Allmän JAS 39 Gripen-tråd

[Pärmtroll]

24 minutes ago, madman said:

Nu blir jag lite brydd. Även om detta inte ska vara med i tråden om JAS. Detta kan väl ingå i ELSA?

Nej. Detta är ett FoT projekt med syftet att pröva nya design- och produktionstekniker för mellanstora obemannade flygfarkoster. Det är inte tänkt att resultera i en operativ förmåga eller produkt. 
Däremot kan de lärdomar och slutsatser som man drar av projektet eventuellt komma till nytta inom ELSA-programmet någongång i framtiden.

[Slenke]

14 hours ago, Pärmtroll said:

Det är PS-05/A mk4 som beställts till 39C/D. 

Är det den där man slängt på en ny front end (GaN AESA) på den gamla back-end (PS-05)?

[PerB]

45 minutes ago, Slenke said:

Är det den där man slängt på en ny front end (GaN AESA) på den gamla back-end (PS-05)?

 

https://www.saab.com/products/ps-05a-fighter-radar

 

Quote

With an upgraded exciter/receiver and processor, the PS-05/A Mk4 radar provides significantly enhanced performance, improved flexibility and functional growth potential to meet future need.

 

It is also possible to further upgrade it with Saab’s new state-of-the-art X-band AESA antenna, introducing novel capabilities, fully using the upgraded digital back-end and the potential of an AESA front-end.

 

 

Det verkar inte som att Mk4 använder AESA, men att den är förberedd för en sån uppgradering.

Edited February 17 by PerB

[Pärmtroll]

3 hours ago, Slenke said:

Är det den där man slängt på en ny front end (GaN AESA) på den gamla back-end (PS-05)?

 

Nej, det är en uppgradering av befintlig radar med f.f.a. ny sändtagare och ny signalbehandling ("back-end"). Den är också en förutsättning för att i framtiden kunna uppgradera radarn med den nya AESA antennen om/när denna blir produktionsklar.

[TKraften]

4 hours ago, Pärmtroll said:

 

Nej, det är en uppgradering av befintlig radar med f.f.a. ny sändtagare och ny signalbehandling ("back-end"). Den är också en förutsättning för att i framtiden kunna uppgradera radarn med den nya AESA antennen om/när denna blir produktionsklar.

Först vill jag tacka dig för dina kunniga och sakliga inlägg.

 

Jag blir så otroligt rörd när man ser hur bra och välskött Gripen projektet är.

 

Så här byter man radar på ett plan.

 

Man har en plan. Man har modulär konstruktion tillskillnad från skräck- experient- samt lekstugeplanet "A35" som tydligen främsta prioritet  verkar vara till för att berika LM.

 

//TF

 

[Slenke]

4 minutes ago, TKraften said:

Först vill jag tacka dig för dina kunniga och sakliga inlägg.

 

Jag blir så otroligt rörd när man ser hur bra och välskött Gripen projektet är.

 

Så här byter man radar på ett plan.

 

Man har en plan. Man har modulär konstruktion tillskillnad från skräck- experient- samt lekstugeplanet "A35" som tydligen främsta prioritet  verkar vara till för att berika LM.

 

//TF

 

Skillnaden är att detta är en uppgradering av delar av en i grunden mer än 30 år gammal radar medan F-35 får en helt ny. Går inte riktigt att jämföra.

[TKraften]

Just now, Slenke said:

Skillnaden är att detta är en uppgradering av delar av en i grunden mer än 30 år gammal radar medan F-35 får en helt ny. Går inte riktigt att jämföra.

Tror inget går att jämföra med F35.

 

Det nog tidernas sämsta samt dyraste militära projekt alla tider.

 

Här är en länk till ett annat misskött amerikanskt projekt.

 

https://en.wikipedia.org/wiki/M247_Sergeant_York

 

 

//TF

 

[bqt]

8 hours ago, Slenke said:

Skillnaden är att detta är en uppgradering av delar av en i grunden mer än 30 år gammal radar medan F-35 får en helt ny. Går inte riktigt att jämföra.

Haken är ju att när "får en helt ny" i praktiken innebär "får ingen alls", så är det förvisso på ett sett sant att det inte går att jämföra. Men samtidigt får man väl reflektera över att det knappast kan vara något tvivel om vilket som föredras...

[vikingman]

On 2026-02-10 at 23:34, enigmatik said:

En betong hangar har alltid en utblåsningssjakt bak og ut, så ikke jetstrålen går inn i rommet og lager ugang. 

