Siffertrix

Är inte detta motsvarande SAAB EOS 500 som bland annat kommer sitta mot bakre 40mm på LUL? Kommer inte dessa utmaningar finnas även för svensk del i sådana fall?

Frågan är dock om AC 3.0 eller ens 3.1 är byggda för framtiden. Trophy + 8sty interceptordrönare är redan idag otillräckligt. Det är bara att kika på de mekaniserade anfall med ARENA-M utrustade stridsvagnar som Ryssarna företagit mot Ukraina på sistone. I samtliga fall så slogs alla stridsvagnar ut innan de ens hunnit fram till kontaktlinjen. Det handlar helt enkelt om att använda fler FPV drönare än vad de har motmedel. Ca 20 per stridsvagn räckte för att slå ut dem. Det behövs någon form av aktivt försvarssystem med magasinsdjup för att det skall ha en chans, även på dagens slagfält.

https://kyivindependent.com/first-ever-battle-ukrainian-naval-drone-destroys-russian-unmanned-boat-in-black-sea-navy-says/ Video i artikeln. https://assets.kyivindependent.com/content/media/2026/09/IMG_5265.MP4 Den Ukrainska drönarbåten SARGAN-3000 var beväpnad med en Protector vapenstation från Kongsberg med en 12.7mm Kulspruta.

45 dagars uthållighet är inte heller dåligt. Det är mer Type 26 som är en outlier. Bad AI sammanfatta:

Det är dock en sanning med modifikation. Amerikanska hangarfartyg måste gå över 30 knop för att de har väldigt tunga flygplan och katapulter som inte orkar driva dem snabbt nog för lägre hastigheter. Franska hangarfartyg dock siktar istället på 27 knop. Vilket är target hastigheten för FDI när den eskorterar franska hangarfartyg. Detta är möjligt för att franska Rafale M är ett lättare plan främst. Motorkraften som krävs för att öka maxhastigheten på ett fartyg från låt oss säga 27 knop till 30+ ökar exponentiellt pga "hydrodynamiskt motstånd" från skrovet mot vattnet. Så kan man hålla lägre hastigheter så kan man bygga fartyg med mer energieffektiva motorer samt mindre reaktorer i hangarfartygen. Amerikanrna använder dyra custom reaktorer för sina hangarfartyg medan fransmännen sparar miljarder på att köra samma reaktorer som de kör i sina ubåtar.

Kan hålla med. Sverige är i princip en ö och vårt land är inte självförsörjande på basala varor så som livsmedel och vi har idag inga beredskapslager som räcker för befolkningen. Skulle farlederna till Sverige bli ofarbara för civil frakt så har landet uppenbara problem. Det behöver inte heller ske via ubåtar eller ytstridsfartyg som sätter upp en blockad mot Sverige, det räcker med att farleden blir för osäker att bruka pga kryssningsrobotar, Geran 4/5 eller Banderol robotar/drönare. Så som frakten i Hormuz sundet eller spannmålsexporten från Odessa i Ukraina där inga civila fartyg vågar beträda dessa farleder just nu.

Men skulle korvetter alls varit troligt? Det finns väl inga direkt varma tillverkningslinjer för det i närområdet, förutom Turkiet där Ukraina beställt sina korvetter? Så jag blir lite fundersam på leveranstiden på ett sådant koncept.

Är inte detta en markant brist? Vid dimma eller dåligt väder så gissar jag att EOS 500 kommer ha problem som en CEROS 200 inte skulle ha. Och sådant har vi ju gott om i Östersjön.

Hans Liwång igen. Han är från KTH och inte FHS. Hans åsikter runt fregatterna har uttryckts tidigare. De små fartyg han önskar kan inte bära de luftförsvarssystem mot ballistiska robotar som behövs. De är för små. Han tycker istället att andra natoländer skall bidra med den förmågan, att vi skall ha luftvärn på land och att vi skall "komplettera" det med mindre fartyg som har mer redundans ifall någon skulle bli utslagen av drönarsvärmar. Man kan inte räkna med att det skall finnas Patriot längs hela Sveriges kust för att täcka flottan eller de fartyg som eskorteras. Marinchefen skrev även en opinionsartikel i SVD idag på samma ämne som ovan. https://www.svd.se/a/bOoLOA/med-fregatter-sakrar-vi-ostersjoregionen

Förefaller som de lastbilsburna Archer på bilden inte har några vapenstationer monterade, så som de tidigare har?

Aster 30 kostar runt 2 miljoner dollar per robot. Pac-3 MSE kostar runt 4 miljoner dollar per robot. Oavsett volym producerad. Just den höga kostnaden gjorde att man tog fram konceptet Pac-3 ACE, en mindre kapabel PAC-3 som blivit av med motorer etc för att nå de högre höjderna. Den kostar runt 2 miljoner dollar styck, men har då en betydligt mer begränsad kapabilitet.

babcock-and-danske-fladeskibe-deepen-anglo-danish-naval-partnership-on-future-frigates Det förefaller som att Babcock gör en liknande manöver i Danmark som man gjorde med SAAB Naval för arrowhead 120 i Sverige. Vad tror vi om deras chanser att lyckas här?

