Jump to content

Hemvärnssjukvård.


Guest Lt. Payne

Recommended Posts

Guest Lt. Payne

Jag satt och såg Pearl harbor häromdan, mest för flygscenerna det ska erkännas.

Fastnade lite för ett par detaljer vid anfallet mot sjukhuset och händelserna runt det.

Har några frågor till de som kan mer om sjukvård än jag här.

Vill inte göra frågorna eller svaren till ett eget "regelverk" för Hv:s räkning, är mest nyfiken.

Läget som frågorna gäller är: Skarpt och ett större skadeutfall typ, Flyganfall Tåg/trafikolycka, fientligt anfall med stort antal skadade.

 

1. Är det bra/dåligt att märka upp om den skadade fått någon form av medicin innan ankomst till sjukhus?

 

2.Är det bra/dåligt att innan intag på sjukhus märka upp personens bedömda vårdbehov innan ankomst till sjukhus?

 

3. Vem kan man lägga den bedömningen på, sjuksköterska eller läkare?

(Jag har två barn själv, så jag känner till att det finns sköterskor som är

kompetentare än vissa läkare)

Link to comment
Share on other sites

1, det borde ju vara bra att markera ifall de fått ngt eller inte

 

2, j*vligt bra fundering. personligen tycker jag att man får göra en grovsortering på katastrofuppsamlingsplatsen, där man gör ngn form av prioritering över vilka som behöver akut-vård, och vilka som kan vänta lite längre tid och vilka som kan vänta ännu längre tid. Sedan vid sjukhus får de på akuten göra en ny sortering kring det hela

Link to comment
Share on other sites

Nu kanske jag inte är den mest lämpade på att svara på detta, men man bör ju notera hur stor dos den skadade har fått av ett visst preparat.

 

Tex om man ger nervgasmotmedel så måste man ju veta hur mycket han har fått annars så kommer han ju dö av en överdos av detta istället för av själva nervgasen

Link to comment
Share on other sites

1. Finns kompetensen att ge läkemedel så kommer det att märkas på journalen som följer patienten, alt skrivas på pannan eller vara självförklarande dvs tex synlig dropppåse. Grundiden är dock att allt SKALL dokumenteras.

 

2. Prioriteringen kommer att avgöra vilka som kommer till sjukhus fortast. På sjukhuset kommer förmodlingen prioriteringen att göras om efter resurser. Så hög prioritering = fortare till sjukhus. Det betyder dock inte att patienten behåller prioriteringen på sjukhuset.

 

3. Vem som skall utföra triage tvistar de lärde om. En snabb sökning visar på att utomlands anses specialistutbildad sjuksköterska vara den lägst utbildade som bör utföra triage. I verkligheten är det dock annorlunda på grund av organisationen. Vidare skiljer sig HV och övriga FMs prioritering.

 

Risken för överdosering av Atropin är kraftigt överdriven. Inom litteraturen hittar man uppgifter om Atropin doser på upp till 100mg dvs ca 50st autoinjektorer.

 

@LtPayne: Är det sjv utbildning på gång i HBG?

Link to comment
Share on other sites

kan ge lite info ang fråga 3:

det finns ett system med ledningsläkare inom den civila sjukvården.

inom varje större sjukhus upptagningsområde finns det en/flera läkare som är utbildad på detta och det finns alltid någon i jour.

 

fick lära mig detta under en mycket intressant föreläsning om diskoteksbranden i göteborg.

då hamnade en ung distriks-läkare i positionen som ledningsläkare på skadeplatsen.

han blev totalt överhopad med jobb, när han anlände till plats ca 20 min efter första larmet.

sedan dess har beredskapen och utbildningsnivåerna höjt gradvis

 

vet ej hur det ser ut i hela landet men det borde finnas ledningsläkare vid alla större läns och kärn sjukhus.

en av orsakerna till att inte skadeutfallet i göteborg blev större är att det fanns stort upptagningsområde för skadade.

själva göteborgs sjukvårdsberedskap hade ej klarat antalet skadade, men eftersom det fanns akutsjukhus även i kringliggnade komuner sändes pacienter även dit.

 

hade branden inträffat i tex jönköping hade förmodligen skadeutfall och dödssiffror blivit större.

