Jump to content

Bodens fästning


Guest Skandevall

Recommended Posts

Guest Skandevall

Jag har en förkärlek till gamla militära besfästningar och annat. Tycker att det är en väldigt intressant del av vår historia!

 

Har funderat lite kring Bodens fästning. Vad jag förstår så byggdes den som ett lås i norr mot en ev. rysk invasion i början av 1900-talet, ungefär runt 1920...!?

 

Det kanske är bara nåt som jag fått för mig, men jag har nog läst nånstans att fästningen, eller egentligen alla de olika fästningarna och anläggningarna som utgör den, utfasades ur försvaret först år 2000. Stämmer detta??

 

Jag undrar om det är någon som har varit där uppe under sin värnpliktsutbildning. Hade varit intressant att veta lite mera!

 

// Oskar

Link to post
Share on other sites
  • Replies 75
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Har funderat lite kring Bodens fästning. Vad jag förstår så byggdes den som ett lås i norr mot en ev. rysk invasion i början av 1900-talet, ungefär runt 1920...!?

Har för mig att den är äldre. Börjades väll byggas runt det förra sekelskiftet?

Link to post
Share on other sites
Guest Skandevall

Ja den är kanske äldre. Den var ju kvar i krigsorganisationen rätt länge, så det vore ju inte otänkbart om någon som inte är alltför gammal hade varit där under sin värnplikt.

Jag vill dit och kolla in stället ialla fall! Det är bara en bit... 180 mil eller nåt! ;)

Link to post
Share on other sites

Marstrands fästning i Göteborg lämnade försvaret inte helt fören 1993.

Tror det finns mycket fästningar som tjänstgjort till mitten/slutet av 90 talet som föråd och liknande.

Edited by dxl
Link to post
Share on other sites
Ja den är kanske äldre. Den var ju kvar i krigsorganisationen rätt länge, så det vore ju inte otänkbart om någon som inte är alltför gammal hade varit där under sin värnplikt.

Jag vill dit och kolla in stället ialla fall! Det är bara en bit... 180 mil eller nåt!  ;)

med tanke på att sveriges guldreserv förvarades där fram till och någon gång på åttitalet så är det väl inte helt otänktbart att fortet ingick i krigsorganisationen ännu längre.

Link to post
Share on other sites
med tanke på att sveriges guldreserv förvarades där fram till och någon gång på åttitalet så är det väl inte helt otänktbart att fortet ingick i krigsorganisationen ännu längre.

De sista skotten från Bodens fästning sköts en nyårsafton i slutet på 90-talet. Om minnet inte sviker mig var det nyårsafton 1998 och eldkommandot var: 98 lag, Eld!!!

Link to post
Share on other sites
Guest Skandevall

Har jag inte helt fel så utgick Bodens fästningen, eller delar av den, ur krigsorganisationen år 2000, samtidigt som allt fast kustartilleri. Vilket jag för övrigt inte jag gillade särskilt mkt... :lol:

 

Jag har också hört att guldreserven förvarades där. Intressant! Det var länge hemligt tror jag!

 

Vad ska man göra av området nu?? Gjuta igen det som alla andra bunkrar i det här landet?

Link to post
Share on other sites

Bara som orientering kan jag tillägga att sista skottet sköts 14:11 på dagen.

Rödbergsfortet var klart 1907 men var helt funktionsdugligt 1909. Några andra roliga anekdoter:

 

*När dom hadde 15,2mm kanoner var det nån kostymklädd kille som tyckte att "fienden får ju inte se var vi riktar" så dom kapade av eldröret så att hela pjäsen bara var 160cm lång (!) det minskade skottvidden till 6km från ca 2mil...

 

*Allt dom har sprängt i berget har handlastats och ifall man skulle göra kubikstora block av allt som lastats skulle dom räcka från Boden ner till Umeå.

 

*Alla borrhåll är slagna för hand med spett och slägga, varje slag tog dom 1mm ner i berget, sedan vred man spettet 1/4 varv och slog igen. Detta gjorde man sex dagar i veckan, 10 timmar om dagen, till den goda betalningen 3,50kr per dag. Detta kan jämföras med att en vanlig tegelarbetare tjänade ungefär 2,70kr/dag.

