Naturens Kolhydrater?

[os frontale]

Jo, det är så att jag har lite funderingar över hur man kan, på lättast möjligast sätt, få tag i kolhydrater i naturen. C-Vitamin finns ju överallt, barr, harsyra mm. Men hur får man tag i kolhydrater utan att jaga eller fiska? Myror? Skägglav?

Vore fint om någon kunde hjälpa mig.

[Badboy]

Står utförligt i Handbok Överlevnad som återfinns på FM publikationer.

Under idrott och överlevnad:

Sidan 41 och framåt...

 

/Magnus B

[os frontale]

Tackar!

Jag undrar, rötter, vad tycker ni funkar bäst i rotväg? Tall, björk, gran eller liknande?

Koka tillsammans med granbarr kanske?

[ArvidA]

Hundkäx (växten då ;) ) och maskrosen är att föredra i rotväg (det är iaf vad jag fått lära mig). Se till att plocka ettåriga växter, dvs de utan blommor, då de innehåller mer kolhydrater än de med blommor.

 

Smaken är väl inte den bästa...men det funkar B) (Pallar man inte smaken så KAN man skära rötterna i små tunna skivor som man sedan rostar vid elden. på så sätt blir de lite krispiga och tappar lite av "äckelsmaken").

 

Edit: Doh! Tack Ignis nitidus för påminnelsen Ignis nitidus ----> <---- Max

[Badboy]

Min personliga favorit är vassrötter (skott).

Krävs inte många för att fylla dagsbehovet och smakar kanongott!!

 

/Magnus B

[Fk Satan]

Min personliga favorit är vassrötter (skott).

Krävs inte många för att fylla dagsbehovet och smakar kanongott!!

 

/Magnus B

Smaskens! min favorit är ormrot, när man väl hittar den så går det oxå snabbt gräva upp ett antal, dock inte lika snabbt som vass. men man slipper det här med att riskera att blöta ned sig...

[Ignis nitidus]

Om man befinner sig nära vatten så är rötterna av kaveldun (ciggarer) rätt rika på

kolhydrater eller är jag helt ute och cyklar nu?

Rötter är väl annars en del av växten som innehåller relativt mycket kolhydrater,

speciellt på sommaren om minnet inte sviker mig.

 

Sedan har jag en motfråga, är det verkligen kolhydrater som är svårast att finna?

A-vitamin torde ju vara rätt svår att finna, likaså vitamin D

 

rätta mig gärna om jag har fel!

 

@Max, Det heter HundkÄx

 

/Besserwisser no:1

[Rickard N]

Rätta mig om jag har fel, men kolhydrater måste väl vara rätt så enkelt att hitta?

[Ignis nitidus]

jo, eftersom kolhydrater finns i de flesta växter så borde det ju det...

 

väntar på forumsexpertisen..

[heiho]

Om man befinner sig nära vatten så är rötterna av kaveldun (ciggarer) rätt rika på

kolhydrater eller är jag helt ute och cyklar nu?

Rötter är väl annars en del av växten som innehåller relativt mycket kolhydrater,

speciellt på sommaren om minnet inte sviker mig.

 

Sedan har jag en motfråga, är det verkligen kolhydrater som är svårast att finna?

A-vitamin torde ju vara rätt svår att finna, likaså vitamin D

 

rätta mig gärna om jag har fel!

 

@Max, Det heter HundkÄx

 

/Besserwisser no:1

A och D vitaminer är jättelätt att fixa fram, om du befinner dig på rätt plats.

Tag en Ursus Maritimus och vrid knoppen av den.

Tag ut Hepar och skär den i skivor, ätes rå eller stekt.

Varning för överdos (dödlig).

 

;)

[Guest J-Star]

Jo, det är så att jag har lite funderingar över hur man kan, på lättast möjligast sätt, få tag i kolhydrater i naturen. C-Vitamin finns ju överallt, barr, harsyra mm. Men hur får man tag i kolhydrater utan att jaga eller fiska? Myror? Skägglav?

Vore fint om någon kunde hjälpa mig. 

 

Om du är i Skåne: sockerbeta.

 

OBS: Om det gäller en övning så blir den spolierad om du förlitar dig på det.

 

/J

[.Nisse.]

Personliga favoriter: Ullig kardborre och kaveldun (rötterna givetvis)

 

Tycker ibland att det känns som man gör av med mer energi när man letar och gräver upp rötter än vad de ger en.

