Jump to content

Stabiliserad kanon i strv 122.


Recommended Posts

Tycker det har dröjt oroväckande länge för the Swede att komma med ett utdrag ur nån instruktionsbok...  ,O

Kan väl bero på att jag suttit framför dumburken. :D

Överlåter detta till någon som tjänstgjort på vagnen, är dock beredd att komma in med ett fint citat eller två från I-boken vid behov. :P

 

The Swede :camo:

Link to post
Share on other sites
Tycker det har dröjt oroväckande länge för the Swede att komma med ett utdrag ur nån instruktionsbok...  :winner:

Kan väl bero på att jag suttit framför dumburken. :D

FGSV - Förklaring Gör Saken Värre, som mina befäl så kärt brukade säga. :P ;)

Link to post
Share on other sites

Kortfattat ur minnet så ligger det till så att siktesspegeln är gyrostabbad. Kanonens rikthydraulik/elektronik jobbar sedan hela tiden för att jaga ifatt spegeln. Detta för att det är betydligt lättare att stabba en liten spegel än hela kanonen. Konstruktionen medför att man oftast har en viss eftersläpning i kanonens läge kontra spegelns och därför uppfunnit det så kallade koincidensfönstret. Detta fönster är helt enkelt ett område där kanonens läge sammanfaller med siktet "tillräckligt bra" dvs inom givna toleranser, hänsyn taget till andra inflytelser såsom uppsättning, vind, temperatur och framförhållning. Systemet beräknar även vinkelhastigheten på pjäsen då denna inte får vara för hög när den passerar fönstret. Praktiskt innebär detta att när skytten trycker in avtryckaren så går inte skottet direkt utan det kan ta uppemot en hel sekund innan det smäller. Oftast uppfattar man dock inte nån fördröjning alls.

 

Ni som sysslat med Leopardsystemet senare än -99 får gärna fylla på denna förklaring.

Link to post
Share on other sites

fördjupning, de gyron som stabbar är av typen "ring laser gyro"

http://www.fas.org/man/dod-101/navy/docs/fun/rlg.htm

http://www.spie.org/app/Publications/magaz...sep96/gyro.html

 

dessa två siter är rätt tekniska i sin beskrivning, själv förstod jag nog bara en bråkdel av det som stod där, men ni kanske har bättre förutsättningar :camo:

 

Vill man veta mer än så får man nog skruva sönder en vagn, eller möjligtvis ringa något företag som tillverkar sakerna (Rheinmetall har säkert koll)

Link to post
Share on other sites
Kortfattat ur minnet så ligger det till så att siktesspegeln är gyrostabbad. Kanonens rikthydraulik/elektronik jobbar sedan hela tiden för att jaga ifatt spegeln. Detta för att det är betydligt lättare att stabba en liten spegel än hela kanonen. Konstruktionen medför att man oftast har en viss eftersläpning i kanonens läge kontra spegelns och därför uppfunnit det så kallade koincidensfönstret. Detta fönster är helt enkelt ett område där kanonens läge sammanfaller med siktet "tillräckligt bra" dvs inom givna toleranser, hänsyn taget till andra inflytelser såsom uppsättning, vind, temperatur och framförhållning. Systemet beräknar även vinkelhastigheten på pjäsen då denna inte får vara för hög när den passerar fönstret. Praktiskt innebär detta att när skytten trycker in avtryckaren så går inte skottet direkt utan det kan ta uppemot en hel sekund innan det smäller. Oftast uppfattar man dock inte nån fördröjning alls.

 

Ni som sysslat med Leopardsystemet senare än -99 får gärna fylla på denna förklaring.

Helt rätt som achilleos skriver. Detta är dock endast den ena delen i stabiliseringen.

 

Förutom gyrona i siktet finns det ytterligare gyron som stabiliserarar kanonen. Riktsystemets egna, vapengyrot och torngyrot. Dessa gyron gör allt för att hålla kanonen riktad åt samma håll, i höjd och i sida.

