Jump to content

Recommended Posts

Vad behöver vi för att stärka ubåtsskyddet och återta ubåtsjaktsförmågan?

 

Vad är bra och vad är dåligt/föråldrat av det vi har?

 

Vilka båtar/fartyg och/eller helikoptrar ska vi ha för ändamålet och hur många?

Hur ska de vara utrustade?

 

Vilka ubåtsjaktsvapen behöver vi?

Nya?

Utveckling av befintliga?

 

Minspärrar?

 

Undervattensverksamhetsavlyssningsanläggningar?

 

Andra relevanta frågor...

Link to post
Share on other sites

När det byggdes ubptsjaktatyrka på 80- och 90-talet tyckte man sig behöva ca 30st enheter av olika slag för att i ett begränsat område kunna utföra ubåtsjaktoperationer effektivt. Då tankte man sig att både bedriva jakt inomskärs som utomskärs, för att både kunna jaga miniubåtar som dess moderubåtar.

Då bands i stort sett hela kustflottan upp i en operation. Det var egentligen enbart robotbåtarna och vissa patrullbåtar som inte användes för ubåtsjakt.

 

Sedan är det bara att göra den mattematiska beräkningen på vad vi har kontra vad vi borde ha i antal enheter och fördela dem mellan olika typer. Det behövs så klart en variation mellan både typer av enheter och vapen för att effektivt kunna leta/jaga på ett bra sätt som planera effektiv vapeninsats.

 

Det som saknas just nu, är väl egentligen enbart en modern efterföljare till patrullbåtarna. Plus att ubåtsjakthelikoptrarna blir fullt ut förbandssatta och möjliga att använda.

Sedan har jag dlig koll på om bojbåtarna fortfarande är i drift, som bojbåtar, för passiva system är alltid bra att ha.

 

Lägg till på vapensidan att ubåtsjakttorped och ubåtsjaktgranater/raketer även också borde till på fler enheter.

Link to post
Share on other sites

Det som saknas just nu, är väl egentligen enbart en modern efterföljare till patrullbåtarna. Plus att ubåtsjakthelikoptrarna blir fullt ut förbandssatta och möjliga att använda.

Sedan har jag dlig koll på om bojbåtarna fortfarande är i drift, som bojbåtar, för passiva system är alltid bra att ha.

 

Lägg till på vapensidan att ubåtsjakttorped och ubåtsjaktgranater/raketer även också borde till på fler enheter.

 

Håller med om att det behövs en modern efterträdare för patrullbåtarna för den dagliga patrulleringen och bevakningen och som stöd till de större ytenheterna. Min tanke är att 300 ton vore en lämplig storlek på ett sådant fartyg.

 

De gamla bojbåtarna av Krickan-klassen är borta. Två st har gått till sjöfartsverket där de används som sjömätningsfartyg. 6 st Bevakningsbåt 80 batch 1 ska genomgå ombyggnad till s.k. "spaningsbåtar" enligt försvarsministern. Exakt vad detta innebär vet väl ingen utomstående ännu, men min förhoppning är att det inte bara blir rena bojbåtar (som placerar ut och samlar in data från hydrofonbojar) utan också båtar som kan genomföra spaning, lokalisering, identifiering och vapeninsats med augranater och/eller sjb. De övriga fem BevB80 batch 2 håller på att få en uppgradering och livstidsförlängning med bl a nya sonarer och motorer, och de kommer att få inomskärs ubåtsjakt som huvuduppgift och stationeras i Göteborg som tidigare. Den första båten i denna serie, HMS Rapp, torde levereras under 2017. Samtliga BevB 80 ska få augranatlavettage enligt FM. I och med detta uttalande så vore det mycket märkligt om inte korvetterna också får augranatlavettage igen.

 

En ny lätt torped tp 47 håller på att utvecklas. Det som fattas idag är väl att vapenställ för torp och sjb ska beställas till de nio HKP 14F som ska stationeras i Ronneby med ubåtsjakt och sjöövervakning som huvuduppgifter, och att man ska återuppta samövningar med ytattacken vad gäller ubåtsjakt och spaning/målinmätning för sjörobot.

