GA KA

Enligt mig så uppstår de största problemen när den civila sjukvårdspersonalen inte förstår den militära världen och inte är uppdaterade på militär sjukvård. Det kvittar hur duktig man är hemma om man inte förstår skillnaderna. Tyvär så erbjuder inte FörmedC en gedigen TCCC/TOS kurs för legtimerad sjv personal i nuläget. Det finns så mycket vetenskaplig litteratur i nuläget att man inte kan förneka den Militära sjukvården som en egen avskild specialitet som skiljer sig enormt ifrån vanlig sjukvård oavsett av vilken typ. I och med ovanstående så innebär det att den svenska soldatet i nuläget inte har den utbildning och utrustning som behövs för att förhindra dödsfall som går att förebygga. Införandet av CAT var ett väldigt viktigt och avgörande beslut men varför stanna där? Personlig sjv väska? Nya första förband? Hemostatiska förband? Talon bårar? osv. Allt detta är standard utomlands och vi ligger tyvär efter. I och med att vi rekryterar civil personal så blir detta lidande. Exakt samma problem finns i tex räddningsverket. Det finns personer som har gedigen militär erfarenhet + civil sjukvårds erfarenhet och med utlandserfarenhet. Tyvär så är denna grupp inte särskilt intresserade av att arbeta för dåliga löner, tre veckor på FörmedC och med undermånlig utrustning när de lätt kan få bättre jobb utomlands. Det är inte samma efterfrågan av 55 åriga distriktsjuksköterskan Lisa ifrån Kalmar.

Har du verkligen förstått vad artiklen försöker att förmedla? Artiklen handlar inte om det vi diskuterar utom om något helt annat. Det som tål att tänka på: * Improviserade avsnörande förband fungerar inte lika bra som kommersiella framtagna * Placerar man det avsnörande förbandet på fel plats så fungerar det inte. * På grund av skademekanism så skiljer sig minskador med skottskador * Vi pratar om ett helt annat omhändertagande än "Omhändertagande under beskjutning/care under fire På grund av att personer i FM inte alltid förstår vad de läser eller har kvar gamla fördommar så fördröjs införandet av avnsörande förband i FM. Det kommer för eller senare att kosta fler liv. När det gäller avsnörande förband vid livshotande blödning så finns det extremt starka bevis för att det är livräddande. Använder man dessutom en beprövad modell som CAT, placerar den rätt och använder sig av det artiklen tar upp i ett bakre lägge så finns alla chanser att stoppa onödiga dödsfall ifrån extremitetsblödningar. Den intresserade läser tex FU Kjellbergs tråd om CAT i matrielplatsen: http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=31330

Anestesi sjuksköterskor är inte normen för ssk på MOT. Under FS08-FS12 så har jag för mig att det har varit två anestesi ssk på MOT. Normen hittils har varit ssk utan specialistutbildning även om det verkar bli bättre. Under samma period så tror jag att det har varit en ssk som uppfyllde den första kravspecen dvs Jägar/spanings GU + fem år som anestesi ssk.

Värt att notera kan vara datumen då denna tråd skapades. Ny kunskap? Eller tar det ovanligt lång tid för sjv i FM? http://forum.soldf.com/index.php?showtopic...p;hl=avsnörande

CAT är förmodligen det avsnörande förband som har genomgått mest vetenskapliga tester och pratisk användning i verkligheten. Visst det finns brister som med allt annat men i nuläget är den bäst när man tar hänsyn till alla faktorer. Den har varit tilldelat delar av FS missionerna sedan ca ett år. Den intresserade myndighetskunden tar lämpligen kontakt med www.promoteq.com

