Jump to content
Sign in to follow this  
jonte72

Kustartilleriets Krigsförband

Recommended Posts

Tackar tackar! Blir att gå till bokhandeln imorn då... I fall nån undrar så är de första 14st bilderna är från ön Vätö och de sista 2st är tagna strax utanför Söderarm. Det är förresten ingen som har en bild eller två på hur dessa lvkanoner ser ut?

Edited by johanp

Share this post


Link to post
Share on other sites
Samt i Kustförsvar nämns även nåt om ubåtsskyddskompanier.

Ubåtsskyddskompanier organiserades efter (såklart) ubåtskränkningarna på 1980-talet. Jag tror man tog delar av markstrid och minutläggningsdivisionen från början men efterhand fick förbandet egen utrustning, bl a i form av KAFUS och kameror som filmade viktiga inlopp (och barbröstade solbadande tjejer). Förbandet fanns kvar 1998 på KA 2 men har säkerligen utgått. Det fanns med största säkerhet ubåtskyddskompanier även på KA1 och kanske även på KA 3 och KA 4. :dong:

Har ingen aning om förbanden var krigsförband eller bara beredskapsförband med värnpliktiga, men Ubskkomp tillhörde inte KAB4 utan KMG (Karlskrona Maringrupp) i alla fall.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest matte

... ;) ...nej alltså de gamla 40 mm lvakan som fanns lite varstans och i olika versioner. Beredskapsmuset har kvar en i ett värn.

Share this post


Link to post
Share on other sites
... ;) ...nej alltså de gamla 40 mm lvakan som fanns lite varstans och i olika versioner. Beredskapsmuset har kvar en i ett värn.

Fast den som beredskapsmuseet har i värnet är just en 40/48, dvs samma pjäs som sitter i lvkv 90. ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites
... ;) ...nej alltså de gamla 40 mm lvakan som fanns lite varstans och i olika versioner. Beredskapsmuset har kvar en i ett värn.

Fast den som beredskapsmuseet har i värnet är just en 40/48, dvs samma pjäs som sitter i lvkv 90. ;)

Det är väl ändå en 40/36 de har i Helsingborg ;) ........

Share this post


Link to post
Share on other sites
... ;) ...nej alltså de gamla 40 mm lvakan som fanns lite varstans och i olika versioner. Beredskapsmuset har kvar en i ett värn.

Fast den som beredskapsmuseet har i värnet är just en 40/48, dvs samma pjäs som sitter i lvkv 90. ;)

Det är väl ändå en 40/36 de har i Helsingborg ;) ........

De har nog 40/36:or där också. Men den pjäs som stod kvar i sitt värn vid infarten var allt en 40/48. I alla fall när jag var där för tre år sedan.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Cicero

Beträffande batteri AH: en pjäs samt huvudanläggningen låg på Arholmas norra del en pjäs låg på en ö utanför Arholma, vid namn Ovanskär. Totalt var vi cirka 300 soldater på förbandet, cirka 200 på Arholöma och cirka 100 på Ovanskär.

 

Huvudanläggningen var byggd 1964 och Ovanskär 1968.

 

"En som var batterichef på AH"

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vi har ju glömt värstingarna;

 

30,5 cm kusthaubits m/16

 

Aspöberg (4 pj) AB, KA 2, färdigt 1922, utgår 1950

 

Ryssjön (4 pj) RN, KA 2, färdigt 1940, utgår 1955

 

EDIT: Missade ett årtal

Edited by C 2.a pjäs

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jonte72 och ni som vet: ska över till Gotland i Oktober och tänkte ta mig en sväng till Asunden och SE1. (Sambon har tjatat så länge...) Finns det kvar eller har man hunnit avveckla? Går det att nå batteriområdet landvägen eller? Tacksam för svar! :baskerFN:

Share this post


Link to post
Share on other sites
Jonte72 och ni som vet: ska över till Gotland i Oktober och tänkte ta mig en sväng till Asunden och SE1. (Sambon har tjatat så länge...) Finns det kvar eller har man hunnit avveckla? Går det att nå batteriområdet landvägen eller? Tacksam för svar! :D

För närvarande är "KA-dödspatrullen" och avvecklar batteri SA, var själv där och tittade för 3 veckor sedan. Skall vara klart 2005.

 

Batteri SE1 skall enligt vad jag vet avvecklas 2005-2006.

 

Sedan återstår endast batteri LO av 12/70 i Sverige, det har inget avvecklingsdatum satt än.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Planerad start 2006, då tas både 12/70 och det gamla 15,2 om ingen intressent tar över något som museum

Share this post


Link to post
Share on other sites
här verkar vara rätt ställe att fråga lite om ka, var ute i stockholms norra skärgård och luffade lite i helgen då mötte man naturligtvis massa roliga anläggningar som Arholmas. Dock blev jag ytterst förvånad över ett par "bunkrar" på en annan ö alldeles bredvid Arholma(där det inte finns något militärt enligt kartor och "lokalbor"), fotade lite och undrar nu om det är nån som har koll på vad det är jag hittat? Allt är alltså fotat mitt i skogen(men ytterst havsnära) långt ifrån bebyggelsen.

