Kustartilleriets Krigsförband

[jonte72]

Med anledningen av mitt eget och flertalet andras intresse för det numera nedlagda Svenska kustartilleriet, så tänkte jag lägga ut lite info jag har.

 

Som jag nämde i min andra tråd om 12/70 så har jag en del info om KA, men har det endast i pappersform. Bla om samtliga ( runt tiden runt ww2 och framåt) Fasta förband ( lätta och tunga), rörliga ka-förband, rörliga spärrbataljoner/kompanier, Amfibiebataljoner/kompanier, kustjägarkompanier, luftvärnsförband mm.

 

Jag får se vilket intresse som finns, och börjar därför med det fasta tunga artilleriet......( vissa avvecklingsår stämmer nog inte till 100%).

 

Förkortningarna efter namnet är batteriets beteckning, tex LO för landsort, KA1 är ansvarigt utbildningsregemente ;) .

 

12 cm tornautomatpjäs 9101 (12/70) (12 cm tapj 9101):

Söderarm SA1 KA1 Färdigt 76/77, Utgår 2000, Pjäs nr 2-4, Avvecklas 2004-05.

Landsort LO KA1 Färdigt 77/78, Utgår 2000, Pjäs nr 1,5-6.

Slite(Asunden) SE1 KA3 Färdigt 78/79, Utgår 2000, Pjäs nr 7-9, Avvecklas 2005-06.

Holmögadd HO1 KA5 Färdigt 82/83, Utgår 2000, Pjäs nr 13-15, Avvecklas 2002-03.

 

12 cm tornautomatpjäs 9102 (12/70) (12 cm tapj 9102):

Trelleborg TE1 KA2 Färdigt 80/81, Utgår 2000, Pjäs nr 16-18, Avvecklas 2003-04.

Ystad YD1 KA2 Färdigt 81/82, Utgår 2000, Pjäs nr 10-12, Avvecklas 2002-03.

 

15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm vallav m/38 (15,2 cm pjäs m/98E-38):

Trelleborg (Dalköpinge) (2 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 80/81 av 12/70.

 

15,2 cm kanon m/98B i 15,2 cm tornlav m/1900A

Landsort (3 pj) LO KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 1,3,4, Ersätts av 12/70, Kvar.

Söderarm (1 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 2 Ersätts av 12/70.

 

15,2 cm kanon m/98-27

Bäckastrand Aspö (3 pj) BD KA2 Färdigt 1931, skrotat 1943, Ersatt av batteri Tjurkö 1942.

 

15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm vallav m/98A (15,2 cm pjäs m/98-98A):

Vindö-Skarpö (2 pj) VS KA1 Färdigt 1929, Pjäs nr 5,6 Utgår 1960.

 

15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm tornlav m/99 (15,2 cm tpj m/98-99):

Dalom Hemsö (2 pj) DL KA5 Färdigt 1922, Ersätts av 15/51 ( 1 av pjäserna modifierad till 15,2 cm tpj m/98D-99).

Siarö (2 pj) S1 KA1 Färdigt 1926, Utgår 1951, Museum.

Ängsholmen (2 pj) Ä1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1942.

 

15,2 cm kanon m/12E i 15,2 cm tornlav m/03 (15,2 cm tpj m/12E-03):

Styrsö (2 pj) SY KA4 Färdigt 1940, Utgår 1997, Avvecklas 2002, flyttades ut från Oscar II fort ( de båda eldrören m/03 byts 1963 mot m/12 från Sverigeskeppen).

 

15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm vallav m/34 (15,2 cm pjäs m/98C-34):

Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1941/42, Utgår 1992.

 

15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm valav m/34A (15,2 cm pjäs m/98C-34A):

Söderarm (2 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70, sista KFÖ 1968.

Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1937/38, Utgår 1992.

Mellsten (3 pj) M1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70.

Bungenäs (3 pj) BN KA3 Färdigt 1939, Ersätts av 15/51, Avvecklat 2001.

Trelge (3 pj) TG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.

Lungskär (3 pj) LR KA2 Färdigt 1940, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.

Trelleborg(Dalköpinge) (1 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts av 12/70.

 

15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm valav m/38B (15,2 cm pjäs m/98E-98B):

Holmögadd (3 pj) HD/HO1 KA5 Färdigt 1943, Ersätts av 12/70, Avvecklat 1980.

 

15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51(15,5/51) (15,2 cm tdblpj m/51):

Hemsö HÖ1 KA5 Färdigt 1957/58, Utgår 1994, Museum.

 

15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51B(15,5/51) (tdblpj m/51-51B):

Bungenäs BN KA3 Färdigt 1958/59, Utgår 1997, Avvecklas 2000

 

10,5 cm tornautomatpjäs m/50(10,5/50) (10,5 cm tapj m/50):

Arholma (N delen) AH KA1 Färdigt 1960?, Utgår 2000, Pjäs nr 1-2, Museum?.

