Jump to content

Recommended Posts

  • Replies 192
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Man har egentligen inte lagt ned Kustartilleriet helt, det finns ju delvis kvar i dagens Amfibiekår, dock kraftigt reducerat. Idag finns bara två gamla KA-regementen kvar, Amf1 (f d KA 1) och Amf 4 (f d KA 4).

 

En av de största skillnaderna med dagens "amfibiesystem" jämför med gamla KA är att man lagt ner i stort sett allt fast kustartilleri till förmån för större rörlighet etc.

 

Orsaken till att man slopade namnet Kustartilleriet är enligt mig att, som nämnts, de fasta artilleripjäserna togs bort samt att organisationen bantades rejält. Amfibiekåren (namnet) är enligt mig delvis ett försök från politikernas sida till att få dagens organisation att låta mer slagkraftig och modern än vad den egentligen är.

 

Rätta mig gärna om jag har helt fel. :)

 

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

Link to post
Share on other sites

Kustartilleriet som organisation lever kvar som Amfibiekåren. Dock fanns behov av namnbyte eftersom artilleri knappast kännertecknar deras uppgifter numera. Avvecklingen av kustartilleri som vapen beror väl på avsaknande av hot om sjöburen invasion. Till detta kan man lägga att fast artilleri har blivit mycket sårbarare genom utvecklingen av precisionsvapen.

Link to post
Share on other sites

Alexandersson

 

Jasg skulle vilja vända på frågan och säga av vilken anledning skulle vi behållt dem?

 

Jag tror, vilket stöds av norska rapporter, att norrmännen gör ett misstag när de bygger fast sin eldkraft i fasta installationer. De kommer att bli utslagna av precisionsvapen vid en konflikt. Det fasta kustartilleriet är i mina ögon den sista överlevande medlemmen i forttänkandets familj. Jag har inget belägg för detta men är det inte så att de flesta andra länderna har avvecklat sitt fasta kustartilleri än tidigare än vi?

 

Mer grundläggande så tror jag det är svårmotiverat att behålla ett vapensystem som är till för att hindra en invasion kustvägen när man slagit fast att inget sådant hot föreligger.

Link to post
Share on other sites

Taktiskt sett kan befästningsverk och bunkrar fortfarande vara användbara som skydd och/eller skyttevärn.

 

Men operativt och strategiskt spelade de ut sin roll för drygt 50 år sedan.

 

Kort och gott tycker jag tänkandet och doktrinen inom Amfibiekåren är sunt och tidsenligt, men tyvärr har inte FM tillräckliga resurser att till fullo dra nytta av dessa och således skapa ett bättre kustförsvar.

 

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

Link to post
Share on other sites

Både Norge och Finland har kvar sitt kustartilleri.

 

Varför Sverige avvecklade sitt kan enkelt förklaras med att det är dyrt i drift. Nån annan anledning finns inte. Att man tog bort det rörliga kustartilleriet är ju förklaring nog. Vete fan om man ens har kvar Robot 15 i amf längre? Men Sverige är ett otroligt långt land i jämförelse med vår försvarsbudget. O Norge har ju sina oljepengar... att Finland fortfarande anser det effektivt med ett halvfast kustartilleri kan enkelt förklaras med denna bilden

 

peru_org_kartta.jpg

 

som visar de olika marina enheterna längs den södra finska kusten. Finska viken är ett avsevärt mycket mindre område att försvara än hela Sverige o passar ett litet lands försvarsbudget bättre. O vips är inte ett halvfast KA omodernt längre, lustigt va?

Link to post
Share on other sites

LD

 

Vad bygger du dina slutsatser att det enbart var en ekonomisk fråga på? Jag själv är ganska övertygad om att det ändrade säkerhetspolitiska läget var den helt klart dominerande orsaken. Först därefter anser jag att den ekonomiska aspekten kommer. Till sist så kommer den militärtekniska aspekten.