 

Bild1(ganska ny)

Bild2

Bild3(framifrån, ser ut som en trappa som går rakt ner i jorden)

Bild5(Ihålig sak i betong, lyft öglor ovan på och med ett lock som inte gick att öppna mitt ovanpå)

Bild6(fanns en till ca 400-500m bort)

Bild7(Satt flera stycken med ca 20m mellanrum, satt även i formationer som en tärnings sexa)

Bild8

Bild9

Bild10

Bild11

Bild12

Bild13

Bild14

 

(kanske denna typ?)

Bild15

Bild16

Tja

 

Skulle du kunna uppdatera upp länkarna lite??

 

MvH H3NPHLO

Share this post


Link to post
Share on other sites

Finns det någon verksamhet kvar på Kungholms fort idag?

 

Jag gjorde värnplikten där 94-95 på ubskykomp, så jag är bara lite nyfiken.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Flottans bassäk har utbildats där efter att amfbat lämnade klippan.

 

R I P K A 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest suvarb

Det du har hittat är med största sannolikhet på ovanskär.

Andra pjäs låg där till batteri AH en jäkligt lång trappa gick ner i berget där.

Bilderna 15 och 16 föreställer en 21cm pjäs med napalmskydd ev en 15,2 a då dom ser likadana ut.

Bild 16 en 40/48 med maskerhuv.

Resten av bilderna syns går ej att kolla på då länken ej funkar.

Skicka över dom så ska jag berätta vad det är.

Jag spenderade 85-88 på 2batt (artilleribatteriet) KA1 och har skjutit med det mesta inom Sjöfrontsartilleri ifrån Roten i norr till Nävekvarn i söder.

 

 

MVH

 

ML

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest suvarb
Jag fortsätter med det lätta fasta artilleriet, och då endast 7,5 cm kanon m/57.....

 

7,5 cm Fast tornpjäs m/57

Fast kustartilleripjäs tillverkad av Bofors, tillförd det Svenska kustartilleriet mellan åren 1960-1975 ( Även i ett mindre antal till Norge).

Ett batteri 7,5/57 består av 3 pjäser med pansartorn plus eldledning. Pjäsen har en praktisk skottvidd på 12000 meter med en eldhastighet på ca 25 skott per minut. För Sverige byggdes totalt 30 batterier i tre olika serier mellan 1961-1975.

 

Serie 1 har pjäser, sammanställningsplats (S-plats) och eldledning grupperade i linje med en gemensam tunnel mellan de olika komponenterna (ca 400-500 meter lång - förläggning,matsal mm ryms i den drygt 75 meter långa central tunneln). Vissa batterier såg annorlunda ut pga av terrängen). grupperingen blir därför ganska tät. Vissa batterier är dock utspridda på flera öar vilket omöjligör sammanhängande gruppering. Det byggs totalt 8 st Serie 1 batterier.

 

I serie 2 batterierna har man separata bergrum för pjäser och S-plats. Batteriets gruppering sprids därför ut på ca 1000-1500 meter. Grupperingen kan därför även bättre passas in i naturen. En pjäs och S-platsen ( och en mindre centraltunnel) byggs dock i en sammanhäng enhet. Det byggs 10 st serie 2 batterier.

 

Både serie 1 och 2 använder eldledning Arte 710. Den består av radar PA 39 och optiskt periskop (2 st - eldledning och observation) grupperade ovan S-platsen. Nere i S-platsen finns centralinstrument 710 som räknar ut skjutvärderna som sänds ut till pjäserna med kabel. Som reserv finns separat befästning med optisk lodbasmätare m/13. Den byts på 1970-talet ut mot en lasermätare AML 701.

 

Serie 1 och 2 var byggd för kärnvapenhotet, men skulle troligtvis skadas/slås ut av de kraftiga markskakningar som uppkommer vid kärnvapenexplosioner.

 

Serie 3 är fullständigt atomskyddat ( och EMP-skyddat) där varje enskild enhet består av en stor stålcylinder (innanför ett tjockt betångskal omslutet av urberget) som står på kraftiga stålfjädrar. De kraftiga ståldörrarna manövreras med hjälp av hydraulik. Batteriet har liknande konstruktion som det modernare 12/70. Batteriet består av pjäserna som har ett inbördes avstånd på ca 200-500 meter, och av S-platsen som ofta ligger 500-1000 meter från pjäsgrupperingen och består av en stor anläggning som rymmer hela batteriets personal.