Bodskär BR KA1 Färdigt 1959?, Utgår 2000, Pjäs nr 3-4, Avvecklat.

Nåttarö NÅ KA1 Färdigt 1958?, Utgår 2000, Pjäs nr 5-6, Avvecklat.

( mycket problem i början, kraftigt försenade - batteri AH ev. 1967/68)

 

15,2 cm kanon m/40 i 15,2 cm vallav m/40 (15,2 cm pjäs m/40):

Helsingborg (4 pj) HB KA2 Färdigt Maj 1940, Utgår 1991, pj nr 1-4, Museum.

 

15,2 cm kanon m/41 i 15,2 cm vallav m/41 (15,2 cm pjäs m/41):

Roten (4 pj) RN1 KA1 Färdigt 1940, Utgår 1992, Pj nr 1-4, Avvecklat.

Björkö (4 pj) BJ KA4 Färdigt 1942, Utgår 1997, Pj nr 5-8, Avvecklat 2000.

Tjurkö (4 pj) TÖ KA2 Färdigt 1942, Utgår 1992, Pj nr 9-12, Avvecklat 2003

(Benämns ibland 15,2 cm kanon m/40B).

 

15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm tornlav m/50 (15,2 cm tpj m/98E-50):

Luleå(Hertsöberget) LU1 KA5 Färdigt 1952, Överförs till Arme'n 1986.

Sundsvall(Storholmen) SL1 KA5 Färdigt 1958, Utgår 1993, Avvecklat 1995.

Gävle(Bönan) GE1 KA5 Färdigt 1957, Utgår 1992, Avvecklat 1996/97.

 

21 cm kanon m/98A i 21 cm vallav m/35 (21 cm pjäs m/98A-35):

Hamnskär (3 pj) HS KA1 Färdigt 1939, Utgår 1962, (sista skjutning 1962), Kvar.

Hultungs (3 pj) HG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1964 (sista skjutning 64), avvecklat 1968.

Öppenskär (2 pj) ÖS KA2 Färdigt 1939, Utgår 1959, Avvecklat 1965.

 

24 cm kanon m/04A i 24 cm tornlav m/40 (24 cm tpj m/04A-40):

Hjuvik(Torslanda) TL KA4 Färdigt 1942, Utgår 1966 (sista skjutning 1967), Avvecklat 1999 ( flyttades från Oscar II fort - 24 cm kanon m/04 i självsänkande vallavetage m/04).

 

24 cm kanon m/96A i 24 cm tornlav m/41 (24 cm tpj m/96A-41):

Järflotta JF KA1 Färdigt 1943, Utgår 1962, (innan flyttning 24 cm kanon m/96 i självsänkande vallavettage m/96).

 

12 cm kanon m/94

Djurönäs (2 pj) D1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1955.

Hyttorna (3 pj) HT KA2 Färdigt 1928, Utgår 1955.

Killeberget (4 pj) KT KA2 Färdigt 1930, Utgår 1955 (Östra Hästholmen).

Stockholmsskär (2 pj) SS KA4 Färdigt 1922, Utgår 1939 ( pjäserna till Galterö).

 

12 cm kanon m/94-38

Vägnöberg (3 pj) VB KA5 Färdigt 1939, Ersätts 1969 av 7,5/57 batteri.

Slite (5 pj) SE KA3 Färdigt 1940, Ersätts 1978/79 av 12/70, Sista KFÖ 1966.

Ystad (5 pj) YD1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 1981/82 av 12/70.

Galterö (3 pj) GÖ KA4 Färdigt 1939, Ersätts 1967 av 7,5/57 batteri.

 

12 cm kanon m/94D i 12 cm tornlav m/97A (12 cm tpj m/94D-97A):

Lidö (4 pj) LI KA1 Färdigt 1941, Utgår 1973, Pj nr 1-4 ( flyttades från Byviksfortet 12 cm kanon m/97 i 12 cm tornlav m/97).

 

12 cm kanon m/03A i 12 cm tornlav m/02 (12 cm tpj m/03A-02):

Västra Hästholmen (4 pj) VH1 KA2 Färdigt 1907, Utgår 1969, Pj nr 1-4, Eventuellt Museum.

Edited July 3, 2004 by jonte72

[Legacy]

Mycket intressant, har varit på några av de platser du nämner. Som skärgårdsboende saknar man ljudet av KA man växte upp till som liten... :(

[jonte72]

Jag fortsätter med det lätta fasta artilleriet, och då endast 7,5 cm kanon m/57.....

 

7,5 cm Fast tornpjäs m/57

Fast kustartilleripjäs tillverkad av Bofors, tillförd det Svenska kustartilleriet mellan åren 1960-1975 ( Även i ett mindre antal till Norge).

Ett batteri 7,5/57 består av 3 pjäser med pansartorn plus eldledning. Pjäsen har en praktisk skottvidd på 12000 meter med en eldhastighet på ca 25 skott per minut. För Sverige byggdes totalt 30 batterier i tre olika serier mellan 1961-1975.

