Jump to content

Chassi

Nivå 5
  • Posts

    3 849
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    89

Everything posted by Chassi

  1. Vad är skillnaden från alla andra tillfällen vi inte reagerat?
  2. Jag säger inget om robotarna i sig, men utmaningen är att bygga en robot som är billigare men som bibehåller i huvudsak samma prestanda. Att bygga en dyr men sämre robot blir knappast billigare i slutändan.
  3. Tro inte på allt du läser. Man ska också komma ihåg att team-Trump satsar järnet på att visa det amerikanska folket att allt är under kontroll och att Irankriget inte egentligen är ett krig utan en "spezialoperation". Massa döda amerikanska soldater ser inte bra ut inför mellanårsvalet, vilket motiverar en högre användning av lv-robot. Men i regel skjuts alltid minst dubbelskott mot kvalificerade mål. En billigare version av Pac-3 får inte heller bli så mycket sämre att man tvingas skjuta mer, för då blir det inte billigare oavsett.
  4. Ja det är inga billiga robotar någon av dem, bamse är svårt att räkna på då det är ett system som i princip inte finns rent marknadsmässigt. Jag vet inte vad du tänker dig när du ser framför dig ett system med billiga robotar, luftvärn blir sällan billigt.
  5. Är sannolikt inte värnpliktiga på alla visby-korvetter.
  6. Ja men det är inte de termerna man talar i, man skiljer på begreppet telekrig och direkt riktade energivapen.
  7. Nu är det ju en skillnad på telekrig och krig med "energivapen".
  8. Mest troligt har de inte Cig790 kvar, inget tyder på det. vill minnas från diverse källor längre tillbaka att balterna ganska tidigt slutade använda Just Cigen eller egentligen "aldrig" riktigt använde Cigen som det var tänkt. Istället använde man PS-70 & 40 pjäs ihop en period men sedan föll även PS-70 ur rullorna och sedemera placerades även pjäserna i någon form av reserv eller något som skulle kunna liknas vid ett hemvärn/Lv-landstorm Varför? Ja man vidmakthöll aldrig den tekniska kapaciteten i systemen, Cig var för komplicerat, PS-70 blev snabbt gammal och några avtal om underhåll med mera tecknades inte. Pjäserna i sig var lätta att spara och underhålla. Såg ett utländskt reportage från lettland eller Litauen för gott och väl 12-15 år sedan, (hittar inte tillbaka dit nu) där övning med 40 mm förekommer, av allt att döma var det handriktning som gällde och korta avstånd. Det framgick även i reportaget att det var någon form av "reservförband" som övade, det förekom en hel del svensk surplus bland utrustningen dessutom. Det som inte framgår av artikeln från Ukraina där man menar att man skjuter ner kryssningsmissiler och jet-drönare är, efter hur många försök? Som sagt om drönaren eller roboten kommer "i knät" på pjäsgruppen så petar man ju möjligtvis ned den.
  9. Banderoll har mig veterligen ingen lämplig målsökare för bekämpning av fartyg, om ingen modifiering genomförts, var fartyget i rörelse? Det kan iofs förklara att det behövdes 3 st men det känns inte ändamålsenligt. Kan ha varit i kombination, 1 sjömålsrobot/kryssningsrobot med målsökare samt 2 "enklare" drönare. Information försvinner och förvrängs i översättningarna rätt ofta. Ukraina är säkert medvetna om risken för sin sjöfart när man konsekvent angriper ryssarnas, som ett brev på posten.
  10. Glöm inte att den ukrainska frontlinjen är nära 120 mil lång, varken Ukraina eller Ryssland har eller har haft tillräckliga resurser för att "möta-hejda-slå" varandra. Ryssland gick in med för få förband på för stora ytor, Ukraina kunde senare utnyttja detta och på geografiskt avgränsade frontavsnitt trycka tillbaka dem. Men det var också först därefter ryssarna på allvar började gruppera sig för försvar. Men sen tog det stopp för båda, ingen hade de resurser som "krävdes" för att fortsätta i endera riktningen. En lång front är det ingen som önskar sig.
  11. Ukraina har naturligtvis ett pågående missilprogram. Men som med allt annat i Ukraina så är behoven att det mesta större än nödvändigtvis behöver av långräckviddiga ballistiska missiler. Det är ingen omöjlighet för Ukraina att ta fram sådana vapen, men det är fortfarande inte ett "enkelt" vapensystem att utveckla, producera och vidmakthålla. De system de haft tidigare som exempelvis Tochka-U är ingen bra plattform att bygga vidare på och de har förmodligen inte några färdiga ritningar eller konstruktioner på lämpliga raketmotorer, vilket måste utvecklas. Avseende Iran och Nordkorea, ja de har missiler av olika slag, hur tillförlitliga dessa är och vilken träffsäkerhet de håller vet vi inte helt säkert. Nordkorea har bevisligen haft svårigheter att få dessa att fungera tillförlitligt då de havererat frekvent. Men både Nordkorea och Iran har lagt orimligt stora resurser på de ballistiska vapensystem, resurser som de egentligen behövt till annat.
  12. Tyskland hade billig arbetskraft, så billig att den i stort arbetade gratis och fanns i överflöd, om den dog "anlitade" man nya (straffarbetare/slavar. Det du pratar om är mycket svårt, V-2 var resultatet av mångdussinet misslyckade försök, och inte ens V-2 var en bra och ändamålsenlig produkt, stor, otymplig, tämligen orörlig, personalkrävande och med noll träffsäkerhet. Men om målet endast är att terrorbomba en stad räcker det med träffsäkerhet = noll. Det du tänker dig, om den ska ha 2000km räckvidd kommer i praktiken bli en rymdraket. Det ställer enorma krav på konstruktionen som ska tåla utträde ur atmosfären men framförallt återinträdet, raketmotor av sannolikt flerstegstyp, ett styrsystem med redundans och som klarar av att stå emot kraftfull påverkan av signalstörning. Sen behöver du en industri som klarar av att konstruera och producera allt i en rimlig skala, +40-50 om året kanske är önskvärt Lägg där till att du vill ha en träffsäkerhet på? Inom 100 meter, om målet är specifika högvärdiga mål, det är tämligen komplicerat och dyrt. Iran är en hejare på ballistiska missiler, men på bekostnad av övriga delar av den militära förmågan och det civila samhället. Iran har missiler som når 2000km men som det verkar inte alltid har den bästa träffsäkerheten. Men vad ska träffas på 2000km avstånd tänker du? Krävs det en träffsäkerhet på 30-100 meter eller räcker det med 1000-2000 meter? Även om det är önskvärt kanske det inte är just det som Ukraina behöver, just här och nu. Man har ju vad det verkar kommit igång med produktionen och eventuellt brukandet av Hrim-2 i Ukraina, kanske detta får utgöra språngbrädan till nästa steg i det ballistiska missilprogrammet.
  13. Jag tolkar det huvudsakligen som ett "erbjudande" av att låta producera Flamingos utanför Ukraina, och med erbjudande att modernisera den, det har ju diskuterats flitigt i flera månader/år att flytta eller förstärka ukrainsk produktion fast i Europa. Man får ta uppgifter kring Flamingo FP-5 med en nypa salt, den är stor, klumpig, omodern i många hänseenden, byggd av (i princip) ihop-plockade delar. Uppges ha en räckvidd på 300 mil och en verkansdel på över 1000kg, missilen i sig är lång som en buss och bred som en kortare flaggstång. Den är ett as helt enkelt. Luras inte utav siffrorna för de går inte ihop helt enkelt, 300 mil kan möjligtvis vara räckvidden utan verkansdel, minskad verkansdel, längre räckvidd och vice versa. Kan man få upp den tekniska kvaliten på missilen i sig kan den bli mycket bättre vad gäller funktionalitet och lyckade genomföranden, för det har varit lite si och så med det.
  14. Chassi