 

Serie 3 har eldledning Arte 719 och batteriet har 2 st mätstationer grupperade i egna befästningar: Mätstation 1 som ligger grupperad 2-5 km från pjäserna i eget bergrum och har radar PS 71, TV-sikte och laseravståndsinstrument AML 701 i en fjärrstyrd pansarkupol.

Mätstation 2 (reservstationen) ligger i pjäsgrupperingen med AML 701 och kikare under en liten pansarkupol bemmanad av två man.

12 st serie 3 batterier byggdes.

 

Man planerade med försvarsbeslutet 1992 att behålla 18 st batterier. Av dessa skulle tio tillföras Arte 727 som tages från KA bataljon 80 (12/80) när dessa tillförts Arte 740. Övriga 8 batterier skulle behållt Arte 719.

 

Försvarsbeslut 1996 upphävde tidigare moderniseringsbeslut, och man avsåg att endast behålla 6 st batterier efter år 2000.

Men Försvarsbeslutet 2000 innebar att Kustartilleriet helt läggs ner, och samtliga batterier utgår som krigsförband år 2000.

 

Batterier serie 1 (Färdigställda 1961 till 1965):

 

Ljugarn KA3 LN Klar 1961, Utgår 1995, Avvecklat 2000, Pjäs nr 1-3.

Mörtö-Bunsö KA1 MB Klar 1962, Utgår 1995, Avvecklat 2004, Pjäs nr 4-6.

Hemsö KA5 HÖ2 Klar 1963, Utgår 1994, Museum, Pjäs nr 7-9.

Karlshamn(Sternö) KA2 KM2 Klar 1964, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 10-12.

Oxelösund(Femörehuvud) KA1 OD Klar 1963, Utgår 1997, Museum, Pjäs nr 13-15

Holmsund(Bredskär) KA5 HO3 Klar 1964, Utgår 1995, Avvecklat 1997, Pjäs nr 16-18.

Kolgårdsholmen KA1 KN Klar 1965, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 19-21.

Simrishamn(Gladsax) KA2 SI Klar 1964, Utgår 1988, Avvecklat 1993, Pjäs nr 22-24.

 

Batterier serie 2 (Färdigställda 1965 till 1969):

 

Råstensudde KA1 RN2/RU Klar 1966, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 25-27.

Arkösund(Bergön) KA1 AD Klar 1966, Utgår 1995, Avvecklat 1998, Pjäs nr 28-30.

Ystad(Svarte) KA2 YD2 Klar 1967, Utgår 1995, Avvecklat 1999, Pjäs nr 31-33.

Malmö(Lernacken) KA2 MÖ Klar 1967, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 34-36.

Galterö KA4 GÖ Klar 1967, Utgår 2000, Kvar, Pjäs nr 37-39.

Sundsvall KA5 SL4 Klar 1967, Utgår 1994, Avvecklat 1998, Pjäs nr 40-42.

S:t Olofsholm KA3 SE2 Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 43-45.

Långskär KA1 LÅ Klar 1968, Utgår 1997, Avvecklat 2000, Pjäs nr 46-48.

Hambergsudden(Härnön) KA5 HÖ3 Klar 1969, Utgår 1994, Avvecklat, 1998 Pjäs nr 49-51.

Lysekil(Kornö) KA4 LK Klar 1968, utgår 1995, Avvecklat 2002, Pjäs nr 52-54.

 

Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd. Sedan så har elektroniken till en Arte 727 installerats i S-platsen, sensorenheten med radarn är en vanlig rörlig 727 som grupperas utanför batteriområdet för att undvika röjande strålning.

Avsikten var att batterierna Råstensudde och Örstensudde (serie 3 batteri) skulle slås samman till ett 6 pjäs batteri, men blev aldrig klart.

 

Öresundsbron fick delvis annan sträckning pga batteri Malmö - lades sedan ner lagom till broinvigningen......

 

Galterö modifierades 1996 med ballistikräknare 719 för att kunna använda övriga 719 inom spärrbataljonen.

 

Batterierna serie 3 (Färdigställda 1970 till 1975):

 

Gisslingö KA1 GI Klar 1970, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 55-57, Mätstation 719 på ön Håkanskär.

Örstensudde KA1 RN4 Klar 1971, Utgår 1997, Avvecklas 2000, Pjäs nr 70-72, Mätstation 719 på ön Måssten.

Yttre Gården KA1 MS4 Klar 1972, Utgår 1997, Avvecklas 1999, Pjäs nr 76-78, Mätstsation 719 på Järflotta sydudde.

Bråviken(kungshamn) KA1 BÅ Klar 1973, Utgår 2000, Avvecklas 2002, Pjäs nr 79-81, Mätstation 719 på ön Risskäret.

Båtskären KA1 SA2 Klar 1974, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 82-84, Mätstation 719 på Österskär ( norra sidan av leden).