 

Serie 1 har pjäser, sammanställningsplats (S-plats) och eldledning grupperade i linje med en gemensam tunnel mellan de olika komponenterna (ca 400-500 meter lång - förläggning,matsal mm ryms i den drygt 75 meter långa central tunneln). Vissa batterier såg annorlunda ut pga av terrängen). grupperingen blir därför ganska tät. Vissa batterier är dock utspridda på flera öar vilket omöjligör sammanhängande gruppering. Det byggs totalt 8 st Serie 1 batterier.

 

I serie 2 batterierna har man separata bergrum för pjäser och S-plats. Batteriets gruppering sprids därför ut på ca 1000-1500 meter. Grupperingen kan därför även bättre passas in i naturen. En pjäs och S-platsen ( och en mindre centraltunnel) byggs dock i en sammanhäng enhet. Det byggs 10 st serie 2 batterier.

 

Både serie 1 och 2 använder eldledning Arte 710. Den består av radar PA 39 och optiskt periskop (2 st - eldledning och observation) grupperade ovan S-platsen. Nere i S-platsen finns centralinstrument 710 som räknar ut skjutvärderna som sänds ut till pjäserna med kabel. Som reserv finns separat befästning med optisk lodbasmätare m/13. Den byts på 1970-talet ut mot en lasermätare AML 701.

 

Serie 1 och 2 var byggd för kärnvapenhotet, men skulle troligtvis skadas/slås ut av de kraftiga markskakningar som uppkommer vid kärnvapenexplosioner.

 

Serie 3 är fullständigt atomskyddat ( och EMP-skyddat) där varje enskild enhet består av en stor stålcylinder (innanför ett tjockt betångskal omslutet av urberget) som står på kraftiga stålfjädrar. De kraftiga ståldörrarna manövreras med hjälp av hydraulik. Batteriet har liknande konstruktion som det modernare 12/70. Batteriet består av pjäserna som har ett inbördes avstånd på ca 200-500 meter, och av S-platsen som ofta ligger 500-1000 meter från pjäsgrupperingen och består av en stor anläggning som rymmer hela batteriets personal.

 

Serie 3 har eldledning Arte 719 och batteriet har 2 st mätstationer grupperade i egna befästningar: Mätstation 1 som ligger grupperad 2-5 km från pjäserna i eget bergrum och har radar PS 71, TV-sikte och laseravståndsinstrument AML 701 i en fjärrstyrd pansarkupol.

Mätstation 2 (reservstationen) ligger i pjäsgrupperingen med AML 701 och kikare under en liten pansarkupol bemmanad av två man.

12 st serie 3 batterier byggdes.

 

Man planerade med försvarsbeslutet 1992 att behålla 18 st batterier. Av dessa skulle tio tillföras Arte 727 som tages från KA bataljon 80 (12/80) när dessa tillförts Arte 740. Övriga 8 batterier skulle behållt Arte 719.

 

Försvarsbeslut 1996 upphävde tidigare moderniseringsbeslut, och man avsåg att endast behålla 6 st batterier efter år 2000.

Men Försvarsbeslutet 2000 innebar att Kustartilleriet helt läggs ner, och samtliga batterier utgår som krigsförband år 2000.

 

Batterier serie 1 (Färdigställda 1961 till 1965):

 

Ljugarn KA3 LN Klar 1961, Utgår 1995, Avvecklat 2000, Pjäs nr 1-3.

Mörtö-Bunsö KA1 MB Klar 1962, Utgår 1995, Avvecklat 2004, Pjäs nr 4-6.

Hemsö KA5 HÖ2 Klar 1963, Utgår 1994, Museum, Pjäs nr 7-9.

Karlshamn(Sternö) KA2 KM2 Klar 1964, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 10-12.

Oxelösund(Femörehuvud) KA1 OD Klar 1963, Utgår 1997, Museum, Pjäs nr 13-15

Holmsund(Bredskär) KA5 HO3 Klar 1964, Utgår 1995, Avvecklat 1997, Pjäs nr 16-18.

Kolgårdsholmen KA1 KN Klar 1965, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 19-21.

Simrishamn(Gladsax) KA2 SI Klar 1964, Utgår 1988, Avvecklat 1993, Pjäs nr 22-24.

 

Batterier serie 2 (Färdigställda 1965 till 1969):

 

Råstensudde KA1 RN2/RU Klar 1966, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 25-27.

Arkösund(Bergön) KA1 AD Klar 1966, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 28-30.

Ystad(Svarte) KA2 YD2 Klar 1967, Utgår 1995, Avvecklat 1999, Pjäs nr 31-33.

Malmö(Lernacken) KA2 MÖ Klar 1967, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 34-36.

Galterö KA4 GÖ Klar 1967, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 37-39.

Sundsvall KA5 SL4 Klar 1967, Utgår 1994, Avvecklat 1998, Pjäs nr 40-42.

S:t Olofsholm KA3 SE2 Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 43-45.