Nej, alla betonghangarer har inte utblåsningöppning bak. Betonghangaren kan vara ingrävda mot en vall, bergskant, ås, slänt eller liknade.
 

Edited February 21 by vikingman

[vikingman]

On 2026-02-11 at 00:33, enigmatik said:

Nei, det kan jeg ikke gjøre, da vi ikke opererer fra veibaser. Alt gjøres i ett beskyttet miljø. Tid er heller ikke ett veldig sentralt kriterium, da sårbarheten er lavere enn hva BAS 60 og 90 kan regne med.(Min påstand.) Dermed blir og sikkerheten mer fremtredene.

Tidsaspekten är central i krig oavsett BAS 60/90 eller norska flygbaser.

Citat: Tid er heller ikke ett veldig sentralt kriterium, da sårbarheten er lavere enn hva BAS 60 og 90 kan regne med.(Min påstand.) Dermed blir og sikkerheten mer fremtredene.

Hur kan du påstå att säkerheten är lägre vid BAS 60/90?
 

On 2026-02-11 at 00:33, enigmatik said:

Det er umulig i Norge av topografiske årsaker. Vårt spredning/overlevelses konsept bygger på ¨å utnytte flybasen optimalt. Lange rullebaner, kryssende rullebaner, bruk av doble taxebaner, rask reparasjon av rullebaner, bruk av sivile landings striper, spesielt kortbanenettet (800 m rullebane). Overtallig antall betong hangarer, dublisering av infrastruktur. Luftvern, bakke forsvar. (tidligere med stridsvogner). Bruk av totalforsvars ressurser og narretiltak. Og til sist - utnyttelse av topografien som en del av forsvaret.

Som Sverige utnytter vi våre komparative fortrinn. Det betyr ikke at ett system er overlegent andres men at begge bygger på en kombinasjon av styrker og svakheter som vi alle kan lære av.

Det finns andra länder som som är minst lika bergiga som Norge som har vägbaser...

Citat: "Switzerland operates a unique military air system, most notably at Meiringen Air Base, where two public roads cross the active runway, forcing traffic to stop for F/A-18 Hornet jets. The base features hardened, underground aircraft caverns for protection, and in June 2024, the Swiss Air Force successfully resumed training, landing fighter jets on public highways to decentralize air power according to Business Insider."
 

Switzerland

A Swiss Air Force F-5E Tiger II crossing a road between the runway and an aircraft cavern.
A number of road runways called NOLA or NOSTA (German: Notlandepisten) were created from 1969 to 2004.

Oensingen, A1 motorway; training: 1970 STRADA with Venom.
Münsingen, A6 motorway; training: 1974 STRADA with Venom, Hunter and P-3. 1982 TAUTO with Hunter and Tiger
Flums, A13 motorway; training: 1977 NOLA with Hunter and anti-aircraft warfare (AA), 1985 TAUTO with Hunter and Tiger
Alpnach, A8 motorway (NOSTA) connected to Alpnach Air Base; training: 1978 NOSTA with Hunter
Lodrino, A2 motorway connected to Lodrino Air Base; training: 1991 STRADA with Hunter, Tiger and AA
Bex, A9 motorway; training: 1980 ABEX with 36 Hunter
Sion, A9 motorway connected to Sion Airbase; training: 1988 with Tiger
Payerne, A1 motorway connected to Payerne Air Base.

Källa: Wikipedia.
 

On 2026-02-11 at 00:33, enigmatik said:

I en krigssituasjon var planene å spre flystyrkene til ett utall reservebaser ikke helt ulikt det svenske konseptet, men med en bakenforliggende vedlikeholds organisasjon med en stor mengde reservefly klar til bruk. Det var teorien, gjennomtenkte helhetlige, solide løsninger. Men i praksis er det ingen grunn til å tro at det kommando og planmessige hadde latt seg gjennomføre. Som så mye i Sovjet.

Vet inte hur du kommer in på Sovjetunionen hät.
 

On 2026-02-11 at 00:33, enigmatik said:

Det er jo bare å se på videoer hvordan sovjetiske flybaser var konstruert. Hovedoppstillings plassen var en lang betong stripe der man kunne stille opp ett par regiment på linje. Bak var det en lang jordvoll eller en deflektor for å bøye at jetstrømmen fra startende jetmotorer. Noe man ikke ser på vestlige flybaser. Det ligger sikkert mye ute  på You Tube, uten at jeg har sjekket.

