Ubåt Blekinge-klass (A26)

[Andtryggve]

Ytfartyg är inte billiga heller. Att återställa Kalmar och Göteborg som operativa korvetter igen skulle kosta 3,5 miljarder enligt FMV, dvs. nästan samma kostnad som en av de nya ubåtarna.

 

/Per

 

Jag säger inte emot dig. Jag tycker bara att det verkar något våghalsigt att i ett läge där ekonomin är ansträngd mena att nya ubåtar ska införskaffas om prislappen är osäker.

 

Om det blir mycket dyrare än vad man tänkte/trodde så får väl troligen något annat stryka på foten.

[griffon]

Och det av rent taktiska skäl, missilskott röjjer dig aldeles för mycket.

Jag håller med. Men om man tänker sig att skjuta alla i en salva och sen är kriget över för den ubåten... eller om man tänker sig att man gömmer sig i Göteborgs skärgård när man spärrar utfärd från Kaliningrad...

[vikingman]

http://www.dn.se/ekonomi/miljardorder-till-saab-6/

 

Miljardorder till Saab

2015-06-30

Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har tecknat kontrakt med Försvarets Materielverk om att bygga två ubåtar och att modifiera två ubåtar. Beställningarna är värda 8,6 miljarder kronor, skriver Saab i ett pressmeddelande.

Det handlar om att bygga, testa och leverera två nya ubåtar av typen A26 för den svenska marinen. Den ordern är värd 7,6 miljarder och ska vara klar 2024. Saab ska också bygga om två ubåtar i Gotlands-klassen, Den ordern är värd 2,1 miljarder och arbetet ska vara klart 2019.

Saab ska även undersöka om det går att exportera ubåtssystem.

TT

[Perman]

Bra att det äntligen läggs en order. Det var verkligen hög tid om det ska gå att rädda det svenska ubåtsvapnet. Hur det ska gå att halvtidsmodernisera två ubåtar samtidigt som man vidmakthåller ytterligare två (med underhåll, reparationer m.m.) i stort sett nästan samtidigt återstår att se. Det kanske ska tilläggas att den tredje Gotlandsubåten i dagsläget som sagt endast ska vidmakthållas, men att halvtidsmodernisering även av denna finns som en option. Även en av SÖD ubåtarna ska vidmakthållas förbi 2018 så att antalet operativa ubåtar kan hållas kvar på fyra.

 

/Per

[griffon]

 

Den ordern är värd 7,6 miljarder

Den ordern är värd 2,1 miljarder

Vilket ju inte blir 8,6, för i ovanstående är 1,1 miljarder från tidigare beställningar inräknat.

Skulle inte 2 x A26 kosta >8?

[vikingman]

Saab Kockums A26 submarine and FLEXpatrol at Pacific 2015

 

 

A26 First Steel Cut

 

Edited October 6, 2015 by vikingman

[JakobS]

http://www.svd.se/svenska-ubaten-lagger-minor-sa-nara-fienden-som-mojligt/om/svenska-ubatsprogrammet

[Perman]

Intressanta artiklar! Ska bli roligt att se vilken kapacitet som de nya Stirlingmotorerna ger. Eftersom halvtidsmoderniseringen av de två Gotlandsubåtarna ska börja vid årsskiftet (enl en av artiklarna) så förmodar jag att de blir färdiga innan nån av de nya A26 är färdiga.

 

För att förtydliga att Gunnar Wieslander "varit chef för de tre Gotlandsubåtarna", så var han chef för 1. ubåtsflottiljen 2006-07. Dessutom så har han tjänstgjort ombord på ubåtar 1984–1994, och varit fartygschef på alla tre Gotlandsubåtarna 1998–2001 (dock inte samtidigt ).

 

/Per

Edited November 21, 2015 by Perman

[Perman]

http://www.svd.se/sveriges-nya-ubat-klarar-uppdrag-pa-mer-an-45-dagar

 

Enligt den här artikeln på svd.se så kommer de nya A26 ubåtarna att få en automatkanon i tornet. Det kan väl knappast vara fråga om nånting annat än den här: http://www.gabler-luebeck.de/files/triple_m.pdf

 

/Per

[JakobS]

Norge säger nej, vill köpa färdig ubåt från ett Nato-land.