Korsö(Vindalsö) KA1 KO2 Klar 1975, Utgår 1997, Avvecklat 2001, Pjäs nr 88-90, Mätstation 719 på ön stora Hästeskär (3 km SO Vindalsö).

Ellenabben(Aspö) KA2 EN Klar 1972, Utgår 2000, Museum?, Pjäs nr 58-60, Mätstation 719 på Bollö.

Järnavik(Tärnö-Harö) KA2 JV Klar 1973, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 67-69, Mätstation 719 på Tärnö sydspets.

Trelleborg(Maglarp) KA2 TE2 Klar 1972, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 73-75, Mätstation 719 - 2 km NNO batteriet.

Fårö(Ryssnäs) KA3 FÅ Klar 1970, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 61-63, Mätstation 719 - Visnäsända (1,5 km norr om batteriet).

Kappelshamn KA3 KP Klar 1971, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 64-66, Mätstation 719 vid Saxrev ( 2 km NO nordligaste pjäs).

Marstrand(Koön) KA4 MD Klar 1974, Utgår 2000, Avvecklat 2003, Pjäs nr 85-87, Mätstation 719 vid skallen Marstrandsön.

 

Kungshamn hade pjäs 1 och 2 vid Ålbäck samt pjäs 3 vid Kungshamns fyr.

Båtskär hade pjäs 3 på Tyklova.

Vindalsö hade en mätstation 719 med höj och sänkbar rr-mast.Prototyp till Arte 724 på bla 12/70 batterierna.

Ellenabben hade Aml 701 i f.d. pjäsplats inom batteri hyttorna på Aspö.

Järnavik hade pjäs 1 på Tärnö sydspets samt pjäs 2 och 3 och Aml 701 på Harö.

Mej veteligen så var det bara 3 st serie 1 batterier med förbindelse tunnel.

Mörtö bunsö, Ljugarn samt Batteri Oxelösund Kålgårdsholmen Eller Kolguskär som den heter på sjökortet hade defenitivt inte tunnel emellan där har jag varit Pjäschef 1a PJ.

Karlshamn var jag med och sköt med som barn -75 tror jag och vad jag minns så var splatsen skiljd ifrån pjäserna och hade (hästsko inslag till splatsen) istället för stötvågstunnel. som annars är normalt.

Jag kan naturligtvis minnas fel på Karlshamn , du verkar ju välinformerad i övrigt.

 

MVH

 

ML

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest suvarb
Jag fortsätter med det lätta fasta artilleriet, och då endast 7,5 cm kanon m/57.....

 

7,5 cm Fast tornpjäs m/57

Fast kustartilleripjäs tillverkad av Bofors, tillförd det Svenska kustartilleriet mellan åren 1960-1975 ( Även i ett mindre antal till Norge).

Ett batteri 7,5/57 består av 3 pjäser med pansartorn plus eldledning. Pjäsen har en praktisk skottvidd på 12000 meter med en eldhastighet på ca 25 skott per minut. För Sverige byggdes totalt 30 batterier i tre olika serier mellan 1961-1975.

 

Serie 1 har pjäser, sammanställningsplats (S-plats) och eldledning grupperade i linje med en gemensam tunnel mellan de olika komponenterna (ca 400-500 meter lång - förläggning,matsal mm ryms i den drygt 75 meter långa central tunneln). Vissa batterier såg annorlunda ut pga av terrängen). grupperingen blir därför ganska tät. Vissa batterier är dock utspridda på flera öar vilket omöjligör sammanhängande gruppering. Det byggs totalt 8 st Serie 1 batterier.

 

I serie 2 batterierna har man separata bergrum för pjäser och S-plats. Batteriets gruppering sprids därför ut på ca 1000-1500 meter. Grupperingen kan därför även bättre passas in i naturen. En pjäs och S-platsen ( och en mindre centraltunnel) byggs dock i en sammanhäng enhet. Det byggs 10 st serie 2 batterier.

 

Både serie 1 och 2 använder eldledning Arte 710. Den består av radar PA 39 och optiskt periskop (2 st - eldledning och observation) grupperade ovan S-platsen. Nere i S-platsen finns centralinstrument 710 som räknar ut skjutvärderna som sänds ut till pjäserna med kabel. Som reserv finns separat befästning med optisk lodbasmätare m/13. Den byts på 1970-talet ut mot en lasermätare AML 701.

 

Serie 1 och 2 var byggd för kärnvapenhotet, men skulle troligtvis skadas/slås ut av de kraftiga markskakningar som uppkommer vid kärnvapenexplosioner.

 

Serie 3 är fullständigt atomskyddat ( och EMP-skyddat) där varje enskild enhet består av en stor stålcylinder (innanför ett tjockt betångskal omslutet av urberget) som står på kraftiga stålfjädrar. De kraftiga ståldörrarna manövreras med hjälp av hydraulik. Batteriet har liknande konstruktion som det modernare 12/70. Batteriet består av pjäserna som har ett inbördes avstånd på ca 200-500 meter, och av S-platsen som ofta ligger 500-1000 meter från pjäsgrupperingen och består av en stor anläggning som rymmer hela batteriets personal.