    PBV 302

    Av sekundär betydelse, verkligen.
  15. Chassi

    PBV 302

    Ja om det vore det enda som är relevant vid en förmågemätning gällande strid i bebyggelse...
  16. Frågan är om den fyller ett "behov" eller en lucka som vi idag inte kan möta eller i framtiden möta fast med fler system av de vi redan har.
  17. Bara för att en ny maskin som RCH155 gör entre innebär det inte att allt annat blir omodernt, oönskat och överflödigt. Det beror helt och hållet på vilken armé, dess tänk och "doktrin" ev pjäs ska ingå i. Det finns en del finesser med RCH som är spännande men för ändamålet inte särskilt "nödvändigt" i sammanhanget.
  18. Klipp från när fartyget (boykiy) brinner
  19. De finns generellt få lämpliga och ekonomiskt försvarbara användningsområden för dessa. Ska man blicka ut över oändligheten och skapa sig en luftlägesbild med skarvning ut mot rymden så ja, tänk titta ut över Stilla havet, Atlanten, Polar havet mm eller från en hög topp. Men i den luftlägesbild vi strävar efter så uppnår vi målbilden med flera mindre sensorer men spridda över större yta. Ytterst få länder har nytta av liknande kolosser.
  20. Ukraina har mycket artilleri men relativt att fronten är 100 mil lång så blir deras relativt stora arsenal relativt liten i förhållandet.
  21. Då kan vi ju ge Ukraina ett hårt svara också för alla Ukrainska drönare som flugit in över finskt territorium. Eller, nähä inte det.
  22. UndE23 var ju skräddarsydd för Rb23 men vad som framförallt var viktigt i sammanhanget var UndE-systemens luftlägesbild och långa räckvidd. Sen kunde ju naturligtvis de andra luftvärnssystemen jacka in i den lägesbilden. Men iom att robotsystemet lagts i malpåse har ju systemuppdateringarna inte följt varandra och Rb23 halkat efter. Att det inte blev något mer av Rb23 var ju dels pgra neddragningarna men också en diskrepans mellan tron på flygvapnet och värdesättandet kring luftvärnet, kom ihåg att det var snack om att avveckla luftvärnet runt 2008-2009.
×
×
  • Create New...