 

Försvarsindustriföretaget Saab har drabbats av ett rejält bakslag i Norge. Saab hade hoppats få sälja ubåtar till grannlandet men nu säger Norge nej. De har bestämt sig för att köpa från någon av Saabs franska eller tyska konkurrenter i stället.

 

På torsdagen slog Norges försvarsminister Ine Eriksen Søreide (H) fast att det inte blir någon ubåtsaffär med Sverige. Det är en kraftig motgång för både Saab och den svenska regeringen.

Efter att Saab tidigare fått kontrakt på att bygga två nya ubåtar till det svenska försvaret har bolaget haft stort hopp om att kunna sälja även till Norge. För det svenska försvaret skulle en ubåtsaffär med Norge, eller något annat land, vara ett bra sätt att dela de mycket höga utvecklingskostnaderna.

Norge har för närvarande sex ubåtar av Ula-klass som togs i bruk i början av 1990-talet. De kommer att vara uttjänta någon gång på 2020-talet och arbetet med att få fram ersättare är redan igång.

I den processen har Norge nu bestämt sig för att i fortsättningen bara arbeta vidare med tyska Thyssen Krupp och med franska DCNS, två väletablerade tillverkare av ubåtar.

– Ett ubåtssamarbete med en av dem säkrar att Norge får de ubåtar vi behöver samtidigt som vi bidrar till ett mer effektivt materielsamarbete inom Nato, säger Ine Eriksen Søreide.

Hur många ubåtar det handlar om är ännu inte bestämt men det blir i vilket fall en affär värd många miljarder kronor. Saab Kockums kontrakt på att bygga två nya ubåtar till det svenska försvaret är som jämförelse värt omkring 8 miljarder kronor.

Norge motiverar bland annat sitt beslut med att de vill ha ubåtar som bygger på en existerande design. Då minskar risken för att det blir förseningar och högre kostnader. Den ubåt som Saab bygger till Sverige, A26, är en helt ny design och har bland annat en ny typ av lucka i fören där det går att transportera specialsoldater eller ha utrusning som ska flyttas ut under vatten.

Men Norge hänvisar även till att landet vill ha en affär inom Nato och utesluter därmed Sverige. Den norska försvarsministern gör också klart att Norge gärna vill ha ett samarbete med andra länder som behöver nya ubåtar.

Konkret handlar det om Nederländerna och Polen och det kan ställa till nya problem för Saab. För det svenska företaget har inlett ett samarbete med varv i Nederländerna respektive Polen för att på det viset förbättra möjligheten att sälja ubåtar där.

Om Norge, som siktar på franska eller tyska ubåtar, då inleder ett samarbete med Polen och Nederländerna försämrar det Saabs chanser i de två länderna. Samtidigt är den lokala närvaro Saab nu skaffat i Polen och Nederländerna mycket viktig och det är långt ifrån säkert att Norge verkligen får till något samarbete.

Det norska beslutet är också politiskt knepigt för Sverige. SvD kunde nyligen avslöja att det senast 2018 måste till ytterligare en köpare av de svenska ubåtarna som kan vara med och dela på utvecklingskostnaderna.

Sker inte det kan Saab kräva en omförhandling av avtalet om två ubåtar till Sverige. Det riskerar då att leda till fördyringar för det svenska försvaret.

Saab vill inte kommentera uppgifterna utan hänvisar enbart till köparen, svenska staten. Frågan var också uppe i en utfrågning i riksdagen tidigare i veckan när försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) frågade försvarsminister Peter Hultqvist om saken. Något klart svar på frågan kom inte från försvarsministern.

Att det är just Norge som säger nej till svenska ubåtar är dessutom extra känsligt. Sverige och Norge har en olöst konflikt om artillerisystemet Archer. Sverige och Norge gjorde ett gemensamt inköp men Norge hoppade av och nu är det oklart vad som händer med de artilleripjäser som skulle gått till Norge men som Sverige är ansvarigt för.

I bakgrunden surrar också det norska beslutet från 2008 att säga nej till att köpa stridsflygplanet Gripen från Saab och i stället välja amerikanska F-35. Det väckte ont blod på svensk sida eftersom Gripen sågades på ett uppseendeväckande sätt samtidigt som man fick intryck av att Norge redan från början bestämt sig för F-35 och aldrig på allvar var intresserat av Gripen.