 

Serie 3 har eldledning Arte 719 och batteriet har 2 st mätstationer grupperade i egna befästningar: Mätstation 1 som ligger grupperad 2-5 km från pjäserna i eget bergrum och har radar PS 71, TV-sikte och laseravståndsinstrument AML 701 i en fjärrstyrd pansarkupol.

Mätstation 2 (reservstationen) ligger i pjäsgrupperingen med AML 701 och kikare under en liten pansarkupol bemmanad av två man.

12 st serie 3 batterier byggdes.

 

Man planerade med försvarsbeslutet 1992 att behålla 18 st batterier. Av dessa skulle tio tillföras Arte 727 som tages från KA bataljon 80 (12/80) när dessa tillförts Arte 740. Övriga 8 batterier skulle behållt  Arte 719.

 

Försvarsbeslut 1996 upphävde tidigare moderniseringsbeslut, och man avsåg att endast behålla 6 st batterier efter år 2000.

Men Försvarsbeslutet 2000 innebar att Kustartilleriet helt läggs ner, och samtliga batterier utgår som krigsförband år 2000.

 

Batterier serie 1 (Färdigställda 1961 till 1965):

 

Ljugarn              KA3    LN    Klar 1961, Utgår 1995, Avvecklat 2000, Pjäs nr 1-3.

Mörtö-Bunsö        KA1  MB  Klar 1962, Utgår 1995,  Avvecklat 2004, Pjäs nr 4-6.

Hemsö                KA5    HÖ2  Klar 1963,  Utgår 1994,  Museum,  Pjäs nr 7-9.

Karlshamn(Sternö) KA2  KM2  Klar 1964, Utgår 1996, Avvecklat 1997, Pjäs nr 10-12.

Oxelösund(Femörehuvud) KA1  OD Klar 1963,  Utgår 1997, Museum, Pjäs nr 13-15

Holmsund(Bredskär) KA5  HO3  Klar 1964, Utgår 1995, Avvecklat 1997, Pjäs nr 16-18.

Kolgårdsholmen KA1  KN  Klar 1965,  Utgår 1995,  Avvecklat 1998, Pjäs nr 19-21.

Simrishamn(Gladsax)  KA2  SI  Klar 1964,  Utgår 1988,  Avvecklat 1993,  Pjäs nr 22-24.

 

Batterier serie 2 (Färdigställda 1965 till 1969):

 

Råstensudde  KA1  RN2/RU  Klar 1966,  Utgår 2000, Kvar,  Pjäs nr 25-27.

Arkösund(Bergön) KA1  AD  Klar 1966,  Utgår 1995,  Avvecklat 1998, Pjäs nr 28-30.

Ystad(Svarte)  KA2  YD2  Klar 1967,  Utgår 1995,  Avvecklat 1999, Pjäs nr 31-33.

Malmö(Lernacken) KA2  MÖ  Klar 1967, Utgår 2000, Avvecklat 2002, Pjäs nr 34-36.

Galterö  KA4  GÖ  Klar 1967,  Utgår 2000,  Kvar,  Pjäs nr 37-39.

Sundsvall  KA5  SL4  Klar 1967,  Utgår 1994,  Avvecklat 1998, Pjäs nr 40-42.

S:t Olofsholm  KA3  SE2  Klar 1968,  Utgår 1997,  Avvecklat 2001, Pjäs nr 43-45.

Långskär  KA1  LÅ  Klar 1968,  Utgår 1997,  Avvecklat 2000,  Pjäs nr 46-48.

Hambergsudden(Härnön) KA5  HÖ3  Klar 1969, Utgår 1994, Avvecklat, 1998 Pjäs nr 49-51.

Lysekil(Kornö)  KA4  LK  Klar 1968, utgår 1995,  Avvecklat 2002, Pjäs nr 52-54.

 

Råstensudde modifierat till m/57-95, detta innebar att alla ovan jord liggande anläggningar försetts med skyddsgrindar och vattendimanläggningar som aktivt skydd. Sedan så har elektroniken till en Arte 727 installerats i S-platsen, sensorenheten med radarn är en vanlig rörlig 727 som grupperas utanför batteriområdet för att undvika röjande strålning.

Avsikten var att batterierna Råstensudde och Örstensudde (serie 3 batteri) skulle slås samman till ett 6 pjäs batteri, men blev aldrig klart.

 

Öresundsbron fick delvis annan sträckning pga batteri Malmö - lades sedan ner lagom till broinvigningen......

 

Galterö modifierades 1996 med ballistikräknare 719 för att kunna använda övriga 719 inom spärrbataljonen.

