Jump to content

Recommended Posts

Posted
Quote

[Finska] Marinen genomförde mottagningsskjutningar för den nya TP47-torpeden 31.10. på Skärgårdshavet. Robotbåtarna PGG Pori och PGG Hamina av Hamina-klass genomförde de första skjutningarna med den nya torpedmodellen.

 

Marinen tar i bruk ny torped

(merivoimat.fi)

 

/Per

  • 1 year later...
Posted

Min dröm önske stridsbåt 90.

 

På hyttens tak en fjärrstyrd vapenplattform med en 30mm Akan som huvudpjäs och dito två koaxialvapen. En KsP88 och den nya 7.62 snabbkulsprutan.

 

På båtens båda sidor. 4st små VLS tuber totalt 8st för kunna avfyra kortdistans lv robotar.

 

Sen både babord och styrbord en varsin 7.62 snabbkulspruta monterat på relingen.

 

Lägg nu sen till möjligheten att kunna avfyra 2st TP47 från aktern.

 

En sorts mini RB/TP båt :)

 

//TF 

  • 2 weeks later...
Posted (edited)

Konstigt att vi numera måste visa upp aktern mot fienden. Är det ett nytt förfaringssätt att vi måste skjuta när vi "flyr" från fienden. Tänkte även på Nemo som kan placeras akterut. Men vi har ju inga lämpliga mindre fartyg/båtar som kan bemannas.

 

Annars kunde vi ju haft den på hkp 14. Då det var tänkt att den skulle beväpnas för bl.a. ubåtsjakt. Det är dyrt att vara  fattig. När flygtimmar blir så dyrt. Snart blir väl båt 200 med ksp en ny patrullbåt. ;-)

Edited by madman
  • Confused 1
Posted
1 hour ago, madman said:

Konstigt att vi numera måste visa upp aktern mot fienden. Är det ett nytt förfaringssätt att vi måste skjuta när vi "flyr" från fienden. Tänkte även på Nemo som kan placeras akterut. Men vi har ju inga lämpliga mindre fartyg/båtar som kan bemannas.

 

Annars kunde vi ju haft den på hkp 14. Då det var tänkt att den skulle beväpnas för bl.a. ubåtsjakt. Det är dyrt att vara  fattig. När flygtimmar blir så dyrt. Snart blir väl båt 200 med ksp en ny patrullbåt. ;-)

Man kan ju tänka att det är ett test och att man gjorde det lätt för sig.

Posted
2 hours ago, madman said:

Konstigt att vi numera måste visa upp aktern mot fienden. Är det ett nytt förfaringssätt att vi måste skjuta när vi "flyr" från fienden. Tänkte även på Nemo som kan placeras akterut. Men vi har ju inga lämpliga mindre fartyg/båtar som kan bemannas.


Kan väl vara en fördel att ha torperna så mycket åt mitten som möjligt på stridsbåten för att inte riskera stabiliteten. De väger ca 340 kg per styck.

Posted (edited)
12 hours ago, madman said:

Konstigt att vi numera måste visa upp aktern mot fienden. Är det ett nytt förfaringssätt att vi måste skjuta när vi "flyr" från fienden.

 

Vad jag vet så avfyrar alla svenska ytstridsfartyg som har lätt tp torpeden bakåt eller i alla fall snett bakåt. Även Hamina. Förmodligen gör man detta för att minimera risken att tråden ska kapas av det egna fartyget. Det är ju i första hand inte heller ytstridsfartyg som ska bekämpas på klassiskt mtb vis, även om detta också är möjligt.

 

Ett av de märkligaste sätten att avfyra torpeder på som jag sett var väl de östtyska motortorpedbåtarna av Iltis- och Libelle-klasserna som avfyrade torpederna bakåt men med propellern först. Därefter fick man vika av kraftigt för att undvika att torpeden träffade den egna båten. Även om torpeden skulle råka träffa den egna båten så hade den troligen inte hunnit armeras, men det skulle ändå påverka torpedens kurs. Dessutom så skulle personalen på ett ev. fartygsmål troligen inte se själva avfyringen och därför riskera att göra undanmanövern för sent.