Möjligen är det en upprepning av den diskussionen som norrmännen nu vill undvika genom att tidigt göra klart att det är en Nato-lösning som gäller för ubåtarna.

 

http://www.svd.se/bakslag-for-saab--norge-sager-nej-till-svenska-ubatar/om/naringsliv

Edited April 7, 2016 by JakobS

[Perman]

Om nu någon gått och trott att Norge på allvar skulle vara intresserade av svenska ubåtar så har man nog varit mer än lovligt naiv. Norge kommer aldrig att köpa något svenskt. Det förstod jag redan för 12 år sedan när man drog sig ur Vikingprojektet. Enda hoppet som finns nu är om SAAB Kockums fått in en fot i Nederländerna så att de sedan köper svenskt när det blir dags. Polen kommer som det verkar att få överta en av de norska ubåtarna i avvaktan på att Norge bestämmer sig för vilken ubåt de ska köpa, och sedan beställer polackerna samma (fast färre antal).

 

/Per

[JakobS]

Enda hoppet som finns nu är om SAAB Kockums fått in en fot i Nederländerna så att de sedan köper svenskt när det blir dags. Polen kommer som det verkar att få överta en av de norska ubåtarna i avvaktan på att Norge bestämmer sig för vilken ubåt de ska köpa, och sedan beställer polackerna samma (fast färre antal).

 

/Per

 

Jag är starkt skeptisk till att Norge kommer att få till ett samarbete med vare sig Polen eller Nederländerna vad gäller inköp av nya ubåtar. Det är alldeles för olika behov.

 

Norge vill ha något som kan gömma sig i fjordarna men som även kan verka uppemot Svalbard. Får man lov att köpa 212 så kommer det kanske ske, men jag tror att 214 är storfavorit. Den nya Scorpene 2000 skulle säkert också kunna passa in bra.

 

Polen å andra sidan har enbart fokus på Östersjön och har även uttalat en viss skepsis mot de tyska ubåtarna. A26 kan nog ses som favorit här.

 

Holland har i dagsläget relativt stora ubåtar som verkar ända borta till de karibiska öarna som Holland innehar. Den tyska uppförstorade 218 som Singapore beställt kan nog ses som en bra ubåt för deras ändamål, alternativt en förlängd variant från Sverige eller Frankrike.

Edited April 10, 2016 by JakobS

[enigmatik]

 

Enda hoppet som finns nu är om SAAB Kockums fått in en fot i Nederländerna så att de sedan köper svenskt när det blir dags. Polen kommer som det verkar att få överta en av de norska ubåtarna i avvaktan på att Norge bestämmer sig för vilken ubåt de ska köpa, och sedan beställer polackerna samma (fast färre antal).

 

/Per

Jag är starkt skeptisk till att Norge kommer att få till ett samarbete med vare sig Polen eller Nederländerna vad gäller inköp av nya ubåtar. Det är alldeles för olika behov.

 

Norge vill ha något som kan gömma sig i fjordarna men som även kan verka uppemot Svalbard. Får man lov att köpa 212 så kommer det kanske ske, men jag tror att 214 är storfavorit. Den nya Scorpene 2000 skulle säkert också kunna passa in bra.

 

Polen å andra sidan har enbart fokus på Östersjön och har även uttalat en viss skepsis mot de tyska ubåtarna. A26 kan nog ses som favorit här.

 

Holland har i dagsläget relativt stora ubåtar som verkar ända borta till de karibiska öarna som Holland innehar. Den tyska uppförstorade 218 som Singapore beställt kan nog ses som en bra ubåt för deras ändamål, alternativt en förlängd variant från Sverige eller Frankrike.

 

Grunnen til at samarbeid med Polen er aktuelt er at spesifikasjonene er temmelig like, ikke at Polens ubåter opererer i Østersjøen. I tillegg kommer salg av NSM til Polen og at landet fremstår viktigere og viktigere i en Nato sammenheng.Polen opererer og ex norske Kobben båter.