Långskär KA1 LÅ Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2000, Pjäs nr 46-48.

Hambergsudden(Härnön) KA5 HÖ3 Klar 1969, Utgår 1994, Avvecklat, 1998 Pjäs nr 49-51.

Lysekil(Kornö) KA4 LK Klar 1968, utgår 1995, Avvecklat 2002, Pjäs nr 52-54.

 

Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd. Sedan så har elektroniken till en Arte 727 installerats i S-platsen, sensorenheten med radarn är en vanlig rörlig 727 som grupperas utanför batteriområdet för att undvika röjande strålning.

Avsikten var att batterierna Råstensudde och Örstensudde (serie 3 batteri) skulle slås samman till ett 6 pjäs batteri, men blev aldrig klart.

 

Öresundsbron fick delvis annan sträckning pga batteri Malmö - lades sedan ner lagom till broinvigningen......

 

Galterö modifierades 1996 med ballistikräknare 719 för att kunna använda övriga 719 inom spärrbataljonen.

 

Batterierna serie 3 (Färdigställda 1970 till 1975):

 

Gisslingö KA1 GI Klar 1970, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 55-57, Mätstation 719 på ön Håkanskär.

Örstensudde KA1 RN4 Klar 1971, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 70-72, Mätstation 719 på ön Måssten.

Yttre Gården KA1 MS4 Klar 1972, Utgår 1997, Avvecklas 1999, Pjäs nr 76-78, Mätstsation 719 på Järflotta sydudde.

Bråviken(kungshamn) KA1 BÅ Klar 1973, Utgår 2000, Avvecklas 2002, Pjäs nr 79-81, Mätstation 719 på ön Risskäret.

Båtskären KA1 SA2 Klar 1974, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 82-84, Mätstation 719 på Österskär ( norra sidan av leden).

Korsö(Vindalsö) KA1 KO2 Klar 1975, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 88-90, Mätstation 719 på ön stora Hästeskär (3 km SO Vindalsö).

Ellenabben(Aspö) KA2 EN Klar 1972, Utgår 2000, Museum?, Pjäs nr 58-60, Mätstation 719 på Bollö.

Järnavik(Tärnö-Harö) KA2 JV Klar 1973, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 67-69, Mätstation 719 på Tärnö sydspets.

Trelleborg(Maglarp) KA2 TE2 Klar 1972, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 73-75, Mätstation 719 - 2 km NNO batteriet.

Fårö(Ryssnäs) KA3 FÅ Klar 1970, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 61-63, Mätstation 719 - Visnäsända (1,5 km norr om batteriet).

Kappelshamn KA3 KP Klar 1971, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 64-66, Mätstation 719 vid Saxrev ( 2 km NO nordligaste pjäs).

Marstrand(Koön) KA4 MD Klar 1974, Utgår 2000, Avvecklat 2003, Pjäs nr 85-87, Mätstation 719 vid skallen Marstrandsön.

 

Kungshamn hade pjäs 1 och 2 vid Ålbäck samt pjäs 3 vid Kungshamns fyr.

Båtskär hade pjäs 3 på Tyklova.

Vindalsö hade en mätstation 719 med höj och sänkbar rr-mast.Prototyp till Arte 724 på bla 12/70 batterierna.

Ellenabben hade Aml 701 i f.d. pjäsplats inom batteri hyttorna på Aspö.

Järnavik hade pjäs 1 på Tärnö sydspets samt pjäs 2 och 3 och Aml 701 på Harö.

Edited July 3, 2004 by jonte72

[SuperSandman]

såg ett inslag på Rapport igår där dom beklagade sig över att nutidsarv avvecklar sig självt innan man hinner besluta om att bevara det... bara några få fort har ju bevarats. resten plockas ner i rasande takt. Varför? låt dom bara stå vilket är ännu billigare än att plocka ner dom.

[A2Keltainen]

Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd.

Ska jag tolka ovanstående som att modifieringarna gjordes år 1995? Har du mer information om vattendimmasystemet? Jag har läst om dessa på flera ställen och förstår i stora drag hur de fungerar och vilken roll de fyller, men jag skulle gärna vilja ha tag i mer detaljerad information om dem.

[jonte72]

Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd.

Ska jag tolka ovanstående som att modifieringarna gjordes år 1995? Har du mer information om vattendimmasystemet? Jag har läst om dessa på flera ställen och förstår i stora drag hur de fungerar och vilken roll de fyller, men jag skulle gärna vilja ha tag i mer detaljerad information om dem.

Jag vet inte när modifieringarna genomfördes, men liknande fanns ju även på några 12/70 batterier (eller om det bara planerades....).

Fanns även förslag att gjuta på betong på tornen mm för att öka skyddsnivån.

Edited July 11, 2004 by jonte72

[C 2.a pjäs]

Man planerade med försvarsbeslutet 1992 att behålla 18 st batterier. Av dessa skulle tio tillföras Arte 727 som tages från KA bataljon 80 (12/80) när dessa tillförts Arte 740. Övriga 8 batterier skulle behållt Arte 719.

