Stabiliserad kanon i strv 122.

[KD803]

Vissa pjäser har/hade ju ett system med inert gas som blåses genom eldröret efter att ett skott avlossats (kallas detta genomblåsning?). Är krutgasejektor en ersättare till detta eller enbart ett komplement?

Ett komplement. De löser delvis olika saker. Krutgasejektorn har som The Swede skrev till uppgift att minska mängden krutgaser som kommer in i stridsrummet.

 

De system som blåser igenom eldröret med gas (eller tryckluft) syftar till att blåsa bort glödande rester av föregående drivladdning, som annars skulle kunna leda till otrevliga konsekvenser när nästa drivladdning förs in. De används framförallt på pjäser som använder drivladdning i kardus istället för hylsa.

[A2Keltainen]

Leclerc använder ett tryckluftsystem istället för, dvs för exakt samma uppgift som en, traditionell krutgasejektor om jag förstått saken rätt. Jag har följt lite diskussioner om fördelar respektive nackdelar med båda typerna av system, men dessa diskussioner har tyvärr försvårats av att det verkar vara svårt att få fram information om exakt hur det franska systemet fungerar i teorin och praktiken. Om man jämför bilder på kanonröret på en Leclerc med de på en Strv 122 eller M1A2, så ser man tydligt att Leclerc saknar traditionell krutgasejektor.

[gislemark]

Åter till stabiliseringen.

 

Låg sömnlös igår en bra stund in på nattkröken efter att tanken dök upp i huvudet.

 

Enligt mina tankar måste det vara svårare att stabba en pjäs om man har eldröret riktat 90grader i sida om man färdas frammåt, specielt om man har en ganska rejäl elevering på eldröret.

Vid ojämnheter så rör sig ju eldröret i en "vridning, halvmåne".

Kan någon förklara hur det funkar?

 

Hoppas ni fattar vart jag vill komma.

[Rickard N]

Det är enklare att hålla kanonen på samma ställe som siktet när kanonen är klockan 3 eller 9 eftersom man inte behöver kompensera lika mycket i höjdrikten. Med torn 3 eller 9 går det att få riktigt bra träffbild med Centurion enligt uppgift från dem som har kört med den. Dock har den svårt att hålla kanonen rätt när den är 11->1

[PB-Syte]

Jaså, jag vet minsann inte vad jag pratar om.

 

jaja, man lär sig nåt nytt varje dag, finns laser ring gyron applicerat på något system inom försvaret ?

 

var stensäker på att jag hört det under vår utbildning...

Inom flottan använder många av fartygen ringlasergyron. Både för tröghetsnavigation - i regel sammanför man då signalen från både gyrot och DGPS:en för att få en ännu exaktare position - och för stabilisering av div. system (pjäser, sikte, radarantenner).

Ett ringlasergyro är mer precist än ett mekaniskt dito, och behöver avsevärt mindre tid på sig för att svänga in sig. T.ex. behövde det mekaniska gyrot på patrullbåtarna (Sperry Marine, MK19) drygt ett dygn på sig innan det lämnade tillräckligt pålitlig data, medan ringlasergyrot på robotbåtarna (Sagem, Sigma 40) bara behövde ca 15min. Dessutom är moderna ringlasergyron av förklarliga skäl betydligt mindre och lättare än sina mekaniska släcktingar och dom kan heller inte tilta (för vilket det faktiskt fanns en speciell kudde för på patrullbåtarna! )...

[BertilXerxes]

Kanske något av ett sidospår...

 

I den HÄR artikeln säger Övlt Karl-Erik Johansson:

 

"Ej heller beaktades att vagnens 44 kaliber korta 120 mm

kanon inte förmår skjuta hål på de modernaste Östvagnarnas frontskydd. Att dessa

kommande krigsmaskiner till och med hade sämre skydd mot minhotet än de befintliga

antikviteterna fick över huvud taget inte antydas. "

 

Strv 122 kan inte slå igenom modernt frontpansar?

Jag tvivlar - kan någon upplysa mig!?

 

/S

[Vysotskij]

Citerar ur artikeln, gällande infanteriets bristande mekanisering:

Världen i övrigt hade en annan uppfattning och agerade därefter.

Det verkar dock inte gälla 120/L44-kanonen, vilken verkar duga för såväl amerikaner som tyskar.

[Stella-Polaris]

Ytterligare lite OT om Stridsvagnskanoner.

 

Hur skottställer man en dyl tingest?

[Rickard N]

Man stoppar in en kikare i eldröret och skruvar på tornet tills dess att kikarens hårkors är på ett förutbestämt ställe (t.ex. en tavla med rimliga markeringar på typ 1000 meters håll), sedan skruvar man in siktet så att det är på samma ställe, säger åt vagnen att nu är sikte och kanon nollställd på 1000 meter och bingo man träffar allt man siktar på.

[eskil]

Man stoppar in en kikare i eldröret och skruvar på tornet tills dess att kikarens hårkors är på ett förutbestämt ställe (t.ex. en tavla med rimliga markeringar på typ 1000 meters håll), sedan skruvar man in siktet så att det är på samma ställe, säger åt vagnen att nu är sikte och kanon nollställd på 1000 meter och bingo man träffar allt man siktar på.