OK. Det finns en hel del övergivna vägbaser nära kusten av Rysslands Stillahavskust.

[Andratenor]

Notlandepiste betyder nödlandningsbana. Schweitz övergav dessutom konceptet med vägbanor i och med Armeereform 1995 och har genomfört exakt en övning av detta (2024) under de senaste dryga 30 ären (Sedan 1991), bara för att kolla om man  eventuellt kan återuppta det vid något skede. De behövde då dessutom fysikt montera bort mitträcket på den motorväg som användes för landningsövningen (och skruvade dem tillbaka när övningen var över), så detta var inte exakt något man gör i en handvändning. Norska flygvapnet har alltså övat detta mycket oftare, trots att de inte ens har några egna vägbaser

 

Det är heller inte riktigt någon idé för deras flygvapen att sprida ut sig allt för mycket, då deras flygvapen har exakt 30 jaktplan (25 x F/A-18 C + 5 x F/A-18 D) som kommer ersättas av 36 x F-35A från och med 2027. Det är alltså bra om det blir svårare att fjärrbekämpa dina enheter, men om de sprids så mycket att de inte kan användas taktiskt efter det är det liksom ingen vits att göra.

 

Tvärt om har de i likhet med Norge valt att skydda sina plan på marken genom att investera i förbättrad luftövervakningsradar (Thales Skyview som ersättare till FLORAKO) och luftvärnsskydd vid baserna (fem nya batterier med Patriot och sju batterier IRIS-T SLM).

[vikingman]

16 minutes ago, Andratenor said:

Det är heller inte riktigt någon idé för deras flygvapen att sprida ut sig allt för mycket, då deras flygvapen har exakt 30 jaktplan (25 x F/A-18 C + 5 x F/A-18 D) som kommer ersättas av 36 x F-35A från och med 2027. Det är alltså bra om det blir svårare att fjärrbekämpa dina enheter, men om de sprids så mycket att de inte kan användas taktiskt efter det är det liksom ingen vits att göra.

Precis! Största nackdelen med prinsessplanet F-35 är att det behöver sådant delikat underhåll...

[Andratenor]

Förutom då det faktum att t ex Finland kommer använda F-35 från vägbaser, och redan övat det åtskilliga gånger (med norska, nederländska och amerikanska plan) utan några som helst problem. Samma sak har förövrigt även gjorts med både Gripen och Typhoon, både från RAF och Lufrwaffe. Det är alltså ingen skillnad vilket plan man använder om man inte har den operationella förmågan till spridning för att det inte övats eller man upprätthållit infrastrukturen.

 

Vilket till exempel var orsaken att svenska flygvapnet ännu 2015 tvingades öva detta I Finland, när man insåg att förmågan förlorats för att den inte övats i Sverige på tiotals år och personalen således inte klarade av det. 

 

Och spridningsmässigt är det rätt stor skillnad på 36 eller 64 plan. Finland är också geografiskt över 8 gånger större än Schweitz. F-35 kan alltså utan några som helst problem både landa, starta, tankas och klareras på vägbaser, av värnpliktiga och reservister. Då detta redan gjorts.

[Andersand]

2 hours ago, Andratenor said:

Förutom då det faktum att t ex Finland kommer använda F-35 från vägbaser, och redan övat det åtskilliga gånger (med norska, nederländska och amerikanska plan) utan några som helst problem. Samma sak har förövrigt även gjorts med både Gripen och Typhoon, både från RAF och Lufrwaffe. Det är alltså ingen skillnad vilket plan man använder om man inte har den operationella förmågan till spridning för att det inte övats eller man upprätthållit infrastrukturen.

 

Vilket till exempel var orsaken att svenska flygvapnet ännu 2015 tvingades öva detta I Finland, när man insåg att förmågan förlorats för att den inte övats i Sverige på tiotals år och personalen således inte klarade av det. 

 

Och spridningsmässigt är det rätt stor skillnad på 36 eller 64 plan. Finland är också geografiskt över 8 gånger större än Schweitz. F-35 kan alltså utan några som helst problem både landa, starta, tankas och klareras på vägbaser, av värnpliktiga och reservister. Då detta redan gjorts.

Om möjligtvis missförstår jag dit resonemang. Men det är skillnad på vilka plan man använder och till vad.

