Juridik

[C-O.M]

Har två frågor som rör vapenhantering i skarpa lägen i fred.

 

1. Får man vid envarsgripande, insats enligt IKFN, skyddsvaktsgripande eller ingripande som MP röra sig med vapnet osäkrat.

 

2. Får man ta vapnet på ryggen med patron i loppet vid ovanstående scenario, medan man tex sätter handfängsel.

 

Och en som rör vapenanvändning vid gripande.

 

Scenario: Du är militärpolis. Larm från vapenkassun, två personer med två Kulspruta 90 lådor flyr från platsen när du kommer dit.

 

Jag hävdade att om det var enda sättet så skulle man skjuta för att gripa då ett omedelbart ingripande var nödvändigt (nästa gång man ska gripa dessa kanske de har två laddade Kulspruta 90 i handen, tänk malexander) samt att de innehade vapen som man befarar kan bli missbrukat (milt sagt).

 

Lagstöd i skjutkungörelsen:

 

"2 § Föreligger ett fall som avses i 24 kap. 2 § brottsbalken

eller i 10 § första stycket 2 polislagen (1984:387) (rätt att använda våld vid gripande, min anmn) och är ett

omedelbart ingripande nödvändigt, får polismannen använda

skjutvapen för att"

 

[...]

 

3. omhänderta en person, som på grund av allvarlig psykisk

störning eller innehav av vapen som kan befaras bli missbrukat

eller av annan anledning uppenbarligen är farlig för annans liv

eller hälsa. Förordning (2005:92).

 

 

Detta underkändes då juristen hävdade att det aldrig kunde bli aktuellt att skjuta för att hindra brott mot egendom i fredstid.

 

Vad säger ni?

Olof

[Guest Rojola]

Har två frågor som rör vapenhantering i skarpa lägen i fred.

 

1. Får man vid envarsgripande, insats enligt IKFN, skyddsvaktsgripande eller ingripande som MP röra sig med vapnet osäkrat.

 

2. Får man ta vapnet på ryggen med patron i loppet vid ovanstående scenario, medan man tex sätter handfängsel.

 

Och en som rör vapenanvändning vid gripande.

 

Scenario: Du är militärpolis. Larm från vapenkassun, två personer med två Kulspruta 90 lådor flyr från platsen när du kommer dit.

 

Jag hävdade att om det var enda sättet så skulle man skjuta för att gripa då ett omedelbart ingripande var nödvändigt (nästa gång man ska gripa dessa kanske de har två laddade Kulspruta 90 i handen, tänk malexander) samt att de innehade vapen som man befarar kan bli missbrukat (milt sagt).

 

Lagstöd i skjutkungörelsen:

 

"2 § Föreligger ett fall som avses i 24 kap. 2 § brottsbalken

eller i 10 § första stycket 2 polislagen (1984:387) (rätt att använda våld vid gripande, min anmn) och är ett

omedelbart ingripande nödvändigt, får polismannen använda

skjutvapen för att"

 

[...]

 

3. omhänderta en person, som på grund av allvarlig psykisk

störning eller innehav av vapen som kan befaras bli missbrukat

eller av annan anledning uppenbarligen är farlig för annans liv

eller hälsa. Förordning (2005:92).

 

 

Detta underkändes då juristen hävdade att det aldrig kunde bli aktuellt att skjuta för att hindra brott mot egendom i fredstid.

 

Vad säger ni?

Olof

 

 

 

 

 

om man är MP eller Skyddsvakt så har man ju alltid oladdat ?

 

 

...

[eskil]

om man är MP eller Skyddsvakt så har man ju alltid oladdat ?

Det var det dummaste jag hört! Vad ska man då ha vapen med sig för?

[Guest Rojola]

om man är MP eller Skyddsvakt så har man ju alltid oladdat ?

Det var det dummaste jag hört! Vad ska man då ha vapen med sig för?

 

 

hmm.. MP vet jag inte men skyddsvakter har ju "magasin i" men inte laddat om man t.ex bevakar objekt..

[KD803]

om man är MP eller Skyddsvakt så har man ju alltid oladdat ?

Det var det dummaste jag hört! Vad ska man då ha vapen med sig för?