 

/Per

Edited by Perman
Link to post
Share on other sites

Ingen aning men eftersom det verkar vara kostnadseffektiva lösningar inkl. återupplivning av gamla system som gäller nu så gissar jag att man kommer att uppgradera augranat m/83 i kombination med att man återupplivar ASW 601 systemet som provades på Styrbjörn 1996. ASW 601 hade vridbara lavettage och längre räckvidd. Jag tror att augranat m/83 utvecklades från början från ammunitionen som används till grg m/48.

 

http://www.youtube.com/watch?v=6rXc9FUGfEU

 

/Per

Edited by Perman
Link to post
Share on other sites

När det gäller numerär så bör man väl också fundera på vilken hotbild som finns. Under Kalla Kriget så hade väl den ryska Östersjöflottan rätt många ubåtar, även om de flesta var rätt föråldrade.

 

Idag har väl den ryska Östersjöflottan två eller tre ubåtar, dessa är väl dock hyggligt moderna. Dock så har det väl varit en hel del problem med Lada-klassen, även om dessa möjligen nu är lösta.

 

Iofs så kan man ju tillföra fler Kilo-ubåtar från annat håll vid behov. Frågan är väl hur många.

Edited by Andtryggve
Link to post
Share on other sites

Förutom de tre konventionella drivna ubåtar som finns idag i ryska Östersjöflottan som du nämner så finns nog även en hel del mindre undervattensfarkoster av olika storlekar och ändamål. Dessutom så sker ju hela tiden utbyte av enheter med andra flottor, även om det kanske är mindre vanligt just när det gäller ubåtar i Östersjön.

 

En annan intressant aspekt är hur ELMA systemet utvecklades på bara drygt ett decennium från att vara ett rent incidentvapensystem med 100 mm kaliber och högst begränsad räckvidd som skulle tvinga upp en kränkande ubåt genom att med en RSV stridsspets slå ett femöresstort hål i tryckskrovet, till det ALECTO / KAS 2000 system med 127 mm kaliber och 1200 m räckvidd som skulle ha funnits på Visby om inte genomförandegruppen tillsatts 2008 och som strök bort systemet. ALECTO var till skillnad mot ELMA ett rent sänkande vapensystem, och skulle förutom auraketer även kunna avfyra motmedel mot torpeder från israeliska Rafael och även kunna användas som remskastare. I förlängningen så fanns även planer på att utveckla systemet så att det skulle kunna användas för att bombardera landmål och understödja markenheter.

 

/Per

Edited by Perman
Link to post
Share on other sites

Før man begynner å foreslå våpen(systemer) må man se litt på historikken rundt kystnær ASW. For den er temmelig depressiv. Av alle ubåtjakter som Sverige (og Norge) har bedrevet de siste 40 år har ingen påvist sikker fremmed ubåt - klar til våpeninnsats. Dette er realitetene. Så hvorfor satse en krone på dette som beviselig ikke har noen direkte militær verdi? Svaret ligger trolig i at politikerne ikke tør å bli svar skyldig,når neste ubåt dukker opp. Også har det noe med grensers ukrenklighet, som ingen ansvarlige kan se bort ifra. Realitene er derimot motsatt.

Link to post
Share on other sites

När det gäller numerär så bör man väl också fundera på vilken hotbild som finns. Under Kalla Kriget så hade väl den ryska Östersjöflottan rätt många ubåtar, även om de flesta var rätt föråldrade.

 

Idag har väl den ryska Östersjöflottan två eller tre ubåtar, dessa är väl dock hyggligt moderna. Dock så har det väl varit en hel del problem med Lada-klassen, även om dessa möjligen nu är lösta.

 

Iofs så kan man ju tillföra fler Kilo-ubåtar från annat håll vid behov. Frågan är väl hur många.

Det är nog väldigt vanskligt att dimensionera flottan (eller vilken annan försvarsgren) efter hur dagens hotbild ser ut. De system, fartyg, vapen m.m. som tas fram nu, ska om x antal år vara operativa. Och då kan verkligheten se helt annorlunda ut. Vi ska nog mer se på vilka förmågor vi vill ha, för att kunna freda vårt land, sedan utforma FM efter det. Då givet blicka på vad länder som kan tänkas hota oss har och planerar att ha.

 

Vill vi kunna jaga ubåt? Om svaret är ett ja, då behöver vi kanske dimensionera system på ett sätt så det blir möjligt att utföra.