I den här tråden så ser vi något som i mina ögon är väldigt farligt. Vi har en person som hänvisar till sin flera år gamla utbildning och som slänger med några ganska konstiga förklaringar till varför detta inte skulle fungera. Om man ställs inför ny information så skall man kanske ta del av informationen och utvärdera den genom oberoende källor. Avsnörande förband fungerar utmärkt att stoppa livshotande blödningar Det finns alltid bättre allternativ än avsnörande förband men i en miljö där man riskerar att bli bekämpad så måste extremitets blödningar stoppas direkt för att minska blödning och exponering. Avsnörande förband erbjuder en möjlighet att stoppa livshotande blödning snabbt, enkelt och säkert. Man kan stoppa en livshotande blödning på sig själv innan man förblöder. Men som alltid kräver detta utbildning. Vet man inte hur kroppen är uppbyggd så kommer man få problem med avsnörande förband. Förbandet måste appliceras så att det pressar kärl mot ben för att fungera optimalt. Den gamla myten om att man skall placera avsnörande förband så nära skadan som möjligt gäller inte längre. Anledningen till detta är att avsnörande förband numera används som en TILLFÄLLIG lösning för att stoppa livshotande extremitetsblödningar när hotbilden gör att man inte kan använda vanliga metoder dvs tryck, högläge, packning av sårhålla, tryckförband osv. Har man tid och möjlighet så SKALL man använda vanliga metoder. Men istället för att lita på en anonym galning på internet så sök information själv. Lämpliga platser för detta kan vara sökmotorn Pubmed, utlänska reglementen eller på FÖRMEDC Det flesta som håller på med detta skarpt har insett detta sedan länge. Om man vill öka överlevnaden på soldater i utlandsstyrkan så är inköp av ett avsnörande förband den enskilt viktigaste åtgärden tillsammans med utbildning i TOS dvs Taktiskt Omhändertagande av Skadad.

Några snabba svar: Även om det sker en generationsväxling så är den inte uppmuntrad uppifrån utan består till stor del av enskilda individer som tar till vara på erfarenheter som är skaffade på annat håll(GU, US eller civil sjv utbildning). Den enda som händer med stöd uppifrån är insatssjukvårdar projektet i Göteborg. Projektet där är snarare bildat pga av närhet till FörMedC och av intresserade personer än att röda korset har uttryckt behov av det. Att Röda korset inte kan bedriva mer kvalificerad sjv är just mitt huvud argument till varför vi inte behöver dem. Jag tar hellre en skyttegrupp som kan användas till strid + göra i princip samma arbete som sjv gruppen. Betydligt mer kostnadseffektivt. När det gäller kompetens i preventiv medicin så är den i princip obefintlig. En person med genomförd GU har större kunskap. Det samma gäller tex CBNR. När det gäller folkrätten så är det ingen som kommer att lyssna till vad en Röda korsare säger. Med tanke på den hotbild du själv beskrev så ringer man till en militär jurist. BV206 är ett utmärkt reserv allternativ då det inte fungerar med vanliga ambulanser. Detta händer nog vanligare än vad Svensson tror. Då alternativet är att bli buren tror jag att de flesta väljer bandvagn. Och det fungerar utmärt som evakueringsplatform. Att ta in läkare och ssk i mitt förslag är inte dyrare utan vänder sig till frivilliga. Stämmer kostandsuppgiften i tråden så finns det många läkare och ssk som skulle gå med mot att de fick välja utbildning för 60 000kr.