Jaha, där ser man. Varför skulle bara 10 batterier få ArtE 727 när det fanns hela tolv stycken? 3 bataljoner á två batterier á två mätstationer? Jaja, frågan är ju rent hypotetiskt eftersom ArtE 740 aldrig hann tillföras KA-bataljonerna.

 

Kan ju fylla på med lite om rörliga förband:

 

Kabataljon m/80

3 stycken, 1.-3. bataljon, första utbildade batteriet 1985, utgick i november 2004.

1.a i Skåne, 2.a i Stockholmstrakten och 3.e i Blekinge

 

Rörlig spärrbat

6 stycken, 1.-6. bataljon. Utgick i slutet av 1980-talet. Två disponerade SK/KA1, två disponerade BK/KA2 och NK/KA5 och GK/KA3 hade varsin.

Tungt kustrobotbatteri 90

Ersatte Tungt kustrobotbatteri med rb08. Utbildades 1995 och 1997 på KA2, utgick 31/12 2000.

 

[jonte72]

Rörlig spärrbat

6 stycken, 1.-6. bataljon. Utgick i slutet av 1980-talet. Två disponerade SK/KA1, två disponerade BK/KA2 och NK/KA5 och GK/KA3 hade varsin.

De rörliga spärrbataljonerna hade bla ett batteri med 7,5/65 (3 pjäser) som var en rörlig variant av 7,5/57.

 

1.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1969, KA2, Utgår 1994, Västervik

2.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1971, KA3, Utgår 1992, Klintehamn

3.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1970, KA1, Utgår 1992, Öregrund

4.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1972, KA5, Utgår 1994, Luleå

5.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1974, KA1, Utgår 1992, Orrbasen

6.Rörliga spärrbataljonen, Uppsatt 1973, KA2, Utgår 1994, Hanöbukten

 

De rörliga spärrbataljonerna ersattes delvis av 6 Amfibiebataljoner, som idag endast är tre.

 

Kustjägarkompanier

 

1.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1960, KA1, Infogas i 1.Amfbat 1990.

2.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1961, KA1, Infogas i 1.Amfbat 1990.

3.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1962, KA1, Infogas i 2.Amfbat 1992.

4.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1963, KA1, Infogas i 2.Amfbat 1992.

5.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1964, KA1, Infogas i 4.Amfbat 1994.

6.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1969, KA1, Infogas i 4.Amfbat 1994.

7.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1970, KA5, Infogas i 6.Amfbat 1996.

8.Kustjägarkompaniet, Uppsatt 1971, KA2, Infogas i 3.Amfbat 1992.

 

Amfibiebataljoner

 

1.Amfibiebataljonen, Uppsatt 1990, KA1, Utgår 2000.

2.Amfibiebataljonen, Uppsatt 1992, KA1, Infogas i Amfibiebrigaden år 2000.

3.Amfibiebataljonen, Uppsatt 1992-94, KA2, Utgår 2000.

4.Amfibiebataljonen, Uppsatt 1994, KA1, Infogas i Amfibiebrigaden år 2000.

5.Amfibiebataljonen, Uppsatt 1994-95, KA4, Infogas i Amfibiebrigaden år 2000.

6.Amfibiebataljonen, Uppsatt 1996-97, KA5, Utgår år 2002.

Edited July 19, 2004 by jonte72

[Zizka]

Hej !

 

Fanns det inte 6st rörliga spärrkompanier i organisationen ?

Samt ett robotbatteri Rb 08 innan robot 90 ?

 

//

[jonte72]

Hej !

 

Fanns det inte 6st rörliga spärrkompanier i organisationen ?

Samt ett robotbatteri Rb 08 innan robot 90 ?

 

//

Det fanns endast 5 st rörliga spärrkompanier......

 

1.Rörliga spärrkompaniet, Uppsatt 1965, KA1, Omorganiseras till2.Amfibiekompaniet 1992.

2.Rörliga spärrkompaniet, Uppsatt 1966, KA4, Omorganiseras till 6.Amfibiekompaniet 1992.

3.Rörliga spärrkompaniet, Uppsatt 1967, KA2, Omorganiseras till 3.Amfibiekompaniet 1992.

4.Rörliga spärrkompaniet, Uppsatt 1968, KA1, Omorganiseras till 5.Amfibiekompaniet 1992.

5.Rörliga spärrkompaniet, Uppsatt 1969, KA1, Omorganiseras till 1.Amfibiekompaniet 1992.

 

Utöver detta sätts 4.Amfibiekompaniet upp 1996 på KA3.

 

Samtliga kompanier använder Transportbåt 200 istället för stridsbåtar. Samtliga kompanier utgår år 2000.

 

Det tunga kustrobotbatteriet med RB 08 ( 6 st eldenheter) sattes upp 1967 på KA2 och lades ner 1997.

 

Det tunga kustrobotbatteriet med RB 15 ( 6 st eldenheter) sattes upp 1996-97 på KA2 och utgick år 2000.