 

Før man begynner å foreslå våpen(systemer) må man se litt på historikken rundt kystnær ASW. For den er temmelig depressiv. Av alle ubåtjakter som Sverige (og Norge) har bedrevet de siste 40 år har ingen påvist sikker fremmed ubåt - klar til våpeninnsats. Dette er realitetene. Så hvorfor satse en krone på dette som beviselig ikke har noen direkte militær verdi? Svaret ligger trolig i at politikerne ikke tør å bli svar skyldig,når neste ubåt dukker opp. Også har det noe med grensers ukrenklighet, som ingen ansvarlige kan se bort ifra. Realitene er derimot motsatt.

Tänk, då vet du mer än FM själva, med tanke på den mängd vapeninsatser som skedde fram till 1992.

 

Men, om du använder samma logiska tänkande, kan varje vapenslag egentligen läggas ned. För ingen svenska stridsvagn har t.ex. bevisligen haft något militärt värde alls, inte archer eller något annat tungt system heller. Eftersom vi haft fred i landet de senaste 200åren.....

Link to post
Share on other sites

 

När det gäller numerär så bör man väl också fundera på vilken hotbild som finns. Under Kalla Kriget så hade väl den ryska Östersjöflottan rätt många ubåtar, även om de flesta var rätt föråldrade.

 

Idag har väl den ryska Östersjöflottan två eller tre ubåtar, dessa är väl dock hyggligt moderna. Dock så har det väl varit en hel del problem med Lada-klassen, även om dessa möjligen nu är lösta.

 

Iofs så kan man ju tillföra fler Kilo-ubåtar från annat håll vid behov. Frågan är väl hur många.

Det är nog väldigt vanskligt att dimensionera flottan (eller vilken annan försvarsgren) efter hur dagens hotbild ser ut. De system, fartyg, vapen m.m. som tas fram nu, ska om x antal år vara operativa. Och då kan verkligheten se helt annorlunda ut. Vi ska nog mer se på vilka förmågor vi vill ha, för att kunna freda vårt land, sedan utforma FM efter det. Då givet blicka på vad länder som kan tänkas hota oss har och planerar att ha.

 

Vill vi kunna jaga ubåt? Om svaret är ett ja, då behöver vi kanske dimensionera system på ett sätt så det blir möjligt att utföra.

 

Før man begynner å foreslå våpen(systemer) må man se litt på historikken rundt kystnær ASW. For den er temmelig depressiv. Av alle ubåtjakter som Sverige (og Norge) har bedrevet de siste 40 år har ingen påvist sikker fremmed ubåt - klar til våpeninnsats. Dette er realitetene. Så hvorfor satse en krone på dette som beviselig ikke har noen direkte militær verdi? Svaret ligger trolig i at politikerne ikke tør å bli svar skyldig,når neste ubåt dukker opp. Også har det noe med grensers ukrenklighet, som ingen ansvarlige kan se bort ifra. Realitene er derimot motsatt.

Tänk, då vet du mer än FM själva, med tanke på den mängd vapeninsatser som skedde fram till 1992.

 

Men, om du använder samma logiska tänkande, kan varje vapenslag egentligen läggas ned. För ingen svenska stridsvagn har t.ex. bevisligen haft något militärt värde alls, inte archer eller något annat tungt system heller. Eftersom vi haft fred i landet de senaste 200åren.....

 

Jeg basere mine påstander på undesøkelser gjort i etterkant av flere av de store aksjonene her i Norge - der det også ble brukt AU våpen. Dette er åpne kilder idag, enten ved at de har blitt nedgradert eller skrevet for et bredere publikum. Og konklusjon er glassklar, der man under ubåtjakten kom med bombastiske utsagn om at "nå har vi ubåten" konkludere etteranalysene med at intet er bevist - eller ingen ubåt. De umiddelbare konkusjonen slik de fremsto for operatørene dengang, blir derfor underkjent i ettertid. De eneste tilfellene der "sikker ubåt" har blitt stående er et par incidenter der troverdig øyevitneskildringer har observert ubåten på overflaten. Det betyr ikke at det har vært en fremmed ubåt involvert, men det har ikke vært mulig å identifisere den med sikkerhet og få den opp. Langt mindre senke den. Det hører også med til historien at ingen norsk ubåt skal ha blitt oppdaget av egne antiubåtstyrker på disse 40 årene. I den samme perioden var de sovjetiske langt mer støyende, nærmest primitive å regne.