 

Så länge hotet från Sovjetunionen bestod fanns ett klart behov av ett starkt invasionsförsvar. I detta ingick kustartilleriet som en komponent. När östblocket kollapsade försvann hotet om en invasion som jag skrivit tidigare. Kustartilleriet var optimerat för en uppgift som inte längre bedömdes relalistisk, inte ens av Försvarsmakten. Här kommer den ekonomiska aspekten in. Det framstod inte längre som vettigt att satsa en massa pengar på något som inte längre fyllde någon funktion.

 

Bara för att Norge och Finland har kvar kustartilleri så behöver inte det betyda att de är något att ha.

Link to post
Share on other sites

Men Haegg. I Finlands fall så har man ju inte precis BARA kustartilleri. Man har kvar det Sverige skrotade bort, fast KA, rörligt KA (130 mm), robot 15 på lastbil o.s.v.

 

O sen har man ju givetvis kvar allt det som Sverige också har. D.v.s. en amfibieorganisation, som dessutom är bra mycket tyngre utrustad än den svenska med bla. tunga grk o.s.v.

 

men i ärligheten namn kanske ska sägas att i händelse av krig så kommer det finnas 100.000 minor i finska viken o vintertid kommer den vara igenfrusen. Det blir inte riktigt samma sak som att försvara den svenska kusten.

Link to post
Share on other sites

Jag var på Korsö förra året och fick en ordentlig förklaring varför man skrotade det fasta kustförsvaret. Det tråkiga är att det enda jag kommer ihåg var att de sa att batterierna i Stockholms skärgård var väldigt dåligt skyddade emot gasanfall och dylikt... :(

Link to post
Share on other sites

LD

 

Orsaken till att Finland behållt KA är väl att man gjort en annan bedömning av den säkerhetpolitiska situationen. De kan knappast vara för att det att KA är dyrt och att de inte har någon användning för det som de behåller det.

 

Sverige har ominriktat sitt försvar från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Samtidigt som man gjorde detta så passade man på att skära ner ordentligt inom Försvarsmakten. I mina ögon alltför mycket. Neddragningen var möjligt eftersom den säkerhetspolitiska situationen ändrats. Det var inte så att Finansdepartementet kom fram till att vi inte hade råd att ha ett invasionsförsvar och bad Försvarsdepartementet definiera bort hotet. Nej, det var hotet som försvann och därmed behövdes det en ominriktning av Försvarsmakten och samtidigt möjliggjordes bantningar som aldrig varit möjliga om hotet från Sovjet kvarstått.

 

Då det inte finns någon enda sanning inom säkerhetspolitiken är det helt möjligt att olika länder drar olika slutsatser av en förändring. Det geografiska läget spelar också roll.

Link to post
Share on other sites

Jag kan köpa att man har lagt ner gamla fasta KA. Jag kan köpa att man omorganiserar till Amfibiekåren. Det jag blir rent förbanad av är att man la ner 12/80 och främst Robot15. Vapensystemen har/hade så unik kapacitet att de som lade ner systemen borde titta sig själva i spegeln och tänka igenom vad de har gjort. Genom att ta bort systemen missar vi en stor del av flexibiliteten som ett litet land behöver.

Link to post
Share on other sites
Guest Karlén/KJ

BAH!! _Äntligen_ kom jag in i forumet igen! Jädra härke-LAN man sitter på då..

 

Jag är HELT med GA i den här frågan. Ok att man lade ned Fasta KA - men var de tvungna att cementera igen allt? Befästningarna kunde ju har ett värde i sig i form av motståndsnästen, förråd, vård, etc. Inte svårare än att stänga med stora låset och låta en tillsyningsman kolla läget då och då.

 

Att de DESSUTOM skrotade 12/80 och Rb15-batterierna är fan helt wasted! Båda har/hade mycket utvecklingspotential kvar och jag kan inte alls förstå tankegångarna hos dem som tog beslutet - men, har farbror Göran sagt så, så är det bara att slakta hejdlöst...

 

Totalt försvann ca 80 eldrör inom MKO...inte illa pinkat..

 

// Mattias

Link to post
Share on other sites

Bara en liten kommentar. Rb 15 systemen har överförts till ArtDemo och fortsätter att utvecklas där.