 

 

hmm.. MP vet jag inte men skyddsvakter har ju "magasin i" men inte laddat om man t.ex bevakar objekt..

Visserligen, men i ovanstående scenario så har man höjt beredskapen genom att göra mekanismrörelse.

 

Beträffande ursprungsfrågan så är svaret på punkt 2 ja.

 

Laddad ak 5 (patron i patronläge) får tillfälligt bäras i slinga eller på ryggen gevär under vissa situationer, t ex då vapenmakt använts och omhändertagen skall beläggas med handfängsel.

[C-O.M]

om man är MP eller Skyddsvakt så har man ju alltid oladdat ?

Det var det dummaste jag hört! Vad ska man då ha vapen med sig för?

 

 

hmm.. MP vet jag inte men skyddsvakter har ju "magasin i" men inte laddat om man t.ex bevakar objekt..

Visserligen, men i ovanstående scenario så har man höjt beredskapen genom att göra mekanismrörelse.

 

Beträffande ursprungsfrågan så är svaret på punkt 2 ja.

 

Laddad ak 5 (patron i patronläge) får tillfälligt bäras i slinga eller på ryggen gevär under vissa situationer, t ex då vapenmakt använts och omhändertagen skall beläggas med handfängsel.

 

Tackar, skönt att få bekräftat att man får göra som man skulle göra. Har hört annat tidigare....

Olof

[Nummer 28]

Scenario: Du är militärpolis. Larm från vapenkassun, två personer med två Kulspruta 90 lådor flyr från platsen när du kommer dit.

Jag hävdade att om det var enda sättet så skulle man skjuta för att gripa då ett omedelbart ingripande var nödvändigt (nästa gång man ska gripa dessa kanske de har två laddade Kulspruta 90 i handen, tänk malexander) samt att de innehade vapen som man befarar kan bli missbrukat (milt sagt).

Detta underkändes då juristen hävdade att det aldrig kunde bli aktuellt att skjuta för att hindra brott mot egendom i fredstid.

 

En militärpolis har rätt att öppna eld enligt skjutkungörelsen, enligt 11 § MP-förordningen så är han att betrakta som polisman när han fullgör uppgiften som militärpolis enligt 1 § MP-förordningen. Tveksamt är dock att en militärpolis är den som ska skickas ut på sådana uppdrag, hans primära uppdrag är att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten samt vid övningar med Försvarsmakten och andra myndigheter. Delvis skulle jag nog säga att det inte är militärpoliser som ska rycka ut på larm från vapenkassuner utan skyddsvakter. Skyddsvakter har andra befogenheter än militärpoliser.

Så en juridisk knäckfråga är om personen fullgör en uppgift som åligger en militärpolis? Att rycka utpå larm kan verkligen vara i ytterkanten. Mycket talar för att det ändå kan betraktas som MP-syssla men jag är inte helt säker, är det en uppgift som här till allmän ordning och säkerhet inom försvarsmakten. Om personen däremot agerar som skyddsvakt i närheten av ett militärt skyddsobjekt objekt får man endast öppna eld enligt BrB 24 kap. Det är då främst 24:4 om nöd men att öppna eld är normalt sett oförsvarligt eftersom det inte finns någon som är direkt hotad av vapnet. Det kan bli missbrukat men inte just nu.

 

Svaret på frågan skulle dock bli tveksamt ja, militärpoliser har den befogenheten att stoppa människor som flyr från en sprängd vapenkassun med vapenmakt. Det som är av intresse är hur omedelbart ingripande tolkas. Att vapnet kan befaras bli missbrukat är utan tvekan men krävs det ett omedelbart ingripande? Att bruka vapenmak ligger högst upp i våldstrappan och det krävs mycket för att komma dit. Men en polisman torde ha rätten att stoppa två personer som flyr med ksp:ar och därmed har även en militärpolis samma rättighet.

 

Fast riktigt säkra kan vi ju inte vara förräns en domstol har prövat fallet och på frågan om det verkligen gäller samma insatsregler styrs ju delvis också av vilka intruktioner som FM har gett. Säger reglementet att eld ska undvikas mot flyende med vapen så har man ju brutit mot instruktionen.