 

Torpedoschnellboot_Projekt_131_Typ_Libel

A Project 131 Torpedoschnellboot Projekt 131 Typ Libelle at display in the navy museum on Dänholm near Stralsund. Note the torpedo sticking out the port tube. Photo yetdark

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Posted (edited)
24 minutes ago, vikingman said:


Kan väl vara en fördel att ha torperna så mycket åt mitten som möjligt på stridsbåten för att inte riskera stabiliteten. De väger ca 340 kg per styck.

 

Det är ju en ren testinstallation så jag tror inte man ska dra alltför stora slutsatser av detta. 

 

/Per

Edited by Perman
Posted
2 hours ago, Perman said:

Vad jag vet så avfyrar alla svenska ytstridsfartyg som har lätt tp torpeden bakåt eller i alla fall snett bakåt. Även Hamina. Förmodligen gör man detta för att minimera risken att tråden ska kapas av det egna fartyget. Det är ju i första hand inte heller ytstridsfartyg som ska bekämpas på klassiskt mtb vis, även om detta också är möjligt.


Det är helt korrekt. Ytfartygen skjuter torpederna snett akterut för att minska risken för trådbrott och för att det innebär en mindre inbromsning för torpeden när den träffar vattnet. Det är helt enkelt effektivare.

 

2 hours ago, Perman said:

Det är ju en ren testinstallation så jag tror inte man ska dra alltför stora slutsatser av detta. 


Även detta är helt korrekt. Det handlade enbart om ett prov och försök (proof-of-concept) för att utvärdera om det överhuvudtaget är praktiskt och tekniskt möjligt att nyttja TS47 från små okonventionella plattformar.

Det finns i nuläget inga som helst beslut eller planer på att faktiskt införa denna förmåga på Strb 90 eller i Amfbat. Men däremot kan det kanske bli aktuellt i framtiden, beroende på vad analysen av dessa tester kommer fram till.

  • Like 2
Posted

Tycker det verkar vara ett bra komplement till sjunkbomb mot ubåtar i kustbandet? Vilket väl är tänkt mål?

Posted (edited)
1 hour ago, Peo said:

Tycker det verkar vara ett bra komplement till sjunkbomb mot ubåtar i kustbandet? Vilket väl är tänkt mål?

 

En möjlig fartygsplattforms motsvarighet till den gamla lätta HKP 6B skulle jag säga. HKP 6B kunde medföra och använda 1 lätt torped (eller tre sjunkbomber) men hade inte några egna ubåtsjaktsensorer (förutom Mk 1 eyeball). Kompletterade på så sätt den tunga HKP 4. I en ubåtsjaktgrupp tror jag det ingick 2 tunga HKP 4 och 2 lätta HKP 6.

 

/Per

Edited by Perman
Posted
9 hours ago, vikingman said:


Kan väl vara en fördel att ha torperna så mycket åt mitten som möjligt på stridsbåten för att inte riskera stabiliteten. De väger ca 340 kg per styck.

Det har ju provats lite olika saker på Stridsbåt 90. Och nu detta med Tp 47. När ska man lära sig att små båtar inte jämt är lämpliga för olika utrustning.

  • Confused 1
Posted (edited)
On 4/7/2025 at 4:37 PM, Pärmtroll said:


Det är helt korrekt. Ytfartygen skjuter torpederna snett akterut för att minska risken för trådbrott och för att det innebär en mindre inbromsning för torpeden när den träffar vattnet. Det är helt enkelt effektivare.

 


Även detta är helt korrekt. Det handlade enbart om ett prov och försök (proof-of-concept) för att utvärdera om det överhuvudtaget är praktiskt och tekniskt möjligt att nyttja TS47 från små okonventionella plattformar.