Men gör man det lungt så kanske det bara förbrukar fett och sen kan man ha rotkalas efter att ha grävt upp ett antal och sedan börja slösa energi på att ta sig hem...

[kronvrak]

A och D vitaminer är jättelätt att fixa fram, om du befinner dig på rätt plats.

Tag en Ursus Maritimus och vrid knoppen av den.

Tag ut Hepar och skär den i skivor, ätes rå eller stekt.

Varning för överdos (dödlig).

 

;)

Jo det är väl en del som fått överdos av sådan kost, iofs vet jag inte om just den delen är det största problemet jag ser med just ditt förslag.

 

PS Jag trodde iofs den heter Thalarctos maritimus men det kanske är jag som fått något om bakfoten.

[Asclepius]

"Tag en Ursus Maritimus och vrid knoppen av den."

 

Är det verkligen så lätt att vrida huvudet av en isbjörn? Och var hittar man dem?

 

Harlever borde funka lika bra...Eller muslever. Eller lever från vilket djur som helst för den delen. Feta fiskar innehåller också mycket A och D vitamin. Ägg med.

 

Borde inte vara så jättesvårt.

[heiho]

Jag har aldrig prövat att vrida knoppen av en isbjörn men jag rekomenderar er som tänker prova att först skjuta den.

Var den finns? - Norrut, långt norrut.

Skämt åsido.

Sälar äter fisk och får därvid i sig mängder av fet fisk och lagrar därför upp A och D- vitamin.

När isbjörnen äter dessa sälar så får de i sig vitaminerna som sedan i sin tur lagras i deras lever, i för människor skadliga doser.

[brunk.dunk]

Jag har aldrig prövat att vrida knoppen av en isbjörn men jag rekomenderar er som tänker prova att först skjuta den.

Var den finns? - Norrut, långt norrut.

Skämt åsido.

Sälar äter fisk och får därvid i sig mängder av fet fisk och lagrar därför upp A och D- vitamin.

När isbjörnen äter dessa sälar så får de i sig vitaminerna som sedan i sin tur lagras i deras lever, i för människor skadliga doser.

Isbjörnar innehåller trikiner vilket en erfaren expiditionsfarare fick erfara.

 

Efter vad jag har läst i allehanda överlevnadsböcker och upplevt själv så är fett och proteiner det svåraste att få i sig när man är ute i naturen.

[kronvrak]

"Harlever borde funka lika bra...Eller muslever. Eller lever från vilket djur som helst för den delen. Feta fiskar innehåller också mycket A och D vitamin. Ägg med.

 

Borde inte vara så jättesvårt.

Lever och njurar är några av de saker jag skulle undvika att äta från djur som lever fritt, är man riktigt, riktigt illa ute så har man iofs inget val men då ska det gå bra långt.

För att få tag på dem så har man ju även lyckats döda ett djur så då har man ju annat att äta i första hand.

 

A och D lagraras i kroppen så det har man nget akutbehov av.

 

Energi är det som är svårast att få tag på.

I en akut överlevnadsituation är det relativt oviktigt vad man äter som ger energi. Kortsiktigt så blir hjärnan inte så glad om den inte får 100 g kolhydrater per dag men den fungerar i alla fall på mycket mindre.

[Sir Vival]

Kortsiktigt så blir hjärnan inte så glad om den inte får 100 g kolhydrater per dag men den fungerar i alla fall på mycket mindre.

Instämmer INTE i att hjärnan klarar sig på "mycket mindre".

Jag skulle snarare uttrycka det så att 250g kolhydrater är eftersträvansvärt för att överhuvudtaget lösa någon form av uppgift.

[kronvrak]

Kortsiktigt så blir hjärnan inte så glad om den inte får 100 g kolhydrater per dag men den fungerar i alla fall på mycket mindre.

Instämmer INTE i att hjärnan klarar sig på "mycket mindre".

Jag skulle snarare uttrycka det så att 250g kolhydrater är eftersträvansvärt för att överhuvudtaget lösa någon form av uppgift.

Mycket mindre var olyckligt ordval, i ett akutskede i alla fall.

 

Själva hjärnan behöver inte mer än 100 g glukos per dag, resten av kroppen behöver också en del kolhydrater om man jobbar hårt.