 

att militär, hemvärn och rödakorsfolk skulle kallas in för att hjälpa till vid en större olycka är en utopi, sker detta har vi redan vi kriget över oss.

händer däremot olyckan i närheten av övande enheter, är det en annan sak.

då kan man tvingas till en första insats.

 

ett sånt skarpt scenario vill jag inte uppleva, eftersom vi kommer att få ett kaos utan dess like.

det som kommer att hända är att revirpinkadet kommar att leda till dödsfall, när SRK skall stångas med allt möjligt folk som anser sig ha "rätt" utb.

 

finns det utbildade sjukvårdsfolk som tar hand om situationen, så bör man skita i om man tillhör SRK eller blå stjärnan.

jag lyssnar hellre till någon som jobbar med akutsjukvård dagligen, än någon som sprätter omkring med en RK-armbindel tre gånger per år.

Link to comment
Share on other sites

Jag skrev mitt första inlägg mot krig och dyligt.

 

I fred gäller att den högsta medicinska kompetensen leder arbetet. Oftast brukar den första anländande ambulansen vara ledningsambulans tills någon annan tar över. I många olyckor räcker det med några ambulanser. I det fall det behövs kallas sjukvårsgrupper ut ifrån sjukhusen. Dessa kan vid behov ledas av en utbildad ledningsläkare. Så även om läkaren bör vara utbildad kan en AT läkare bli tvingad att leda arbetet tills alla är omhändertagna alt bättre kompetens anländer.

Link to comment
Share on other sites

i krig hoppas jag på att jag slipper bli behandlad av SRK.

kan de inte lösa sina uppgifter i fred, så vet jag inte ens om de kommer att visa sig utanför dörren när kriget kommer.

 

visst det jag har träffat mycket kompetent RK-folk i deras civila gärningar.

bla på hultsfredsfestivalen, men de som är med i första hjälpen grupperna civilt, är oftast inte med i HV-sjukvården.

 

och ett gäng folk som ger oss hv-män sämre sjukvårdberedskap, än ryssarnas gamla infaterister på 80-talet, ger jag inte mycket för.

att de sedan blir totalt vansinniga när vi skall införa egna plut.sjkv på IP är ju bara en revirmarkerande dödrykning.

 

bara en sån fråga som transporter från stridsområde.

vad har vi för möjligheter att få skadade till sjukhus vid en försåtsminering tex?

en halv grupp kommer ju att gå åt för att tranportera en skadad.

och SRK kommer ju inte fram förren området är säkrat, och vad kallar de säkrat?

skall området minklararas innan HV-soldater får vård?

 

tycker att vi kan säja upp avtalet med SRK och skriva nytt med fonus, då vet vi i allafall vad vi får.

Link to comment
Share on other sites

Hej!

Jag hittade det här forumet idag och sjukvård är mitt stora intresse i och med att jag är sjuksköterska.

När jag var på utbildning i katastrofmedicin i höstas så förmedlades följande.

 

1. Att marker/notera om pat fått ngt läkemedel är nödvändigt (även om överdoseringar inte alla gånger är dödligt farliga så kan de försvåra diagnos och ge mer obehag för pat).

 

2. Vid en situation där det finns flera skadade så måste prioriteringar göras. De görs varje dag på våra akutmottagningar även när det inte handlar om olyckor. Prioriteringarna gör även under en s.k. "vanlig dag".

 

3. Bedömning och prioirteringar görs av den person som har högst kompetens på skadeplatsen, så fort ngn med högre kompetens anländer till platsen tar den över ansvaret (förutsatt att den personen är i tjänst). Alltså om en person kommer fram och säger att han/hon är läkare så övertar inte den personen ansvaret för bedömningar. All sjukvårdspersonal som ska arbeta på en skadeplats (gäller vid stora olyckor/katastrofer) skall ha blivit utlarmade och ha arbetskläder på sig och de ska även ha markering som talar om vilken yrkeskategori de tillhör.

Första ambulans på plats blir ledningsambulans och förblir det.

Jag fick även lära mig att det har tillkommit en ny titel iaf "Sjukvårdsledare" den personen finns vid den ledningsplatsen. Sjukvårdledaren leder och fördelar arbetet rörande sjukvården. Man har även en medicinskt ansvarig och det blir den med högsta medicinska kompetens på plats. Med. ansvarig kan ta inriktningsbeslut och det i sin tur påverkar hur prioriteringar av skadade skall göras. I vanliga fall så prioriteras de med värst skada högst, men vid en masskadesituation kan man göra som så att de som har så svåra skador att de inte förväntas överleva med de resurser och det läge som råder prioroteras lägre.