Edited July 19, 2004 by jonte72

[Zizka]

Hej !

 

Du verkar ha god överblick över Ka förbanden.

 

Hur var det med äldre rörliga artilleripjäser som 21cm, 15 och 10,5 ssom fanns

innnan 12cm m/80 kom.

 

//

Zizka

[Zizka]

Följande fanns förut på Bunker.nu om äldre 7,5cm pjäser.

 

Följande 7,5 m/äldre har funnits i KA

7,5 cm pjäs m/05

Batt Vässarö KA 1

Batt Mellsten 2 KA 1

Batt Korsö-Hals KA 1

Batt Gävle 2 KA 5

Batt Gävle 3 KA 5

Batt Sundsvall 2 KA 5

Batt Sundsvall 3 KA 5

 

7,5 cm pjäs m/12

Batt Karlshamn 1 KA 2

Batt Tjelders KA 3

Utseendemässigt är det ingen större skillnad mellan pjästyperna. 7,5/05 är tillverkad av Stockholms Vapenfabrik/Finspong och 7,5/12 är tillverkad av AB Bofors

[AdamKalle]

7,5 cm pjäs m/05

Batt Vässarö KA 1

Batt Korsö-Hals KA 1

Hette inte pjäsen 7,5 cm M/05-10?

 

När byggdes dessa två om till 7,5 cm? Enligt den information jag har så byggdes batteri VÖ 1942, med 4 st 57 mm pjäser, och batteri KH 1941 med 2 st 57 mm pjäser.

 

Batterierna torde ha utgått enligt följande:

 

VÖ 1966/67, i och med att 7,5/57 II Råstensudde var klart.

KH 1975, i och med att 7,5/57 III Vindalsö var klart.

 

Batteri M2 byggdes 1939 med 57 mm pjäser, och fick enligt min info 7,5 cm M/08 (inte M/05-10) någon gång under tidigt 50-tal. Det torde ha utgått 1972/73 när batteri Yttre Gården (7,5/57 III) stod klart.

[jonte72]

7,5 cm pjäs m/05

Batt Vässarö KA 1

Batt Korsö-Hals KA 1

Hette inte pjäsen 7,5 cm M/05-10?

 

När byggdes dessa två om till 7,5 cm? Enligt den information jag har så byggdes batteri VÖ 1942, med 4 st 57 mm pjäser, och batteri KH 1941 med 2 st 57 mm pjäser.

 

Batterierna torde ha utgått enligt följande:

 

VÖ 1966/67, i och med att 7,5/57 II Råstensudde var klart.

KH 1975, i och med att 7,5/57 III Vindalsö var klart.

 

Batteri M2 byggdes 1939 med 57 mm pjäser, och fick enligt min info 7,5 cm M/08 (inte M/05-10) någon gång under tidigt 50-tal. Det torde ha utgått 1972/73 när batteri Yttre Gården (7,5/57 III) stod klart.

Lätt kustartilleripjäs M/05-10

 

Denna pjästyp var ursprungligen artilleri på de gamla koleldade jagarna. Totalt anskaffades 15 st 7,5 cm m/05 och 13 st 7,5 m/05-10. Av dessa användes 21 st till nytt lätt fast kustartilleri i bunkrar under femtiotalet ( 3 pjäser i varje batteri).

Batterierna har eldledning Arte 708, som består av elektromekaniskt centralinstrument (CS 704), radar ( PS-72), optiskt periskop och optisk avståndsmätare.

Batterierna som tillhörde KA1 är ombyggda äldre 57 mm batterier.

 

Vässarö, KA1, Färdigt 1961, Utgår 1975, VÖ/RN 3.

Mellsten(Västra batteriet), KA1, Färgigt 1957, Utgår 1975, M 2.

Korsöhals, KA1, Färdigt 1957, Utgår 1975, KH.

Gävle-Bönan Grubban, KA5, Färdigt 1956, Utgår 1984, GE 2.

Gävle-Furuskär(Furuvik), KA5, Färdigt 1957, Utgår 1984, GE 3.

Sundsvall-Grönviken Alnön, KA5, Färdigt 1958, Utgår 1984, SL 2.

Sundsvall-Raholmen Alnön, KA5, Färdigt 1958, Utgår 1984, SL 3.

Edited July 20, 2004 by jonte72

[jonte72]

1.KA Batteriet, 3(4) -15 cm kanon m/37B, Uppsatt 1941, KA2, Utgår 1986.

2.KA Batteriet, 3(4) -15 cm kanon m/37B, Uppsatt 1941, KA2, Utgår 1985.

3.KA Batteriet, 3(4) -15 cm kanon m/37B, Uppsatt 1941, KA2, Utgår 1989.

4.KA Batteriet, 3(4) -15 cm kanon m/37, Uppsatt 1944, KA2, Utgår 1990.

