Jump to content

PB-eldlete

Nivå 9
  • Posts

    28
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by PB-eldlete

  1. Hittade denna bild i google maps på miniubåt från forna sovjetunionen, vet tyvärr inte hur man lägger in länken korrekt https://plus.google.com/photos/photo/113036706419892922983/638139236041899541
  2. Problemet med Gripenplan är ju naturligtvis vilken tid ett plan kan vara i luften. En U-båt kan ligga i ett område i veckor om det kniper och vitsen är ju naturligtvis den att ingen skall veta var den är. Det räcker ju med att den KAN vara i rätt område. Blir vi attackerade kommer det krävas allt vi har...ja och mer därtill av u-båtar, ytattack, flyg, rörliga och fasta KA-förband....
  3. Då har vi ju eg samma syn på saken, en längre serie, men skillnaden är att du förespråkar en helt ny serie för miljarder i utvecklingskostnad utan att vi egentligen vet vad den kostnaden tillför. Bygger man vidare på samma plattform så hindrar inte det att man tar det senaste när det gäller sonarsystem etc. Ser man på andra flottor, tex USA's, så har man mycket längre livslängd på plattformarna oavsett om vi talar om u-båtar eller ytfartyg....skulle deras krav beträffande plattformarnas förmågor vara lägre än våra? USA skulle inte fortsätta bygga Areligh Burke-jagare om tex stealth-förmågan var avgörande för deras förmåga att fullgöra sina uppgifter.
  4. Perman, om man ser till plattformen, varför skulle Gotlandsubåtarna börja vara omoderna?
  5. Det är ju ingen skillnad om man byter ut en stammis eller en värnpliktig efter 12 månader. De värnpliktiga som tidigare utbildades för u-båtstjänst skötte sina uppgifter väl. Jag har själv tjänstgjort inom 1'a ubåtsflottiljen, hade vänner som var värnpliktiga ombord på ubåtar och är inte tveksam till sådan bemanning. Antalet värnpliktiga ombord på ubåtarna minskade en hel del iom Näcken´men det fanns ju också värnpliktiga inom torpedbärgning, i basorganisationen som tekniker, mekaniker, chaufförer etc, tom i staben för flottiljen fanns värnpliktiga. Denna personal har i dag ersatts med stamanställd personal.
  6. Dirty_Diver: Vi måste naturligtvis införa värnplikten igen. För att kunna vi skall kunna ha tillräcklig numerär så kan vi inte förlita oss på ett yrkesförsvar. Skall man kunna behålla fast anställd personal så måste det finnas möjlighet till egen utveckling, placering på fler orter etc...det fungerar inte i dag när man fokuserar på några få orter med en nedbantad organisationen. Det saknas pengar för att driva verksamheten, en flygförare som inte får flyga eller en sjöman som bara behöver kolla förtöjningarna varje dag ger ju ingen stimulans, klart att folk lämnar
  7. Jag har tidigare, här på forumet, förespråkat byggnation av nya robot-båtar...men för att spara kostnaderna, utgå från det vi har erfarenhet av, återanvänd skrovritningar, framdrivning etc OCH försök undvika att bygga ett allroundfartyg. Vi har många exempel på sådana fartyg inom svenska flottan genom tiderna, hyffsade kompromisser men sällan riktigt bra på något. När det gäller ubåtarna, känns en kryssningsrobot aktuell?. Vi har kustkorvetter (Visby) som ännu inte har full beväpning samt att sjömålsrobotarna har passerat bäst-före datum, skall vi då satsa på ett helt nytt vapensystem för ubåtarna? Detta kommer kosta tid som vi inte har.. och ja, det kommer kosta pengar också som i så fall kommer påverka andra nödvändiga investeringar för försvaret. Nej bygg några fler Gotland-klass samt håll samtliga rustade, bemannade och till sjöss. Att ha fartyg liggande vid kaj är kapitalförstöring samt att man missar den psykologiska effekt som ett antal ubåtar, kontinuerligt opererande i vårt närområde, kan ha på människor som kastar lystna blickar mot vårt land. Lägger vi då till ett antal robotbåtar, 10-12st, så skulle iaf jag sova tryggare.