En fördel som system så som Starlink, samt ryssarnas Rassvet som byggs just nu har, är att det är många små satelliter. Så det finns redundans. Skickar man upp en stor dyr satellit som skall hantera detta så kommer det vara en betydligt sårbarare förmåga än dagens flygburna system är. Det kommer vara relativt lätt för vardera sida i en peer to peer konflikt att skjuta bort en sådan satellit utan möjlighet till motmedel. Starlink och Rassvet har ju dock inte syftet att fungera som AEW.

Jag har märkt att publikationer och väldigt många skribenter på nätet snackar upp Pac3 och snackar ned Aster 30 Block 1NT. Relevant för Sverige då de senare kommer med våra Luleå fregatter samt att Danmark bland annat satsar på SAMP/T NG framför Patriot. Felaktigheter som verkar förekomma, för att nämna några: Aster 30 Block 1NT fungerar sämre mot Ballistiska robotar generellt. Aster 30 Block 1NT Fungerar inte mot vertikalt inkommande ballistiska robotar. Aster 30 Block 1NT bygger på äldre och sämre europeisk teknik. Aster 30 Block 1NT fungerade sämre än Pac3 i Ukraina. 1. Detta verkar komma från att skribenter och mindre nogräknade jämför marknadsföringsmaterial mellan MBDA och LM. Eller frågar AI. LM har en betydligt större marknadsföringsbudget. Men man fastnar för och missförstår en ganska markant detalj. Hit-to-Kill (HTK) vs Blast-fragmentation Interceptor (BFI). PAC3 listas som HTK medan Aster 30 listas som BFI i dessa marknadsföringsmaterial samt diverse listor. Amerikanerna lärde sig under Gulfkriget 1991 att BFI robotar inte klarade av att stoppa Irakiska Scud robotar, speciellt inte när de kommer ned vertikalt. Så man designade PAC3 som en 100% HTK robot som bara bär en liten 8kg laddning som "lethality enhancer". Den fungerar endast via HTK genom att manövrera in framför den fallande ballistiska roboten. Aster 30 däremot designades att ha en "hybrid interception philosophy". Dvs den skall kunna göra både och. Den går HTK mot målet men har en 15kg laddning som kan ge riktad splitter verkan mot målet. Laddningen fungerar som en större "lethality enhancer" mot ballistiska robotar men mot mjuka manövrerande mål så som flyg, kryssningsrobotar och liknande så fungerar det som failsafe att ge verkan ifall roboten skulle komma snett någon milimeter. Men roten till det hela här är att man får bara kalla något för HTK om det endast har den förmågan. Därför listas Aster 30 som BFI trots att det primärt har en HTK förmåga. 2. Detta kommer från punkt 1. och nämnda erfarenhet från Gulfkriget. Är något BFI så funkar det inte mot ballistiska mål. Men man läser då bara beteckningen utan att läsa på om robotens faktiska förmåga. 3. Detta är taget ur luften och baseras oftast på antaganden. USA teknik = top of the line och Europeisk teknik = second rate. Får jag spekulera spelar nämnda LM marknadsföring in här. Men PAC3 har även haft lång tid på sig att vara combat proven så det är lätt att ryckas med i detta. Aster 30 Block 1NT är en nyare produkt som ännu inte testats skarpt i strid så långt jag kan hitta. 4. Aster 30 block 1NT har inte använts i Ukraina så långt jag kan hitta. Däremot så har den äldre Aster 30 använts i Ukraina. Där har det mycket riktigt inte fungerat fullt ut. Men det beror inte på att roboten i sig varit dålig på sitt jobb utan att man haft problem med mjukvaran och de äldre radarer som hängde med de SAMP/T som man fick. Kikar man på samma äldre Aster 30 så användes den i Röda havet flertalet gånger sedan Mars 2024 med 100% träffsäkerhet mot Houthi truppernas ballistiska robotar. Den variant som kommer ned vertikalt. Enligt fransmännen själva så hade man sådant förtroende för roboten att man bara sköt en robot per mål. Block 1NT förbättrar detta ytterligare med längre räckvidd bland annat. Kanske vi får riktig data från Ukraina när de får de utlovade SAMP/T NG systemen, som har nyare moderna radarer samt Aster 30 Block 1NT. Det behövs fler källor till motmedel mot ballistiska robotar. Speciellt sådana som inte har anknytning till USA. Det behövs även större produktion av dessa. Vilket inte kommer ske om de inte efterfrågas.

Nu har vi den här nyheten Storbrittanien investerar miljarder i Ukrainas Gripen affär så Gripen kommer byggas i två fabriker i storbrittanien. Det kommer skapas 5000 jobb i storbritannien. Det antyds i artikeln att detta skall möjliggöra att hela skvadronen av gripenplan skall kunna levereras senast 2029.