[LeadHead]

Lagstöd i skjutkungörelsen:

 

"2 § Föreligger ett fall som avses i 24 kap. 2 § brottsbalken

eller i 10 § första stycket 2 polislagen (1984:387) (rätt att använda våld vid gripande, min anmn) och är ett

omedelbart ingripande nödvändigt, får polismannen använda

skjutvapen för att"

 

[...]

 

3. omhänderta en person, som på grund av allvarlig psykisk

störning eller innehav av vapen som kan befaras bli missbrukat

eller av annan anledning uppenbarligen är farlig för annans liv

eller hälsa. Förordning (2005:92).

 

 

Detta underkändes då juristen hävdade att det aldrig kunde bli aktuellt att skjuta för att hindra brott mot egendom i fredstid.

 

Spontan kommentar: Jag tror inte att skjutkungörelsen är tillämplig. Det är istället förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten (skjutvapenförordningen) som gäller :

 

 

2 § Den som handlar i nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken får

använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot sig själv eller

någon annan eller hot som innebär trängande fara för sådant våld.

 

3 § Den som enligt 24 kap. 2 § brottsbalken eller enligt 10 och

29 §§ polislagen (1984:387) får använda våld för att genomföra

en tjänsteåtgärd får därvid använda skjutvapen, om det är

oundgängligen nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt.

Förordning (2001:253).

 

2 § är den, vid det här laget bland skyddsvakter, ökända inskränkningen i nödvärnsrätten, som innebär att man inte får använda skjutvapen för att avvärja brottsligt angrepp mot egendom.

 

3 § kan dock vara intressant beroende på vad som sägs i polislagen:

 

10 § En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga

och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt,

använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om

 

1. han möts med våld eller hot om våld,

 

2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd

berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars

möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant

frihetsberövande,

 

3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller

en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för

omfattande skada i miljön,

 

4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon

från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller

biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan

liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av

egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i

rättegångsbalken, (...)

 

Enligt 29 § 1 st polislagen gäller 10 § st 1-2 och 4 punkterna polislagen vaktpost (motsv.) vid Försvarsmakten. Dessutom gäller första stycket 2 punkten den som annars med laga stöd ska verkställa ett frihetsberövande.

 

Alltså: Om du som enskild civilperson, tjänstgörande skyddsvakt eller MP vill envarsgripa (jag vet inte i vilken mån MP får gripa annars...?) någon, har du enligt 10 § 1 st 2 och 29 § polislagen rätt att vid behov använda försvarligt våld för att genomföra åtgärden.

Enligt 3 § skjutvapenförordningen får du använda skjutvapen för att verkställa gripandet "om det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt".

 

Jag misstänkter att juristen du talade med syftade på nödvärnsskott mot person som utför ett brottsligt angrepp på egendom, dvs. det som numera inte medges av 2 § skjutvapenförordningen.

 

Visst våld torde vara befogat eller t.o.m. nödvändigt mot personer som trots tillsägelse springer vidare med två ksp 90-lådor. Exemplet är kanske inte helt lyckat då man troligen kan springa ikapp någon som bär på en ksp-låda och ovänligt men bestämt peta lite på denne med pipa/batong. Om vi antar att personerna på relativt långt håll springer mot en bil, från en fotpatrullerande vakt, bärandes varsin iofs. oladdad automatkarbin eller lätt kulspruta kan jag tänka mig att det kan räknas som både försvarligt ur ren proportionalitetssynpunkt och oundgängligen nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt, i skjutvapenförordningens mening.

 

Jag minns iaf. en fråga på skyddsvaktprovet. Scenariot var att man vaktade ett förråd, man hörde en explosion från andra sidan förrådet och såg någon springa därifrån. Rätt åtgärd var: "Halt eller jag skjuter skarpt!", varningsskott och verkanseld om personen inte stannade. Detta tolkar jag som att gränsen går någonstans där det är nödvändigt att använda våld för att gripa den som dels är misstänkt för ett allvarligt brott och dels kan förväntas orsaka svår skada i framtiden.

