Fu Johanson Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Jag hamnade i en diskussion (nej inte om mig själv den här gången dock kan den dagen komma) och funderade på hur svenskar ser på det här i gemen idag. Är äktenskapet fortfarande kvar som en lockelse på horisonten eller är det sambo som gäller för majoriteten? Rösta och diskutera! /Fu_J
FkN Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Gifter mig om exakt tre veckor.... borgligt visserligen, då vi inte är speciellt kristna av oss. Dock inte stadshuset eller nåt sånt trams, utan det blir en speciell dag.
Faers Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Tänker inte gifta mig. Tror det bara ställer till det så jag håller mig ifrån det.
sleget Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Har tre tusen spänn i bankat guld liggandes i badrumsskåpet så nästa gång tar jag det lugnare!
SBP Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Ringmärkt sedan 970913, varit tillsammans sedan -87 nånting...
Psilander Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Giftermål är en självklarthet, framförallt om det kommer barn in i bilden.
Adam Wilhelm Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Been there, done that, got the skilsmässopaper.
II63 Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Har själv varit gift sedan 890715 tror inte att det gjort varken till eller från om man inte hade gift sig. nu lever vi ju tillsammans sedan dess men man märker ju att det kommer en del gånger då man undrar om man bara tog den första bästa Men för det mesta så går ju livet sin gilla gång. En sak som i allafall jag märkte var att när man passerat de trettio så fick i alla fall min "krycka" (stödet i tillvaron) ett visst dipp i förhållandet. vi hade ju två barn så det var bara att kämpa vidare. det gick ju över så småning om. Vet inte om det var för att vi var gift som det gick att fortsätta eller om det var för att vi hade två barn tillsammans. Men jag kan nöjt konstatera att det bara blir bättre med åren då barnen nu växt upp. Summa sumarum: Tror att man måste lära känna varandra först ordentligt innan man tar ett sådant beslut, då det är ett livslångt avtal som man ingår. Känner att jag skulle kunna skriva nästan hur mycket som helst men då skulle det bli för OT II63
Kanna Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Kan bara tala för mig själv men om jag och min sambo gifter oss så blir det borgerligt eftersom ingen av oss är troende, iaf inte på den gud som den svenska statskyrkan tillber. Enda anledning till ett giftermål är i så fall ett ökat juridiskt skydd för oss båda eftersom sambolagen inte är 100%-ig. Annars funkar det utmärkt att vara sambo.
Krook Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Jag gifte mig för åtta år sedan och ser giftermål som en helt naturlig del i samlivet med min älskade. Det är det yttersta beviset för kärlek och dessutom juridiskt fördelaktigt, särskilt om man har barn. /K
dxl Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 För mig är en anledning det som Krook säger mycket för att göra det praktiskt vad gäller det juridiska som jag kommer gifta mig. (orka med faderskapsutredning liksom) Sedan så har vi hängt ihop i cirkus 7 år nu så det känns (också som Krook säger) som en naturlig fortsättning. Men först så ska vi väl förlova oss.
CBRN-fåne Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Rent juridiskt är det ganska liten skillnad mellan att vara gift och att vara sambo och ... trohetsmässigt är det ingen som helst skillnad. Är man så lagd att man skulle kunna göra något dumt som sambo/särbo så kan man göra det som gift och tvärt om. Trots det tycker jag ändå att det är något visst med att vara gift (sedan -95 för min del). Det är trots allt ett ganska stort mentalt steg att ta. Man bör känna och tänka efter lite extra innan. Vi gifte oss borgerligt på en gammal ångbåt med en vigselförättare som avgick i en representationsskandal kort tid efteråt. Jag kan starkt rekommendera den första delen men inte den andra
dxl Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Rent juridiskt så är du inte per automatik pappa till ditt barn om ni inte är gifta utan det måste göras en utredning och skrivas på papper. Även vem som får vad vid dödsfall är inte lika självklart om man inte är gift.
Andreas Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Har svårt att se poängen för egen del utöver charmen med själva cermonien då jag resonerar ungefär som NBC-fåne. För mig personligen har inte det formella civilståndet speciellt stor betydelse i nuläget, sen får man se hur det ändras med åren om man skulle träffa någon som prompt skulle insistera på det, den dagen den sorgen, både barn och dödsfall känns ganska långt borta. ;)
Axial Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 (---)(orka med faderskapsutredning liksom) (---) Nu är ju inte den biten såå jobbig så länge ni bägge är överens om vem som är fadern, typ träffa tant på socialkontoret och skriva under ett papper (eller om det var två). Det är väl först när man INTE är överens om vem fadern är som det blir jobbigt. Sedan kan man ju fundera på om det verkligen måste vara så i vårt Moderna Och Upplysta Samhälle att det ska göras åtskillnad mellan gifta par och de som lever i synd För egen del tog livet för nån månad sen ett rejält kliv bakåt när det gäller att bli gift, inte ändå tillbaka till noll men inte långt ifrån heller. Själv ser jag ingen större poäng med att gifta sig (utom det juridiska då) men det kan väl för all del vara en fin och minnesvärd ceremoni.
Erik_G Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Giftermål är en självklarthet, framförallt om det kommer barn in i bilden. Varför? /E
Gerle Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Ska man bo utomlands fungerar det ofta mycket bättre som gift än som sambo, t ex i mitt jobb hade vi varken fått lägenhet, flytt betald, sjukvård eller en massa annat som sambor.
