridsskolan (del av). Övningstruppen som finns i Kvarn har tillhört InfSS, SSM och under senare tid olika förband. Krigsplacering har hela tiden skett vid förband. I princip har det sett ut enligt följande: 1963-1997: I 4 1998-2000: I 2 2000-2006 : P 4 2006- : P 4 och Hkpflj Delar av GU har utbildats för andra förband. När det gäller Linköping finns följande historik: - I 4 var 1997 grupperad på västra delen av dubbelkasernområdet. - A 1 var 1997 grupperad på östra delen av dubbelkasernområdet. Innan A 1 var Lv 2 grupperad där och innan dess var en bataljon ur Livgrenadjärregementet grupperad där. Som kuriosa hade de bägge infanteribataljonerna varsitt kasernområde som nästan var en spegelbild av varandra med varsin matsal, varsitt förråd, varsina mässar o s v. - T 1 var 1997 grupperad på sydvästra delen av dubbelkasernområdet. De flyttade 1985 från området kring Överstegatan (ca 1000 m NV I 4/A 1). Malmen (gruppering för nuvarande Hkpflj, f d AF 2) är Livgrenadjärregementets ursprungsplats. Regementet var då uppdelat i 1. och 2. Livgrenadjärregementet respektive I 4 och I 5. F 13 ska flyttas från Norrköpings flygplats till Bråvalla som ligger västerut en bit förbi Fyrby mot Glan. Vill du ha hjälp med att flytta pilarna så hör av dig. Edit: På Malmen har F 3 varit grupperad 1926-1974 (efter I 4/I 5 flyttade). Efter F 3:s nedläggning 1974 har Flygvapnets detachement på Malmen hetat olika saker: F 13M (F 13 Norrköping), F 16M (F 16 Uppsala), och sedan 2003 F 17M (F 17 Kallinge). Mvh Mats

Med en kanske jag har menat två. Minnet sviker. Jag kan hålla med om att en grg (eller två) per pluton är i underkant i det gamla invasionförsvarets dagar. Frågan är vilket behov som finns nu och som MatsW har i tankarna. Finns tre grg och tre grupper ser jag fördelen i att fördela dem lika som ni gjorde. Som sagt, annars blir det väldigt många variabler i Mats problem. Jag har lagt till några förutsättningar i inledande inlägg.

En stor del av manöverförbandens plutoner har ändrat organisation från tre till fyra grupper. Längre tillbaka var skytteplutonen organiserad med tre skyttegrupper och en granatgevärsgrupp. Amfibieförbanden har/har haft liknande plutonsorganisationer med tre skyttegrupper, en kulsprutegrupp och en granatgevärsgrupp. På grupp har Sverige traditionellt haft en gruppchef som tillika är chef för en omgång. Utomlands förekommer grupper med en fristående gruppchef och två-tre omgångar. Vi skulle vilja ha lite funderingar från detta forum följande: 1) Vilka är för- respektive nackdelar med att organisera plutonen med tre grupper + understödgrupp kontra fyra skyttegrupper? 2) Finns det andra alternativ att organisera plutonen? 3) Vilka är för- respektive nackdelar med att organisera gruppen med en fristående gruppchef och två omgångar kontra gruppchef tillika omgångschef? 4) Finns det andra alternativ att organisera gruppen? Tillägg: Plutonen ska, inom ramen för ett kompani med understöd av indirekt eld och flygunderstöd, kunna ta och försvara terräng, även i bebyggelse. Motståndaren kan ha stridsfordon eller stridsvagnar eller vara utan stridsvagn/stridsfordon. När det gäller understödsvapen kan plutonen förfoga över det antal granatgevär, kulsprutor o dyl som du anser vara lämpligt. Lås inte på fordonstypen men plutonen ska stridstekniskt kunna fungera utan stridsfordon 90. Vill du redogöra för en organisation med stridsfordon 90 så går det bra. Tanken är att Strf90 ska ha 8 platser i stridsutrymmet bak. Mvh Mats Walldén Chef Stridstekniksektionen MSS

När det gäller stresshantering kan jag rekommendera: "Den första striden" - anteckningar om stress, reaktioner, ledarskap och kamratstöd under den första Bosnienbataljonen / text och pedagogisk utformning: Lars Andersson Andersson, Lars, 1942-, yrkesmilitär (författare) Militärhögskolan. Ledarskapsinstitutionen (medarbetare) Stockholm : Ledarskapsinstitutionen, Militärhögsk., 1994 Svenska 45 s. (45, [5] s.)