 

Enig i at 214 klassen er den mest aktuelle da den har 8 torpedorør hvorav to kan skyte ut kryssermissiler - 212 har kun 6. Uansett blir det en tilpasset båt da hverken 212 eller 214 er optimale for norske behov. 212 er kanskje den mest avanserte av disse men den mangler landangrepskapasitet, noe Norge har satt som et krav.En tilpasset 214 med flere av 212s egenskaper som X ror og ikkemagnetisk skrog er derfor ikke usansynlig.

 

Det at A26 ble vraket er ikke mer oppsiktsvekkende enn at også koranske, italienske og spanske verft ble strøket av listen.Igjen står Tyskland og Franskrike, der førstnevte nok er storfavoritt. Over 50 års samarabeid med Bundesmarine veier nok tyngre enn nordisk forsvarssamarbeid og viser hvilket handicap det er for Sverige å stå utenfor NATO og samtidig selge våpen til medlemsland. Her gis det heller ikke almisser eller poeng for godt naboskap, men at det dreier seg om hard core politics gjennom å styrke felles intresser. Materiellsamarbeid er derfor et prioritert område innenfor alliansen bl.a gjennom "smart defence", dvs pooling og deling av drift, anskaffelser og vedlikehold.Her er det en direkte konkurranse til nordisk forsvarsamarbeid som er ment å dekke de samme forholdene. Tyskland er og Norges favoritt allierte etter USA, så da gir svaret seg litt selv. Man kan og spørre om slike anbudskonkurranser er særlig reelle ved at årsaks virkningsforholdet er omvendt.

Edited April 11, 2016 by enigmatik

[PB-eldlete]

Det ständiga problemet för Sverige. Varje gång vi skall investera i materiel så skall det ske en nyutveckling som kostar miljarder för ett fåtal enheter. Vi utvecklar och bygger två korvetter...vi behöver några till och då utvecklar vi en helt ny klass som börjar levereras fyra år efter de första två, sedan utvecklar vi ytterligare en klass (Visby) med i princip samma kapacitet som den förra klassen.....det här har blivit dyrt. Om man jämför med tex:USS Arleigh Burke levererades 1991...fortfarande byggs fartyg i samma klass, efter 25 år!! (visst har det skett förändringar under resans gång, tex elektronik och vapen, men grundkonceptet är ändå detsamma).

 

U-båtar: Näcken (3st) 1978-1979, Västergötland 1983-1990..dvs efter 4 år var det dags för en helt ny klass, Gotland 1992-1997. Det här har också blivit väldigt dyrt.

 

Varför har våra plattformar så kort livslängd?? Varför inte modernisera alla tre Gotlandsubåtarna samt damma av ritningarna och bygga ett par Gotlandsubåtar till med samma moderniseringar som sker på befintliga ubåtar. Det borde ju vara det mest kostnadseffektiva, dvs öka antalet till minsta möjliga kostnad.

 

 

 

USS Virginia levererades 2004..12 år senare

[darkjak]

Håller med PB.

Gotland är en ubåt i världsklass fortfarande. Vad jag förstått är den stora grejen med A26 den stora "dykartuben" i nosen.

 

Rätta mig om jag har fel, men är inte hela A26 en relik från Afghanistandoktrinen? Att sätta in attackdykare för att spionera på somaliska pirater eller ha ihjäl Bin Laden i sin grotta? Eller är försvarets plan att skicka en liten elitstyrka till S:t Petersburgh och... göra vad exakt? Defekera på Eremitaget? Ta en 650 kilometers promenad till Moskva och skjuta Putin? Sedan ta samma promenad tillbaka och simma tillbaka till sin ubåt?

[speculatores]

Håller med PB.

Gotland är en ubåt i världsklass fortfarande. Vad jag förstått är den stora grejen med A26 den stora "dykartuben" i nosen.