Det finns i nuläget inga som helst beslut eller planer på att faktiskt införa denna förmåga på Strb 90 eller i Amfbat. Men däremot kan det kanske bli aktuellt i framtiden, beroende på vad analysen av dessa tester kommer fram till.

Då får i hoppas att de åtminstone får dessa på något större båtar.

 

Vi vet redan att Stridsbåt 90 inte klarar av AMOS. Eller dess tester med akan. Då den rullar så  mycket. Ska man sedan styra torpeden i en rullande båt så blir det svårare. 

 

Så det är ingen mening att testa den med lättare sjömålsrobotar heller. Så det får nog räcka med RB 58. 

Edited by madman
  • Confused 1
Posted (edited)
On 4/7/2025 at 6:41 PM, Peo said:

Tycker det verkar vara ett bra komplement till sjunkbomb mot ubåtar i kustbandet? Vilket väl är tänkt mål?

 

För Amfbat är det bedömt i första hand bekämpning av ytmål som är prioriterat vid ett eventuellt införande av TS47. Men systemet kan ju naturligtvis även användas mot ubåtar (då det i grunden är systemets huvudsyfte) förutsatt att "någon annan" kan leverera ett aktuellt målläge att skjuta på.

 

On 4/7/2025 at 11:03 PM, madman said:

Det har ju provats lite olika saker på Stridsbåt 90. Och nu detta med Tp 47. När ska man lära sig att små båtar inte jämt är lämpliga för olika utrustning.

 

Hela syftet med prov och försök likt detta är ju att undersöka vad som är praktiskt möjligt och inte. Ibland visar det sig att den tänkta lösningen inte är lämplig och då får man tänka om, men oftast är det faktiskt inga större problem eftersom det alltid genomförs en hel del förberedande studier och beräkningar redan innan man genomför några praktiska tester. 

 

Huruvida "små båtar" är lämpliga eller inte för specifika system beror ju också på hur tänkt CONOPS ser ut. 

 

On 4/7/2025 at 11:08 PM, madman said:

Vi vet redan att Stridsbåt 90 inte klarar av AMOS.

 

Fel. Strb 90 hade inga nämnvärda problem att hantera AMOS, det fungerade alldeles utmärkt att skjuta både hovrande och under framfart. Begränsningen (vilket man visste redan innan proverna) var att båten är för liten för att bära både pjäsen och en relevant mängd ammunition för denna, vilket var (och är) anledningen att man utvecklade en större båt för denna rollen (nu i form av ArtP AMF). 

 

On 4/7/2025 at 11:08 PM, madman said:

Eller dess tester med akan.

 

Inte heller detta är något problem, en mängd Strb 90 kommer utrustas med 30mm akan de närmaste åren.

 

On 4/7/2025 at 11:08 PM, madman said:

Då den rullar så  mycket. Ska man sedan styra torpeden i en rullande båt så blir det svårare. 

 

Struntprat. Amfbats båtar är inga ytstridsfartyg och ska naturligtvis inte ut fritt till sjöss och slå mot fienden (det är flottans jobb). Strb 90 är i första hand en trupptransportbåt och likt Amfbats övriga båtar är den avsedd att verka i skärgården och längst kusterna och i dessa fartvatten är det sällan för grov sjö för den.

Vidare har TP47 en räckvidd på 20+ km vilket betyder att den skjutande plattformen (oavsett om det är en Strb 90 eller något annat) kan positionera sig i ett taktiskt och/eller vädermässigt gynnsamt läge innan man avfyrar torpeden (som till största delen sköter sig själv efter avfyrning).  

 

On 4/7/2025 at 11:08 PM, madman said:

Så det är ingen mening att testa den med lättare sjömålsrobotar heller. Så det får nog räcka med RB 58.

 

Än en gång struntprat. Medeltung sjömålsrobot (RBS 18) är redan under anskaffning och kommer införas monterad på Strb 90. Den kommer komplettera den nya burna sjömålsroboten (som ska ersätta RBS 17).