 

Ja nu har jag fått babbla av mig lite om sjukvård (och min favoritinriktning akutsjukvård/katastrofsjukvård).

Link to comment
Share on other sites

För den som är intresserad av hur insatsen gick till vid diskoteksbranden kan gå in på rapporten som sammanställdes efteråt, det är mest brandsnack men även en del sjukvård.

 

Personligen så har jag läst den tre gånger och blir lika djupt betagen av det man läser. Rapporten är sammanställt av flera rapporter, många av dem är detaljerade.

 

http://www.raddningstjansten.goteborg.se klicka på BRANDKATASTROFEN.

 

För övrigt så vill jag förtydliga en sak, distriktsläkaren var en hon och brandmästare Hansson vid Lundby brandstation skriver såhär i sin rapport:

 

"Den första läkaren kom. Jag trodde att hon tillhörde akutlaget från SU och utgick därför ifrån att hon var informerad. Men det visade sig senare att hon varit på väg till ett vanligt sjukbesök, då hon fått en förfrågan från sjukvårdsupplysningen om att åka till platsen för att se vad som hänt. Hon ställdes inför en omänsklig uppgift - helt oförberedd, inte mentalt laddad, utan utrustning och utan information rakt in i detta totala kaos."
Link to comment
Share on other sites

samma här dalkarl! ett stort tack för tipset.

jobbade som konferanstekniker på svenska mässan förra året under läkarstämman.

hade tur och hamnade i samma sal som föredraget om brandkatastrofen.

fick en massa bra info som jag har omsatt i handlig vad gäller mitt jobb vid en större rockfestival i småland.

min personalpolicy förhindrar mig att säja vilken men den drar ca 30 000 människor till en by som har 5000 invånare normalt.

 

kan säja att det sätter lite prov på sjukvårdsberedskapen.

 

men den är god, bla finns färdiga katastrofplaner, och stor beredskap.

närheten till större sjukhus är det värre med, men alternativ finns.

bla färdiga helikopterplatser och skadeuppsamlingsplatser.

 

vi har lärt oss av bla göteborgsbranden och roskilde olyckan.

Edited by bushman
Link to comment
Share on other sites

Har en fråga som inte riktigt rör dom punkterna som ni belyst ovan men håller sig inom tråden iaf...

 

Frågan är om en Soldat som under GU/Lumpen fullgjort utbildning som PlutSjv får gå in som liknande befattning inom HV utan kompletterande utbildning(förutom "HV GU" då..).

 

//Sgt Fjellman

Link to comment
Share on other sites

Har en fråga som inte riktigt rör dom punkterna som ni belyst ovan men håller sig inom tråden iaf...

 

Frågan är om en Soldat som under GU/Lumpen fullgjort utbildning som PlutSjv får gå in som liknande befattning inom HV utan kompletterande utbildning(förutom "HV GU" då..).

 

//Sgt Fjellman

ja om du går med i en insatspluton finns möjligheten att gå in som plutsjkv.

hv-komp dras fortfarande med SRK.

 

problemen ligger som jag har beskrivit tidigare mest i att få ut plutsjkv-väskan.

SRK har bestämt att det är emot geneve-konventionen att sjkv bär vapen och armbindel.

detta löses oftast med stöld av väskan och övertejpande av röda korset, samt att man skiter i armbindel medan SRK är i närheten.

 

ifält är de oftast inga problem, för där befinner de sig inte.

Edited by bushman
Link to comment
Share on other sites

Serg Fjellman: När du går med hv så avprogrammeras du från all kunskap du fick under GU och blir en barbapappa sok alla andra!

(Förlåt, kunde inte låta bli)

 

Nä, vad jag ville säga var: Går du med i ett "vanligt" hv förband är det kört att få den officiella titeln "plutsjv" eftersok den fylls ut av en civilist i grönspräckliga kläder och armbindel. Har du däremot en vettig chef så kanske han kan ge dig titeln inofficiellt och mygla ut det mtrl du behöver.

Så har det iallafall lösts på ett förband som jag, hm.. hört talas om, hm..

