Helikopter 16 Black Hawk UH-60M

[Maverick]

Skulle man inte kunna spara en rejäl slant på att bara montera in den radarutrustning som fanns i våra gamla hkp4:or?

 

Tror att det skulle vara samma återvändsgränd som ex Hkp 15. Detta då allt säkerligen måste flygtestas godkännas och accepteras. till skillnad ifrån om man köper en Seahawk med lämpliga optioner. Sedan lär det väl ha hänt en del del på radarsidan sedan dess??

[Erik_G]

Radarn kanske inte är det mest kritiska verktyget vid ubåtsjakt? Bara en liten känsla jag har i alla fall.

[darkjak]

Radarn kanske inte är det mest kritiska verktyget vid ubåtsjakt? Bara en liten känsla jag har i alla fall.

Vad är det kritiska verktyget i så fall? Det är väl i princip en helikopter med radar/sonar och någon form av beväpning?

[Nestor]

Radarn kanske inte är det mest kritiska verktyget vid ubåtsjakt? Bara en liten känsla jag har i alla fall.

Vad är det kritiska verktyget i så fall? Det är väl i princip en helikopter med radar/sonar och någon form av beväpning?

 

Känns som att sonar är ett bättre kit att bulta fast, istället fär 4:ans radar?

 

[hajjper]

Nog sonaren som är det viktigaste verktyget vid ubj. Sen förmågan att jävlas med ub i fråga. Men om det är ubj. granater eller torpeder som är mest effektivt från helikopter vet jag inte. Sjunkbomber är bara otrevliga, och påverkar inte ubåten speciellt nämnvärt.

[Rokare]

Sjunkbomber är bara otrevliga, och påverkar inte ubåten speciellt nämnvärt.

 

Och detta baserar du på?

[Maverick]

 

Vad är det kritiska verktyget i så fall? Det är väl i princip en helikopter med radar/sonar och någon form av beväpning?

 

I fallet med MH60R så bör det väl vara just kombinationen av Dopphydrofon och Hydrofon bojar som är en intressant kombination.

Nu är jag osäker på om bojar kan vara aktiva (har för mig att så är fallet) och om dopphydrofon kan vara passiv men om fallet är så öppnar ju kombinationen för GANSKA intressanta taktiska saker som man inte kunnat med tidigare kombinationer.

[01/B3]

Hydrofonbojar kan vara både aktiva och passiva. När det gäller doppsonar så tror jag inte att det är intressant att hänga en passiv sådan under en helikopter. Allt du lär höra i sådana fall är ett mycket tydligt ljud från motor/rotor . Plattformar för passiv hydrofonspaning bör helst inte avge något egenbuller alls.

 

När det gäller enstaka sjunkbomber mot ubåtar så krävs i princip direktträff för att slå hål på tryckskrovet.

[Danne]

Hydrofonbojar kan vara både aktiva och passiva. När det gäller doppsonar så tror jag inte att det är intressant att hänga en passiv sådan under en helikopter. Allt du lär höra i sådana fall är ett mycket tydligt ljud från motor/rotor . Plattformar för passiv hydrofonspaning bör helst inte avge något egenbuller alls.

 

När det gäller enstaka sjunkbomber mot ubåtar så krävs i princip direktträff för att slå hål på tryckskrovet.

 

Passiva doppsonarer från hkp används och fungerar bra enligt de som använder dem. Dock blir det i det läget lättare om man är en rote vid positionsbestämning (tidaspaket för en hkp: hovra, vinscha ner, lyssna, vinscha upp, förflyttning,hovra, vinscha ner...osv)

[01/B3]

Jag lärde mig just att AN/AQS-22 har en 800 meter lång kabel. I svensk skärgård måste det väl ändå vara svårt att passivt höra en ubåt från helikopter

[griffon]

Sjunkbomber är bara otrevliga, och påverkar inte ubåten speciellt nämnvärt.

Och detta baserar du på?

Att de som inte har kärnladdningar fäller man ganska nära i övningssyfte?

[Erik_G]

Vad är det kritiska verktyget i så fall? Det är väl i princip en helikopter med radar/sonar och någon form av beväpning?

 

Hydrofon kanske? Vad vet jag.. det lilla jag kan om ubåtskrigföring är i alla fall att man ska tillbringa så lång tid under vatten som möjligt. Det lilla jag kan om radar är att radarvågorna reflekteras av vattenytan snarare än att de tränger ner under ytan och reflekteras mot havsbottnen. Sammantaget blir min slutsats att man inte främst använder radar för att fånga en gäckande ubåt.