 

Gripen är ”plug-and-play” på en vägbas – den är byggd för det. Gripen är alltså utvecklad för ”Bas 90”-konceptet där ett fåtal värnpliktiga kan tanka, ladda om (luft-luft) och serva planet på 10–15 minuter. Byta motor i fält på under en timme med tre personer. Behöver sällan mer än bränslebil och enklare verktyg.

F-35 kan också landa på en väg, men det kräver betydligt mer förberedelser med logistik och personal för att garantera säkerhet och funktionalitet. F-35 är känsligare för FOD, vilket kräver en mycket noggrann rensning av vägbanan med sopmaskiner för att inte skada motorn eller smygbeläggningen. Vilket gör det hela till en mycket större operation och kräver goda väderförhållanden till skillnad mot gripen.

 

F-35 kräver tyvärr en stor logistisk cirkus för att göra samma sak som Gripen.

 

Edited February 22 by Andersand

[Andratenor]

Bas 90-konceptet lades ner kring 2008 och alla huvudbaser enligt det är avvecklads och till stor del sålda.

 

Och jag kan garantera att inte en enda kortbana i Sverige heller används av något plan innan banan plogats och/eller grundligt spolats ren på makadam, grus, gummibitar, kvistar, ölburkar och annan bråte som mer eller mindre naturligt förekommer vid landsvägar.

 

Det är en del av förberedelserna, på samma sätt som att ta bort/fälla ner skyltar, avlägsna  räcken och sådant. Inget plan, vare sig militärt eller civilt mår bra av FOD i luftintagen, men alla påståenden om att vägen måste dammsugas är skitprat.

 

Det är klart att Gripen har designats specifikt för baser I skogen, men det betyder på inget sätt att det är det ENDA planet som klarar detta på ungefär samma nivå (start, landning, tankning med motorn igång (hot refuel), lätt ombeväpning). Detta har redan övats på Hornet, Gripen, Typhoon och F-35 på precis samma sätt. Övningar (Baan/Imminet Field) på detta har genomförts minst en gång per år i åratal och utländska deltagare har funnits med sedan 2015 utan några problem. Man har även använt sig av olika vägsträckor varje gång (från Loimaa norr om Åbo i sydväst, Rovanniemi i Lappland till Jyvöskylä och Tervo i mellersta Finland). Totalt har 9 olika vägbaser övats sedan 2015.

[vikingman]

57 minutes ago, Andratenor said:

Bas 90-konceptet lades ner kring 2008 och alla huvudbaser enligt det är avvecklads och till stor del sålda.

 

Och jag kan garantera att inte en enda kortbana i Sverige heller används av något plan innan banan plogats och/eller grundligt spolats ren på makadam, grus, gummibitar, kvistar, ölburkar och annan bråte som mer eller mindre naturligt förekommer vid landsvägar.

 

Det är en del av förberedelserna, på samma sätt som att ta bort/fälla ner skyltar, avlägsna  räcken och sådant. Inget plan, vare sig militärt eller civilt mår bra av FOD i luftintagen, men alla påståenden om att vägen måste dammsugas är skitprat.

 

et är klart att Gripen har designats specifikt för baser I skogen, men det betyder på inget sätt att det är det ENDA planet som klarar detta på ungefär samma nivå (start, landning, tankning med motorn igång (hot refuel), lätt ombeväpning). Detta har redan övats på Hornet, Gripen, Typhoon och F-35 på precis samma sätt. Övningar (Baan/Imminet Field) på detta har genomförts minst en gång per år i åratal och utländska deltagare har funnits med sedan 2015 utan några problem. Man har även använt sig av olika vägsträckor varje gång (från Loimaa norr om Åbo i sydväst, Rovanniemi i Lappland till Jyvöskylä och Tervo i mellersta Finland). Totalt har 9 olika vägbaser övats sedan 2015.

 

Påstår du att Sverige är sämre än Finland på vägbaskonceptet?

Citat: Bas 90-konceptet lades ner kring 2008 och alla huvudbaser enligt det är avvecklads och till stor del sålda.

Det pågar ett uppbyggnadsarbete och några vägbaser har köpts tillbaka.
 

Edited February 22 by vikingman

[Andratenor]

40 minutes ago, vikingman said:

 

Påstår du att Sverige är sämre än Finland på vägbaskonceptet?

 

 

Det har jag ingen uppfattning om, jag är rätt övertygad om att båda är fullt dugliga nu igen.

 

Det jag vet är att konceptet lades ner i Sverige och inte övades under 10-15 år, medan det upprätthölls och fortlevde i Finland.