Link to comment
Share on other sites

Hur kan SRK påverka utdelningen av utrustning? Har frivillig org veto när det gäller utrustning inom sitt område? Allt utom väska, förbandssax och blodtrycksmachett är förbrukningsutrustning och som det borde det kunna kviteras ut av någon ansvarig. Eller fungerar det inte så?

 

Jag har svårt att se hur SRK kan påverka utbildningen av någon som ej tillhör SRK.

Link to comment
Share on other sites

Nä, vad jag ville säga var: Går du med i ett "vanligt" hv förband är det kört att få den officiella titeln "plutsjv" eftersok den fylls ut av en civilist i grönspräckliga kläder och armbindel. Har du däremot en vettig chef så kanske han kan ge dig titeln inofficiellt och mygla ut det mtrl du behöver.

Så har det iallafall lösts på ett förband som jag, hm..  hört talas om, hm..

Okej... det var vad jag befarade... Men som du säger... det finns ju vettiga chefer ;)...

 

//Sgt Fjellman

Link to comment
Share on other sites

Har ju lyxen med en vpl utbildad skjukvårdare i gruppen.

Kan ju nämna att vi lagt ner att fylla på vår sjukvårdsväska innan varjer övning.

För så fort vi kommer för att hämta den till övning så är all matriel PLUNDRAD!

Eftersom vi har kodlås på vårt föråd så innebär detta att det sker med anställd chef goda minne eftersom förutom vi så är det bara han som har koden :D

 

Hur FAN ska skjukvården funka när man inte får ha sina grejer ifred.

Ok om dom tar våra tält/västar/lyktor/spadar

Men skjukvårdsväskan är något som kan rädda liv, bokstavligt talat.

 

förlåt om jag går OT men blir så jädra sur.

Link to comment
Share on other sites

Angående Sjv-väska 9 (vilket jag antar det som diskuteras) så finns det inget folkrättslig grund för att hindra utdelning. Man kan bära med sig en halv OLA ambulans på ryggen och vara utbildad kirurg MEN går du inte i befattning som sjv-personal så har du inget folkrättsligt skydd vilket saken gäller. Du kan dock vara Grgskytt och samtidigt utbildad ssk och ha med sig t ex sjvväska 9 utan att bryta mot några konventioner då du har en stridande befattning. Det är din befattning som styr inte din utrustning!

 

Personligen kan jag tycka att man klarar sig ganska länge med sjvväska 6 om man inte har delegation på läkemedel. Sjvväska 9 är avsedd för att bära med sig infusioner och i och med att väldigt få har gällande delegationer på läkemedel så har man bara en gigantisk väska för första förband, kompresser och bindor......

Enda anledningen att ha väska 9 med är skenorna samt alla smågrejor man kan ha och komplettera upp med. Väska 9 blir mer som plutonens sjv"förråd"/plutonsapotek där man kan ha extra förbrukningsmtrl, mtrl från plutapoteket, fotvårdsmtrl, inte någons sjvväska. Väskan är stor och tämligen klumpig att bara med sig enligt mig.

Ibland tycker jag det kan kännas som man ska ha grejerna för sakens skull utan att tänka fullt ut, väskan gör ingen sjukvårdare........

 

Väska 6 är i och för sig en dålig konstruktion men ni förstår min tanke.. eller....?

 

För övrigt ska väl plutsjv vara borta från insatsplutonerna!

 

 

 

att militär, hemvärn och rödakorsfolk skulle kallas in för att hjälpa till vid en större olycka är en utopi, sker detta har vi redan vi kriget över oss.

händer däremot olyckan i närheten av övande enheter, är det en annan sak.

då kan man tvingas till en första insats.

Bushman

 

Under brandkatastrofen så hjälpte ovanstående organisationer till, inte i det akuta skedet utan under det sorgearbete som startade vid brandplatsen och pågick där i ett par kvällar, RK hade sina första hjälpengrupper ute som agerade psykiskt stöd (lyssnade), Hv fixade varm dryck, Amf 4 skaffade fram filtar.

Det är sådan hjälp som i fredstid som är aktuell, kanske ställa upp med vissa transportresurser som det civila samhället saknar (TP 84 användes för övrigt för att transportera brännskadade till Oslo).