 

Personen som berättade allt detta för mig var den siste fortchefen tillika personen som stampade av sista skottet, så jag är helt övertygad om att han vet vad han pratar om.

 

//Kd Lund

Link to post
Share on other sites

Tycker att Bodens fästning är ganska maffig har ännu inte själv haft tid att besöka invändigt...

 

Med fästningen så skyddade man väl även inloppet till Luleå?? Rätta mig om jag har fel.

Edited by RaVeN
Link to post
Share on other sites
Med fästningen så skyddade man väl även inloppet till Luleå?? Rätta mig om jag har fel.

Det är en myt. Fästningens pjäser hade inte den räckvidden.

 

Bodens fästning skyddade järnvägen samt de avsevärda förråd som fanns där. Ungefär som Tingstäde fästning gjorde på Gotland.

Link to post
Share on other sites
Det är en myt. Fästningens pjäser hade inte den räckvidden.

 

Bodens fästning skyddade järnvägen samt de avsevärda förråd som fanns där. Ungefär som Tingstäde fästning gjorde på Gotland.

Ok det är uppfattat....... Tack då vet man hur det ligger till med den saken.

Link to post
Share on other sites

Sant:

1998 gick sista salvan från Rödbergsfortets 120mm kanoner ( vilket för övrigt var den bestyckning som gällde för forten fram till nädläggningen. dom 152mm som "Lund" talade om är troligen dem som Fältartilleriet vid A5´s det- använde sig av.eventuellt att det fanns planer för dem fanns på på Gammelängs fästet ( kontrollerar dessa uppgifter & åter kommer)

 

fakta:

Bodensfästning=

Rödbergsfästet,Mjösjöbergsfästet, Paglabergsfästet = 120 mm kanoner i pansar kupoler

 

Degerbergesfästet,Gammelängsfästet, S-Åbergsfästet = 120mm Haubitsar pansar kupoler +80mm kanoner i pansar kupoler

+

6 st Flankbatterier & 2 st mellanverk + annat lull lull :huh:

 

Fästnigsverkets omkr: Ca 25km

Bemanning: Ca 25000 man (totalt men alla truppslag)

 

 

fortet kan besökas även efter Sessongs stängningen bara man kontaktar dem först, om man ringer garnisonen så kan dom säker hjälpa en att få tag på den ansvarige. tel:0921/ 68000 (Boden Garn- Vxl)

Link to post
Share on other sites
Guest Skandevall
Bemanning: Ca 25000 man (totalt men alla truppsslag)

 

Oj då. Det var inte lite man det behövdes till de fästningarna. Tänk mer än hela Sveriges inryckande värnpliktiga under ett år + några till samlade runt boden!!!

 

Då måste det rimlighets namn ha funnits förläggning till en del av dem också!

 

Att fästningarna skulle skydda järnvägen låter ju rimligt. Anläggningen byggdes under en tid då järnvägen va på stark frammarsch och ansågs va framtidens transportmedel.

 

Det skulle alltså fungera som ett "lås" i norr mot ryssen. Med andra ord borde FM ansträngt sig en del för att hålla den hemlig...

 

Vad ska man göra av anläggningen idag?

 

Med tanke på att man gjuter igen många mindre fast kustkanoner och säger att de är dyra i underhåll så borde Bodens fästning kosta enorma summor att hålla i bra skick!!

Link to post
Share on other sites

det jag sa om 15 cm....

det var tidigt dom hade domom jag inte hade helt fel... (men jag har inte helt fel, fortchefen sa det.)

alltså det var grymt fräckt att vara därinne! om ni får chansen tycker jag ni ska dit!

Link to post
Share on other sites
Rödbergsfortets 120mm kanoner ( vilket för övrigt var den bestyckning som gällde för forten fram till nädläggningen. dom 152mm som "Lund" talade om är troligen dem som Fältartilleriet vid A5´s det- använde sig av

Om jag inte minns helt fel så hade vissa av forten urspungligen 15cm pjäser. Någon gång, troligen under 60-talet, så ersattes dessa av 12cm från utrangerade jagare.