 

Om man hamnar på 75 g glukos som når hjärnan så funkar hjärnan, det är inte läge att lösa mängder av ekvationer och den känns som sirap men det funkar. (Detta är självklart något jag har läst mig till och jag undrar fortfarande hur de löste mätproblemet i den undersökningen. )

 

Äter man mycket protein så kan det täcka upp delar av glukosbehovet och därför är frågan om man får tillräckligt med kolhydrater i kosten mycket beroende på vad man äter i övrigt.

 

Även vissa aminosyror i sig gör att hjärnan fungerar bättre när den får mindre kolhydrater (Även när man har full tillförsel av kolhydrater så det är därför det finns enstaka aminosyror i vissa sportdrycker.)

 

Efter tillvänjning (och då har vi lämnat akutsituationen långt bakom oss.) så behöver hjärnan ca 25 g glukos per dag om resterande delar täcks upp av ketoner.

 

Lagrat glykogen i musklerna kan i extrema fall användas för att ge hjärnan och kroppen i övrigt energi.

 

Inget av det jag skrev var någon nyhet antar jag.

[Sir Vival]

@ kronvrak

Vill du vara vänlig att specificera källa/källor till dina uppgifter.

 

EDIT: förmodar att det kommer från "Näringslära för högskolan", eller?

[nastyheadwound]

Enligt den klassiska Atkins-dieten ska man äta mindre än 20 gram kolhydrater per dag, och de som testat vet att man inte alls blir "dum i huvudet" av att äta på det sättet. Kroppen omvandlar fett och protein till det "socker" som t.ex. hjärnan behöver genom ketos, vilket är helt naturligt och ofarligt. Alla människor befinner sig i ketos-tillstånd flera gånger varje dag, framför allt när man vaknar på morgonen.

[Sir Vival]

Enligt den klassiska Atkins-dieten ska man äta mindre än 20 gram kolhydrater per dag, och de som testat vet att man inte alls blir "dum i huvudet" av att äta på det sättet. Kroppen omvandlar fett och protein till det "socker" som t.ex. hjärnan behöver genom ketos, vilket är helt naturligt och ofarligt. Alla människor befinner sig i ketos-tillstånd flera gånger varje dag, framför allt när man vaknar på morgonen.

Kommer inte att kommentera detta mer än vad jag bedömmer som absolut nödvändigt för att andra läsare skall kunna göra en egen bedömning av "vettigheten" i att gå in i ett tillstånd av svält i en överlevnadssituation. (Till stor del pga att det krävs en tämligen ofattande utläggning för att ge en mer heltäckande bild.)

 

Kronvrak skriver ovan att 100g kolhydrater är vad hjärnan behöver, men klarar sig på mycket mindre.

 

Vad som anges i literatur är c:a 100g glukos för en vuxen person för att inte glukoneogenes (proteinnedbrytning) skall uppstå samt förebygga ketos (ofullständig fettförbränning).

Mer exakta siffror på det basala glukosbehovet är 2-3g/kg kroppsvikt/dygn, dvs 560-840 kcal (140-210g)/dygn för en person som väger 70kg.

 

Om inte tillräckligt antal kalorier tillförs går kroppen in i svält - "autokannibalism" - (jmf. Atkins-dieten) och kroppen kommer iom detta att bli mycket känsligare för infektioner, få försämrad sårläkning, svårare att transportera syre ut till muskler/celler, rubbad vätskebalans, reduktion av muskelmassa.

Med detta som underlag hoppas jag att slutsatser om lämplig strategi i en överlevnadssituation är möjliga att fatta.

 

Mig veterligen finns det ingen i Försvaret som utbildar i överlevnad som förespråkar ett kolhydratintag på mindre än 500-700 kcal per dygn eller att man skall gå in i ett tillstånd av svält.

 

/

Ulf M

Överlevnadshandledare i FM

[Deluxe]

@nastyheadwound Skulle vara tacksam om du kunde redogöra för dina källor angående att alla befinner sig i ketos-tillstånd flera gånger per dag.

 

 

Kroppen lagrar socker i kroppen i form av glykogen i muskler och i lever, detta brukar sägas räcka i ca 7-10 timmar.

Hjärnan i sig kan lagra en mindre mängd glykogen, beräknat att räcka ca 2 minuter. Hjärnan i sig kan ej genomföra anaeroba processer för att skapa sig energi.