Etter hva jeg har forstått er forholdet det samme i Sverige, selv om dybdeforholdene her skiller seg avgjørende. Som i Norge får vi en rekke lekkasjer i ettertid om at man var lenger unna enn det som ble påstått i sanntid - eller like etterpå. Med andre ord helt i tråd med de norske konklusjonene.

I forhold til den seneste generasjon ubåt - AIP, steahlt osv, antas det at misforholdet mellom middel og motmiddel har utviklet seg enda mer i disfavør av antiubåtvåpen - som ikke er en ubåt.Derfor er det grunn til spørre om man har kommet til veis ende, og heller bør satse helt anderledes enn idag, med lyd som primærkilde

 

Analogien du fremfører med stridsvogner mm er feil. De man ser kan en bekjempe. Det man ikke kan lokalisere kan man ikke bekjempe. :)

Link to post
Share on other sites

 

 

Analogien du fremfører med stridsvogner mm er feil. De man ser kan en bekjempe. Det man ikke kan lokalisere kan man ikke bekjempe. :)

 

 

Min analogi var snarare vilket värde vapensystemet haft militärt, i en större bild. Vilket inte har med att se eller inte se att göra.

 

Och för övrigt, det man ser kan man bekämpa, gäller för alla vapenslag och vapensystem, oavsett om det är en stridsvagn eller en anti-ubåtstorped ombord på en korvett.

Link to post
Share on other sites

Förutom de tre konventionella drivna ubåtar som finns idag i ryska Östersjöflottan som du nämner så finns nog även en hel del mindre undervattensfarkoster av olika storlekar och ändamål. Dessutom så sker ju hela tiden utbyte av enheter med andra flottor, även om det kanske är mindre vanligt just när det gäller ubåtar i Östersjön.

 

/Per

Nyckelordet är väl "nog". Det är ju möjligt att ryssarna satsar på det, men jag har faktiskt intrycket att de länder som bygger miniubåtar främst är de som inte har kapacitet eller ekonomi att bygga riktiga ubåtar. Länder som, Nordkorea och Iran, t ex. Miniubåtar är ju ofta av rätt begränsat operativt värde.

 

Ryssarna har ju förvisso satsat mycket pengar på ubåtsflottan de senaste åren, men mycket av dessa pengar har ju gått till att bygga atomubåtar. Sedan har man väl börjat bygga en del nya Kilo-ubåtar för Svarta Havsflottan. Man verkar även vara igång med att bygga en ny version av Lada-ubåten. Man skulle nog på rätt kort tid dra samman 12-15 ubåtar i Östersjön.

 

När det gäller Östersjön så verkar i alla fall RussianMilitaryReform mena att Östersjön idag mest fungerar som ett testområde för nya fartyg för ryssarna. Men man skulle väl kunna ombasera fartyg dit med relativt kort varsel om man ville.

Edited by Andtryggve
Link to post
Share on other sites

Det är nog väldigt vanskligt att dimensionera flottan (eller vilken annan försvarsgren) efter hur dagens hotbild ser ut. De system, fartyg, vapen m.m. som tas fram nu, ska om x antal år vara operativa. Och då kan verkligheten se helt annorlunda ut. Vi ska nog mer se på vilka förmågor vi vill ha, för att kunna freda vårt land, sedan utforma FM efter det. Då givet blicka på vad länder som kan tänkas hota oss har och planerar att ha.

 

 

Vill vi kunna jaga ubåt? Om svaret är ett ja, då behöver vi kanske dimensionera system på ett sätt så det blir möjligt att utföra.

 

 

Jodå, och med tanke på att det väl t ex ska utvecklas ny ubåtsjaktstorped så siktar man väl på att bibehålla förmågan.

 

Men man måste ju rimligen basera beslut när det gäller numerär på någon slags hotbild och teori om hur den kan utvecklas.