Nu kommer tyvärr ett tråkigt och bittert inlägg för några...... Jag tycker att det inte är någon som helst mening med HVs sjukvårdsorganisation. Anledningen är ganska enkel och inte särskilt spännande. I nuläget så kan inte HVs sjv inte göra något mer än den enskilde skyttesoldaten när det gäller att förebygga de tre vanligaste dödsorsakerna som går att förebygga i krig(Blödning ifrån armar/ben, ventilpneumothorax och ofri luftväg). När vi ser till dödsfallen som kräver mer avancerad vård(läs kirurgi) så kan inte HVs sjv transportera skadade till kirurgi på ett bra och säkert sätt. Man kan definitivt inte bedriva kvalificerad sjv under transporten. Så i nuläget borde man satsa på att den enskilda kan stoppa livshotande blödningar, köpa in avsnörande förband och ge varje soldat en kort "Taktiskt omhändertagande av skadad" kurs. Sluta lägga pengar på att utbilda personer på något som inte tillför insatsorganisationen något. Skall man tvunget göra något så sätt upp ett ny typ av sjv förband i HV. Rekrytera läkare, sjuksköterskor och värnpliktiga med 10p till QMT och FKF. Uppmuntra kortare rotationer i utlandsstyrkan och deltagande på övningar. Detta är någon som FM behöver och som samhället behöver. Vem skulle tacka nej till en självständig uppträdande grupp i tex BV206 med läkare, sjuksköterska och två 10 p värnpliktiga vid tex en katastrof som har gjort två 6 veckors missioner i Afghanistan. Jämför vad denna grupp kan göra jämfört med två kaktanter och två äldre gentlemen sittandes i en volvo som har övat HLR de senaste 10 åren. För det är bilden jag har mött i verkligheten när det gäller HVs sjukvård.

Jag tycker att HLR utbildning kan vara bra för alla men har man så begränsad tid som HV verkar ha till sjukvård så är det totalt meningslöst att utbilda på HLR. Har man fått hjärtstopp pga av trauma så är det meningslöst att utföra HLR. Ser man desutom till att HV saknar kvalificerad sjv personal, inte har någon fungerande sjv kedja och bristen på läkemedel/ kirugi så är det bara meningslöst. HLR utförs på patienter med penetrerande trauma i syfte att underlätta debriefing efteråt. Om HV vill utbilda mot "krigets krav" så är det bara basal blödningskontroll som är meningsfullt. Inköp av avsnörande förband + "Care under Fire" utbildning = Bättre överlevnad HLR utbildning av militär personal innan ovanstående = meningslöst HLR utbildning av allmänheten= Bra och kan öka överlevnaden något men inte särskilt mycket på längre sikt.

På pappret är kravet leg sjuksköterska med specialistutbildning i Anestesi. GU som Jägare/spaningssoldat. Verkligheten ser annorlunda ut.

Hur mäter ni skillnaden mellan 18-20-25 under fältförhållanden? Det kvittar enligt mig och många andra med betydligt högre utbildning och erfarenhet.

Oavsett vad som står i böcker eller lärs ut av enskilda instruktörer så är det till sist den som står med patienten som bestämmer vad som skall göras. Vad som skall göras kan skilja sig beroende på många faktorer. Har man då läst på så kan det underlätta då man känner till flera alternativ och kan väga fördelar mot nackdelar i den enskilda fallet. Ibland kan man inte göra som boken säger. Genom att agera preventivt kan man förhoppningsvis undvika att hamna i denna situation. Det är alltid lättare att förebygga än att behandla.

Man brukar säga att den inte är farligt att ge nedkylda som kan hålla muggen själva varm dryck. Det finns dock forskning som visar att det är totalt meningslöst att ge nedkylda dryck då det krävs stora volymer av varm dryck för att höja kroppstemperaturen. Det borde vara bra att ge söta drycker då den nedkylde förbrukar stora mängder energi och kan behöva tillförsel av energi. Så varm dryck är först och främst en "omvårdnads" åtgärd men kan vara bra om den nedkylde har förbrukat stora mängder energi. Men ge bara dryck till personer som kan dricka själva utan problem. Det allra viktigaste är att vara varsam med personen. Att kaffe skulle vara livshotande har jag aldrig hört men det finns anledningar att undvika kaffe/te och använda sötad dryck istället. Som den observante kanske har noterat så har jag redan rekommenderat en bra bok på ämnet. Läs den!

Alla som är intresserade av Hypotermi bör beställa boken "Hypotermi. kylskador, Drunkningstillbud i kallt vatten" utgiven av Socialstyrelsen. Kostar ca 150kr och går att beställa via hemsidan. Boken innehåller riktlinjer för omhändertagande och en omfattande referenssamling.