 

När glykogenlagren i kroppen är slut så inleder kroppen nedbrytning av speciella lättillgängliga proteiner, vilka huvudsakligen tas från muskelvävnad = glukoneogenesen. I denna initiala process kan man förlora upp mot 100g muskelmassa.

Efter att de lättillgängliga förråden av proteiner är slut minskas glukoneogenesen drastiskt och kroppen går då istället över till att ta sin energi huvudsakligen från fettdepåerna. Fettet omvandlas då till ketonkroppar, vilka kan användas av hjärnan som energisubstrat.

 

Efter att fettdepåerna är slut så växlar kroppen åter till glukoneogenesen och tar energi från proteiner. Man är nu nära döden. De proteiner som nu förbrukas skulle kroppen egentligen ha använt för att upprätthålla cellernas normala funktioner.

 

Källa: Guyton & Hall, Textbook of Medical Physiology, 9th edition.

 

 

 

Vitaminer har jag dock inte lika bra koll på, men kan naturligtvis leta igenom mina gamla böcker vid behov.

[nastyheadwound]

The most sensitive tests of ketosis ("NMR" and "blood ketone level") show that everyone is in some degree of ketosis every day, particularly after not eating overnight and after exercising.  Ketosis is the body's survival system.  It is not an abnormality nor does it present any medical danger, except to a Type I insulin-dependent diabetic.  The body functions naturally and effectively while in a state of dietary ketosis.

 

http://www.ketosis-ketoacidosis-difference.com/

[Sir Vival]

The most sensitive tests of ketosis ("NMR" and "blood ketone level") show that everyone is in some degree of ketosis every day, particularly after not eating overnight and after exercising.  Ketosis is the body's survival system.  It is not an abnormality nor does it present any medical danger, except to a Type I insulin-dependent diabetic.  The body functions naturally and effectively while in a state of dietary ketosis.

 

http://www.ketosis-ketoacidosis-difference.com/

 

Och så här skriver man på Fredrik Paulúns hemsida

Fråga:

Vad händer i kroppen när man hoppar på kolhydratsdieten, det vill säga när man helt och hållet avstår från att äta kolhydrater och låter kroppen ta all energi från fettdepåerna. Fungerar det överhuvudtaget?

 

Svar:

Att minska ner på andelen kolhydrater är ett effektivt sätt att bränna fett. Ett lägre intag av kolhydrater gör att insulinfrisättningen blir lägre, vilket gör det lättare för kroppen att förbränna fett. När man äter lite kolhydrater kan man också äta mer protein och fett, vilket också kan underlätta fettförbränningen. Jag tycker dock inte att man ska minska sitt kolhydratintag för mycket. Om man äter för lite kolhydrater finns det risk för att hjärnan inte får tillräckligt med bränsle. Dessutom får musklerna inte tillräckligt med bränsle, vilket gör att du känner dig trött och slut. Man kan även drabbas av illamående och huvudvärk. Det är inte heller säkert att fettförbränning blir högre om man äter extremt lite kolhydrater, eftersom det behövs en viss mängd kolhydrater för att kunna bränna fett. Det optimala för en bra fettförbränning är cirka 40 energiprocent kolhydrater. Lagom är alltså bäst!

 

Den som upplevt när kroppen går över i fettförbränning (undertecknad t ex) känner troligen en stark misstro till utalandet om att kroppen skulle vara mer effektiv vid ketos.

 

Den sida som nastyheadwound hänvisar till skriver:

Whenever your intake of carbohydrates is limited to a certain range, for a long enough period of time, you'll reach a point where your body draws on its alternate energy system, fat stores, for fuel. 

 

This condition called dietary ketosis, means your body burns fat and turns it into a source of fuel called ketones. Ketones are produced whenever body fat is burned.

 

/.../

 

Dietary ketosis, however, is a natural adjustment to the body's reduced intake of carbohydrates as the body shifts its primary source of energy from carbohydrates to stored fat.  The presence of insulin keeps ketone production in check so that a mild, beneficial ketosis is achieved. Blood glucose levels are stabilized within a normal range and there is no break-down of healthy muscle tissue.

Nyckelsammanhang i texten ovan är markerade!

Detta tolkar inte jag som att begränsa kolhydratintaget till 20g/dygn, inte ens den sajt som hänvisas till rekommenderar ett så lågt intag som 20g utan 50-100g - och detta i ett inividuellt perspektiv avseende viktreduktion, och definitivt inte i en överlevnadssituation.