  8. Det ständiga problemet för Sverige. Varje gång vi skall investera i materiel så skall det ske en nyutveckling som kostar miljarder för ett fåtal enheter. Vi utvecklar och bygger två korvetter...vi behöver några till och då utvecklar vi en helt ny klass som börjar levereras fyra år efter de första två, sedan utvecklar vi ytterligare en klass (Visby) med i princip samma kapacitet som den förra klassen.....det här har blivit dyrt. Om man jämför med tex:USS Arleigh Burke levererades 1991...fortfarande byggs fartyg i samma klass, efter 25 år!! (visst har det skett förändringar under resans gång, tex elektronik och vapen, men grundkonceptet är ändå detsamma). U-båtar: Näcken (3st) 1978-1979, Västergötland 1983-1990..dvs efter 4 år var det dags för en helt ny klass, Gotland 1992-1997. Det här har också blivit väldigt dyrt. Varför har våra plattformar så kort livslängd?? Varför inte modernisera alla tre Gotlandsubåtarna samt damma av ritningarna och bygga ett par Gotlandsubåtar till med samma moderniseringar som sker på befintliga ubåtar. Det borde ju vara det mest kostnadseffektiva, dvs öka antalet till minsta möjliga kostnad. USS Virginia levererades 2004..12 år senare
  9. Enl Sjöfartstidningen har Meritatio vunnit en norsk upphandling och skall utföra sjömätningsuppdrag i Barents hav. Ett uppdrag där man då skall använda Pohjanmaa, efter konvertering till sjömätningsfartyg
  10. Sverige behöver robotbåtar som ett komplement till Visby-klassen och som ersättare för delar av det fasta kustförsvar som numera är borta. Vi har ofta byggt få fartyg i varje serie och de har därigenom blivit väldigt dyra. Fartygen har många ggr varit kompromisser och inte riktigt bra på något utan svenskt lagom på allt. För att snabbt höja nivån vad gäller invasionsförsvar, bygg 10-12 robotbåtar med minläggningskapaciet. Uppfinn inte hjulet igen utan nyttja de erfarenheter som finns från tidigare robotbåtar och korvetter. Spendera inte massor med pengar i laborationer med nya material och framdrivning. Beställ inte unika ledningssytem utan köp det som finns på hyllan. Glöm opeationer på världshaven, de skall byggas för kustnära uppträdande. Placera en tredjedel på västkusten och resten på ostkusten. Tänker vi inte på detta sätt blir det som med skräddaren...det bidde ingenting.
  11. Det finns bofors 40mm pjäser i CIWS-konstruktioner, men dit räknar iaf inte jag enkla 40mm L60/70
  12. Jag har aldrig påstått att han var snäll, jag ville bara beskriva en skillnad, mellan två grannländer, som aldrig beskrevs i media. Jag tycker också att Gaddafi skulle bort från makten men jag gillar inte tanken på att det skett på bekostnad av tex jämställdhet och att människor på landsbygden som nu tvingats in i slaveri. Om vi struntar i känslorna så var rebellerna brottslingar i ett land med en internationellt erkänd ledning. Trots det valde man gå in militärt för att skydda civilbefolkningen från polis och militär som försökte upprätthålla ordningen. Kan det ske i andra länder också, kan det ske i Sverige om vår regim försöker upprätthålla ordningen...? Var går gränsen?
  13. Min uppfattning är att omvärlden gjorde ett stort misstag när det gällde den arabiska våren. Man likställde nationerna bara för att där fanns totalitära regimer, utan någon individuell analys. Egypten: Ett land där folket tappat all framtidstro, massarbetslöshet, ingen studerar för det kostar pengar...och vid examen ändå inga jobb att få. här förstår jag att det fanns ett stort stöd för en ny regim Libyen: Alla hade skolplikt, flickor och pojkar på lika villkor. Libyen låg i topp, i världen, vad gällde kunskap att läsa och skriva. Universitetsstudier utan kostnad. Alla fick jobb, det fanns till och med underskott av arbetskraft i landet. Dvs en stor del av landets befolkning levde bra. Bönderna var fria med egen mark etc. Jaha säger då någon, varför blev det som det blev? Förklaringen ligger troligtvis i att de klaner som Gaddafi berövat inflytandet såg en möjlighet att nå framgång i en väpnad kamp under förevändning att man kämpade för demokrati. Det var främst sådana grupper som låg bakom angrepp mot militära anläggningar för att skaffa mer vapen och utrustning. I de områden dessa klaner nu kontrollerar har lokabefolkningen återigen blivit förslavat i ett feodalsamhälle, inga skolor för gemene man, kvinnorna har förslavats i hemmen etc. Var det därför vi hade Gripen där?? USA's och Frankrikes inblandning var enbart pga inrikespolitik, vad vi andra hade där att göra är en gåta egentligen. Ett problem vi har är att så fort någon skriker demokrati i ett land där det finns en ledning som vi inte gillar är vi beredda att strunta i alla internationella överenskommelser om suveränitet etc. Jag gillade inte Gaddafi men att angripa honom under förevändning att skydda civilister var ju helt förkastligt, pressen borde ha legat på terroristerna som tagit skydd i städer och byar. Medias bevakning var helt ensidig, i svensk television intervjuades Libyska dissidenter om situationen i Libyen och presenterade den som sanning för svenska folket.