Link to post
Share on other sites
  • 3 months later...

http://www.gp.se/nyheter/sverige/här-övar-usa-ubåtsjakt-i-svenskt-vatten-1.4223116

 

Här övar USA ubåtsjakt - i svenskt vatten

 

För första gången någonsin har den svenska försvarsmakten övat utbåtsjakt i Östersjön i samarbete med det amerikanska havsövervakningsplanet P-8A.

 

Att Sverige väljer att samarbeta med USA och Finland för att förbättra landets förmåga att jaga utbåtar välkomnas av den tidigare kommendören och chefen för den svenska utbåtsjaktstyrkan under 80-talet, Göran Frisk. 

– Att använda sig av flygmaskiner är utmärkt. Under den onda tiden på 80-talet och en bit in på 90-talet så hade hade vi ubåtsjaktflygplan vilket vi inte längre har. Det som är vitsen med flygmaskinerna är att de för det första kan spana över stora områden och för det andra att de kan de fälla sonarbojar så att de kan få passiv kontakt med en ubåt vilket gör att man då kan jaga dit helikoptrar eller fartyg, säger Göran Frisk. 

Han menar att det inte råder något tvivel om att det är ryska ubåtar som Sverige i ett eventuellt skarpt läge kommer att jaga. 

"Ryssarna får gapa och svälja"

Att Sverige och Finland får möjlighet att ta hjälp av amerikanska flygplan försvårar enligt Frisk ryssarnas möjlighet att kränka ländernas vatten. 

– Har man ubåtsjakt plan över Östersjön får man en bra uppfattning över hur ryssarna kommer tågande av och annat. Putin gillar inte det här alls. Men det är inte så mycket de kan göra åt saken. Då måste de vara mer aggressiva, men jag kan inte tänka mig att det blir några konflikter på grund av det här, det är bara att gapa och svälja för deras del, säger Göran Frisk. 

 

Göran Frisks kommentarer är obetalbara!

Link to post
Share on other sites
  • 3 months later...
15 hours ago, REALIN said:

Antiubåtsgranater är på väg tillbaka. Exakt hur många och vilka fartyg som får systemet återstår att se.

 

Ja det har ju försvarsministern lovat, åtminstone vad gäller spaningsbåtarna. Finns det nån info om det är fråga om livstidsförlängning av befintligt system i malpåse eller om det gäller nyutvecklad ammunition?

 

/Per

Link to post
Share on other sites
On 2017-07-26 at 6:26 PM, Perman said:

 

Ja det har ju försvarsministern lovat, åtminstone vad gäller spaningsbåtarna. Finns det nån info om det är fråga om livstidsförlängning av befintligt system i malpåse eller om det gäller nyutvecklad ammunition?

 

/Per

Tror inte det finns någon öppen info om det men tippar på nya granater i den modell som senast användes. Men det blir nog mer än spaningsbåtarna som får detta.

Link to post
Share on other sites
  • 2 years later...

Vet att detta redan postats av RSS bot, men jag tycker att jag kan posta det även här så att det kan bli en fortsatt diskussion om ubåtsjakt och ubåtsskydd.

 

Första spaningsbåten levererad till Tredje sjöstridsflottiljen

 

Detta är först gången jag ser info om att man byter både huvudmaskiner och hjälpmotorer även på de sex spaningsbåtarna (BevB 80 batch 1). Enligt Swede Ship Marine så skulle detta bara gälla de fem Batch 2 båtarna som de byggt om. Desto mer glädjande att se dock (om nu inte artikelförfattaren fått detta om bakfoten om vilka båtar som man bytt motorerna på). Måhända så kanske någon till slut tänkte nånting att "vid närmare eftertanke så kanske det är lika bra att byta på dom här också"? Synd bara att inte Swede Ship Marine (f d Djupviks Varv), som en gång byggt alla dessa båtar, fick bygga om även spaningsbåtarna.

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1
Link to post
Share on other sites
On 7/26/2017 at 6:26 PM, Perman said:

Ja det har ju försvarsministern lovat, åtminstone vad gäller spaningsbåtarna. Finns det nån info om det är fråga om livstidsförlängning av befintligt system i malpåse eller om det gäller nyutvecklad ammunition?

 

Au-granatkastare m/83 återinförs på minjaktfartyg typ Koster. Varesig spaningsbåtar, bevakningsbåtar eller några andra fartyg får som det ser ut nu detta system. 