 

Kan tyvärr inte minnas var jag läste detta.

Link to post
Share on other sites
Rödbergsfortets 120mm kanoner ( vilket för övrigt var den bestyckning som gällde för forten fram till nädläggningen. dom 152mm som "Lund" talade om är troligen dem som Fältartilleriet vid A5´s det- använde sig av

Om jag inte minns helt fel så hade vissa av forten urspungligen 15cm pjäser. Någon gång, troligen under 60-talet, så ersattes dessa av 12cm från utrangerade jagare.

 

Kan tyvärr inte minnas var jag läste detta.

I slutet av 70 talet (1977 tror jag) ersattes några äldre pjäser med 12 cm från skrotade jagare.

 

Långt in på 80 talet byggdes bla nya kustartilleribatterier med gamla fartygspjäser :tveka: .

Link to post
Share on other sites
Långt in på 80 talet byggdes bla nya kustartilleribatterier med gamla fartygspjäser :D .

Vilka batterier skulle det vara? Vid den tiden byggde man ju ut 12/70.

Det byggdes ju totalt 6 st 12/70 batterier för att ersätta äldre batterier i viktiga områden. Men dessa var mycket dyra och de från början 18 st batterierna byggdes aldrig.

I Göteborg var samtliga tunga pjäser ( 6 st 15,2 cm) från början av 1900 talet och från början av 1940-talet.

 

Bla längst norrlandskusten byggdes under 1980-talet flera batterier med pjäser från gamla PANSARSKEPP :tveka: .....sorgligt.

 

kommer inte ihåg exakt, men tror det var Luleå.....får ta och kolla upp detta.

Link to post
Share on other sites
Bla längst norrlandskusten byggdes under 1980-talet flera batterier med pjäser från gamla PANSARSKEPP  :surprise: .....sorgligt.

 

kommer inte ihåg exakt, men tror det var Luleå.....får ta och kolla upp detta.

Hittar inga uppgifter om detta i "Kustförsvar - från kustbefästningar till amfibiekår". De sista tunga batterierna som uppfördes med 15,2or från pansarskepp kom till på 50-talet. Därefter byggdes bara 7,5/57- och 12/70-batterier.

Link to post
Share on other sites

Beslutet om byggandet av fästningen togs 1900 och bygget började 1901. Detta var för att skydda Malmbanan (Ofotenbanan) och Stambanan och att fördröja en fiende så att förstärkningar söderifrån kunde hinna till ÖN. Det första skottet avlossades från Gammelängsfortet den 15 januari 1907, men först 1919 var fästningen klar som en fästning och inte som enskilda fästen.

 

Fästningen har en omkrets på 25km och består av 1200 objekt med skansar och befästningar. Fästningens kärna består av fem stycken oberoende artillerifort insprängda i berg, Gammelängsfortet, S Åbergsfortet, Degerbergsfortet, Mjösjöfortet och Rödbergsfortet. Samtliga fort bestyckades med ett lätt batteri och ett tungt batteri. Det lätta batteriet (4 pjäser, Mjösjöberget 3 pjäser) på alla forten utgjordes åren 1907-1952 av fyra 8,4 cm kanon m/94-04 i pansartorn. 1947 började utbytet av dessa kanoner mot de modernare 8,4 cm kanon m/47 med en eldhastighet med 20 skott/min. I och med denna modernisering som var klar omkring 1952 hade skottvidden utökats med fyra km till 10 km. I forten fanns det 3400 granater/pjäs.

 

De tunga batterierna på Åberget, Degerberget och Gammelängsberget bestod av vardera fyra stycken 12 cm kanon m/99, skottvidd 10 km. På Mjösjöberget och Rödberget monterades vardera fyra stycken 15 cm fästningshaubits m/06 med en skottvidd på 7 km. Alla pjäserna monterades i pansartorn och kunde sidriktas horisonten runt.