 

Batterierna serie 3 (Färdigställda 1970 till 1975):

 

Gisslingö    KA1  GI  Klar 1970,  Utgår 1997,  Avvecklas 2000, Pjäs nr 55-57, Mätstation 719 på ön Håkanskär.

Örstensudde  KA1  RN4  Klar 1971,  Utgår 1997,  Avvecklas 2000, Pjäs nr 70-72, Mätstation 719 på ön Måssten.

Yttre Gården  KA1  MS4  Klar 1972,  Utgår 1997,  Avvecklas 1999, Pjäs nr 76-78,  Mätstsation 719 på Järflotta sydudde.

Bråviken(kungshamn)  KA1  BÅ  Klar 1973,  Utgår 2000, Avvecklas 2002,  Pjäs nr 79-81,  Mätstation 719 på ön Risskäret.

Båtskären  KA1  SA2  Klar 1974,  Utgår 1997,  Avvecklat 2001,  Pjäs nr 82-84,  Mätstation 719 på Österskär ( norra sidan av leden).

Korsö(Vindalsö)  KA1  KO2  Klar 1975,  Utgår 1997,  Avvecklat 2001,  Pjäs nr 88-90,  Mätstation 719 på ön stora Hästeskär (3 km SO Vindalsö).

Ellenabben(Aspö)  KA2  EN  Klar 1972,  Utgår 2000,  Museum?,  Pjäs nr 58-60,  Mätstation 719 på Bollö.

Järnavik(Tärnö-Harö)  KA2  JV  Klar 1973,  Utgår 1996,  Avvecklat 1997,  Pjäs nr 67-69,  Mätstation 719 på Tärnö sydspets.

Trelleborg(Maglarp)  KA2  TE2  Klar 1972,  Utgår 1996,  Avvecklat 1997,  Pjäs nr 73-75,  Mätstation 719 - 2 km NNO batteriet.

Fårö(Ryssnäs)  KA3  FÅ  Klar 1970,  Utgår 2000, Avvecklat 2002,  Pjäs nr 61-63,  Mätstation 719 - Visnäsända (1,5 km norr om batteriet).

Kappelshamn  KA3  KP  Klar 1971,  Utgår 2000, Avvecklat 2002,  Pjäs nr 64-66,  Mätstation 719 vid Saxrev ( 2 km NO nordligaste pjäs).

Marstrand(Koön)  KA4  MD  Klar 1974,  Utgår 2000,  Avvecklat 2003,  Pjäs nr 85-87,  Mätstation 719 vid skallen Marstrandsön.

 

Kungshamn hade pjäs 1 och 2 vid Ålbäck samt pjäs 3 vid Kungshamns fyr.

Båtskär hade pjäs 3 på Tyklova.

Vindalsö hade en mätstation 719 med höj och sänkbar rr-mast.Prototyp till Arte 724 på bla 12/70 batterierna.

Ellenabben hade Aml 701 i f.d. pjäsplats inom batteri hyttorna på Aspö.

Järnavik hade pjäs 1 på Tärnö sydspets samt pjäs 2 och 3 och Aml 701 på Harö.

Mej veteligen så var det bara 3 st serie 1 batterier med förbindelse tunnel.

Mörtö bunsö, Ljugarn samt Batteri Oxelösund Kålgårdsholmen Eller Kolguskär som den heter på sjökortet hade defenitivt inte tunnel emellan där har jag varit Pjäschef 1a PJ.

Karlshamn var jag med och sköt med som barn -75 tror jag och vad jag minns så var splatsen skiljd ifrån pjäserna och hade (hästsko inslag till splatsen) istället för stötvågstunnel. som annars är normalt.

Jag kan naturligtvis minnas fel på Karlshamn , du verkar ju välinformerad i övrigt.

 

MVH

 

ML

Måste föresten få tillägga att norrmännen kom på den goda iden att göpa Eldrören från våra 7.5 / 57 då dom avser att behålla sitt nyare Kustartilleri och aveckla det gamla först.Även sina 12/70 Batterier om jag är rätt underättad.

 

Tillskillnad ifrån Sverige som avecklar sina nyaste anläggningar föörst och lämmnar det från första världskriget kvar.

Bara i stockholm la man förra året ned 128 miljoner på att förstöra vårt modernaste KA.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Måste föresten få tillägga att norrmännen kom på den goda iden att göpa Eldrören från våra 7.5 / 57 då dom avser att behålla sitt nyare Kustartilleri och aveckla det gamla först.Även sina 12/70 Batterier om jag är rätt underättad.

Även Norge är på väg att avveckla sitt KA, även om Stortinget tvingade den norska försvarsmakten att tills vidare behålla sina modernaste fort i malpåse. Så om de har köpt eldrör från 7,5/57 så är det nog bara för skrotvärdets skull.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest suvarb
Måste föresten få tillägga att norrmännen kom på den goda iden att göpa Eldrören från våra 7.5 / 57 då dom avser att behålla sitt nyare Kustartilleri och aveckla det gamla först.Även sina 12/70 Batterier om jag är rätt underättad.