 

Oavsett vilket tror jag nog att om man ska ha en ubåtsjakthelikopter på H60/Hkp 16-plattformen, så är det bättre att kolla på marknaden efter ny utrustning som passar våra behov, än att plocka med något gammalt arv från hkp4-systemet. Det kanske rent av finns fördelar att välja samma utrustning man redan valt till Hkp 14 (eller kommer att välja, vet inte om det är klart än) så att man får logistiska och utbildningsmässiga fördelar. Men jag är skeptisk till att det verkligen behövs ubj-hkp på Hkp-16 plattform då vi ju ska ha dessa på redan beställda hkp 14. Att köpa in nya Hkp 16 och köpa in utrustningen till dessa etc tar nog lika lång tid som att komma igång med hkp 14.

 

/E

[simon]

Back on track:

 

FMV har publicerat en film rörande anskaffningen av Hkp 16

 

http://fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Hogt-tempo-i-helikopterprojektet/

[vikingman]

Back on track:

 

FMV har publicerat en film rörande anskaffningen av Hkp 16

 

http://fmv.se/sv/Nyh...opterprojektet/

 

Citat:

 

"Det i sig är en stor utmaning, och här finns också skillnader i arbetssätt mellan Sverige och USA som komplicerar. Sättet att sköta underhåll och drift är olika mellan länderna, där de svenska teknikerna är högt utbildade och jobbar under stort eget ansvar. Det gör att instruktionsböcker behöver anpassas för det svenska sättet att jobba."

 

Hur gör de i USA då om de har "lågt utbildade" tekniker? Är det civila företag som har hand om underhåll och drift?

[bqt]

Back on track:

 

FMV har publicerat en film rörande anskaffningen av Hkp 16

 

http://fmv.se/sv/Nyh...opterprojektet/

 

Citat:

 

"Det i sig är en stor utmaning, och här finns också skillnader i arbetssätt mellan Sverige och USA som komplicerar. Sättet att sköta underhåll och drift är olika mellan länderna, där de svenska teknikerna är högt utbildade och jobbar under stort eget ansvar. Det gör att instruktionsböcker behöver anpassas för det svenska sättet att jobba."

 

Hur gör de i USA då om de har "lågt utbildade" tekniker? Är det civila företag som har hand om underhåll och drift?

 

Jag vet inte hur det är inom flyg, än mindre helikoptrar. Men rent allmänt brukar arbetsmetofiken i USA bygga på att du har en chef som bestämmer, och som ansvarar och skriver under alla papper, och som styr ett gång lågutbildade människor, som förväntas kunna möjligen klä på sig själva. Så det är väldigt toppstyrt, och väldigt mycket som bygger på att man har en hierarki där dom på nivån ovanför är dom som förstår något, och som utför allt hjärnarbete. Dom som gör själva jobbet förväntas inte alls fatta vad dom gör, och du har sedan en människa som förstår mer som går igenom allt efteråt och kontrollerar, och signerar att jobbet gjorts.

[Erik_G]

Jag kan tänka mig att det funkar ungefär som det gjorde på den "gamla goda tiden" när vi hade värnpliktiga mekaniker. Dvs man har relativt lågutbildade mekaniker som kan göra preflights, klargöring och enklare underhåll som lampbyten, tvättning mm. Sen har man tekniker som ansvarar för tyngre arbeten där man måste skruva isär maskinen - då med mekaniker som handräckning.

Därför har man säkerligen haft olika typer av referenslitteratur - en "ibok" motsvarande de iböcker som finns till försvarets markfordon, med instruktioner om daglig vård och enklare underhåll, dels en "repbok" som går djupare in på systemen. Med de premisser som gäller i Sverige idag, är det ju samma kille som gör bådadera, så då kan man dela upp dokumentationen annorlunda.

[vikingman]

Tack för svaren bqt och Erik! Tror att jag föredrar det svenska arbetssättet!

[Yman]

Tack för svaren bqt och Erik! Tror att jag föredrar det svenska arbetssättet!

Mja, jag håller inte riktigt med Erik o bqt.

 

De amerikanska tekniker jag träffat och pratat med har gett ett mycket gediget intryck, de är välutbildade och mycket kunniga, MEN, de är väldigt nischade.

En svensk tekniker är utbildad för att kunna lösa "alla" problem på helikoptern, oavsett system. Bortsett från kvalificerade avionikreparationer/kontroller där man plockar in en B2-tekniker så kan B1:an (läs: "den vanliga teknikern") lösa uppgifter inom alla olika grupper på maskinen, exempelvis motor, drivlina, växlar, skrov, rotorblad, beväpning/motmedel, räddningsutrustning mm.

Det amerikanska systemet bygger här istället på att man har olika tekniker till de olika systemen, givetvis samarbetar de över gränserna, men varje tekniker har sin huvudsyssla.