 

Rätta mig om jag har fel, men är inte hela A26 en relik från Afghanistandoktrinen? Att sätta in attackdykare för att spionera på somaliska pirater eller ha ihjäl Bin Laden i sin grotta? Eller är försvarets plan att skicka en liten elitstyrka till S:t Petersburgh och... göra vad exakt? Defekera på Eremitaget? Ta en 650 kilometers promenad till Moskva och skjuta Putin? Sedan ta samma promenad tillbaka och simma tillbaka till sin ubåt?

de går trotts allt utmärkt att göra samma sak i Finskaviken och kanske placera en "present" under valfri båt. Ibland kan de vara bra att kunna föra konflikten över till motståndarens basområde eller åtminstone binda upp förband för att han vet kapaciteten finns. trotts allt kan företag tillverka något bra även om de ligger utomlands.

[darkjak]

Är det då inte bättre att göra som Ryssland och utveckla en kryssningsrobot som kan avfyras från torpedtub?

[speculatores]

Är det då inte bättre att göra som Ryssland och utveckla en kryssningsrobot som kan avfyras från torpedtub?

varför välja ett, Jag har allt från skalkniv till köttyxa i knivlådan. vad jag använder beror på situation och uppgift. en kryssningsmissil är svårt att förneka kännedom om att den avfyrats och den är usel på att inhämta uppgifter. skall där emot ett kontorshus få nytt utseende är den utmärkt.

[Andtryggve]

Är det då inte bättre att göra som Ryssland och utveckla en kryssningsrobot som kan avfyras från torpedtub?

Eller köpa. Tomahawk går ju också att skjuta från torpedtuber, även om jag väl kan tänka mig att det skulle krävas en del modifikationer på de svenska ubåtarna för att kunna använda den.

[darkjak]

I vilket fall, så ifrågasätter jag varför vi ska utveckla helt nya ubåtar istället för att bygga fler av Gotlandklass. Då skulle vi slippa att det blir pannkaka om ingen annan försvarsmakt skulle nappa.

[speculatores]

I vilket fall, så ifrågasätter jag varför vi ska utveckla helt nya ubåtar istället för att bygga fler av Gotlandklass. Då skulle vi slippa att det blir pannkaka om ingen annan försvarsmakt skulle nappa.

frågan är bara om den klassen utan allt för stor ändring kan användas till att avfyra kryssningsmissiler och användas till att transportera attackdykare eller om de finns andra motiv till att ta fram en ny klass.

[Andtryggve]

Det är väl möjligt att det skulle bli billigare att köpa fler Gotland-ubåtar (jag vet dock inte hur mycket det skulle kosta att starta produktion av dem igen), men en stor anledning till att det köps nya ubåtar är väl att man vill att Sverige ska uppehålla forskning och utveckling på ubåtssidan.

 

När det gäller Burke-jagarna så är väl en anledning att de fortfarande är i produktion att det inte blir fler än tre st Zumwaldt-jagare. Man planerade väl att bygga 32 st av dessa från början, men eftersom det inte blir fler än tre så är det Burke som gäller.

 

Virginia-klassen har väl utvecklats en hel del under byggandet, och det kommer väl att finnas ett antal "underklasser", eller vad man ska säga. Tanken är tydligen att de ska vara i produktion i alla fall till 2040-talet!

[darkjak]

Definitivt ska man bibehålla kompetensen.

Men om vi ska bränna utvecklingspengar (vilket jag förespråkar i allra högsta grad), är det då kanske inte mer angeläget för Sverige att börja bygga upp en kvantitet av mindre, billigare fartyg? Kanske utveckla en ny generation robotbåt?

[Perman]

Definitivt ska man bibehålla kompetensen.

Men om vi ska bränna utvecklingspengar (vilket jag förespråkar i allra högsta grad), är det då kanske inte mer angeläget för Sverige att börja bygga upp en kvantitet av mindre, billigare fartyg? Kanske utveckla en ny generation robotbåt?

 

Ingen dum tanke. Ett nytt stridsfartyg på 300 - 400 ton tror jag också på för att få upp numerären, kompletterade då med ett mindre antal större stridsfartyg för uthålligheten, ubåtsjakt och eskorttjänsten. Det finns t.o.m. de som seriöst tycker vi ska bygga små ubåtar på 500 ton för att få upp numerären även när det gäller ubåtarna, men så långt är nog inte jag beredd att gå. En 500 tons ubåt måhända har en i förhållande till storleken betydande slagkraft, men är väldigt trång och har dålig uthållighet både vad gäller räckvidden och besättningens uthållighet. En ubåt ska ju kunna verka även i skymningslägen och kriser och dolt samla underrättelseinformation under lång tid, och det blir nog svårt med bara små 500 tons ubåtar. Tveksamt om det går att bygga en 500 tons ubåt med tillsatsmaskineri av Stirlingtyp.