Edited by Bamse
Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte att det är SRK regler som är orsaken till att vissa inte får ta med sig väskor ut (det finns ingen vits att snåla på dem om det finns tillräckligt många på kompaniet), utan snarare attityden. Vad skulle en centralorganisation ha emot att sjv förstärktes i hvkompaniet. Hur orkar vissa av er spotta så mycket på SRK, varför inte använda er energi på ett positivt sätt. Jag är inte alltid så positiv till min organisation, men varför ska jag lägga ner så mycket tid på att tala skit om den. Istället ser jag till att få in folk som är bra, så att vi har en bra organisation som fungerar i ett kompani och arbetar för att kompanierna utbildar sina hvsjv så de fungerar tillsammans. Det är inte SRK som gör att kompaniets hvsjv inte fungerar utan det är på fältet som inte resurserna används på ett riktigt sätt. En kedja är inte starkare än den svagaste länken. Förstärk den svagaste länken istället för att ha sönder kedjan.

Link to comment
Share on other sites

@hemvärns-sjukvårdaren:

du hade också blivit vansinnig om du hade mött den ansvariga SRK-kvinnan vi ständigt råkar ut för.

hon har inte läs en bokstav ur folkrätten, och tjuter varje gång vi vill hämta ut väska 9(tack bamse), om att det är olagligt.

dessutom, hade du kunnat tänka dig att springa omkring och öva SIB i ett totalt okänt industriområde, med endast första förbandet som sjkv-mtrl?

 

hade vår hv-sjukvården betstått av samma röda korsare som jag träffar på första hjälpen grupperna, under festivaler varje sommar hade jag vart nöjd.

de består ofta av mycket väl utb personal, med intresse för vad de sysslar med.

något som verkar försvinna med det antal meter våra hv-sjkv kommer från koktrossen.

 

men när SRK i vårt område hårdnackat kräver att IP skall ha med sig HV-sjukvårdare, är något fel.

en insatspluton kan inte släpa runt på obeväpnade sjkv, det finns inga möjligheter.

och har man som dxl skriver, lyxen att ha en utb plutsjkv i plutonen skall man väl använda den?

 

vi plockade ett tag in en utb sjuksköterska, viserligen obeväpnad men utrustad med x antal års erfarenhet från akuten och iva.

vi ville helt enkelt inte ha de hv-sjkv som erbjöds oss från SRK.

 

de som erbjöds oss hade helt enkelt inte den utb-nivå som vi krävde.

att de sedan blev chockade över hur vi övade, gjorde ju inte saken bättre.

de trivdes inte hos oss, för vi medförde inte någon koktross, och de hade inte ens med sig "snuskburken" ut i den lilla packning de hade tagit med sig.

 

en IP är i dagens läge fullt jämförbar med en infanteri-skyttepluton, och i en sådan ingår en plutsjkv, beväpnad och med röda kors-bindel.

klarar inte SRK att se den synen, så får de väl se till att antingen hänga med i utvecklingen, eller inse att de inte bör ha något med HV att göra.

 

som jag skrev innan: ser hellre ett kontrakt med fonus än med SRK, för då vet både jag åtnimstone vilken grad av vård jag får.

 

@bamse:

det jag skrev om är ju ett första handsskede, att frivilliga organisationer är kungar i efterarbetet vet jag.

HV gjorde tex stora insatser i borlänge vid tågolyckan där.

man att vi skulle bli kallade i ett första handsskede är inte att tänka på, om det inte råder krigtillstånd motsvr.

Link to comment
Share on other sites

Bushman

hade vår hv-sjukvården betstått av samma röda korsare som jag träffar på första hjälpen grupperna, under festivaler varje sommar hade jag vart nöjd.

de består ofta av mycket väl utb personal, med intresse för vad de sysslar med.

något som verkar försvinna med det antal meter våra hv-sjkv kommer från koktrossen

 

Dessa röda korsare som du träffat på festivaler motsv är RK:s Första Hjälpengrupper. De har ungefär lika lång utbildning som Hv-sjv men anpassat till civil första hjälpenberedskap vid t ex festivaler, skolavslutningar, idrottsturneringar m m. Skillnaden mellan Hv och Första hjälpen-grp är främst att FH-grp har ett system med behörighetskrav dvs varje år skall jag genomgå praktiskt och teoretiskt prov och bevisa att jag har den duglighet som krävs.