Edited by Pärmtroll
  • Thanks 2
Posted
1 hour ago, Pärmtroll said:

Vidare har TP47 en räckvidd på 20+ km vilket betyder att den skjutande plattformen (oavsett om det är en Strb 90 eller något annat) kan positionera sig i ett taktiskt och/eller vädermässigt gynnsamt läge innan man avfyrar torpeden (som till största delen sköter sig själv efter avfyrning).  

 

@Pärmtroll Jag förstår att det varken är lämpligt eller ens tillåtet att diskutera svenska torpeders data och förmågor i detta forum. Dock har jag den uppfattningen att elektriska torpeder generellt har ungefär samma toppfart som "konventionella" HTP eller Otto fuel drivna torpeder men ungefär halva räckvidden. Är det riktigt eller är det helt fel?

 

/Per

Posted
3 hours ago, Perman said:

Jag förstår att det varken är lämpligt eller ens tillåtet att diskutera svenska torpeders data och förmågor i detta forum. Dock har jag den uppfattningen att elektriska torpeder generellt har ungefär samma toppfart som "konventionella" HTP eller Otto fuel drivna torpeder men ungefär halva räckvidden. Är det riktigt eller är det helt fel?

 

I generella drag har detta säkert varit sant "förr". Äldre batteriteknik har inte haft tillnärmelsevis lika hög energidensitet som de mer traditionella bränsletyperna för torpeder som t.ex. Otto eller väteperoxid, vilket därmed har inneburit en högre grad av kompromiss mellan toppfart och räckvidd vid användning av elektriska torpeder.

Med modern batteriteknik (t.ex. NMC) är detta ett betydligt mindre problem och via trådstyrningen kan man ju också ändra farten (både öka och sänka) även efter torpeden avfyrats. Nästa generation tung torped för svenska flottan (Torped 63) kommer sannolikt ersätta den väteperoxid drivna kolvmotorn till förmån för helt elektrisk drift. 

  • Like 1
  • Thanks 3
Posted (edited)
22 hours ago, Pärmtroll said:

 

För Amfbat är det bedömt i första hand bekämpning av ytmål som är prioriterat vid ett eventuellt införande av TS47. Men systemet kan ju naturligtvis även användas mot ubåtar (då det i grunden är systemets huvudsyfte) förutsatt att "någon annan" kan leverera ett aktuellt målläge att skjuta på.

 

 

Hela syftet med prov och försök likt detta är ju att undersöka vad som är praktiskt möjligt och inte. Ibland visar det sig att den tänkta lösningen inte är lämplig och då får man tänka om, men oftast är det faktiskt inga större problem eftersom det alltid genomförs en hel del förberedande studier och beräkningar redan innan man genomför några praktiska tester. 

 

Huruvida "små båtar" är lämpliga eller inte för specifika system beror ju också på hur tänkt CONOPS ser ut. 

 

 

Fel. Strb 90 hade inga nämnvärda problem att hantera AMOS, det fungerade alldeles utmärkt att skjuta både hovrande och under framfart. Begränsningen (vilket man visste redan innan proverna) var att båten är för liten för att bära både pjäsen och en relevant mängd ammunition för denna, vilket var (och är) anledningen att man utvecklade en större båt för denna rollen (nu i form av ArtP AMF). 

 

 

Inte heller detta är något problem, en mängd Strb 90 kommer utrustas med 30mm akan de närmaste åren.

 

 

Struntprat. Amfbats båtar är inga ytstridsfartyg och ska naturligtvis inte ut fritt till sjöss och slå mot fienden (det är flottans jobb). Strb 90 är i första hand en trupptransportbåt och likt Amfbats övriga båtar är den avsedd att verka i skärgården och längst kusterna och i dessa fartvatten är det sällan för grov sjö för den. Vidare h

ar TP47 en räckvidd på 20+ km vilket betyder att den skjutande plattformen (oavsett om det är en Strb 90 eller något annat) kan positionera sig i ett taktiskt och/eller vädermässigt gynnsamt läge innan man avfyrar torpeden (som till största delen sköter sig själv efter avfyrning).  