Edited December 10, 2005 by LeadHead

[siros]

Tveksamt är dock att en militärpolis är den som ska skickas ut på sådana uppdrag, hans primära uppdrag är att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten samt vid övningar med Försvarsmakten och andra myndigheter. Delvis skulle jag nog säga att det inte är militärpoliser som ska rycka ut på larm från vapenkassuner utan skyddsvakter. Skyddsvakter har andra befogenheter än militärpoliser.

Så en juridisk knäckfråga är om personen fullgör en uppgift som åligger en militärpolis? Att rycka utpå larm kan verkligen vara i ytterkanten. Mycket talar för att det ändå kan betraktas som MP-syssla men jag är inte helt säker, är det en uppgift som här till allmän ordning och säkerhet inom försvarsmakten

 

 

På Fd Amf4 var det alltid en Militärpolisman med 3 skyddsvakter som åkte ut på larm/skyddsronder.

 

Militärpolismannen var officer och hade med sig vpl insats som understöd. De brukar alltid åka ut på större militära övn på skjutfälten och kontrollera förråd etc. Mp kanske behövs om det är militärer som bryter sig in.

 

Vid inbrott osv har jag för mig att de larmade borås polisen, samtidigt som de själva åkte från amf4. de tar ungefär 15-20min från gbg-borås med blåljus.

 

De har säkert andra befogenheter än skyddsvakter och det kan vara behövande i vissa situationer

[LeadHead]

Hoppsan... Jag missade att personen i scenariot var militärpolis. Då lär väl skjutkungörelsen vara tillämplig.

 

Åter igen, vad var det för jurist och i vilket sammanhang?

[KD803]

@Nummer 28, Siros m fl

 

De senaste åren har tämligen många bevakningschefer utbildats till militärpoliser. Så att det är en militärpolis som rycker ut på ett larm är inte så ovanligt som det kan verka. Däremot är dessa inte vpl under GU, utan fast anställd personal.

[Fk Satan]

Svaret är Ja på båda frågorna eftersom det är en SäkI grej. Stora delar av SäkI upphävs ifall det är skarpinsats. Så min tolkning är att SäkI kan du kasta på soptippen ifall det är en skarpinsats, och ingen kommer att halshugga dig om du rör dig med osäkrat vapen, eller har laddat vapen på ryggen osv. Om du nu vapnet avfyras i lägen där du inte har lagligt stöd för detta. eller att du råkar skada någon genom vådahandlingar.

 

Kap1 §3

 

Siltighet för SäkI- Föreskrifterna i SäkI gäller vid utbildning och övningar

* i fred

* vid höjd beredskap

* i krig då övningarna inte är direkta förberedelser för stridshandlingar

 

§4 äkerhetsbestämmelser för insatser då våld kan komma att utövas. - Chefen för strategiledningen i Högkvarteret beslutar om vilka säkerhetsbestämmelser som skall gälla vid insatser

 

1. Vid insatser som kan innebära att våld kan komma att utövas

* vid vakttjänst inom Försvarsmakten

* med stöd av förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) och Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1994:41) om verkställighet av tillträdes- och IKFN-förordningarna

* vid höjd beredskap

* av utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

2. Vid utbildning och övningar som genomförs vid utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, såväl i Sverige som utomlands

3. Vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor i samband med utövande av verksamheter som avses i punkterna 1 och 2.

[KD803]

Svaret är Ja på båda frågorna eftersom det är en SäkI grej. Stora delar av SäkI upphävs ifall det är skarpinsats. Så min tolkning är att SäkI kan du kasta på soptippen ifall det är en skarpinsats

Ja, det skulle man kunna tycka. Samtidigt så finns det ju vissa passager i SäkI som gäller just skarp insats, som till exempel ovanstående citat om handfängsel. Så helt solklart verkar det inte vara.

[Kaparn]

Är ordinarie jurist borta från Dragonbataljon?

 

Sånt här borde han kunna, för jag förutsätter att det är därifrån detta kommer.

 

Kommer det från hkvjur förvånar mig inget då deras grundinställning är att "FM är inte moget för detta".

Edited December 13, 2005 by Kaparn

[LeadHead]

Inte moget för vad?