FH-grps verksamhet är "skarp" verksamhet även om det oftast är skavsår så händer ju allvarligare saker. Denna verksamhet är ett exempel på att SRK faktiskt kan om de vill, verksamheten är ganska genomtänkt och är uppstyrd av en regelsamling.

 

Enda nackdelen med dessa grupperna är att vissa individer kan vara "ambulanswannabees", de flesta är dock enligt mig ganska bra folk.

Är själv fd medlem i sådan grupp.

 

Ska det vara så att SRK ska fortsätta med sjvutb för Hv så anser jag att man borde samarbeta mer med FHgrp. T ex som Hv-sjv vara med på deras uppdrag, vara med på deras utb/behörighetsbedömningar.

Vet att Hv-sjv har varit med på SM i Första Hjälpen, är en bra början.

 

Det finns problem i organisationen runt Insatsplut/komp då många individer i avtalsorganisationerna inte har den militära bakgrund och fältvana som krävs i den verksamheten. Ofta saknas tyvärr också motivationen att uppträda fältmässigt men trots detta så kräver avtalsorganisationerna att bara deras personal användas.

 

Finns mycket bra folk ute bland avtalspersonalen men tror att inom kort framtid kommer verkligheten komma i kapp (ungefär som den gör med Hv just nu) och avtalsorganisationerna kommer att försvinna eller kraftigt förändra sin verksamhet.

 

Sedan måste jag hålla med Hv-sjukvårdarn att Bataljonchef/kompch/plutch har ett enormt ansvar för att upprättahålla och vidarutveckla dugligheten hos avtalspersonalen.

Tyvärr slarvas det något extremt med detta!

 

Att tejpa över Röda korset på väskan ser jag bara som en maskeringsåtgärd, korset sitter där för att utmärka sjv-mtrl som är skyddat enl. folkrätten, inte personen som bär väskan.

Ta tex väska 6 som också har kors men normalt inte bärs av personal med folkrättsligt skydd (sjvmän).

Link to comment
Share on other sites

(alla tagna från härifrån gick inte att länka direkt till citatet utan man får klicka sig fram)

 

 

 

Trots att Genèvekonventionerna tillåter att sjukvårdare i fält bär lättare personlig beväpning till sitt eget och patienternas skydd, har Svenska Röda Korset och Försvarsmakten kommit överens om att Röda Korsets avtalspersonal inte ska vara beväpnad. Vår uppfattning är att sjukvårdarens röda kors, skyddssymbolen, är ett tillräckligt skydd. Vi kommer aldrig att rekrytera frivilliga till aktiv vapenhantering. Vi utgår från att våra medlemmar har valt sitt uppdrag i hemvärnet för att kunna göra en humanitär insats som sjukvårdare.

I sjukvårdarens grundutbildning ingår visserligen ett moment som kallas "vapentjänst", men det handlar då om att sjukvårdaren ska känna till de vanligaste vapenslagen för att vid behov kunna oskadliggöra en sårad soldats vapen.

 

Intresant att de här erkänner rätten till att bära vapen och att man anser att symbolen inte bara ger skydd utan tillräckligt skydd.

 

En skadad hemvärnsman ligger på marken, och sjukvårdarens omhändertagande sker liggande på knä vid sidan om. Även om det förmodligen finns hemvärnsmän i närheten som kan bära båren, måste du och dina kamrater också kunna lyfta och bära en vuxen person till sjukvårdstältet. En stark rygg och starka ben är en tillgång för sjukvårdaren, även om fysisk styrka inte är ett absolut krav.

 

"även om inte fysisk styrka är ett krav"

hmm

minns inte vem men jag tror det var i den här tråden som någon skrev att RK sjukvårdarna inte är med framme vid "pangandet" utan längre bak vid förbandsplats.

I vilket fall så motsägs ju det här och desutom så skriver dom i samma mening att man ska kunna bära en vuxen person, men att fysisk styrka inte är ett krav.

"även om det förmodligen finns HV män som kan bära båren"

ska man inte ha någon som skyddar i så fall?

