01/B3

Nu finns ett antal utbildningsstarter för plutonsbefäl 2021-06-21 på jobb.forsvarsmakten.se . Till skillnad från det nu pågående försöket vid P 4 är utbildningstiden 13 månader (istället för 15 månader).

Nu har den första kullen ryckt in. 38 till P4 och 6 till P18: Nya KB-elever tar täten i inrycket Edit: I trådrubriken, och i Försvarsmaktens artikel, talas om KB-utbildning respektive KB-elever men befattningarna är plutonsbefäl. Här blev det tydligt att det handlar om utbildning av värnpliktiga plutonchefer (stf): På Förvarsmaktens lagrum står att Försvarsmaktens föreskrifter om befordran av totalförsvarspliktig personal (FFS 2008:2) fortfarande är gällande. Där står följande om utbildning av värnpliktiga befäl: Sedan 2008 har graderna ändrats ett par gånger. Det borde dock finnas stöd för att värnpliktiga plutonchefer (stf) muckar som sergeanter efter 450 dagar. Jag får dock inte riktigt det att gå ihop med benämningen KB-elever.

En mycket intressant fråga. Jag är övertygad om att det är ett stort mått av slump inblandad. Så här skriver rekryteringsmyndigheten: En mig närstående 18-åring fyllde i mönstringsunderlaget i januari. Det rör sig om en tjej som elitidrottar i orientering och har bra betyg på NV-programmet. Hon fyllde i det högsta (ur urvalssynpunkt mest fördelaktiga) alternativet på nästan alla frågor och det näst högsta på två eller tre. Hon skrev också att hon var positiv till att göra GU. Med tanke på att ÖB och Försvarsmakten brukar säga att man vill ha fler kvinnor i försvaret var jag övertygad om att hon skulle bli kallad till mönstring men det blev hon alltså inte. Jag har även hört om flera andra som jag bedömer har goda förutsättningar att klara GU, och som varit positiva till att göra GU, som inte heller blivit kallade till mönstring. Den enda förklaringen som jag har är att Rekryteringsmyndigheten gör ett slumpmässigt urval bland de som enligt mönstringsunderlaget har tillräckliga förutsättningar för att klara GU.

Efter genomförd grundutbildning följer förhoppningsvis krigsplacering vilket innebär tjänstgöring under repetitionsutbildning (tidigare typiskt vart fjärde år - "repmånad") samt vid eventuell mobilisering.

Ytterligare två utbildningsstarter har tillkommit: Stridsvagnsplutonsbefäl (P4) (Stridsfordonsbefäl/lumpen.nu) Pionärplutonsbefäl (P4) (Fältarbetsplutonbefäl/lumpen.nu) Innebär det att man nu kommer att genomföra försök att utbilda plutonsbefäl mot huvuddelen av befattningarna som plutonchef/stf?

Historiska befattningsbeskrivningar på lumpen.nu (via archive.org) : Eldledningsplutonsbefäl Ledningsplutonsbefäl Reparationsplutonsbefäl Stridsfordonsplutonsbefäl Transportplutonsbefäl (Transporttroppchef) Trossplutonsbefäl (Underhållsplutonbefäl) Skytteplutonsbefäl Jag vet inte i vilken utsträckning beskrivningarna är relevanta idag men det finns ingen beskrivning alls på jobb.forsvarsmakten.se

Jag har lite svårt att se men är det ett vitt band på den översta galonen?

Nu finns ett antal utbildningsstarter för plutonbefäl, exempelvis med utbildningsstart 2020-06-22 på P4 och P18: Eldledningsplutonsbefäl (P4) Ledningsplutonsbefäl (P4) Reparationsplutonsbefäl (P4) Stridsfordonsplutonsbefäl (P4) Transportplutonsbefäl (P4) Trossplutonsbefäl (P4) Skytteplutonsbefäl (P18) Utbildningstid 15 månader. Är det blivande ställföreträdande plutonchefer man utbildar? Edit: Om man räknar lite på olika utbildningsstarter verkar det jämfört med GB-inryckningen vara en månad försteg och sedan tre månaders PB-skola efter att övriga värnpliktiga ryckt ut.

Jag läser lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar så att du inte har rätt till ledighet. Det finns två grunder i 28 § respektive 30 §. Den första (28 §) handlar om möjligheten att prova på kontinuerlig anställning och den andra (30 §) handlar om tidvis tjänstgöring. Anställningsavtal enligt den lagen ska omfatta mellan sex och åtta år och det är inte en sådan anställning som verkar vara aktuellt för dig.