GD1 Posted August 5, 2006 Report Posted August 5, 2006 Den dagen det inträffar vill jag gifta mig. Som man har man ökat rätt till umgänge vilket kan te sig som en bagatell när man är kär men som kan bli ett problem när det surnar till. Jag gifter mig helst borgerligt då jag inte är troende men jag skulle inte opponera mig så mycket om en blivande hustru ville viga sig i kyrkan.
Fanjunkar´n Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Giftermål är ett otidsenligt, kristet påfund som jag ser det. Jag skulle aldrig kunna stå i kyrkan (som jag lämnat) och hyckla. Att vår lagstiftning mer hänger upp sej på äktenskap än ett regelrätt avtalsförhållande mellan samtyckande parter är också en rest från tiden när kyrkan styrde allt som har med familj att göra. Samboförhållanden och partnerskap är väl det närmaste lagstiftarna kommit ett avtalsförhållande. Om kyrkan vill ha särskilda ceremonier och folk frivilligt ställer upp på det må vara hänt men lagstiftningen borde bara utgå efter vad som parterna avtalat. På så sätt är det ointressant ur lagens synpunkt om det är man-man, kvinna-man, kvinna-kvinna, man-man-kvinna etc.
Sontaine Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 tycker inte att giftermål verkar vara något för mig, jag menar älskar man verkligen nån så finns det väl andra sätt att visa det på istället för att hålla på å gifta sig? jag ser ingen riktig mening i att ge varandra löften om evig trohet bla bla bla, för som sagt har man verkligen lyckats fiska fram "the one" i havet av livspartners så borde den biten sköta sig själv, utan löften inför präst (alternativt nån gubbe med nått konstigt tillstånd). men det är min åsikt, jag vet inte det kanske är en vacker sak själva grejen å så där + att situationen kanske blir en annan om det dyker upp någon slags unge i bilden, jag vet inte.. kan ju lägga till att jag själv gifter mig borgerligt om det nu nödvändigtvis ska ske någon gång i framtiden då kyrkan enligt mig är litegrann av ett stort humbug
Guest HBG Ice Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Giftermål är en självklarthet, framförallt om det kommer barn in i bilden. Varför? /E Är själv sambo sedan många år, med en grabb på 5 år. kanske är dax att ändra på detta så man inte lever i synd längre. nedan är saxat från Föreningssparbanken. länk till sidan finns längst ner ... //Anders ******************* När din sambo dör ärver i första hand sambons barn (inom eller utom samboförhållandet). I andra hand ärver sambons föräldrar eller syskon etc. Det enda du kan ha rätt till som efterlevande sambo är att genom bodelning få hälften av den bostad och det bohag som förvärvats för gemensam användning. Vill ni skydda varandra vid ett dödsfall måste ni därför skriva ett testamente. Barn till den avlidne har dock alltid rätt att få ut sin laglott, se under Testamente. Se upp så att du inte står på bar backe om din älskade går bort. Som sambor kan ni, förutom att upprätta ett testamente, även behöva teckna livförsäkringar om ni behöver lösa ut barnen eller andra arvingar. http://www.fsb.se/sst/inf/out/infOutWww/0,,2913,00.html
Länus Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Det är det yttersta beviset för kärlek /K Varför bevisar man mer att man älskar varandra när man gifter sig än om man inte gör det?
Kamoflarnet Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Att gifta sig är inget livslångt beslut längre. Känner man att det inte funkar längre, så är det lite mer byråkrati att dela på sig än om man är sambos, men inte så mycket mer. Giftemål ger dock juridiska fördelar, framför allt då den ena parten dör (kanske inte så roligt att tänka på men så är det). För mig är beslutet att flytta ihop med någon eller skaffa barn med någon så mycket större än det att gifta sig. Den man skaffar barn med kommer man att behöva ha att göra med även om man väljer att flytta ifrån personen.
Psilander Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Giftermål är en självklarthet, framförallt om det kommer barn in i bilden. Varför? /E A/ dels det praktiska avseende det juridiska B/ Har man väl bestämnt sig att skaffa barn tillsammans så är det i praktiken att säga att man vill/ kommer dela livet med varandra så därför ska man gifta sig C/ Det är ett moraliskt ställningstagande, Det är ju bara att gå till sjg själv, jag skulle uppleva det som oberhört pinsamt att vara född "utanför" äktenskapet, även om man inte kan råda över när och var man föds, och vem man får sm förälder.
709 Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 C/ Det är ett moraliskt ställningstagande, Det är ju bara att gå till sjg själv, jag skulle uppleva det som oberhört pinsamt att vara född "utanför" äktenskapet, även om man inte kan råda över när och var man föds, och vem man får sm förälder. Jag skäms inte. Och jag har inte för avsikt att gifta mig. Men hur många gånger har jag inte sagt "ska/vill/kommer inte..."
Psilander Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Men jag är född hundra år för sent, jag vet.
Spett och slägga Posted August 6, 2006 Report Posted August 6, 2006 Gift sedan 99-08-08 med tjejen jag träffade på skolavslutningen -93 A/ dels det praktiska avseende det juridiskaB/ Har man väl bestämnt sig att skaffa barn tillsammans så är det i praktiken att säga att man vill/ kommer dela livet med varandra så därför ska man gifta sig C/ Det är ett moraliskt ställningstagande, Det är ju bara att gå till sjg själv, jag skulle uppleva det som oberhört pinsamt att vara född "utanför" äktenskapet, även om man inte kan råda över när och var man föds, och vem man får sm förälder. Instämmer!
Recommended Posts
Archived
This topic is now archived and is closed to further replies.