 

 

Än en gång struntprat. Medeltung sjömålsrobot (RBS 18) är redan under anskaffning och kommer införas monterad på Strb 90. Den kommer komplettera den nya burna sjömålsroboten (som ska ersätta RBS 17).

Så varför lät man då inte 30 mm akan bli kvar på Stridsbåt 90. Nu är väl en lättare lösning på väg.

 

Hur bra var stridsbåt 90 vid och skjutning med AMOS i 45-120 grader? Nu blir ju detta inte ett större problem om Nemo monteras akterut. Redan 2008 pratades om en ny båt 2000/stridsbåt som skulle klara av AMOS.

 

Snarare beror det på att vi väljer att inte köpa båtar som är anpassade för lättare torpeder eller sjömålsrobotar. Sedan är de små båtarna från Swede ship inte den bästa lösningen. Vi valde inte deras lösning på robotbåt. Men varför valde vi den kortare båten för Nemo. Då behovet av utrymme finns som du själv nämnde angående stridsbåt 90. Kostnaden för att prova AMOS på en stridsbåt 90 var väl runt 25 miljoner 2008. 

 

Vi har väl redan prövat RB17 akterut på stridsbåt 90? Så vad ska nu uppfinnas? Eller ska mer pengar kastas på sådana redan prövade projekt. Snart är vi uppe i kostnader för nya båtar istället.

 

Visst finnarnas lösning med Jehu klassen ska utrustas med Spike NLOS till Litauen. Skillnaden är att den kan ta 10 ton mer last.

Edited by madman
  • Sad 1
Posted
2 hours ago, madman said:

Så varför lät man då inte 30 mm akan bli kvar på Stridsbåt 90.

 

För att den tänkta lösningen med återanvända akan m/55 inte fanns vara lämplig för rollen. För tung (för att bära iland), för hög eldhastighet (1200-1700 rpm) och därmed ammunitionsförbrukning, och då pjäsen var helt ostabiliserad så blev riskområdet vid skjutning opraktiskt stort.

Lösningen med tre KSP 88 (alt. två KSP 88 och en GRSP 92) ansågs kunna leverera tillräckligt med eld, kunde bäras med och grupperas iland vid behov, hade lägre logistisk belastning på förbandet och hade ett mindre riskområde. Det var således en totalt sett bättre kompromiss.

 

2 hours ago, madman said:

Hur bra var stridsbåt 90 vid och skjutning med AMOS i 45-120 grader?

 

Tillräckligt bra för att kunna utvärdera konceptet. Återigen så handlade det om prov och försök och inte om en slutlig konfiguration. 

 

2 hours ago, madman said:

Redan 2008 pratades om en ny båt 2000/stridsbåt som skulle klara av AMOS.

 

AMOS var när det begav sig tänkt att bäras av den större "stridsbåt 2010".

 

2 hours ago, madman said:

Snarare beror det på att vi väljer att inte köpa båtar som är anpassade för lättare torpeder eller sjömålsrobotar.

 

Suck. Om det inte finns något behov av att köpa specialanpassade båtar för uppgiften så ska vi naturligtvis inte göra det utan nyttja befintliga plattformar för att underlätta logistik och utbildning. Men om uppgiften däremot kräver en specialanpassad plattform, som t.ex. ArtP AMF, så är det en annan femma.

Att du fått för dig att saker och ting kräver en viss storlek på plattform betyder inte att det är så i verkligheten. 

 

2 hours ago, madman said:

Men varför valde vi den kortare båten för Nemo.

 

Det har vi fortfarande inte gjort, det är ytterligare något du fått för dig. Likt jag förklarat flera gånger tidigare så är ArtP AMF en ny konstruktion helt anpassad för rollen och kommer bli så stor som den behöver bli för att uppfylla kraven.