 

Vapengyrot sitter på kanonen och känner av vapnets vridninng i höjd (uppför- och nerförbacke) och sida (höger/vänster). Om kanonen börjar att vrida sig känner gyrot av detta och skickar en signal till riktsystemet som innebär att systemet ska vrida tillbaka tornet/kanonen till ursprungsriktningen

 

Torngyrot sitter i elektronikutrymmet, längst bak i tornet och känner av tornets vridning i höjd.

 

Vapen- och torngyrosignalerna läggs till signalen som kommer från siktet (alltså den där eftersläpningen som achilleos skrev om) som uppstår när tornet/kanonen inte hänger med det snabbare siktet. De fortsätter som en gemensam riktsignal till pjäsrikten.

 

Gyron är inte ringlasergyron utan hederliga gamla stenålderssnurror.

 

:camo: S-Tank

Link to post
Share on other sites

Jaså, jag vet minsann inte vad jag pratar om. :banana

 

jaja, man lär sig nåt nytt varje dag, finns laser ring gyron applicerat på något system inom försvaret ?

 

var stensäker på att jag hört det under vår utbildning...

Edited by Leviathan
Link to post
Share on other sites
jaja, man lär sig nåt nytt varje dag, finns laser ring gyron applicerat på något system inom försvaret ?

Brukar finnas till tröghetsnavigeringssystem, iaf i civilt flyg. Skulle därmed tro att det finns i bland annat Tp102 och JAS39.

Link to post
Share on other sites
var stensäker på att jag hört det under vår utbildning...

Kan det vara i navigationssystemet?

 

Får ni leda IE med det? Får inte vi, NAV90/GPS/sidvinkelgivaren är för inexakta så det blir för många felkällor.

Link to post
Share on other sites

Hmm, vi gjorde iallafall det ibland, sen vet jag inte om vi verkligen fick det vet jag inte, vi har väl samma problem som er med tröghetsnavigeringen, om gpsen funkar så blir det bra men även det är väl för inexakt ?

 

Har inte koll på om system skiljer sig mycket, vi har ju inte Nav90 vad jag vet. (men lita inte på mig)

Link to post
Share on other sites

Vi har någon form av dödräkning med hjälp av magnetiska fältlinjer (NAV90), inte tröghetsnavigering. Detta när GPS:en inte har mottagning. NAV90 har 3% fel per 1000 m eller något i den stilen, rätt mycket i längden. Egentligen skall det vara sidvinkelgivaren och lasern som är för inexakta när jag tänker efter, men man kan få ut XY när man mäter laser och se det i NAV90-displayen för VC, snabbt och lätt istf för att böka med kartan och greja.

Link to post
Share on other sites
Vi har någon form av dödräkning med hjälp av magnetiska fältlinjer (NAV90), inte tröghetsnavigering.

ahh, just det, har suttit förare i en E 90, där är det POS2, tröghetsnavigering.

 

då är det nog så att vi får leda eld från 122an, vi hade lite problem med nordsök vårat år, dock berodde det nog till 99% på skräp framför spakarna.

Link to post
Share on other sites
122:an har lasergyro i sitt tröghetsnavigeringssystem vill jag minnas.  :dong:

 

Vill också minnas att boxen med detta sitter fram bredvid föraren?

Den sitter till vänster om föraren, bakom magasinet och U2'an (förarens panel). Naven fungerar så att man positionsuppdaterar naven med koordinater via TCCS'en och låter den stå och uppdatera ett tag. Under körning så används tröghetsnavigeringen konstant men koordinaterna uppdateras/kontrolleras mha DGPS'en.

Edited by sequent
Link to post
Share on other sites
Under körning så används tröghetsnavigeringen konstant men koordinaterna uppdateras/kontrolleras mha DGPS'en.

Jaså har man GPS nu också? Det fanns inte när jag slutade.