Skjuter man för att kolla att det stämmer också?

[simon]

Man kontrollerar nollställningen, ofta i anslutning till skarpskjutningsperiod, genom att skjuta på en enklare form av nollställningstavla.

[Stella-Polaris]

Hur gör man då med co-axen??? Skottställer man först kanonen och sedan ksp´n på ett kortare avstånd genom inskjutning?

[simon]

Tornsprutan skjuts inte in (vad jag kan komma ihåg).

[Stella-Polaris]

Tornsprutan skjuts inte in (vad jag kan komma ihåg).

 

 

Jag tänkte närmare hur man skjuter in en co-axial ksp... Eller det var kanske det du menade???

[simon]

Ja, det är så den heter i Sverige. Tornkulspruta.

[Stella-Polaris]

Ja, det är så den heter i Sverige. Tornkulspruta.

 

vad kallar men de uppe på tornet??

[simon]

Ytterkulspruta.

[Rickard N]

Tornsprutan skjuts inte in (vad jag kan komma ihåg).

Det är väl det man gör, skjuter in den. Vi testade att nollställa ksp med kikare som det står beskrivet i manulen, men det var för jäkla meckigt. Man skjuter ett par bulor och ser var de hamnar, är det för illa så skruvar man lite på lavetten. Ksp är inte ett precisionsvapen hursom. Ang testskott efter nollställning, ja det kan genomföras men det är oftast onödigt om man nollställt så stämmer det. (annars är det något annat som är fel, typ eldledningsburken)

 

Nu gäller det jag säger strv121, men det bör vara rätt likt strv122 (eller 101-102-104 och förmodligen 103)

[simon]

Justdet, minnet börjar redan bli luddigt. Vi grovinställde tornsprutan med några eldskurar, men det var väl mest för att sprutan skulle träffa i rätt kommun. Det är ju inget precisionsvapen som sagt. Inskjutningen gjordes i princip på alla vagnar för att kontrollera att alla nollställningsvärden stämde och ev. rätta till dem. Tack för uppfriskning av minnet Rikard N!

Edited September 21, 2007 by simon

[Saerdna]

Angående stabilisering av kanon så läste jag någonstans att för gyrostabiliserade 9040:or så var träffsäkerheten större när vagnen rörde sig än när den stod stilla? Hur kan det komma sig?

[Rickard N]

Låter jätteosannolikt, skulle tro att det är en skröna.

[Lange]

Jaså, jag vet minsann inte vad jag pratar om.

 

jaja, man lär sig nåt nytt varje dag, finns laser ring gyron applicerat på något system inom försvaret ?

 

var stensäker på att jag hört det under vår utbildning...

Inom flottan använder många av fartygen ringlasergyron. Både för tröghetsnavigation - i regel sammanför man då signalen från både gyrot och DGPS:en för att få en ännu exaktare position - och för stabilisering av div. system (pjäser, sikte, radarantenner).

Ett ringlasergyro är mer precist än ett mekaniskt dito, och behöver avsevärt mindre tid på sig för att svänga in sig. T.ex. behövde det mekaniska gyrot på patrullbåtarna (Sperry Marine, MK19) drygt ett dygn på sig innan det lämnade tillräckligt pålitlig data, medan ringlasergyrot på robotbåtarna (Sagem, Sigma 40) bara behövde ca 15min. Dessutom är moderna ringlasergyron av förklarliga skäl betydligt mindre och lättare än sina mekaniska släcktingar och dom kan heller inte tilta (för vilket det faktiskt fanns en speciell kudde för på patrullbåtarna! )...

 

Åh, Sperry Marine, MK19, denna 200kg kolloss Efter ca 6 timmar kunde man navigera rätt bra. efter 24 timmar så var det tillräckligt för att kunna skjutas med. Och kudden är röd, och väldigt bra att ha som huvudkudde

 

Robotbåtarna hade ett vanligt mekaniskt gyro, i stil med Sperry, som samverkade med ringlasern. Och dessutom har jag för mig att Sigma 40 sitter i någon svensk strv...

 

Edit: Klantade mig med namn.

Edited October 1, 2007 by Lange

[Lelle]

leo 2a4's torn är iaf stabiliserat med hjälp av snurror, har svårt o tro att sverige skulle ha modifierat de till sina vagnar.

[PB-Syte]

Åh, Sperry Marine, MK19, denna 200kg kolloss Efter ca 6 timmar kunde man navigera rätt bra. efter 24 timmar så var det tillräckligt för att kunna skjutas med. Och kudden är röd, och väldigt bra att ha som huvudkudde

 

Robotbåtarna hade ett vanligt mekaniskt gyro, i stil med Sperry, som samverkade med ringlasern. Och dessutom har jag för mig att Sigma 40 sitter i någon svensk strv...

 

Edit: Klantade mig med namn.

Robotbåtarna hade ett mekaniskt gyro ja, men det var bara ett reservgyro! Båda två sitter bredvid varandra i ELAP (vid den statiska omformaren till ARTE:n!) Sigma 40 samverkade därimot med DGPS:en. Tror inte Sigma:n finns i nån strv, därimot ska HMS Carlskrona fått stridsvagnsgyron vid sin HTM.

Och ja, mk19 kudden var ypperlig som huvudkudde i brist på bättre...