 

1976 påbörjades ersättningen av de fyra gamla 15 cm haubitsarna m/06T på Rödberget och ersattes med jagarekanon m/24C från bl.a. från stadsjagaren Gävle. Skottvidden utökades till 19 km. 1970 monterades även ett utbildningsbatteri om två pjäser m/24C (från Kalmar) på Rödberget. Mjösjöfortet fick aldrig några nya pjäser i och med att 1978 utgick fortet ur krigsorganisationen.

 

Ja Guldreserven förvarades i Rödberget fram till mitten slutet på 70 talet om inta jag miss minner mig

I Degerberget förvarades den

 

 

Vad ska man göra av anläggningen idag?

Bodens fästning är till stora delar kulturminnesskyddad, vilket innebär att miljöerna skall bevaras och visas för allmänheten. Det är inget som FM behöver bekymra sig över i och med att Statens fastighetsverk har tagit över de delar som skall bevaras.

 

Bla längst norrlandskusten byggdes under 1980-talet flera batterier med pjäser från gamla PANSARSKEPP  .....sorgligt.

 

kommer inte ihåg exakt, men tror det var Luleå.....får ta och kolla upp detta.

 

Mellan Boden och Luleå vid Sunderbyn byggdes ett batteri om två enkeltorn 15 cm 1968. Dessa pjäser togs från psk. ”Drottning Viktoria” och ”Gustaf V”. Kanonen kallas som fast artilleripjäs m/12-66.

 

15,2 cm Tornpjäs m/98E-50 har funnits i ett trepjäsbatteri. Batteriet låg på Hertsöberget norr om Lv 7. Det ingick i spärrkompani Luleå vilket utgick 1986.

 

Inte något av dessa batterier byggdes under 80-talet. Däremot så sent som 1987 byggdes det fasta artillerianläggningar utanför Gällivare från fartyget Hälsingborg. Men det är långt från kusten.

Link to post
Share on other sites
Beslutet om byggandet av fästningen togs 1900 och bygget började 1901. Detta var för att skydda Malmbanan (Ofotenbanan) och Stambanan och att fördröja en fiende så att förstärkningar söderifrån kunde hinna till ÖN. Det första skottet avlossades från Gammelängsfortet den 15 januari 1907, men först 1919 var fästningen klar som en fästning och inte som enskilda fästen.

 

Fästningen har en omkrets på 25km och består av 1200 objekt med skansar och befästningar. Fästningens kärna består av fem stycken oberoende artillerifort insprängda i berg, Gammelängsfortet, S Åbergsfortet, Degerbergsfortet, Mjösjöfortet och Rödbergsfortet. Samtliga fort bestyckades med ett lätt batteri och ett tungt batteri. Det lätta batteriet (4 pjäser, Mjösjöberget 3 pjäser) på alla forten utgjordes åren 1907-1952 av fyra 8,4 cm kanon m/94-04 i pansartorn. 1947 började utbytet av dessa kanoner mot de modernare 8,4 cm kanon m/47 med en eldhastighet med 20 skott/min. I och med denna modernisering som var klar omkring 1952 hade skottvidden utökats med fyra km till 10 km. I forten fanns det 3400 granater/pjäs.

 

De tunga batterierna på Åberget, Degerberget och Gammelängsberget bestod av vardera fyra stycken 12 cm kanon m/99, skottvidd 10 km. På Mjösjöberget och Rödberget monterades vardera fyra stycken 15 cm fästningshaubits m/06 med en skottvidd på 7 km. Alla pjäserna monterades i pansartorn och kunde sidriktas horisonten runt.

 

1976 påbörjades ersättningen av de fyra gamla 15 cm haubitsarna m/06T på Rödberget och ersattes med jagarekanon m/24C från bl.a. från stadsjagaren Gävle. Skottvidden utökades till 19 km. 1970 monterades även ett utbildningsbatteri om två pjäser m/24C (från Kalmar) på Rödberget. Mjösjöfortet fick aldrig några nya pjäser i och med att 1978 utgick fortet ur krigsorganisationen.