 

När två JAS  från Kallax landade på en väg i Hosio (i södra Lappland) 2015 var detta första gången som en Gripenpilot från F21 gjort detta. Någonsin. Trots att flottiljen ombeväpnats till Gripen A/B från 2002 och båda divisionerna var operativa med Gripen 2006.

 

Vilket även bekräftades av svenska försvarsmaktens egen pressavdelning: "Redan 2007 genomfördes den första flygövningen över landsgränsen men gårdagen var extra speciell. För första gången landade Gripenpiloter från flottiljen på en vägbas och då i Finland."

 

 

 

Man kan alltså ha världens bästa koncept, men om ingen utbildas i det på en halv generation, speciellt om tanken är att det i skarpt läge skall skötas av reservister, är det lika effektivt som en kaffepanna av choklad. Lyckligtvis har förmågan säkerligen återtagits i mångt och mycket (med bl.a. finländsk hjälp), men Sverige är inte och har inte varit sedan typ millennieskiftet, på något sätt ensamt världsledande på detta.

Edited February 22 by Andratenor

[torpedorør]

8 hours ago, Andersand said:

Om möjligtvis missförstår jag dit resonemang. Men det är skillnad på vilka plan man använder och till vad.

 

Gripen är ”plug-and-play” på en vägbas – den är byggd för det. Gripen är alltså utvecklad för ”Bas 90”-konceptet där ett fåtal värnpliktiga kan tanka, ladda om (luft-luft) och serva planet på 10–15 minuter. Byta motor i fält på under en timme med tre personer. Behöver sällan mer än bränslebil och enklare verktyg.

F-35 kan också landa på en väg, men det kräver betydligt mer förberedelser med logistik och personal för att garantera säkerhet och funktionalitet. F-35 är känsligare för FOD, vilket kräver en mycket noggrann rensning av vägbanan med sopmaskiner för att inte skada motorn eller smygbeläggningen. Vilket gör det hela till en mycket större operation och kräver goda väderförhållanden till skillnad mot gripen.

 

F-35 kräver tyvärr en stor logistisk cirkus för att göra samma sak som Gripen.

 

Nah. Når F-35 gjør en drivstoffylling med motoren i gang (hot pit refuelling) slik de har gjort blant annet på finske vegbaser så kreves i prinsippet ikke mer enn en bränslebil heller såvidt jeg vet (men som for alle flytyper, Gripen inkludert, kreves at vegbasen er klargjort og sopet ren på forhånd). Også i Norge brukes vernepliktige Crew Chief-assistenter til klargjøring og inspeksjon av F-35.  

 

Når Norge nå sist deployerte F-35 til Island (for Iceland Air Policing) var det med rundt 100 personell (alt inkludert), når Sverige nå nylig sendte Gripen var det med 110 mann. Så det "logistiske cirkuset" som kreves er med andre ord omlag like stort for denne typen deployeringer på 4-6 uker borte fra hjemmebasen. Totalt sett krever F-35 mer vedlikehold, men det er også et mer avansert fly med flere egenskaper som Gripen ikke har (i særdeleshet radarsmygteknologien - men myten om at F-35 må gjennomgå full stealth-coating-vedlikehold etter hver flyging er nettopp det, en myte). 

 

USAF og USMC øver mye på det de kaller Agile Combat Employment også med F-35 i Stillehavet men også i Europa hvor de i prinsippet kan bruke alle tilgjengelige flystriper.

 

Jeg kjenner ikke alle detaljer om de svenske vegbasene, men slik jeg har forstått det så ligger de innenfor noen kilometer fra regulære baser (stemmer det?), og vil derfor ha all nødvendig logistikk, baseforsvar, ledelsesfunksjoner osv. tilgjengelig (correct me if I am wrong). Alle operasjoner med kampfly krever mye personell, de 3 eller 6 som fyller drivstoff, henger på missiler og lyser med ficklampa i hjulbrønnene er for alle flytyper bare toppen av isfjellet. 

 

Gripen er selvsagt vel tilpasset operasjoner fra forberedte vegbaser, men det kan gjennomføres med andre fly også. Den største forskjellen er om man øver på dette eller ikke. 

 

 

Edited February 22 by torpedorør

[FF75]

Verkar föreligga en hel del missuppfattningar här om vad det svenska flygbassystemet var en gång och hur det fungerade.

"Vägbaser" fanns knappt, förutom två krigsbaser där bana H var sambyggd med allmän väg.