Även Norge är på väg att avveckla sitt KA, även om Stortinget tvingade den norska försvarsmakten att tills vidare behålla sina modernaste fort i malpåse. Så om de har köpt eldrör från 7,5/57 så är det nog bara för skrotvärdets skull.

Det skulle vara reserveldrör till deras 7.5/57, övrigt stålskrot som pansarkupoler och eldrör till 15,2 är en skrotfirma i Uppsala som ansvarar för.

Dessutom så skulle det förvåna mig om Norskarna skrotar sitt 12/70 före det som tyskarna byggde de e lite bakvänt eller? specielt när anslagen att förstöra anläggningarna tas ifrån försvarsbudgeten och försvaret lider av brist på pengar.

Pjäskupolerna på Landsort mod 08 har ju stått där sedan 20 talet så det är svårt att se varför det var så bråttom att förstöra 12/70 på Landsort först som blev klara i början på 80.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Måste föresten få tillägga att norrmännen kom på den goda iden att göpa Eldrören från våra 7.5 / 57 då dom avser att behålla sitt nyare Kustartilleri och aveckla det gamla först.Även sina 12/70 Batterier om jag är rätt underättad.

Även Norge är på väg att avveckla sitt KA, även om Stortinget tvingade den norska försvarsmakten att tills vidare behålla sina modernaste fort i malpåse. Så om de har köpt eldrör från 7,5/57 så är det nog bara för skrotvärdets skull.

Det skulle vara reserveldrör till deras 7.5/57, övrigt stålskrot som pansarkupoler och eldrör till 15,2 är en skrotfirma i Uppsala som ansvarar för.

Dessutom så skulle det förvåna mig om Norskarna skrotar sitt 12/70 före det som tyskarna byggde de e lite bakvänt eller? specielt när anslagen att förstöra anläggningarna tas ifrån försvarsbudgeten och försvaret lider av brist på pengar.

Pjäskupolerna på Landsort mod 08 har ju stått där sedan 20 talet så det är svårt att se varför det var så bråttom att förstöra 12/70 på Landsort först som blev klara i början på 80.

Landsort blev färdigt 1978 ( pjästorn nr 1,5 och 6). Norge har även placerat sina torpedfort i malpåse ( blev klara för några år sedan). Troligtvis kommer även samtliga Norska 7,5/57 och 12/70 att skrotas - likaså torpedforten.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest suvarb
Måste föresten få tillägga att norrmännen kom på den goda iden att göpa Eldrören från våra 7.5 / 57 då dom avser att behålla sitt nyare Kustartilleri och aveckla det gamla först.Även sina 12/70 Batterier om jag är rätt underättad.

Även Norge är på väg att avveckla sitt KA, även om Stortinget tvingade den norska försvarsmakten att tills vidare behålla sina modernaste fort i malpåse. Så om de har köpt eldrör från 7,5/57 så är det nog bara för skrotvärdets skull.

Det skulle vara reserveldrör till deras 7.5/57, övrigt stålskrot som pansarkupoler och eldrör till 15,2 är en skrotfirma i Uppsala som ansvarar för.

Dessutom så skulle det förvåna mig om Norskarna skrotar sitt 12/70 före det som tyskarna byggde de e lite bakvänt eller? specielt när anslagen att förstöra anläggningarna tas ifrån försvarsbudgeten och försvaret lider av brist på pengar.

Pjäskupolerna på Landsort mod 08 har ju stått där sedan 20 talet så det är svårt att se varför det var så bråttom att förstöra 12/70 på Landsort först som blev klara i början på 80.

Landsort blev färdigt 1978 ( pjästorn nr 1,5 och 6). Norge har även placerat sina torpedfort i malpåse ( blev klara för några år sedan). Troligtvis kommer även samtliga Norska 7,5/57 och 12/70 att skrotas - likaså torpedforten.

Jag säger inte att man ska behålla något, jag menar bara att det är konstigt att börja med det nya och lämmna det gamla.

Fick jag bestämma så skulle man skrota försvaret helt för att slippa kostnaderna vi kan som det ser ut idag inte försvara hela landet ändå vilket även sägs i försvarsdoktrinen att Sverige skall kunna föra väpnad strid i landet och och kunna ha trupp i utlandet.

Vilket innebär att försvaret borde omnämnas krigsmakten och inte försvaret.

Kostnaden för det lilla som vi har kvar är dessutom densamma mer eller mindre som när vi hade 50000 värnpliktiga varje år.

Tragiskt att betala skatt för det lilla som är kvar då det är helt tandlöst ändå tycker många av oss som nu är civila(guskelov).