 

 

 

sist men inte minst

Vi borde skapa en organisation som i fredstid förbereder för sjukvård i krig. Ungefär så löd det förslag som Henry Dunant, Röda Korsets grundare, presenterade i sin bok "Ett minne från Solferino". Några år senare resulterade hans idéer i bildandet av Röda Korset. Året var 1863.
Link to comment
Share on other sites

Som ngn anmärkte så finns det idag inga plutonssjukvårdare i något militärtförband (ev undantag för jägarförbanden som kan uppträda i plutonsram), ej heller ska det finnas i HVkomp. Nu vet jag att många fortf inte gått över till Org2004 men det bör göras snarast.

 

I den organisationen har du en sjvgrupp på 9 personer stabs- o trosstroppen och inga i plutonerna

Citerar (P)TOEM Preliminär taktisk, organisatorisk och ekonomisk målsättning för ALLMÄNNA HEMVÄRNET och DRIFTVÄRNET 2005.

ORGANISATION HEMVÄRNSPLUTON (60480H)

Chefsgrupp

C HEMVÄRNSPLUTON GN6

STF C HEMVÄRNSPLUT GN7

2 HEMVÄRNSMAN/TFN GN9

2 HUNDEKIPAGE XG9 SBK

SUMMA PERS 6

4 x Hemvärnsgrupp

C HEMVÄRNSGRUPP GN8

STF C HVGRUPP GN8

6 HEMVÄRNSMAN GN9

SUMMA PERS 8

TOTAL SUMMA PERS 38

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By edolF
      Hej! Kom över via Youtube NetGeo programmet Inside Combat Rescue, man följer amerikaner vars jobb är att, som titeln låter, rädda skadade från krigszoner. Detta görs via två helikoptrar och två grupper av soldater som också är sjukvårdare (nog en väldigt simpel beskrivning av deras jobb).
       
      Ganska intressant och man får se betydligt mera av Hur krig verkligen är. En rätt bra kontrast mot de vanliga lite glorifierande serierna man ser.
       
       
      Sen som en sidofråga, har Sverige någon motsvarighet till detta jobbet?
    • By mariner
      Skulle behöva hjälp med en fråga!.
       
      Jag fick för ett tag sedan tag på ett FJS "Holmström sjv- etui" som är i nyskick men dessvärre tomt!
       
      Det jag vill veta är vad för utrustning som brukligt fanns i det vid tjänstgöring?...
       
      Är väl medveten om att innehållet varierar beroende på insatsen typ & karaktär samt om det är "hemmaplan" eller utlandstjänstgöring det handlar om , Men det bör finnas artiklar som är "standard i etuiet" & som ständigt finns/fanns med.
       
      Tacksam för hjälp med detta då jag vill ha det fyllt med korrekta sjv-artiklar som det skall vara däri så långt det är möjligt att uppnå.
       
    • By Bamse
      Jag tänkte här få lite intryck från er övriga om hur sjukvården fungerar ute i Försvarsmakten ( och då menar jag den akuta delen av fältsjukvården, inte sköterskan på sjukan på regementet utan det som händer med den skadade i fält)!
       
      Ämnet låter kanske för många lite tråkigt.....
      Men erfarenheterna visar att god sjukvård höjer stridsmoralen
      (du är inte lika sugen att göra våldsam landstigning om du vet att ingen tar hand om dig om (när) du skulle bli skadad).
       
      Sjukvårdsutbildning är oxå något som inte prioriteras högt speciellt i HV, så litar DU verkligen på att din stridsparskamrat kan omhänderta dig när de ryska stäppmongolerna fått in en lyckoträff?
       
      GA KA: Utveckla gärna dina åsikter om FM vätsketerapi.
    • By 1.skalman
      Hej.
       
      Var på Hv skallet i helgen och det vlev en lyckad tävling för oss iår.
       
      Men en sak som vi undrar lite över är om de ändrat på hur man ska lägga en skadad person på båren.
      I patrullen har samtliga inte hört några ändringar från att ha ansiktet på den skadade i färdriktningen.
      Nu har de tydligen ändrat på detta så att ansiktet ska vara bakåt för att den som bär bakom ska kunna ha uppsikt över patienten på ett enklare sätt.
       
      Denna ändring ska vara gjord i enlighet med reglemten för sjv men de hänvisade inte till vilket och vi frågade inte heller.
       
      Någon som vet mer?
    • By akari
      Någon som har instruktioner på hur man sätter ihop Sjukbår 2 MT?
      Delararnas (korrekta) namn vill jag också ha.
       
      Gärna som pdf.
×
×
  • Create New...