5.KA Batteriet, 3(4) - 15 cm kanon m/37, Uppsatt 1944, KA2, Batteriet överförs till KA1 1954, har från 1952 krigsgrupperingsplats på Singö. Batteriet flyttas till förråd vid Bråviken 1972, Utgår 1988.

 

6.KA Batteriet, 3 -15 cm kanon m/37B, Uppsatt 1945, KA2, Batteriet utgår 1952 när fyrpjäsbatterier införs ( fanns även några reservpjäser).

7.KA Batteriet, 3 -15 cm kanon m/37B, Uppsatt 1944, KA3, Utgår 1992.

 

Fyrpjäsbatterier införs 1952. 7.KA Batteriet kvarstår med endast 3 pjäser ( heter 7 batteriet pga att det ingår inom 7.Milo ).

 

11.KA Batteriet, 3(4) -21 cm kanon m/42, Uppsatt 1944, KA4, Utgår 1980.

12.KA Batteriet, 3(4) -21 cm kanon m/42, Uppsatt 1944, KA4, Utgår 1982.

13.KA Batteriet, 3 -21 cm kanon m/42, Uppsatt 1944, KA4, Utgår 1972 när 4 - pjäsbatterier införs, 13.KA Batteriet hade från 1954 krigsgrupperingsplats vid Gävle.

 

1.KA bataljonen 80, 8 -12 cm r kapj 9501, Uppsatt 1985-86, KA2, Kvar som mobliseringsbart förband 2002.

2.KA bataljoen 80, 8 -12 cm r kapj 9501, Uppsatt 1987-88, KA1, Kvar som mobliseringsbart förband 2002.

3.KA bataljonen 80, 8 -12 cm r kapj 9501, Uppsatt 1989-90, KA2, Utgår 2001.

[Zizka]

Fanns det några större luftvärnsförband i kompanis storlek ?

Enligt bihang till TRKA 1988 finns det en organisationsöversikt för

sådant i den.

Bör väl ha funnits för dem större baserna.

 

//

Zizka

[Nimitz]

Förklaring/länk till förklarng av vattendimmanläggning?

 

/Nilsson

[A2Keltainen]

Förklaring/länk till förklarng av vattendimmanläggning?

Man har vattensprutande munstycken vid pjäserna och andra objekt man vill skydda. Tanken är att "dimman" som munstyckena alstrar ska försvåra observation och utpekning av objektet med laser och förmodligen även störa andra typer av målsökare. Ett litet problem är att man, som jag förstått det, inte tänkte spruta vatten konstant, vilket innebar att man var tvungen att upptäcka hotet i tid på något sätt för att hinna slå på vattendimmaanläggningen så att den kunde göra nytta.

[jonte72]

Fanns det några större luftvärnsförband i kompanis storlek ?

Enligt bihang till TRKA 1988 finns det en organisationsöversikt för

sådant i den.

Bör väl ha funnits för dem större baserna.

 

//

Zizka

Jag har även uppgifter om 1-8 Luftvärnsbatterierna ( äldre, sista utgick 1964....), men tar bara med lite "modernare" ;) .

 

9.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA2, Järnavikbasen, Utgår 1978.

10.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA4, Skredsviksbasen, Utgår 1978.

11.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA4, Grebbestadsbasen, Utgår 1978.

 

1.LVkompaniet, 40 mm akan m/48, Uppsatt 1982, KA1, Hårsfjärden, Utgår 2000.

2.LVkompaniet, 40 mm akan m/48, Uppsatt 1982, KA1, Hårsfjärden, Utgår 2000.

3.LVkompaniet, 40 mm akan m/48, Uppsatt 1982, KA2, Karlskrona, Utgår 2000.

[C 2.a pjäs]

Respekt Jonte72... Som en piss i Mississippi kan jag bidra med en komplett lista över de småländska kustartilleriförbanden (undantaget den Västervikska rörliga spärrbataljonen...)

 

Minspärrtropp Kalmar, KR, in 1943, ut 1988

Minspärrtropp Oskarshamn, ON, in ?, ut ?

Minspärrtropp Västervik, VK, in ?, ut tidigt 1990-tal.

 

Och denna lista finns i "Från Kustförsvar till Amfibiekår" tror jag den hette...

[Zizka]

//

Jag har även uppgifter om 1-8 Luftvärnsbatterierna ( äldre, sista utgick 1964....), men tar bara med lite "modernare" //

_________________________________________________________________

Jag har ett intresse av allt som rör "Kalla kriget".

Skulle gärna vilja se de "äldre" lv-batterierna också om man fick.....

 

Ytterligare en fråga:

 

Ka måste även ha haft "icke stridande" förband som underhållskompanier o. dyl.

 

//

Zizka

[jonte72]

Jag har mer om LV-förband som är uppsatta under WW2 ( några på 1960-talet), men väljer att endast ta med "modernare" batterier.....

 

1.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA5, Gustafsviksbasen, Utgår 1978.

2.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA1, Öregrundbasen, Utgår 1978.