Share this post


Link to post
Share on other sites
Mej veteligen så var det bara 3 st serie 1 batterier med förbindelse tunnel.

Mörtö bunsö, Ljugarn samt Batteri Oxelösund

Havstoudd (Hemsö) har också förbindelsetunnlar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

fins väll rätt myket kvar i karlskrona skärgård ingen som har bilder där ifrån?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Förklaring/länk till förklarng av vattendimmanläggning?

 

:D /Nilsson

 

 

Som kuriosa kan nämnas att när man utprovade olika typer av skydd mot styrda vapen så provades den ena svindyra lösningen efter den andra. Sen var det en som gick och köpte en sådan där gammal burk för trädgårds bevattning och den visade sig överlägsen de andra svindyra skydden.

 

I praktiken fungerar det så att lasern reflekteras av dimman, vilket innebär att om man inte riktar lasern från samma punkt som roboten kommer ifrån så bommar man målet med några meter, vilket räcker som skydd. Punkten som roboten styr mot ligger alltså i luften och inte på målet...

 

Orsaken till att man bara vill sprida dimman vid hot är flera. En orsak är att vid konstant vattenbesprutning upptäcks, tex en pjäs, lätt med IR. En annan är isbildning vintertid. Det är dock inga svårigheter att vid plusgrader sprida dimma konstant om man så ville....

Share this post


Link to post
Share on other sites
Var är de bilderna tagna?

 

På Utö. Batteriet ifråga är UT2, som bestod av två 8,4cm pjäser m/94-00 som flyttades från ett av forten på Värmdö.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By C 2.a pjäs
      Jag har kört denna slinga på bunker.nu, men det finns fortfarande ett par luckor. Denna lista fick jag mig till livs under ett taktikpass 1997. Kanske någon kan fylla på listan? Samtliga förband är avvecklade, så det är inga försvarshemligheter som röjs, de flesta batterierna är dessutom bortplockade.
       
      GG - Göteborg =Styrsö-Björkö (15,2/03-12), Galterö (7,5/57 II)
      TE - Trelleborg =TE1 Gylle (12/70), TE2 Maglarp (7,5/57 III)
      YD - Ystad = YD1 Ystad (12/70), YD2 Svarte (7,5/57 III)
      KM - Karlshamn = KM2 Karlshamn (7,5/57 I) JV Järnavik (7,5/57 III)
      KH - Kungsholmen = TÖ Tjurkö (15,2/40), EN Ellenabben (7,5/57 III)
      FD - Fårösund = BN Bungenäs (15,2/51), FÅ Ryssnäs (7,5/57 III)
      SE - Slite = SE1 Slite (12/70), SE2 S:t Olofsholm (7,5/57 I)
      BR - Bråviken = BÅ Kungshamn (7,5/57 III), OD Oxelösund (7,5/57 I), AD Arkösund (7,5/57 I)
      DÖ -
      MS- Mellsten= MS1 (15,2/98), MS2 (7,5/08), MS3 (5,7/98), Nåttarö NÅ (10,5/50)
      OR - Ornö = Bodskär (10,5/50), Mörtö-Bunsö (7,5/57 II)
      KO - Korsö= KO Korsö (15,2/98), KO2 Vindalsö (7,5/57II)
      SA - Söderarm =SA Söderarm (12/70), LR Långskär (7,5/57 II), BR Båtskär (7,5/57 III)
      AH - Arholma = AH Arholma (10,5/50)
      LA - Landsort = LA Landsort (12/70), YG Yttre Gården (7,5/57 III)
      RN - Roten = RN St Roten (15,2/40), Råstensudde (7,5/57 I), Örskär (7,5/57 III)
      SL - Sundsvall = SL1 Sundsvall (15,2/98), SL2 (7,5/05-10), SL3 7,5/05-10, SL4 (7,5/57 II)
      HÖ- Härnösand = Hemsö HÖ3 (15,2/51), HÖ1 Havstoudd (7,5/57 I), HÖ2 Smitingen (7,5/57 III)
      GE - Gävle = GE
      HD - Holmögadd = HD Holmögadd (12/70)
      LL - Luleå = LL Hartsöberget (15,2/98)
    • By Alexandersson
      Sitter o funderar på det, är inte så insatt men ändå=)
    • By Vildmannen
      Anläggningen på Landsort avhemligas och öppnas för allmänheten i sommar.
      Klockrent utflyktsmål för MÖP:ar
      http://www.svd.se/kultur/bergtagen-son_6059093.svd
    • By Darkwand
      I början av U137 krisen hade man bara en rörlig 12cm prototyp kanon och en 15cm pjäs bemannad, senare mobiliserades även ett 7,5cm batteri. Nu undrar jag lite vad fanns det för batterier i karlskrona skärgård då ? om man haft mer folk vad hade kunnat mobiliseras och sättas in mot en sovjetist inbrytning ?
×
×
  • Create New...