 

/Per

Edited April 22, 2016 by Perman

[PB-eldlete]

Jag har tidigare, här på forumet, förespråkat byggnation av nya robot-båtar...men för att spara kostnaderna, utgå från det vi har erfarenhet av, återanvänd skrovritningar, framdrivning etc OCH försök undvika att bygga ett allroundfartyg. Vi har många exempel på sådana fartyg inom svenska flottan genom tiderna, hyffsade kompromisser men sällan riktigt bra på något.

 

När det gäller ubåtarna, känns en kryssningsrobot aktuell?. Vi har kustkorvetter (Visby) som ännu inte har full beväpning samt att sjömålsrobotarna har passerat bäst-före datum, skall vi då satsa på ett helt nytt vapensystem för ubåtarna? Detta kommer kosta tid som vi inte har.. och ja, det kommer kosta pengar också som i så fall kommer påverka andra nödvändiga investeringar för försvaret. Nej bygg några fler Gotland-klass samt håll samtliga rustade, bemannade och till sjöss. Att ha fartyg liggande vid kaj är kapitalförstöring samt att man missar den psykologiska effekt som ett antal ubåtar, kontinuerligt opererande i vårt närområde, kan ha på människor som kastar lystna blickar mot vårt land. Lägger vi då till ett antal robotbåtar, 10-12st, så skulle iaf jag sova tryggare.

[Dirty_Diver]

Problemet kommer också till försvarets bemanning, två besättningar per ubåt skulle vara optimalt för att köra det kontinuerligt,

 

32man varje gång så 64+-till varje ubåt, skulle vi då ha säg 10st 640man, försvaret har ju redan väldigt svårt att skaffa personal och främst folk som stannar kvar länge, man skall ju inte glömma att även nya ubåtar kräver folk, om dom inte bygger en stor ROV

Edited April 24, 2016 by Dirty_Diver

[PB-eldlete]

Dirty_Diver: Vi måste naturligtvis införa värnplikten igen. För att kunna vi skall kunna ha tillräcklig numerär så kan vi inte förlita oss på ett yrkesförsvar. Skall man kunna behålla fast anställd personal så måste det finnas möjlighet till egen utveckling, placering på fler orter etc...det fungerar inte i dag när man fokuserar på några få orter med en nedbantad organisationen. Det saknas pengar för att driva verksamheten, en flygförare som inte får flyga eller en sjöman som bara behöver kolla förtöjningarna varje dag ger ju ingen stimulans, klart att folk lämnar

[Dirty_Diver]

Värnpliktiga ubåts folk ger nog inte den styrkan vi behöver eller uthålligheten, ubåts vapnet behöver nog snarare vara fast personal som är fantastiskt duktiga på det dom gör och som nästan tänker samma tankar över 32man om något händer, att byta ut halva ubåten var 12e månad tror jag inte på, även om jag nu inte är ubåtsman

[PB-eldlete]

Det är ju ingen skillnad om man byter ut en stammis eller en värnpliktig efter 12 månader. De värnpliktiga som tidigare utbildades för u-båtstjänst skötte sina uppgifter väl. Jag har själv tjänstgjort inom 1'a ubåtsflottiljen, hade vänner som var värnpliktiga ombord på ubåtar och är inte tveksam till sådan bemanning.

 

Antalet värnpliktiga ombord på ubåtarna minskade en hel del iom Näcken´men det fanns ju också värnpliktiga inom torpedbärgning, i basorganisationen som tekniker, mekaniker, chaufförer etc, tom i staben för flottiljen fanns värnpliktiga. Denna personal har i dag ersatts med stamanställd personal.

[Dirty_Diver]

Skillnaden är ju att en stammis kan bli kvar i 10år om man gör rätt, och kan i mitt tycke vara mycket böttre rustad då än vpl i samma tjänst. Men det kräver ju att FM blir ett ställe som kan konkurrera med civila jobb. Löner, förmåner, möjligheter.