 

2 hours ago, madman said:

Vi har väl redan prövat RB17 akterut på stridsbåt 90? Så vad ska nu uppfinnas? Eller ska mer pengar kastas på sådana redan prövade projekt. Snart är vi uppe i kostnader för nya båtar istället.

 

Återigen, när FM/FMV gör prov och försök för att utvärdera nya tänkbara system och lösningar så använder man naturligtvis befintliga plattformar så långt som möjligt. Att bygga specialanpassade plattformar varje gång man vill testa en ny tänkbar lösning eller system vore tämligen opraktiskt och betydligt dyrare. 

 

2 hours ago, madman said:

Visst finnarnas lösning med Jehu klassen ska utrustas med Spike NLOS till Litauen. Skillnaden är att den kan ta 10 ton mer last.

 

Oklart vart du fått den uppgiften ifrån, jag kan inte hitta några uppgifter om hur mycket vikt en Watercat M18 AMC kan lasta. Jag kan dock garantera att den inte lastar tio ton mer än en Strb 90 (som kan lasta upp till 6 ton).

Däremot har M18 naturligtvis ett större deplacement eftersom det är en något större båt än Strb 90, upp till 32 ton för M18 jämfört med 24,5 ton för Strb 90HSM. 

  • Thanks 3
Posted (edited)
2 hours ago, Pärmtroll said:

 

För att den tänkta lösningen med återanvända akan m/55 inte fanns vara lämplig för rollen. För tung (för att bära iland), för hög eldhastighet (1200-1700 rpm) och därmed ammunitionsförbrukning, och då pjäsen var helt ostabiliserad så blev riskområdet vid skjutning opraktiskt stort.

Lösningen med tre KSP 88 (alt. två KSP 88 och en GRSP 92) ansågs kunna leverera tillräckligt med eld, kunde bäras med och grupperas iland vid behov, hade lägre logistisk belastning på förbandet och hade ett mindre riskområde. Det var således en totalt sett bättre kompromiss.

 

 

Tillräckligt bra för att kunna utvärdera konceptet. Återigen så handlade det om prov och försök och inte om en slutlig konfiguration. 

 

 

AMOS var när det begav sig tänkt att bäras av den större "stridsbåt 2010".

 

 

Suck. Om det inte finns något behov av att köpa specialanpassade båtar för uppgiften så ska vi naturligtvis inte göra det utan nyttja befintliga plattformar för att underlätta logistik och utbildning. Men om uppgiften däremot kräver en specialanpassad plattform, som t.ex. ArtP AMF, så är det en annan femma.

Att du fått för dig att saker och ting kräver en viss storlek på plattform betyder inte att det är så i verkligheten. 

 

 

Det har vi fortfarande inte gjort, det är ytterligare något du fått för dig. Likt jag förklarat flera gånger tidigare så är ArtP AMF en ny konstruktion helt anpassad för rollen och kommer bli så stor som den behöver bli för att uppfylla kraven.

 

 

Återigen, när FM/FMV gör prov och försök för att utvärdera nya tänkbara system och lösningar så använder man naturligtvis befintliga plattformar så långt som möjligt. Att bygga specialanpassade plattformar varje gång man vill testa en ny tänkbar lösning eller system vore tämligen opraktiskt och betydligt dyrare. 

 

 

Oklart vart du fått den uppgiften ifrån, jag kan inte hitta några uppgifter om hur mycket vikt en Watercat M18 AMC kan lasta. Jag kan dock garantera att den inte lastar tio ton mer än en Strb 90 (som kan lasta upp till 6 ton).

Däremot har M18 naturligtvis ett större deplacement eftersom det är en något större båt än Strb 90, upp till 32 ton för M18 jämfört med 24,5 ton för Strb 90HSM. 

Tycker snarare att vi satsar på och testar på för små båtar. Så det blir ganska klart att våra tester inte faller väl ut. Nu har vi kastat bort flera miljoner på dessa olika tester. Istället för att lägga dessa pengar  på något större båtar. Som är mer lämpliga för dessa lösningar.