[Kaparn]

Det är grundinställningen för alla "förbättringar". FM är fruktansvärt rädda för att göra "fel" och hellre gör man inget eller lägger på sig själva restriktioner. I skyddslagen finns inget om att FM inte får bevaka civila skyddsobjekt men detta ålägger FM sig själva i sina egna interna bestämmelser.(FM är inte mogna för detta.)

Edited December 15, 2005 by Kaparn

[Grenadier]

I tråden om det nya skjutreglementet och den om Halvar diskuteras juridiken kring olika insatser. Jag skulle vilja ta upp den diskussionen här för att försöka reda ut vad som gäller när eftersom det var delade meningar om när, var, hur, varför och mot vem verkanseld skall avges..

 

De situationer som jag ser som viktigast att reda ut vad som gäller är:

 

1. Skyddsvakt vid objekt.

 

2. Soldat i utlandsstyrkan i Afghanistan.

 

3. Soldat i Sverige då fred råder, IKFN.

 

4. Soldat i Sverige då krig råder.

 

 

Vilka mandat har jag att avge verkanseld i de olika situationer ovan?

 

edit: Vill bara förtydliga att jag här är ute efter vad som gäller rent juridiskt i svart och vitt, inte vad som kan tyckas lämpligt i diverse fall.

Edited March 26, 2010 by Fk Lundquist

[Lt G Malmström MDM/ Lggrp]

Nu har jag inte sett prylarna på riktigt, men vad är det som gör att "stresspulsen" skulle öka mer av en skarp kula i loppet och en filmduk än en riktig figurant eller 50, som faktiskt kan kasta saker på dig, slita i ditt vapen, knuffas och vara i närheten, fast du har en lös patron eller färg i patronläget?

 

Svar: Skarp am

 

Vad gäller juridik är det fint att rabbla paragrafer, men det ser jag som någonting hemskt sekundärt i praktiken för soldaten i tjänst. Skjuter någon på dig ska denne nedkämpas. Har han sin mormor med sig som sitter och stickar i hans ryggsäck så må det vara hänt, och mormor var på fel ställe. Släpper han sitt vapen blir det en senare fråga att lösa ut om han fortfarande var farlig eller ej. Det lär få undersökas vid någons obduktion...

Svar: det är Primärt inte Sekundärt

 

Det kommer inte att fungera med "men jag trodde att" når man står i rättegången åtalad för mord alt dråp samt för folkrättsbrott eller vad tror du själv?

[Ing]

Nu har jag inte sett prylarna på riktigt, men vad är det som gör att "stresspulsen" skulle öka mer av en skarp kula i loppet och en filmduk än en riktig figurant eller 50, som faktiskt kan kasta saker på dig, slita i ditt vapen, knuffas och vara i närheten, fast du har en lös patron eller färg i patronläget?

 

Svar: Skarp am

 

Vad gäller juridik är det fint att rabbla paragrafer, men det ser jag som någonting hemskt sekundärt i praktiken för soldaten i tjänst. Skjuter någon på dig ska denne nedkämpas. Har han sin mormor med sig som sitter och stickar i hans ryggsäck så må det vara hänt, och mormor var på fel ställe. Släpper han sitt vapen blir det en senare fråga att lösa ut om han fortfarande var farlig eller ej. Det lär få undersökas vid någons obduktion...

Svar: det är Primärt inte Sekundärt

 

Det kommer inte att fungera med "men jag trodde att" når man står i rättegången åtalad för mord alt dråp samt för folkrättsbrott eller vad tror du själv?

Kanske inte, men att få möjlighet att hamna i rättegång och inte under jord gör att jag skulle chansa utan att tänka en extra gång i läget att någon precis skjutit mot mig. Det är någonting man får fundera på rätt många gånger, utan att "tro" någonting när man tjänstgör skarpt och inte i en simulator på en skjutbana.

 

För övrigt är det jävligt irriterande när du är inne och svarar inne i citat.

[Krille]

Nu har jag inte sett prylarna på riktigt, men vad är det som gör att "stresspulsen" skulle öka mer av en skarp kula i loppet och en filmduk än en riktig figurant eller 50, som faktiskt kan kasta saker på dig, slita i ditt vapen, knuffas och vara i närheten, fast du har en lös patron eller färg i patronläget?