Systemet är i grunden exakt samma som togs bort vid HTM för en femton år sedan. Det man gjort är att se över, underhålla och återmontera kastare och övriga komponenter, samt kontrollerat befintlig ammunition så att denna är säker att använda. Ammunitionen som används är befintliga augr m/90E och augr m/90E Blind tillsammans med drivpatronerna FD/400 m och HD/200 m.

 

On 6/23/2020 at 8:12 PM, Perman said:

Detta är först gången jag ser info om att man byter både huvudmaskiner och hjälpmotorer även på de sex spaningsbåtarna (BevB 80 batch 1). Enligt Swede Ship Marine så skulle detta bara gälla de fem Batch 2 båtarna som de byggt om. Desto mer glädjande att se dock (om nu inte artikelförfattaren fått detta om bakfoten om vilka båtar som man bytt motorerna på). Måhända så kanske någon till slut tänkte nånting att "vid närmare eftertanke så kanske det är lika bra att byta på dom här också"? Synd bara att inte Swede Ship Marine (f d Djupviks Varv), som en gång byggt alla dessa båtar, fick bygga om även spaningsbåtarna.

 

Det är korrekt att även spaningsbåt typ 82 Djärv har fått nya motorer. Ursprungligen var detta inte tanken, men befintliga motorer var mer slitna än man trodde och dessutom onödigt starka för båtarnas nya uppgift. Numera sitter det således två dieslar från Volvo Penta i båtarna i stället för de ursprungliga spisarna från Deutz MWM. 

  • Thanks 2
Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



  • Similar Content

    • By Perman
      Japanska självförsvarsflottan förnyar sin ubåtsflotta som ingen annan och har nu sjösatt första ubåten av Taigei-klassen. Eftersom hon "bara" är ca 100 ton tyngre än Soryu-klassen så gissar jag att hon mer är en uppgradering av Soryu-klassen än en helt ny ubåtsklass. Ändå övertar hon titeln som världens största diesel elektriska ubåt.
       
      Japan launches its first Taigei-Class Diesel/Electric attack submarine for Japanese Navy
      (navyrecognition.com)
       
      Japan unveils new submarine in face of China's growing assertiveness
      (japantimes.co.jp)
       
      Enligt navalnews så betyder namnet Taigei "Great whale" och har tidigare använts av ett ubåtsdepåfartyg under WWII. Exteriört så har inte mycket ändrats, men invändigt så har ubåtsklassen fått lithium-ion batterier, ny sonar och ledningssystem, nytt akustiskt dämpningsmaterial och "flytande" golv för att göra den tystare. Taigei kommer att tas i tjänst i mars 2022 och till en början då tjänstgöra som en försöksubåt.
       
      MHI Just Launched the First of the New Taigei-class Submarines for JMSDF
      (navalnews.com)
       
      Totala antalet japanska ubåtar var tidigare 16 st men 2010 beslutade man att öka antalet till 20 st. Detta har nu uppnåtts dels genom att man byggt fler nya ubåtar, men också genom att man har behållit de befintliga något längre. Omsättningstiden för en ubåt har ökat från 16 till 20 år, men i en internationell jämförelse så är det fortfarande en kort omsättningstid. Samtliga operativa ubåtar är moderna och kom i tjänst efter år 2000. Flertalet är utrustade med Stirling AIP eller lithium-ion batterier. Endast USA, Ryssland och Kommunist-Kina har fler ubåtar, men inget annat land torde ha en lika modern ubåtsflotta. Förutom de 20 "first line" ubåtarna av Soryu- och Oyashio klasserna så finns ytterligare ett par tidiga ubåtar av Oyashio-klassen som används som skolubåtar i fredstid. I ett eventuellt skarpt läge som kommer dessa naturligtvis att förstärka den befintliga operativa ubåtsflottan.
       
      Japan Navy's Floats New ‘Taigei’ Class Submarine with Stealth Features!
      (youtube.com)
       
      /Per
       
    • By Perman
      Morocco seeks submarine capabilities
       
      Marocko är inte den enda möjliga nya ubåtsnationen i den nära framtiden. Även Filippinerna kan komma att anskaffa en ubåt (ev. av fransk Scorpene-klass). Thailand (som opererade 4 ubåtar mellan 1938 och 1951) har beställt en ubåt av kinesisk 26T-kl för leverans 2020-21, och kan komma att beställa ytterligare två senare. Ukraina håller enligt vissa uppgifter på att reparera 1 ubåt av sov Foxtrot-kl (med rysk hjälp?).
       