Bakgrunden till att frågan dyker upp är att det verkar finnas en (framtida?) brist på plutonchefer i krigsorganisationen. Man kan läsa mer i denna rapport: Återtagandet av markstridskrafterna 2020–2030 (ss. 28-31)

.

Nu har man blivit så gammal att det börjar bli aktuellt för barnen att fundera på GU (den äldsta fyller 17 år). Jag tycker att det är svårt att få ett grepp om vilka befattningar som är aktuella för pliktsoldater. Kan de som blir uttagna med plikt utbildas till alla befattningar på denna lista? Militär grundutbildning - starter och inriktningar

Jag läser på ett annat forum och hittar att I 22 utbildade (80/90-talet): 8 jägarkompanier (jkomp 85) 8 gränsjägarkompanier (jkomp 85G) K 4 utbildade i stället 8 norrlandsjägarbataljoner.

När man översätter militära termer till svenska är det inte alltid rätt att hitta motsvarande term (grad) inom den svenska Försvarsmakten genom att begreppen är färgade av kontexten. Under många år fanns graden överste av 1. graden (även om andra alternativ som brigadör utreddes under 1960-talet). Nu har Sverige ersatt graden med brigadgeneral men under de år vi hade öv. 1 så hade det låtit mycket märkligt att översätta brigadgeneral med överste av 1. graden.

Det blir vår tur till veckan så jag tackar för tipsen och sedan kan jag kanske återkommer med ytterligare något tips nästa helg.

Jag har inte själv varit med och släckt någon skogsbrand (det är inte omöjligt att det blir aktuellt nu) men det är säkert många på forumet som gjort det, nu eller tidigare. Något att äta och dricka är alltid bra men är det något särskilt att tänka på vid skogsbränder? (När jag var med och letade en vilsen gammal dam första gången, på kväll som blev natt, insåg jag att jag borde haft med ficklampa.)

Många hemvärnsmän är för närvarande ute och deltar i insatser mot skogsbränder i olika delar av landet. Vilka delar av den personliga utrustningen och vilken civil utrustning bör tas med?

Du antyder att jag frivilligt tog en menigbefattning men så var det inte. Ska jag vara exakt har jag blivit placerad som menig tre gånger. Första gången var jag ny extra hemvärnsman och då tog det 1½ år innan jag blev ordinarie hemvärnsman och då placerad som plutonchef. Andra gången var när jag fick jobb efter studierna och flyttade till en annan del av landet. Jag trivdes inte i den befattningen och sökte mig då till en annan hemvärnsbataljon och blev marint stridsledningsbefäl i en sjöstridsledningspluton. Tyvärr avvecklades det förbandet efter försvarsbeslutet 2004 och jag flyttades till ett annat kompani. (Nu är jag placerad som stabs-/sambandsgruppchef vilket är en befattning där jag i mitt kompani har ett stort ansvar och som jag trivs mycket bra med.) Jag tror inte att jag är ensam om detta utan under de senaste åren har det skett stora förändringar och omorganisationer där kompetenta individer fått byta befattning utan att de själva önskat det. Min uppfattning är att Hemvärnet inte är särskilt bra på att värdera lämplighet och kompetens objektivt. (Jag tror att värnpliktsverket var betydligt bättre.) Högre chefer rekryterar ofta bekanta som chefer och du måste visa vad du går för när du kommer ny till ett förband. Här tror jag dock att graderna fyller en funktion i att de säger något om din kompetens. Rätt eller fel; det är så att din grad påverkar hur du bemöts i det militära. Jag tar en kollega som exempel. Kapten B kom ny till en övning med vårt kompani som placerad i personalreserven. Jag pratade med honom i början av övningen och fick veta att han var nyinflyttad och tidigare varit kompanichef. Nu funderade han på att bli grg-skytt i vårt kompani. Den övningen gick han in i en av plutonerna men till nästa övning var han placerad som plutonchef, vilket har fungera fungerat hur bra som helst sedan dess. Även om jag har stor tilltro till vår kompanichefs omdöme så har jag svårt att tro att kn B skulle kommit på tanke som plutonchef om han i stället haft gradbeteckning för menig. Samtidigt kan jag erkänna att det kändes bättre att som sergeant vara placerad som plutonchef än att som fänrik vara placerad som menig. Min egen kompromiss har varit att ha kvar gradbeteckningen för den grad (serg/1. serg) jag utbildades till under GU oavsett befordran eller omplacering. (Jag fick inte veta att jag blivit pappersfänrik innan jag slutat som plutonchef.)