 

Svar: Skarp am

 

Vad gäller juridik är det fint att rabbla paragrafer, men det ser jag som någonting hemskt sekundärt i praktiken för soldaten i tjänst. Skjuter någon på dig ska denne nedkämpas. Har han sin mormor med sig som sitter och stickar i hans ryggsäck så må det vara hänt, och mormor var på fel ställe. Släpper han sitt vapen blir det en senare fråga att lösa ut om han fortfarande var farlig eller ej. Det lär få undersökas vid någons obduktion...

Svar: det är Primärt inte Sekundärt

 

Det kommer inte att fungera med "men jag trodde att" når man står i rättegången åtalad för mord alt dråp samt för folkrättsbrott eller vad tror du själv?

Hellre åtalad än död, hellre åtalad än talare vid kamratens begravning, hellre åtalad än en dotter utan pappa, ska jag fortsätta?? Skillnaden mellan en polis och en militär är att militären är utbildad och utrustad på ett sådant sätt att våldanvändning oftare leder till dödsfall. Ska detta undvikas så ska soldater INTE vara vakter alternativt utrustas med "mindre dödliga vapensystem" för att just hindra "onödiga dödsfall" detta ska inte åstadkommas på ett sådant sätt att man försämrar soldatens förmåga i strid.

[major disaster]

Klipp

Att det i dagsläget ställs väldigt höga krav är vi överens om. problemet är tydligen att soldaterna och deras Chefer inte vet om alt förstår dessa krav..

 

Det kommer inte att fungera med "men jag trodde att" når man står i rättegången åtalad för mord alt dråp samt för folkrättsbrott

 

Major... vad är maxstraffen för dessa brott?

 

 

Jag hävdar fortfarande att en del dock inte alla problem med detta kan förebyggas med HALVAR.

 

Brottsbalk

 

"3 kap. Om brott mot liv och hälsa

 

1 § Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:396).

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år.

...

7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas

1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller

2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2001:348)."

 

Länk:

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19620700.htm

 

Brott mot krigets lagar (och ROE, mm) har ju varit flitigt avhandlat bl.a. i Irak, med olika länders militära personal. Främst USA:s personal har fått på tafsen för att man "trott" att någon var farlig, eller när man skjutit för att hämnas kollegers död.

 

http://sverigesradio.se/Ekot/artikel.asp?artikel=1106366

[Ing]

(ballt, det gick att lägga inläggen i rätt tråd...så kan vi fortsätta med HALVAR i tråden om HALVAR och juridik här)

[Foxtrotcharliegrg]

I tråden om det nya skjutreglementet och den om Halvar diskuteras juridiken kring olika insatser. Jag skulle vilja ta upp den diskussionen här för att försöka reda ut vad som gäller när eftersom det var delade meningar om när, var, hur, varför och mot vem verkanseld skall avges..

...[urklippt text]...

Vilka mandat har jag att avge verkanseld i de olika situationer ovan?

 

edit: Vill bara förtydliga att jag här är ute efter vad som gäller rent juridiskt i svart och vitt, inte vad som kan tyckas lämpligt i diverse fall.

 

Med reservation för att jag kanske måste sätta mig i skolbänken igen och fräscha upp mina juridiska och folkrättsliga kunskaper men kan trösta mig med att någon annan (tex LT Malmström...) vet bättre och därför kan använda mina eventuellt felaktiga slutsatser för att belysa utbildningsbehov och klargöra för mig och andra vad som gäller:

 

1. Skyddsvakt vid objekt.

Skyddslagen, nödvärn.

- Eld mot den som (genom att slå, använda tillhyggen, vapen etc.) attackerar DIG och du INTE kan/hinner på något annat sätt (rop, uppmaning, batongslag, kolvslag/pipstöt motsv.) lösa situationen.

- Eld får även avges mot den som genom våldshandling (se ovanstående) kommer att skada/döda 3:e part. Ex. spränga en mobilmast så den faller över och spetsar vaktpostens kamrater som ligger och sover i tältet bredvid masten.