 

Därtill så misstror jag med automatik någon som hänvisar till en artikel som man måste betala för att läsa. Inte heller så känns det som speciellt seriöst att hänvisa till NYT i stället för en medicinsk tidskrift.

[Deluxe]

@nastyheadwound

Förstår inte riktigt vad det där är för sida.

Är det en bantningssida som är kommersiell? Dvs ett företag eller dyligt?

 

Att referera till NYT som de gör i sin artikel tycker inte jag höjer trovärdigheten.

Det blir väl lite som att säga att man har läst det i Aftonbladet/Expressen?!!

 

Vill man istället leta efter tillförlitliga publikationer så kan jag rekomendera: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi

 

Hmmm Vad var det för topic från början? *funderar*

[nastyheadwound]

Problemet med läkarsidor är att de mycket snabbt går från att diskutera mild ketos till att diskutera extrema fall, t.ex. ketoacidos hos typ 1 diabetiker som är ett livshotande tillstånd. Tittar man på läkarsidor som berör "ketosis" så talas där mycket om vad som händer när ketoner samlas i kroppen, vilket inte är det som händer med normala, friska personer eftersom dessa enkelt gör sig av med överskottet via urinen eller andningen. Anledningen till att många läkare och näringsexperter är skeptiska till ketos är att den medicinska forskningen fokuserar denna sjukliga form av ketos och inte vardaglig.

 

Här är dock en artikel jag hittade på ovan nämnda site:

 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.f...5&dopt=Abstract

[kronvrak]

@ kronvrak

Vill du vara vänlig att specificera källa/källor till dina uppgifter.

 

EDIT: förmodar att det kommer från "Näringslära för högskolan", eller?

Vad jag har använt för källor...

 

Bakgrundsinfo och för att förstå lite djupare vad som händer i kroppen.

Human Physiology - Silverstone och en annan fysiologibok som jag just nu inte kommer på namnet på.

Jag har även Physiolgy of Sport and Exercise - Willmore och Costill som är en bra mjukstart innan man gräver ner sig totalt (Borde vara obligatorisk vid officersutbildning kanske?)

 

De mer exakta uppgifterna om ketotillståndet är från The Ketogenic Diet- Lyle McDonalds förutom uppgiften om 75 g glukos som är hämtat från en rapport som jag tyvärr inte har kvar. Att sitta på Pubmed och sen visa liknande rapporter brukar innebära att det dyker upp skumma saker och ibland slarvar jag med att spara titlarna. Tyvärr.

 

Jag tänkte kolla näringslära för högskolan vad de skrev om saken men jag har inte varit hemma på ett tag men jag kan göra det senare.

 

Självklart ser jag ingen fördel att äta fett och protein istället för kolhydrater om man har ett val men har man inget val och man inte ska anstränga sig fullt ut under en längre tid så är det bra att veta att det går.

[Sir Vival]

Artikel med anknytning till diskussionen:

How long can a person survive without food? Dr Alan D. Lieberson MD

Medical practitioners encounter cases of near-total starvation in patients suffering from, among other conditions, anorexia nervosa and end-stage malignancies, as well as in those following so-called starvation diets. In anorexia, death from organ failure or myocardial infarction is fairly common (up to 20 percent of cases end this way) and tends to happen when body weight has fallen to between 60 and 80 pounds (although it can occur at any time). This weight typically corresponds to a body mass index (BMI) approximately half of normal, or about 12 to 12.5. (Normal BMI is 18.5-24.9, and most fashion models have a BMI of around 17.) Unless other causes intervene, a patient with end-stage cancer often dies after losing 35 to 45 percent of his body weight. Markedly obese patients on near-starvation diets, such as those employing nutritional supplements and consuming less than 400 calories a day, may lose much more weight than that--but they start with great excesses of body fat, which can sustain metabolism. The medical community has generally rejected these diets, which were popular in the 1960s and 1970s, because participants were reportedly prone to acute myocardial infarctions.

[kronvrak]

Sir Vival: Undre gränsen för en very low calorie diet (VLCD) går numera runt 700 kcal just pga av de problemen som nämns, det är fortfarande farligt men under läkartillsyn så använder man det om man måste få ner vikten snabbt.

 

Ett av företagen med 400 kcal-dieter var förövrigt Herbalife vilket säger ungefär allt om det företaget.