 

Bara att bygga om en stridsbåt 90 för en Amos har jag sett uppgifter på att det  kostade 25 miljoner. Var är den båten nu? Var är resten i AMOS projektet? Det blev senare 40 st GRKPBV90 om vi lade till 575 miljoner. Som därmed blev en billig och enkel lösning. Om vi inte räknar in de redan 40 st specialbyggda CV90 för just AMOS. FI hade vissa åsikter om detta.

 

Så att kasta bort pengar på olika lösningar och projekt har FM och FMV inga större problem med. Så köp in lämpliga båtar för dessa lösningar istället.

 

 

Edited by madman
  • Confused 1
Posted (edited)

De chassin vi köpte till Amos blev grkpbv.

Edited by Zimme
Posted
3 hours ago, madman said:

Tycker snarare att vi satsar på och testar på för små båtar. Så det blir ganska klart att våra tester inte faller väl ut. Nu har vi kastat bort flera miljoner på dessa olika tester. Istället för att lägga dessa pengar  på något större båtar. Som är mer lämpliga för dessa lösningar.

 

 

Det är din åsikt. FM håller bevisligen inte med dig.

 

3 hours ago, madman said:

Var är den båten nu?

 

Så vitt jag vet så var det stridsbåt 801 som användes för proverna med AMOS. 801 var den allra första prototypen av Strb 90 som byggdes (levererades i oktober 1989), den återställdes till grundutförande efter testerna och användes i många år till. Den står nu som gate guard på AMF1. 

 

3 hours ago, madman said:

Det blev senare 40 st GRKPBV90 om vi lade till 575 miljoner. Som därmed blev en billig och enkel lösning. Om vi inte räknar in de redan 40 st specialbyggda CV90 för just AMOS.

 

Som Zimme redan förklarat så användes alla de 40 specialanpassade chassin som ursprungligen beställdes för AMOS sedermera för att bygga de 40 första GRKPBV 90. Det var således inte bortkastade pengar.

 

3 hours ago, madman said:

Så att kasta bort pengar på olika lösningar och projekt har FM och FMV inga större problem med.

 

Forskning och teknikutveckling är helt nödvändigt för att FM ska kunna hålla sig uppdaterade med den senaste tekniken och det är väldigt sällan bortkastade pengar oavsett om det renderar i en faktiskt produkt eller inte. Det är därför något som både regeringen och FM vill se mer av och regeringen har därför gett FM både utökat mandat och utökad budget för detta.

 

3 hours ago, madman said:

Så köp in lämpliga båtar för dessa lösningar istället.

 

Oavsett vad du tror så kommer alla de planerade framtida lösningarna monteras på lämpliga båtar.

  • Thanks 2
Posted (edited)
41 minutes ago, Pärmtroll said:

Så vitt jag vet så var det stridsbåt 801 som användes för proverna med AMOS. 801 var den allra första prototypen av Strb 90 som byggdes (levererades i oktober 1989), den återställdes till grundutförande efter testerna och användes i många år till. Den står nu som gate guard på AMF1. 

 

I texten på FM:s hemsida om att stridsbåt 90 firar 30 år på Haninge Garnison som du länkade till så står det följande:

 

Quote

Dagen avslutades med en förevisning av amfibiekårens båtpark där bland annat stridsbåt 90 HSM (halv skyddad moderniserad) förevisades. En nybyggd plattform som är byggd för strid i skärgården. Mer om detta i kommande artikel.

 

Måste vara trevligt med en StrB 90 som gate guard, men "HSM" i beteckningen StrB 90 HSM står väl för Halv Pluton, Skydd samt Modifierad? 

 

/Per

Edited by Perman
Posted (edited)
57 minutes ago, Perman said:

Måste vara trevligt med en StrB 90 som gate guard, men "HSM" i beteckningen StrB 90 HSM står väl för Halv Pluton, Skydd samt Modifierad? 