Grunden är att öppnandet av eld är den yttersta utvägen om situationen inte kan lösas på något annat sätt och ska om möjligt föregås av ett varningsskott. "Proportionalitetsprincipen" och "Våldstrappan" ska gälla, d v s inte mer våldsanvändning än vad nöden kräver och börja alltid med den lägsta formen av våldsanvändning (om så hinns med beroende på situationen)

 

2. Soldat i utlandsstyrkan i Afghanistan.

Gällande Rules of Engagement (ROE) för förbandet i fråga (något som inte ska som ska skrivas ut på ett öppet forum) och folkrätten styr.

 

3. Soldat i Sverige då fred råder, IKFN.

Förordning (1982:756) om försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordning) styr.

Ingripanden mot utländsk militär personal

9 § Om utländsk militär personal under omständigheter som tyder på fientlig avsikt överskrider gränsen till svenskt territorium eller landsätts inom territoriet från fartyg eller luftfartyg, skall vapenmakt utan föregående varning tillgripas.

 

4. Soldat i Sverige då krig råder.

"Krigets lagar", SoldF 2001 s10-15. Lagom luddig Wiki-länk.

 

Mvh,

Foxtrotcharliegrg

[major disaster]

Nedkortad

1. Skyddsvakt vid objekt.

Skyddslagen, nödvärn.

- Eld mot den som (genom att slå, använda tillhyggen, vapen etc.) attackerar DIG och du INTE kan/hinner på något annat sätt (rop, uppmaning, batongslag, kolvslag/pipstöt motsv.) lösa situationen.

- Eld får även avges mot den som genom våldshandling (se ovanstående) kommer att skada/döda 3:e part. Ex. spränga en mobilmast så den faller över och spetsar vaktpostens kamrater som ligger och sover i tältet bredvid masten.

Grunden är att öppnandet av eld är den yttersta utvägen om situationen inte kan lösas på något annat sätt och ska om möjligt föregås av ett varningsskott. "Proportionalitetsprincipen" och "Våldstrappan" ska gälla, d v s inte mer våldsanvändning än vad nöden kräver och börja alltid med den lägsta formen av våldsanvändning (om så hinns med beroende på situationen)

Nedkortad

Mvh,

Foxtrotcharliegrg

 

Du har rätt utifrån 2 § "Förordning (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten", som behandlar nödvärn.

 

Till det läggs 3 § (samma förordning) som ger skyddsvakt (eller personal som agerar enligt VaktB) rätt att använda skjutvapen som yttersta utväg (oundgängligen nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt) att frihetsberöva den som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott.

 

Denna paragraf utbildas inte hemvärnet på i dagsläget.

 

Vad som ytterligare styr är den bevakningsinstruktion som skall finnas på varje militärt objekt, motsv.

 

Länkar:

Förordning (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx...p;bet=1992%3A98

 

Försvarsmaktens förskrifter om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten, FFS 1995:4

http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokume...m/ffs1995-4.pdf

 

Försvarsmaktens föreskrifter om vakttjänst inom Försvarsmakten (VaktB), FFS 1996:10

http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokume.../ffs1996-10.pdf

[Krook]

Jag är mest oroad över att civil juridik blir normerande för Försvarsmaktens soldatutbildning. Det blir buskis av allt ihop när bokstavstolkande jurister av olika dignitet anbringar snäva gränser på Brottsbalken på krigföring.

"När stridskontakt är bruten" är ett sånt begrepp som man kan älta i. Vissa tycks anse att den är bruten så fort som motståndaren slutar med sin första eldgivning. Det är en absurd syn som saknar stöd i juridiken och den militära tillämpningen. Stridskontakten är bruten när motståndaren inte längre applicerar ett hot mot dig. Det innebär att en motståndare i högsta grad är bekämpningsbar under omgruppering.

 

Vem som har tolkningsföreträde? Jo, givetvis du själv i terränglådan. En rätt kan svårligen döma dig om du gör det du ska utifrån dina givna ordrar och det extensiva lagrum som egentligen föreligger.

Soldater har ett större våldsmandat än vad Brottsbalken anger för övriga kategorier i samhället. HKV JURS är inte helt nöjda med lagrummet eftersom tillämpningen är yvigare än vad Brotssbalken anger.