      Nya ubåtsnationer som tillkommit de senaste tio åren torde vara: Azerbadjan (miniubåtar)
      Bangladesh (2 st beg. av kin Ming-kl)
      Kuba (1 miniubåt förmodligen av mod jugoslavisk Yugo-kl)
      Malaysia (2 st av fr Scorpene-kl)
       
      Ubåtsnationer som försvunnit efter andra världskrigets slut torde vara:
      Albanien (4 st av sov Whiskey-kl togs ur tjänst ca 1990)
      Bulgarien (sista ubåten av sov Romeo-kl togs ur tjänst 2011)
      Kuba (3 st av sov Foxtrot-kl togs ur tjänst ?)
      Danmark (sista ubåten av svensk mod Näcken-kl togs ur tjänst 2005)
      Finland (5 st av 3 olika klasser togs ur tjänst efter andra världskrigets slut, troligen strax efter VSB-avtalets upprättande 1947)
      Libyen (1 st 'non-operational' av rysk Foxtrot-kl i docka erövrad av rebeller 2011)
      Rumänien (1 st av rysk Kilo-kl 'non-operational'; under reparation?).
      Jugoslavien (senare Serbien & Montenegro) (sista ubåten togs tjänst ca 2004)
      Sovjetunionen
      Syrien (alla ubåtar av sov Romeo-klass togs ur tjänst ca 1992)
      Ukraina (1 st av sov Foxtrot-kl erövrad av ryska styrkor 2014)
       
      Om jag missat nån ubåtsnation eller om någon har kompletterande info så får vederbörande gärna bidra med detta.
       
      /Per
    • By Perman
      Argentine Navy launches search for missing submarine ARA San Juan
       
      UK offers help as Argentinian military submarine ARA San Juan goes missing at sea
       
      /Per
       
       
      UPDATE: P-3 Explorer Orion från NASA deltar bl a i sökandet:
      Argentina searches for missing navy submarine (kort videoklipp från CNN; även en P-8 Poseidon från US Navy ska delta fr.o.m. idag)
      Argentina missing navy submarine: Search stepped up (en jagare och två korvetter från argentinska marinen deltar i sökandet liksom en C-130 från flygvapnet)
       
      Argentinian submarine San Juan likely sunk with all hands (Submarine Matters är en erkänd och kunnig källa när det gäller ubåtsfrågor)
       
      /Per
       
       
    • By Pal
      Rysslands nya ubåt K-329 Belgorod och undervattensvapen. Verkligen intressant för den som inte sett det, får inte missas.
       
      Rysslands nya ubåt och undervattensvapen
       
       
    • By vikingman
      Hittade ingen lämplig tråd så jag skapade denna.

      Australien planerar att bygga 12 attackubåtar i The Future Submarine Program (SEA1000). Nu kritiseras tidtabellen för leveranserna som innebär att den sista ubåten i serien inte blir fullt operativ förrän 2054. Man kan ju undra hur moderna dessa ubåtar känns då?
       
      "Senators from across the political aisle have criticised Defence’s timeline for the delivery of fully-operational Attack Class Future Submarines.
      Appearing before the Senate foreign affairs, defence and trade legislation committee (Senate estimates) on Monday, Minister for Defence Linda Reynolds, and former Rear Admiral of the Royal Australian Navy, Gregory John Sammut, were questioned over Defence’s timeline for delivery of the 12 Attack Class Future Submarines.
      Sammut — who currently serves as the Department of Defence’s general manager, submarines — revealed that, based on a “nominal drum beat” of one submarine delivered every two years from 2036, the full fleet would not be fully operational until at least 2054.
      Minister Reynolds added that the funding profile for Naval Group’s construction of the $50 billion fleet would extend to 2057."

      https://www.defenceconnect.com.au/maritime-antisub/7084-defence-grilled-over-2054-delivery-of-future-submarines

      https://en.wikipedia.org/wiki/Attack-class_submarine
       
×
×
  • Create New...