Typ. Exakt ordalydelse tycks variera beroende på källa, men min uppfattning är att det ska utläsas enligt nedan:

H = Halv pluton
HS = Halv pluton, Skyddad

HSM = Halv pluton, Skyddad, Moderniserad

 

Vilken bokstavskombo som de nya båtarna som just nu är under produktion kommer få i slutändan återstår att se, men de blir en vidareutvecklad version av HSM.

Edited by Pärmtroll
  • Thanks 2
Posted
22 hours ago, Perman said:

 

I texten på FM:s hemsida om att stridsbåt 90 firar 30 år på Haninge Garnison som du länkade till så står det följande:

 

 

Måste vara trevligt med en StrB 90 som gate guard, men "HSM" i beteckningen StrB 90 HSM står väl för Halv Pluton, Skydd samt Modifierad? 

 

/Per

Speciellt som vi vet vad det kostat innan den kom dit.

  • Confused 1
Posted (edited)
23 hours ago, Pärmtroll said:

 

Det är din åsikt. FM håller bevisligen inte med dig.

 

 

Så vitt jag vet så var det stridsbåt 801 som användes för proverna med AMOS. 801 var den allra första prototypen av Strb 90 som byggdes (levererades i oktober 1989), den återställdes till grundutförande efter testerna och användes i många år till. Den står nu som gate guard på AMF1. 

 

 

Som Zimme redan förklarat så användes alla de 40 specialanpassade chassin som ursprungligen beställdes för AMOS sedermera för att bygga de 40 första GRKPBV 90. Det var således inte bortkastade pengar.

 

 

Forskning och teknikutveckling är helt nödvändigt för att FM ska kunna hålla sig uppdaterade med den senaste tekniken och det är väldigt sällan bortkastade pengar oavsett om det renderar i en faktiskt produkt eller inte. Det är därför något som både regeringen och FM vill se mer av och regeringen har därför gett FM både utökat mandat och utökad budget för detta.

 

 

Oavsett vad du tror så kommer alla de planerade framtida lösningarna monteras på lämpliga båtar.

Det återstår att se vad det blir av allt detta. 

Edited by madman
  • Sad 1
Posted (edited)
On 4/13/2025 at 4:19 PM, Zimme said:

De chassin vi köpte till Amos blev grkpbv.

Det har jag också skrivit i en annan formulering. Så om vi inte räknar in de 40 talet som också kostar pengar. Så blev det en billig och enkel lösning , precis som FM/FMV skriver. Genom att bara tillföra 575 miljoner. De 40 st förråddställda kanske redan var avskrivna. Då de ingick i ett annat projekt. Och hade varit förrådsställda ett antal år.  

Edited by madman
  • Confused 1
  • 4 weeks later...
Posted

"FMV beställer fler lätta torpeder för att stärka Sveriges marina försvar

 

Försvarets materielverk (FMV) har lagt en ny beställning hos Saab på leverans av lätta torpeder och torpedtuber till ett värde av cirka 1,3 miljarder kronor. Leveranserna beräknas inledas under 2026 och är ett viktigt steg i att fortsätta utveckla Försvarsmaktens marina förmåga."

 

https://www.fmv.se/aktuellt--press/aktuella-handelser/fmv-bestaller-fler-latta-torpeder/

Posted

Läste att TP 47 mest var lämpliga i trånga och grunda vatten. Vad ska vi då jaga ubåtar med ute i öppet hav. Bara med sjunkbomber?  Trodde den faktiskt var även lämplig ute i öppet hav. 

Posted
4 minutes ago, madman said:

Läste att TP 47 mest var lämpliga i trånga och grunda vatten. Vad ska vi då jaga ubåtar med ute i öppet hav. Bara med sjunkbomber?  Trodde den faktiskt var även lämplig ute i öppet hav. 

Mest lämplig betyder inte oduglig på andra ställen. 

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...