 

Försvarsmaktens skyddsvaktstjänst är ett gissel för riktig soldatutbildning när det ger avarter som exemplifieras av diskussionen om Halvar. Soldater formas till väktare i stället för krigsmän. Det är olyckligt och är en risk för Försvarsmaktens väpnade förmåga.

 

/K

[J.K Nilsson]

Det är olyckligt och är en risk för Försvarsmaktens väpnade förmåga.

 

/K

Jag ser att optimismen om vår nuvarande förmåga är spirande god.

 

Allvarligt, nu när vi bör ha så pass god kompetens om utlandstjänst på förbanden borde det inte vara något problem att utbilda i ROE-anda.

 

J.K Nilsson

[Krook]

Det finns just nu en skapligt god förmåga på de flesta plattformar att utbilda på rätt sätt kopplat till ROE. Problemet är när instruktörer med mindre koll anbringar sitt egna juridiska kunnande och anger det som sanning. Det finns såna avarter i FM och det har yttrat sig i trådar på forumet.

 

/K

[Krille]

Det är olyckligt och är en risk för Försvarsmaktens väpnade förmåga.

 

/K

Jag ser att optimismen om vår nuvarande förmåga är spirande god.

 

Allvarligt, nu när vi bör ha så pass god kompetens om utlandstjänst på förbanden borde det inte vara något problem att utbilda i ROE-anda.

 

J.K Nilsson

 

Grunden i ALL MILITÄR UTBILDNING skall vara försvar av eget land i händelse av krig, ROE och skyddsvakt är tilläggsutbildningar som klart ska underställas soldatens utbildning att bedriva väpnad strid för att slå en fiende på bästa sätt. Det är ett otyg att man ens har utbildat vpl i ROE dom senaste åren... det gör man innan man lämnar landet, då och endast då har man koll på vad som gäller. GSU ska ge folk en förmåga att hantera lägen där det skiter sig med kraft, inte hanterande av internationella kriser med klart begränsande regler för hur man får/bör agera.

 

Sen bör man komma ihåg att det är skillnad på att bli åtalad och på att bli lagförd för ev brott. Oavsett vilket så är jag, trots min ganska utbredda misstro mot HKV, ganska säker på att FM kommer stötta en soldat som riskerar åtal för något som faller inom grå zoner i juridiken... för om dom inte stöttar då kan dom lägga ner allt med US osv direkt.

[Rokare]

Från Halvar:

 

@Lt Malmström och Mj Disaster

 

Hur ser ni på juridiken och situationen i exempelvis affe? Vad ser ni som störst problem i nuläget som pistolinstruktörer och juridiskt kunniga inom FM? Är det så att Svensk Lag hindrar soldaten att lösa uppgift eller är det er uppfattning att vi utbildar soldaterna felaktigt och att Svensk Lag är advekat? Kanske något exempel från när ni själva varit ute på insats där lag har krockat med säkerhet och operativitet?

 

GMY

 

Passar bättre här...

[LeadHead]

Jag slänger in en variant av detta (från "Väpnad strid=mord"-tråden) här också. Syftet är att belysa hur det som vi redan vet, att ROE och folkrätt gäller vid insats, egentligen fungerar i förhållande till den svenska straffrätten.

 

Det talas ofta i diskussioner på forumet om "svensk lag". Det bör poängteras att det inte är (uteslutande) svensk lagstiftning som avgör om en åtalad soldat fälls i domstol, utan svensk rätt som helhet, inbegripet EU-rätt, Europakonventionen, humanitärrätten (Genèvekonventionerna, etc.), m.m. Även rent nationellt finns det annat än den skrivna lagen som kan utgöra "rätten". Det kan handla om oskrivna rättsprinciper och liknande.

 

Enligt Magnus Sandbu (Det straffrättsliga ansvaret vid militära fredsframtvingande insatser, Svensk Juristtidning, 2009, s. 748.) kan man hävda att det finns en sådan oskriven ansvarsfrihetsgrund vid dels väpnad strid under förutsättning att den internationella humanitära rätten följs, dels vid insatser under mandat enligt kapitel VII i FN-stadgan, under förutsättning att man följer regelverket för insatsen samt eventuella svenska caveats.