Rekommenderar folk att läsa lite på grannforumet:

Skalman.nu: Återtagande av vägbaser

 

[vikingman]

5 hours ago, torpedorør said:

Nah. Når F-35 gjør en drivstoffylling med motoren i gang (hot pit refuelling) slik de har gjort blant annet på finske vegbaser så kreves i prinsippet ikke mer enn en bränslebil heller såvidt jeg vet (men som for alle flytyper, Gripen inkludert, kreves at vegbasen er klargjort og sopet ren på forhånd).

Hot refuelling är inget unikt för F-35... Se bifogad video:

Gripen is designed for ”hot refueling”. It´s a process in which the pilot can keep the engine running during the refueling. It saves time and allows a quick re-launch for the next sortie. Here, a Gripen from Czech Air Force conducting the process during NATO Baltic Air Policing mission.
 

 

[torpedorør]

16 minutes ago, vikingman said:

Hot refuelling är inget unikt för F-35... Se bifogad video:

Gripen is designed for ”hot refueling”. It´s a process in which the pilot can keep the engine running during the refueling. It saves time and allows a quick re-launch for the next sortie. Here, a Gripen from Czech Air Force conducting the process during NATO Baltic Air Policing mission.
 

 

Nei, absolutt ikke, dette er ikke unikt for hverken Gripen eller F-35. Jeg bare påpekte at F-35 også kan gjøre dette, det finnes dem som er overbevist om at F-35 ikke klarer av denslags

Edited February 22 by torpedorør

[vikingman]

 

9 hours ago, torpedorør said:

Jeg kjenner ikke alle detaljer om de svenske vegbasene, men slik jeg har forstått det så ligger de innenfor noen kilometer fra regulære baser (stemmer det?), og vil derfor ha all nødvendig logistikk, baseforsvar, ledelsesfunksjoner osv. tilgjengelig (correct me if I am wrong). Alle operasjoner med kampfly krever mye personell, de 3 eller 6 som fyller drivstoff, henger på missiler og lyser med ficklampa i hjulbrønnene er for alle flytyper bare toppen av isfjellet. 

Nej svenska vägbaser behöver inte ligga vid "reguljära" flygbaser, flottiljer. Det är/var dock önskvärt att flygplanen vid "reguljära" flygbaser kunde spridas ut till uppställningsplatser vid vägar i flygbasens närhet. 
Det krävdes bärighet på landningsbana/startbana för flygplanen på vägbaser och även hållbara vägar till uppställningsplatser.

De svenska uppställningsplatserna för flygplan kunde ligga upp till 6 km från landningsbana/startbana enligt karta nedan. 

Citat: og vil derfor ha all nødvendig logistikk, baseforsvar, ledelsesfunksjoner osv. tilgjengelig (correct me if I am wrong).

Det var önskvärt att nödvändig logistik, basförsvar, ledningsfunktioner var tillgänglig. Därför hade man mobila basförband som hade en stor inneboende mobil rörlighet och hög ledningskapacitet. De finns även sådana nuförtiden.

Försvaret av flygbaserna utgjordes/utgörs av flygbasjägare, luftvärn mm.

Bilder nedan från boken Svenska Flygbaser, Lennart Andersson, Försvaret och det kalla kriget (FOKK) publikation nr 13. En ovärdelig källa om Sveriges flygbassystem, 224 sidor. Utgiven: 2008








 

 

 

Edited February 22 by vikingman

[Wolfpack]

https://www.nyteknik.se/foersvar/teknikskiftet-bakom-revanschen-varfoer-vill-sa-manga-ha-gripen-nu/4435892

En bra och intressant artikel om JAS 39 E.

Saxat från Nyteknik.se 

[FF75]

On 2026-02-22 at 22:05, vikingman said:

 

Nej svenska vägbaser behöver inte ligga vid "reguljära" flygbaser, flottiljer. Det är/var dock önskvärt att flygplanen vid "reguljära" flygbaser kunde spridas ut till uppställningsplatser vid vägar i flygbasens närhet. 
Det krävdes bärighet på landningsbana/startbana för flygplanen på vägbaser och även hållbara vägar till uppställningsplatser.

De svenska uppställningsplatserna för flygplan kunde ligga upp till 6 km från landningsbana/startbana enligt karta nedan. 

 

Återigen, mycket myter här.