  14. Patrullering av territorialhavet förblir korvetternas uppgift. Ett angrepp på Sverige kommer gå mycket snabbt. Uthålligheten för ett mindre fartyg som opererar kustnära blir då inte "så viktigt". Stödfartyg tror jag inte på, de är för långsamma och är tydliga måltavlor, dessutom skulle fler än ett krävas. Bränsle kan bunkras i vilken civil hamn som helst, likadant är det med proviant, för vapen och tekniskt underhåll är man dock tvungen vända sig till befintliga baser eller ha en mobil understödsorganisation. Men som sagt, ett anfall där sådana här resurser krävs kommer snabbt och är lika snabbt över. När det gäller luftvärn så förespråkar jag någon form av CIWS, det är nog det mest kostnadseffektiva i dag. Sverige är i princip helt beroende av flygvapnet för vårt försvar i luften, detta gäller även de kustnära områdena, och att satsa stora pengar på dyra robotsystem på ett mindre antal fartyg som opererar nära land tar för mycket resurser. När det gäller Gävle, så efter en modernisering och översyn ser jag dessa fartyg som ett utmärkt komplement till de övriga korvetterna. Interaktion med andra fartyg, flyg etc är ju fundamental. Kanske att man även här satsar på CIWS i stället för 40mm-pjäs i enlighet med argumentationen ovan
  15. Jag håller helt med om att antalet enheter måste utökas, det gäller alla vapenslag, för flottan gäller det främst antalet ytstridsfartyg och ubåtar. Resurserna måste främst läggas på materiel som är anpassat för vårt invasionsförsvar. Satsar man i ett sådant läge på att bygga större fartyg, med större uthållighet etc för tex internationella operationer så försämrar man de ekonomiska förutsättningarna för att öka antalet enheter. En modernisering av redan existerande plattformar för att utöka antalet känns som en rimlig lösning. Utöver våra korvetter skulle jag gärna se att man satsar på ytterligare en klass fartyg, mindre än korvetterna, som plattformar för sjömålsrobotar. Fartyg som kompenserar bortfallet av de fasta KA-installationerna och reduktionen av KA-förband, som kan operera kustnära och snabbt kan förflytta sig längs vår långa kust. Dessa fartyg skall inte vara "multi purpose". En sådan rörlig styrka, oberäknelig för en fiende, som interagerar med tex olika typer av spaningsflyg skulle nog ge en del att fundera på för de som planerar en eventuell aggression mot Sverige. Sedan att antalet Gripenplan bör utökas med betydligt fler än 10 är en annan sak....
  16. Hmmm vad skall ett sådant stort fartyg ha för uppgift mellan de internationella insatserna. Höga drift- och personal-kostnader kommer innebära att miljardbygget ligger förtöjt vid kaj och rostar. I den händelse det skulle bli ofred i Östersjöområdet skulle det vara ett självmordsuppdrag att överhuvudtaget gå ut med ett sådant fartyg.
  17. Jag har för mig att man kunde ha fjärr-riktning via riktstativ på isbrytarna
  18. Jag har lite svårt att acceptera motiven och kostnader för ett stort stödfartyg när vi inte har utrustning och manskap nog att hävda vårt oberoende i det fall det skulle behövas. Flera av våra grannländer i östersjön upprustar samtidigt som vi skär ned här hemma för att kunna skicka fartyg, flygplan och trupp till andra sidan jorden. Det känns inte rätt.....