Bra kompletering till tidigare inlägg! försökte bläddra lite i en bok (BODEN: Fästningen , Garnisonen, Sammhället)

medan jag skrev, som jag har sen jag lumpade på A8, hittade dock inte ngt om 152mm pjäserna då men när du nämner modifieringarna av fortet så ringer det en liten klocka! Det var precis detsom Henry roova sa (Fd Fort C ).

 

orkade inte skriva upp alla bestyckningar på de olika fästena förutom huvud beväpningen då de listor som jag har till gång till var enligt 1897 års grund bestyckning. för utom den förteckning över ovanstående.

 

 

Angående 152mm pjäser i kust bandet, vet jag att MKNMHV betjänade fram tills i fjol kustbatteriet utan för ume´ då en kurs kamrat deltog vid de sistaskotten & nedstängningen av anläggningen.

Link to post
Share on other sites
Beslutet om byggandet av fästningen togs 1900 och bygget började 1901. Detta var för att skydda Malmbanan (Ofotenbanan) och Stambanan och att fördröja en fiende så att förstärkningar söderifrån kunde hinna till ÖN. Det första skottet avlossades från Gammelängsfortet den 15 januari 1907, men först 1919 var fästningen klar som en fästning och inte som enskilda fästen.

 

Fästningen har en omkrets på 25km och består av 1200 objekt med skansar och befästningar. Fästningens kärna består av fem stycken oberoende artillerifort insprängda i berg, Gammelängsfortet, S Åbergsfortet, Degerbergsfortet, Mjösjöfortet och Rödbergsfortet. Samtliga fort bestyckades med ett lätt batteri och ett tungt batteri. Det lätta batteriet (4 pjäser, Mjösjöberget 3 pjäser) på alla forten utgjordes åren 1907-1952 av fyra 8,4 cm kanon m/94-04 i pansartorn. 1947 började utbytet av dessa kanoner mot de modernare 8,4 cm kanon m/47 med en eldhastighet med 20 skott/min. I och med denna modernisering som var klar omkring 1952 hade skottvidden utökats med fyra km till 10 km. I forten fanns det 3400 granater/pjäs.

 

De tunga batterierna på Åberget, Degerberget och Gammelängsberget bestod av vardera fyra stycken 12 cm kanon m/99, skottvidd 10 km. På Mjösjöberget och Rödberget monterades vardera fyra stycken 15 cm fästningshaubits m/06 med en skottvidd på 7 km. Alla pjäserna monterades i pansartorn och kunde sidriktas horisonten runt.

 

1976 påbörjades ersättningen av de fyra gamla 15 cm haubitsarna m/06T på Rödberget och ersattes med jagarekanon m/24C från bl.a. från stadsjagaren Gävle. Skottvidden utökades till 19 km. 1970 monterades även ett utbildningsbatteri om två pjäser m/24C (från Kalmar) på Rödberget. Mjösjöfortet fick aldrig några nya pjäser i och med att 1978 utgick fortet ur krigsorganisationen.

Bra kompletering till tidigare inlägg! försökte bläddra lite i en bok (BODEN: Fästningen , Garnisonen, Sammhället)

medan jag skrev, som jag har sen jag lumpade på A8, hittade dock inte ngt om 152mm pjäserna då men när du nämner modifieringarna av fortet så ringer det en liten klocka! Det var precis detsom Henry roova sa (Fd Fort C ).

 

orkade inte skriva upp alla bestyckningar på de olika fästena förutom huvud beväpningen då de listor som jag har till gång till var enligt 1897 års grund bestyckning. för utom den förteckning över ovanstående.

 

 

Angående 152mm pjäser i kust bandet, vet jag att MKNMHV betjänade fram tills i fjol kustbatteriet utan för ume´ då en kurs kamrat deltog vid de sistaskotten & nedstängningen av anläggningen.

Du menar väl 12/70.....I Umeå fanns det väl bara ett 7,5/57 och ett 12/70 batteri?

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...