Svenska krigsbaser enligt Bas 60 var, med ett fåtal undantag (Ålem, Eneryda och ena Sjöbo), inte "vägbaser" där rullbanan var byggd på allmän väg. De var utbyggda flygplatser, om än väldigt spartanskt utrustade och väldigt oskyddade. Klargöring, dvs tankning och laddning av flygplan, skedde antingen i direkt anslutning till rullbanans ände (för jaktflyg) eller i det så kallade bakom (bakre område) för attack- och spaningsflyg. I bägge fallen var det fråga om tätt grupperade flygplanplatser med semipermanenta anordningar (fältrörledningar mm) för tankning. Det enda som var rörligt var amtransporterna från förråden som låg några kilometer längre bort. Bakom låg på sin höjd någon eller några kilometer ifrån rullbanan.

De uppställningsplatser som i vissa fall låg upp till sex kilometrar från rullbanan var det så kallade uom (uppställningsområdet) där man utförde service och reparation på flygplan och även i vissa fall ställde upp flygplan i reserv. Till de platserna bogserades flygplanen, de kunde inte taxa (köra för egen motor) dit.

Utöver dessa krigsbaser byggdes ett antal reservvägbaser, där delar av rullbanan byggdes ut redan i fred. De gick dock inte att flyga ifrån eftersom de krävde att stråket (ytan vid sidan av betongen/asfalten som utgör en del av rullbanan) färdigställdes vilket var något man tänkte sig göra först vid mobilisering. Undantaget är reservvägbasen söder om Heby som byggdes ut redan i fred för att användas för övning. Har man sett bilder på J 35 som startar från en reservvägbas är de tagna där. Dessa reservvägbaser byggdes dels relativt nära en krigsbas (som reserv för denna) men även i vissa fall helt friliggande. De har dock aldrig blivit färdigställda fullt ut, till skillnad från de finska.

Bas 90 innebar att ett antal Bas 60-baser byggdes ut med flera, men kortare, rullbanor. Dessa s k kortbanor byggdes i vissa fall på allmän väg men kunde lika gärna byggas inne på basområdet. Den första Bas 90-basen som byggdes ut, Hagshult, fick två av tre kortbanor byggda inne på basområdet (en på taxibanan, en på flygplanvägen upp till uom) medan den tredje byggdes på den då nya E4an direkt väster om basområdet.

Bas 90 införde också så kallad rörlig klargöring. Klargöringstropparna var beroende av de drivmedels- och ammunitionsförråd som fanns på basen och deras grupperingsplatser (där de uppehöll sig mellan klargöringsuppdragen) var allt annat än rörliga. Majoriteten av basförbandet var synnerligen orörligt...

Så, kan man bygga en rullbana som det i vanliga fall kör bilar på? Självklart, det har man gjort i många länder.

 

Man ska dock inte lura sig själv att tro att det på något sätt är en bättre lösning än att bygga en välskyddad bas med flera alternativa rullbanor. Billigare, javisst, och det är skälet till att vi gjorde så och rimligen gäller samma sak för Finland. Norge hade fördelen att få ekonomiskt bidrag inom ramen för Nato och kunde därför bygga en bra lösning.

 

Edited February 28 by FF75

[vikingman]

1 hour ago, FF75 said:

Återigen, mycket myter här.

Hoppas jag inte spred några myter! Annars är jag tacksam om du skriver det här. Tog det mesta från: Svenska Flygbaser, Lennart Andersson, Försvaret och det kalla kriget (FOKK) publikation nr 13.  224 sidor. Utgiven: 2008

Sedan kan man inte skriva om alla varianter av flygbaser i Bassystemet i ett inlägg. Referar till nämnda bok som är mycket bra!

[FF75]

1 hour ago, vikingman said:

Hoppas jag inte spred några myter! Annars är jag tacksam om du skriver det här. 

Att kalla det svenska bassystemet för vägbaser är att sprida myter. Som framgår av Lennart Anderssons bok (liksom av föregångaren "Svenska reservvägbaser") var reservvägbaserna just ett reservalternativ till ordinarie krigsbaser. De svenska bassystemen Bas 60 och Bas 90 utgjordes i huvudsak av krigsbaser byggda som just det, även om vissa baser använde delar av det allmänna vägnätet även för flygplanrörelser.

 

[vikingman]

1 hour ago, FF75 said:

Att kalla det svenska bassystemet för vägbaser är att sprida myter. Som framgår av Lennart Anderssons bok (liksom av föregångaren "Svenska reservvägbaser") var reservvägbaserna just ett reservalternativ till ordinarie krigsbaser. De svenska bassystemen Bas 60 och Bas 90 utgjordes i huvudsak av krigsbaser byggda som just det, även om vissa baser använde delar av det allmänna vägnätet även för flygplanrörelser.