  19. Älvsborg hade när det ritades ingen eldledning, kylning, omformare etc. Bla var lysraketstället monterat ungefär där fjärr-riktningen av stället senare satt. Överbyggnaden byggdes på med apparatrum då fartyget fick eldledning. Den ökade vikten med många ton längst upp gjorde fartyget mer instabilt. Fram till eldledningen installerades användes RIS av någon äldre modell som jag inte kommer ihåg vad den hade för nr. Tanken var nog att utbilda riktare för de hjälpminfartyg som skulle förses med RIS i händelse av ofred. Jag vet att det fanns funderingar i början på 1980-talet att åter montera ett någon form av RIS på vardera sidan om bryggan för att användas för utbildning. Av det blev intet..
  20. Jag minns Björn tydligt, muckade september 1982. Men på tal om olyckor...på Halland eller Småland avlossades väl en 57mm granat in i 12cm tornet (sent) på sjuttiotalet?
  21. HMS Älvsborg HMS Visborg HMS Carlskrona HMS Spica HMS Castor HMS Norrköping HMS Piteå HMS Sigrun HMS Nordkaparen HMS Delfinen HMS Sjöbjörnen HMS Sjöhästen HMS Halland (Jagare) HMS Småland (Jagare)
  22. Nej,fartygschefen på ett "amphibious assault ship" behöver inte ha flygarbakgrund. Många av officierarna som tillhör en "amphibious force" tillbringar ofta karriären inom detta område (de perioder de har sjötjänst) och under landkommenderingarna studerar de tex vid Air War College för att iaf i teorin lära sig strategi etc. Ett exempel: http://www.essex.navy.mil/Site%20Pages/CO.aspx
  23. Jag håller inte med dig. Ubåtskränkningar inomskärs är svåra, farliga och riskabla. Vill man kartlägga installationer i skärgården är det nog betydligt enklare att göra det genom satellitspaning kombinerat med spaning från exempelvis fritidsbåtar. Vill man verkligen undersöka vad som finns under ytan så gör man det med de allra bästa förbanden. Det anmärkningsvärda med ubåtskränkningarna inomskärs var att ubåtarna under lång tid visade periskop och master och ibland även hela tornet eller till och med körde på grund. Så tror jag inte att man gör med kompetenta förband utan då tror jag att rimligare förklaringar är imkompetens (whiskey on the rocks) eller provokation (från väst). Den faktiska konsekvensen av kränkningarna och ubåtsjakterna var att opinionen i Sverige ändrades från 70-talets kritik mot USA och dess krigsföring i Vietnam till övervägande rysskräck. Även bilden i andra länder påverkades och hela västvärldens syn på Sovjetunionen påverkades av ubåtskränkningarna. Denna utveckling var inte i Sovjetunionens intresse. Om de uppseendeväckande kränkningarna inomskärs var amerikanska false flag operationer så tog man visserligen en stor risk (risken var mindre ifall svenska nyckelpersoner var informerade) men samtidigt uppnådde man fantastiska psyops-resultat. (När det gäller ubåtskränkningar utomskärs så tror jag att det är lika bra att utgå ifrån att alla våra grannländer varit inne på svenskt vatten.) Vi får inte glömma att vi pratar om en situation som ligger 30 år och mer bakåt i tiden. Sateltspaningen då gav inte lika mycket som den ger i dag och det var en tid då försvarsmakten hade tillsyningsmän permanent boende på många av öarna i skärgården där man hade fasta installationer. Totalt sett var den militära närvaron mycket större än i dag. Jag är övertygad om att det var elitförband med den senaste utrustningen som utförde dessa jobb....att blanda ihop detta med grundstötningen av en gammal ubåt i Karlskrona tror jag är olyckligt. Det finns flybilder tagna på Östersjön, i slutet av 70-talet eller möjligen början på 80-talet, på en rysk moderubåt som "bär" två miniubåtar på ryggen...jag tror inte vi skall blanda ihop dessa farkoster med en gammal Wiskey klass ubåt.
  24. Jag ser på bilderna att lysraketstället är bottaget på Visborg och ersatt av någon slags antenn...är rems och lysraketer utrangerat?
  25. Mmmm håller med, bullriga, inte speciellt snabba, jag har för mig att motorerna på båtarna på Älvsborg var aningen strypta. Jag och några skeppskamrater som utbildades till båtbesättningar tränade tilläggning på Vitsgarn sommaren 1982, under övningsuppehållet. Anledningen till val av plats var ju uppenbar......lottakåren hade utbildning där ute under sommaren
×
×
  • Create New...