3.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA1, Saxarenbasen, Utgår 1978.

4.LVkompaniet, 40 mm akan m/36 och m/48, Uppsatt 1955, KA1, Hårsfjärden, Utgår 1978.

5.LVkompaniet, 40 mm akan m/36 och m/48, Uppsatt 1955, KA1, Hårsfjärden, Utgår 1978.

6.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA1, Orrbasen, Utgår 1978.

7.LVkompaniet, 40 mm akan m/36, Uppsatt 1955, KA3, Fårösund, Utgår 1978.

8.LVkompaniet, 40 mm akan m/36 och m/48, Uppsatt 1955, KA2, Karlskrona, Utgår 1978.

[Zizka]

Hej igen !

 

Skärgårdsskytte har jag läst nånstans att det har funnits som förband.

Stämmer det och var då ??

Samt i Kustförsvar nämns även nåt om ubåtsskyddskompanier.

 

Jag samlar på militärhistoria och jag undrar om KA har nåt bra reglemente som rör organisation liknande det Armén har i sin Arméhandbok del 1: Organisation.

Jag har TRKA och dess bihang men den är lite för ytlig, jag skulle vilja ha organisation ner på individnivå.

 

//

ZZ

[KD803]

Skärgårdsskytte har jag läst nånstans att det har funnits som förband.

Stämmer det och var då ??

Skärgårdsskytte har utbildats åtminstone ett år på KA3. Det är väl närmast att se som föregångaren till dagens amfskytte.

 

Det jag vet om utbildningen på KA3 var att det var en försöksverksamhet. Syftet var att ersätta KJ i deras infanteriroll. Jag vet inte om det hann slå igenom innan KA försvann. Uppenbarligen har amfibiekåren anammat konceptet.

[Amfibieslusken]

Skärgårdsskytte ska även ha utbildads på KA4 om jag inte minns helt fel.

[Bruun]

Skärgårdsskytte ska även ha utbildads på KA4 om jag inte minns helt fel.

Stämmer. 98-99 så utbildades 1a plut på Ka3 och andra pluton på KA4.

[johanp]

här verkar vara rätt ställe att fråga lite om ka, var ute i stockholms norra skärgård och luffade lite i helgen då mötte man naturligtvis massa roliga anläggningar som Arholmas. Dock blev jag ytterst förvånad över ett par "bunkrar" på en annan ö alldeles bredvid Arholma(där det inte finns något militärt enligt kartor och "lokalbor"), fotade lite och undrar nu om det är nån som har koll på vad det är jag hittat? Allt är alltså fotat mitt i skogen(men ytterst havsnära) långt ifrån bebyggelsen.

 

Bild1(ganska ny)

Bild2

Bild3(framifrån, ser ut som en trappa som går rakt ner i jorden)

Bild5(Ihålig sak i betong, lyft öglor ovan på och med ett lock som inte gick att öppna mitt ovanpå)

Bild6(fanns en till ca 400-500m bort)

Bild7(Satt flera stycken med ca 20m mellanrum, satt även i formationer som en tärnings sexa)

Bild8

Bild9

Bild10

Bild11

Bild12

Bild13

Bild14

 

(kanske denna typ?)

Bild15

Bild16

Edited August 10, 2004 by johanp

[Swed65]

Området runt Arholma var "befäst" med början från ca 1940 ->.

 

På Arholma Granö fanns ett batteri, sen fanns det tydligen ett batteri på Ovanskär med 10.5 cm art.

 

Om du har intresse så sök efter denna bok:

 

Danckwardts bok om Kustartilleriet under andra världskriget.

 

Sjökort över området 611NW.

Edited August 10, 2004 by Swed65

[Guest matte]

Några av dina bilder föreställer pjäsplatser - pjäsbrunn till luftvärn. 40 eller 20 mm lvakan...Förmodligen 40 mm men det är svårt att avgöra med en bild. Pjäsbrunnen är större till 40 mm än 20 mm.

 

Vad som ligger ute i vattnet har jag ingen aning om. Det kan vara en gammal krigsförtöjningsplats för flottan som du hittat. Även de var kvalicifierat hemliga när det begav sig.

[AdamKalle]

Sedan finns ju Urban Sobéus utmärkta bok om vk2-KA i Sthlms skärgård:

 

Havsbandslinjen i Stockholms skärgård 1933-1945

Militärhistoriska förlaget

ISBN: 91-85266-74-4

 

Till boken får man en massa ritningar mm också. Finns att köpa bla från Vaxholms fästnings museum, fast jag köpte min direkt av författaren på en temakryssning med Cinderella I.

 

Dessa KA-kryssningar kan för övrigt rekommenderas för boende i närheten av sthlm, tror det är ett par till kvar i höst med MÖP-mål, se Strömmakanalbolagets hemsida. Det roligaste är att det oftast är minst ett par av deltagarna som faktiskt var med på den tiden, och brukar ha en del intressant att berätta.

 

Hur som helst får denna bok 4,5 av 5.