 

Ber så hemskt mycket om ursäkt om jag inte följde nomenklaturen till punkt och pricka.

[Peo]

8 hours ago, FF75 said:

Att kalla det svenska bassystemet för vägbaser är att sprida myter. Som framgår av Lennart Anderssons bok (liksom av föregångaren "Svenska reservvägbaser") var reservvägbaserna just ett reservalternativ till ordinarie krigsbaser. De svenska bassystemen Bas 60 och Bas 90 utgjordes i huvudsak av krigsbaser byggda som just det, även om vissa baser använde delar av det allmänna vägnätet även för flygplanrörelser.

 

Jag har försökt tjata om detta varje gång någon tar upp "Gripen kan landa på en väg"

Tyvärr är det ju något som SAAB kör stenhårt i sin marknadsföring för det låter bra. Ungefär som "underhålls av värnpliktiga" vilket låter bra på ytan tills man inser att man menar "klargörs" vilket inte är någon skillnad mot F18 i Finland eller F16 i Norge.

På samma sätt finns det för och nackdelar med saker som "verktygslösa luckor" som jag sett framhållits som stor fördel med Gripen. Visst det betyder att man inte har något verktyg som ska fram för att öppna en lucka MEN samtidigt så är sannolikt låset mer komplicerat och därmed väger det relativt mer och om det går sönder så är det kanske svårare att ersätta.

Det blir lätt mycket "not invented here" mytologi kring saker och ting.

 

 

[bqt]

Nåja. Åtminstone tre av krigsflygbaserna i Bas60 var byggda på allmän väg (och nu pratar vi om färdigbyggda krigsbaser, och inte planerade). Med Bas90 så är flera kortbanor också allmän väg. Så *så* unikt eller ovanligt med allmän väg var det inte, även om de flesta krigsflygbaser inte var allmänna vägar. Men med 70 planerade, och runt 40 färdigbyggda, så var det knappast billigare än att bygga mer skydd på flottiljerna. Men det bedömdes uppnå ett bättre skydd för flygvapnet.

Så det handlade mer om effekt än pengar. Norge gick på en annan linje, som kom från ett annat resonemang. Visst fick dom säkert stöd ekonomiskt för det, men jag tvivlar starkt på att det var bättre, eller att det på något sätt var dyrare än vad Sverige gjorde. Glöm inte att vi hade börjat utmed det resonemanget vi med. Fem flottiljer hade fått berghangarer redan.

 

Och ja, sedan har vi reservvägbaser, som det påpekats mer bara handlade om att landa, tanka, beväpna, och åka iväg igen.

 

[vikingman]

7 minutes ago, bqt said:

Så det handlade mer om effekt än pengar. Norge gick på en annan linje, som kom från ett annat resonemang. Visst fick dom säkert stöd ekonomiskt för det, men jag tvivlar starkt på att det var bättre, eller att det på något sätt var dyrare än vad Sverige gjorde. Glöm inte att vi hade börjat utmed det resonemanget vi med. Fem flottiljer hade fått berghangarer redan.

 

Och ja, sedan har vi reservvägbaser, som det påpekats mer bara handlade om att landa, tanka, beväpna, och åka iväg igen.

(I sexdagagarskriget 1967) "attackerade 180 israeliska stridsflygplan Egyptens flygfält i Operation Focus klockan 08.45 den 5 juni.Målet var att ge Israel luftherravälde och därmed få övertag i markstriderna vilket ställdes mot politiska konsekvenser som att stå utan allierade. En del plan anföll från väster; andra hade flugit lågt över Sinai för att undgå upptäckt av egyptisk radar. Under de första tre timmarna förstörde israelerna 286 av 420 flygplan i det egyptiska flygvapnet. Det israeliska flygvapnet förlorade 19 nedskjutna stridsflygplan och tio piloter varav fem dödades och fem togs till fånga. Därmed hade Egyptens 120 000 soldater i Sinai inte längre något flygskydd." Från Wikipedia.

Antar att Egypten inte hade något utspritt baskoncept... Att ha allt samlat på flottijbaserna som Norge är en önskedröm för fienden Ryssland.

Sedan tycker jag att Flygvapnet borde hade splttterskyddade hangar på flottiljerna också. I dagsläget vet vi inte hur lång förvarning vi har med fiendens hypersoniska vapen.