 

Det finns för- och nackdelar med båda systemet. Vårat svenska system är bra på så vis att vi klarar oss med färre personer. Ofta räcker det med att en, eller två tekniker följer med på en övning/uppdrag för att lösa "alla" tänkbara problem. Är dessutom en av dessa B2-tekniker så sitter man ganska säkert.

Nackdelen med vårt system är att det tar TID, ungefär 6 år tar det att utbilda en svensk helikoptertekniker: Värnplikt 1år, YOP/FMTS 3år, OJT/Typkurs 2år. Det nya systemet där vi börjar med GMU/KMU kommer kanske bli något, något snabbare, men det handlar om max 6 månaders minskning. Man ska också komma ihåg att efter dessa 6 år så är du inte särskilt erfaren...

 

Den amerikanska lösningen innebär snabbare utbildning, då du inte behöver vara expert på alla områden så blir du så klart "färdig" tidigare. Nackdelen är att det krävs mer folk!

 

Vid en övning eller deployering med låt säga 2 helikoptrar klarar vi svenskar oss med 2 färdmekaniker (B1-tekniker) + 2 ytterligare tekniker + en eventuell B2a. En Amerikansk enhet skulle troligen behöva 3-4ggr fler individer.

 

 

Nu är det inte bara teknikerna och deras utbildning som skiljer, även arbetssättet har en del stora skillnader. Jag kan inte redogöra för ALLA, men jag kan ge ett exempel.

När en svensk tekniker får en arbetsuppgift från ledningen, det kan handla om att byta en utbytesenhet (hjul, motor, rotorblad, osv) så är det just EN tekniker som får uppgiften, givetvis kan han (hon) ta fler till hjälp om det behövs men en är ansvarig. När den gamla delen plockats bort signerar ansvarig tekniker arbetet, och när den nya delen är på plats - ytterligare en signatur, vilket registeras.

En motsvarande arbetsuppgift hos ett amerikanskt arbetslag genererar en signatur för varje delmoment, i princip en signatur för varje skruv som lossas, dras, och låses. Och vid ett större arbete kommer det vara en tekniker som öppnar luckorna som behövs, en som kopplar ur det elektriska och en som kopplar ur det hydrauliska, med en stor mängd signaturer som följd. Jag antar att detta system är nödvändigt då så många individer är inblandade i uppgiften.

Vi svenskar har ett större förtroende för individen (den ansvarige teknikern) och i många fall så löser denne tekniker sin uppgift på helt egen hand.

 

 

"Vårt" system fungerar bra för oss idag, vi har brist på personal redan som det är, så ett system med mindre (inte sämre) utbildade tekniker hade skapat större problem. Dock är vårt system ömtåligt, förlorar vi en tekniker så märks det tydligt och efter att ha investerat MÅNGA års utbildning i en tekniker så tar det också många år att ersätta denne.

Det amerikanska systemet fungerar utmärkt för dem och med de förutsättningar som finns där...

 

 

//Y

[Erik_G]

Mja, jag håller inte riktigt med Erik o bqt.

 

Tja, jag sade aldrig att jag satt inte med svaret, jag bara gjorde ett antagande.. men tack för klargörandet.. hade jag tänkt lite hade jag ju insett det själv. Jänkarna har ju alltid en massa specialister på allt, hydraulik, el, radar osv osv.

 

Det finns som sagt för och nackdelar med bägge systemen. Jag skulle kunna tänka mig att en amerikansk hydraulik-tekniker med många års erfarenhet har glömt mer om hydraulik än vad en svensk allroundtekniker någonsin lärt sig..

 

/E

[bqt]

Och jag påpekade att jag inte vet hur det är inom flyg, utan kommenterade hur det brukar fungera i USA i största allmänhet, och Yman verkar indirekt bekräfta vad jag sa.

 

För när det kommer till att du har en separat tekniker som drar skruvar, och en annan som bara öppnar luckan, och en tredje som bara kopplar ur kontakten, en fjärde som kopplar slangen, ja då är det ju i verkligheten inte folk man förväntas ska klara av något mer avancerat, och att man har en hel hord med i praktiken okvalificerade människor, och sedan någon mer kvalificerad som styr arbetet.

[Magnus Redin]

För när det kommer till att du har en separat tekniker som drar skruvar, och en annan som bara öppnar luckan, och en tredje som bara kopplar ur kontakten, en fjärde som kopplar slangen, ja då är det ju i verkligheten inte folk man förväntas ska klara av något mer avancerat, och att man har en hel hord med i praktiken okvalificerade människor, och sedan någon mer kvalificerad som styr arbetet.

 

Låter inte helt väsensskilt från hur VPL systemet fungerade på sin tid med mekaniker och övervakande tekniker förutom att det var samma VPL som gjorde alla enkla vardagsmoment vid klargörningen medan den anställde teknikern övervakade. Själv var jag en vanlig bondgrabb med tekniskt intresse som hamnade där och jag begrep bara en bråkdel av flygplanets system.