Det är en modifikation som utförs på alla vagnar. Enda vagnarna som saknar det är de vagnar som ännu inte har plockats ut ur förråden. Har en vagn inne nu som vi utför modifikationen på som endast rullat åtta mil. GPS'en monteras till vänster om förarpanelen ovanför BIF-lådan. DGPS-antennen monteras ovanför höger bak-lykta.

Link to post
Share on other sites
Vi har någon form av dödräkning med hjälp av magnetiska fältlinjer (NAV90), inte tröghetsnavigering. Detta när GPS:en inte har mottagning. NAV90 har 3% fel per 1000 m eller något i den stilen, rätt mycket i längden. Egentligen skall det vara sidvinkelgivaren och lasern som är för inexakta när jag tänker efter, men man kan få ut XY när man mäter laser och se det i NAV90-displayen för VC, snabbt och lätt istf för att böka med kartan och greja.

Dödräkningen går på vagnens odometer (ifall vi snackar 90 vill säga). Odometern (hastighetsgivaren) räknar hur mycket vänster och höger band flyttar sig och uppdaterar X/Y.

NAV90 består av GPS, GPS-antenn, två bildskärmar, sidvinkelgivare, TDE, CDE, sensorenhet, hastighetsgivare och pulsomformare (mont. på transmission)

Edited by sequent
Link to post
Share on other sites
  • 5 months later...

När ni väl pratar om "stabiliserad kanon" så har jag en annan fråga som säker många på forumet kan svara på.....

 

Det är något som jag har gått runt och funderat på den senaste tiden....vad är det för "förtjockning" som sitter på Strv 122 kanonrör och vad i hela friden är den till för???

Den där så kallade "förtjockningen finns ju inte på alla stridsvagnskanoner så den måste ju fylla någon smart syfte.

Är det någon slags skarv som möjliggör att man byta ut eldröret...jaja jag har absolut ingen aning..... :)

Link to post
Share on other sites

oh faan.... tack för svar!

Då kommer en motfråga..... 8-/

 

Är det inte eftersträvan att ha kvar krutgaserna "så långt som möjligt i kanonen" så att projektilen accelererar under hela färden genom kanonröret, vilket möjliggör hög utgångshastighet????

Om man då gaserna sugs ut innan kanonmynningen så uppnås väl inte en lika hög utgångshastighet? :) Eller är krutgasejektor något tekniskt lull-lull som är nödvändig för att kanonen inte skall slitas onödigt mycket?

Link to post
Share on other sites

Krutgaserna sugs ut efter att projektilen lämnat mynningen.

Man använder krutgasejektor helt enkelt för att slippa få in gaserna i tornet när kilen öppnas.

 

Här är ett utdrag ur I-bok Ikv 91 där funktionen förklaras.

Ikv0019.jpg

 

The Swede :)

Link to post
Share on other sites
Guest strvkomp
När ni väl pratar om "stabiliserad kanon" så har jag en annan fråga som säker många på forumet kan svara på.....

 

Det är något som jag har gått runt och funderat på den senaste tiden....vad är det för "förtjockning" som sitter på Strv 122 kanonrör och vad i hela friden är den till för???

Den där så kallade "förtjockningen finns ju inte på alla stridsvagnskanoner så den måste ju fylla någon smart syfte.

Är det någon slags skarv som möjliggör att man byta ut eldröret...jaja jag har absolut ingen aning..... :huh:

Krutgasejektorn är till skillnad från eldröret inte speciellt hård och gjord av (rätta mig om jag har fel) glasfiber. Den är även ett åbäke att få rent vid REMI och leder till utskällningar modell större om man drar in den i träd och knöglar till den lite grann.

 

Strvkomp :baskerPa:

Link to post
Share on other sites

Här hittade jag lite mer information om ringlasergyron: http://www.repairfaq.org/sam/laserlia.htm#liarlg

 

Angående krutgasejektor:

 

Vissa pjäser har/hade ju ett system med inert gas som blåses genom eldröret efter att ett skott avlossats (kallas detta genomblåsning?). Är krutgasejektor en ersättare till detta eller enbart ett komplement?

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...