Befattning är inte något statiskt, och det är ett starkt skäl till att inte degradera befäl som byter befattning. Jag muckade som sergeant efter 17½ månad, beklädde under ett antal år en plutonchefsbefattning inom hemvärnet och gick då en två veckors plutonchefskurs vilket medförde befordran till fänrik ("pappersfänrik"). Jag har efter det varit placerad som menig och är idag gruppchef. Jag kan dock inte utesluta att jag i framtiden kommer att byta till en annan befattning på högre nivå.

På vår KFÖ i år hade vi med ett antal GSS/K under befattningsutbildning som övade med vårt kompani. De ingick i befintliga plutoner och det var självklart att det var hemvärnsplutoncheferna (Lt) som hade befälet.

Som jag förstått det så handlar det om att de båda nuvarande luftvärnsbataljonerna ska få ny luftvärnsrobot (medeldistans) i två steg: "Anskaffning av ett modernt luftvärnssystem med kort räckvidd är beslutat och det planeras för ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd som har förmåga att bekämpa kryssningsrobotar. Försvarsberedningen anser att en luftvärnsbataljon tillförs detta nya luftvärnssystem under den kommande försvarsinriktningsperioden. Därefter ska ytterligare en luftvärnsbataljon tillföras systemet." Det är inte givet att det är nya 120 mm grk som avses: "Dagens bataljonsartilleri i form av äldre granatkastare bör successivt ersättas med moderna system för att säkerställa förmågan att genomföra strid också mot kvalificerade motståndare." Om amfbat: "Amfibiebataljonens förmåga att lösa strids-, övervaknings- och underrättelseuppgifter i skärgård och i kustnära miljö är central för Försvarsmaktens samlade operativa förmåga särskilt i ett nationellt och närområdesperspektiv. Försvarsberedningen föreslår att amfibiebataljonen renodlas mot sjöoperativ verksamhet. Amfibiebataljonens markoperativa förmåga med splitterskyddade fordon ska därför avvecklas och materielen överföras till arméstridskrafterna. Amfibiebataljonen ska huvudsakligen vara ett stående förband. Enstaka kompanier i bataljonen ska dock vara kontraktsförband. " Om brigadförband: "Försvarsberedningen anser att möjligheterna att organisera huvuddelen av arméstridskrafterna i brigadstruktur ska analyseras. Brigadstruktur medger att befintliga resurser i arméstridskrafterna kan organiseras på ett rationellare sätt. Den sammantagna operativa förmågan ökar samtidigt som det skapas förutsättningar till mer kvalificerad utbildnings- och övningsverksamhet. Kärnan i brigaderna utgörs av mekaniserade bataljoner. Försvarsberedningen föreslår att de mekaniserade bataljonerna i likhet med tidigare mekaniserade bataljoner organiseras med både mekaniserade skyttekompanier och stridsvagnskompanier. Stridsvagnsförband som är integrerade i de mekaniserade bataljonerna är en förutsättning för att skapa brigader med en förmåga att slå kvalificerade markförband. Denna omorganisation ger större eldkraft och högre skyddsnivå. Därmed ökar förmåga att möta en kvalificerad motståndare i högre konfliktnivåer. Fungerande brigader förutsätter justeringar i dagens logistik- och ledningsförband. Försvarsberedningen föreslår därför att huvuddelen av logistikbataljonerna och den tekniska bataljonen samt sjukhuskompanierna, som hittills ingått i de försvarsmaktsgemensamma logistikförbanden, överförs till arméstridskrafterna och sammanförs i två underhållsbataljoner. Det renodlar den främre logistiken på taktisk nivå även för arméstridskrafterna. Brigadledningsförmågan måste ha goda möjligheter till samövning inom funktionen. Därför föreslår beredningen att brigadstabsbetjäningsförbanden, som hittills ingått i den försvarsmaktsgemensamma ledningsplatsbataljonen, överförs till arméstridskrafterna och tillsammans med brigadstaberna bildar två brigadledningar." Hela rapporten hittar du här: Försvaret av Sverige - Starkare försvar för en osäker tid

Nej, de sistnämnda kräver regeringsbeslut. Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt:

Det fungerade säkert bra i datorsimuleringarna

Ifall motståndaren har kvalificerad förmåga för artilleribekämpning är han nog en för hård att knäcka för hemvärnsbataljonen, med grk eller ej.

Visst men har vanliga artilleripjäser någonsin använts en och en? Någonstans har jag snappat upp att vandrarpjäser var pjäser som användas separat.