 

Hur hanterar man detta, buntar man helt sonika ihop alla "grovmek" instruktioner till en pärm och har den som juniorkurs för mekaniker under utbildning?

[Yman]

Och jag påpekade att jag inte vet hur det är inom flyg, utan kommenterade hur det brukar fungera i USA i största allmänhet, och Yman verkar indirekt bekräfta vad jag sa.

 

För när det kommer till att du har en separat tekniker som drar skruvar, och en annan som bara öppnar luckan, och en tredje som bara kopplar ur kontakten, en fjärde som kopplar slangen, ja då är det ju i verkligheten inte folk man förväntas ska klara av något mer avancerat, och att man har en hel hord med i praktiken okvalificerade människor, och sedan någon mer kvalificerad som styr arbetet.

HUR kan du dra den slutsatsen från mitt inlägg ovan? Det du påstår är mycket långt från min åsikt, en åsikt jag anser vara väl grundad.

Men jag var kanske otydlig när jag kallade de amerikanska teknikerna för "gedigna, välutbildade och mycket kunniga", så jag får väl förtydliga.

 

Jag anser återigen att de amerikanska teknikerna är mycket kunniga och minst sagt kvalificerade nog att lösa avancerade uppgifter/problem. Skulle nu ett uppkommet arbete ingå i flera olika system så arbetar man givetvis i lag, ett lag sammansatt av flera tekniker som är "experter" på sina områden.

Men ett arbete behöver inte ingå i flera delsystem för att vara avancerat, en åtgärd på rotorblad, motor, hydraulsystem eller för den sakens skull skrov kan bli MYCKET avancerade, och då löser teknikern detta på egen hand, kvalificerad som han (hon) är...

 

Även svenska tekniker får i regel en "nischning" efter hand, alla kan inte vara experter på allt och det blir med åren en naturlig inriktning för individerna. Vissa har ett intresse för specifika system, för andra är det slumpen som gör att man plötsligt står som kompaniets "go-to guy" när det kommer till vissa system.

 

 

Jag tror att det är en ganska vanlig åsikt hos oss svenskar, vi tror oss vara mycket bättre än amerikaner rent generellt. Och ja, jämför vi EN amerikansk tekniker mot EN svensk tekniker så då stämmer det säkert, i många fall. Svensken kommer vara mer utbildad och ha en bredare kompetens, men kommer också vara en 10-20 år äldre

Jämför man däremot ett arbetslag, säg en underhållspluton, ja, då är vi nog ganska lika varandra när det kommer till effektivitet och kvalifikation.

 

 

//Y

[bqt]

Yman - jag vill inte bråka med dig. Jag bara läste vad du skrev, och gjorde en vidare kommentar. Jag tror det räcker.

[vikingman]

Flyg med försvarets nya Black Hawk

"Som första journalister har SvD flugit med det svenska försvarets
senaste nyförvärv: helikoptern Black Hawk från USA. De nya helikoptrarna
och deras besättningar ska nästa vecka vara på plats i Afghanistan.
Bakom insatsen ligger en intensiv träning av personalen som SvD:s
fotograf Yvonne Åsell följt med sin kamera under hösten och vintern."

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svd-flyger-med-forsvarets-nya-black-hawk_7952952.svd

 

Bildspelet:

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/unikt-bildspel-flyg-med-forsvarets-black-hawk_7951768.svd

[JohanGrön]

Snygga bilder!

 

Visst får man Predator-vibbar med den masken på?

 

Sluta sura Jörgen, du får åka med ...

[Erik_G]

ACU-mönstret skär sig fint mot m/90..
Kunde vi inte lagt några hundra mille på att specialbeställa utrustningen i m/90-mönster, med lite FMV-specifika ändringar?

[vikingman]

ACU-mönstret skär sig fint mot m/90..

Kunde vi inte lagt några hundra mille på att specialbeställa utrustningen i m/90-mönster, med lite FMV-specifika ändringar?

Du är ju bra på att måla så du får väl anmäla ditt intresse!

 

Vad har masken för finesser i bilden ovan?

[Yman]

Vad har masken för finesser i bilden ovan?

Det finns flera funktioner, men främst handlar det om att skydda ansiktet från vind, kyla, sand och annat uppvirvlande skräp. Dessutom ger den lä för mikrofonen vilket ger en bättre kommunikation.

Utöver detta finns ofta en eller flera lampor fästa på den för att ge lite hjälpljus vid arbete i kabinen.

 

//Y

[DaRaven]

Vad är det för sprutor?

[Erik_G]

Ser ut som M240, alltså amerikanska versionen av Ksp 58