Man försöker modifiera dem till "tung markrobot". Alltså i princip en landattackrobot med bibehållen sjömålskapacitet. Går rätt bra har jag hört. Man satsar på en räckvidd av 500 km nu.

Link to post
Share on other sites

Saab RBS15 Mk3 (bilden)

 

saab.gif

 

har en räckvidd på >200 km. O mig veterligen så har FM inte Mk3 utan den äldre o samma variant som finska MTO-85 systemet (bilden once again)

 

sivu155.jpg

 

som "bara" har en räckvidd på 70 km. Hur fan är det tänkt att man ska komma upp i 500 km? Visst om man tar bort 99% av verkansladdningen så är det nog möjligt.

 

O vad fan ska Sverige med markrobotar med sån räckvidd till?

Link to post
Share on other sites

Jag är väl insatt i Rb 15 förbandet och vad som är kvar av det. Det som är galet är att när man äntligen var färdigt med kompaniet (slutet av -98) så läger man ner det. Kompaniet skulle varit kvar som en resurs men blev nedlagt pga att det var baserat på KA2. Många av befälen har slutat i försvarsmakten och jag tror tyvär att vi har förlorat mycket av kompetensen. Angående omvandlingen till markmålsrobot så finns det redan ett land som enligt uppgift kommit en bit på vägen. Sen får man inte glömma att vi redan i Rb 08 hade stor utvecklingspotensial. Under några år var vi "Kungar i Östersjön" tills andra länder kom med liknande vapensystem.

 

PS: Att spekulera i robotens räckvidd på ett öppet forum kan jag tycka vara lite onödigt.

Link to post
Share on other sites
BAH!! _Äntligen_ kom jag in i forumet igen! Jädra härke-LAN man sitter på då..

 

Jag är HELT med GA i den här frågan. Ok att man lade ned Fasta KA - men var de tvungna att cementera igen allt? Befästningarna kunde ju har ett värde i sig i form av motståndsnästen, förråd, vård, etc. Inte svårare än att stänga med stora låset och låta en tillsyningsman kolla läget då och då.

 

Att de DESSUTOM skrotade 12/80 och Rb15-batterierna är fan helt wasted! Båda har/hade mycket utvecklingspotential kvar och jag kan inte alls förstå tankegångarna hos dem som tog beslutet - men, har farbror Göran sagt så, så är det bara att slakta hejdlöst...

 

Totalt försvann ca 80 eldrör inom MKO...inte illa pinkat..

 

// Mattias

Kalle på det som du och GA säger! 12/80 hade suttit grymt bra i amfibiekåren. Grabbarna i knekteriet med sina 77B kan tydligen inte alls skjuta indirekt precisionseld mot fartyg även med AMF:S übergrymma belysargrupper som eldledare ;-D

 

 

Fast KA levde nog på övertid sen mitten av 80-talet. Våra vänner på andra sidan viken hade nog örnkoll och tiosiffrigt xerxes/yngve på varenda kanon, värn, ingångsdörr, luftfilter, kfp och telefonledning. (De har ju haft ofta mer än 50 år på sig att snoka...). Hyfsat lätt att slå ut också då kanonpiporna alltid var i utfällt läge.

 

Att "bara stänga med stora låset" fungerar dock inte alls bra. Tydligen utvecklar betong och berggrund ganska giftiga och delvis explosiva gaser och dylika utrymmen måste stå under kontinuerlig ventilation = dyrt. Tydligen har man detta problem i kasunfyrar där det i princip är omöjligt att öppna "källaren" på dessa utan tok-skydd. Säkert var det politik bakom beslutet dock -vissa anläggningar borde ha varit lämpliga att behålla tror jag.

Link to post
Share on other sites

Mitt inlägg i den här "debatten",

 

Kustartilleriet lades ned både på grund av kostnaderna och det förändrade hotet (förändrad är kanske fel ord, snarare försvagat skulle jag vilja påstå!). Fasta KA anläggningar är hopplöst färåldrade och har varit så de senaste 50 åren. Visst finns det en användning för fasta befästningsverk på en rent taktisk nivå, men strategiskt sett är det värdelöst (visserligen något beroende på hur skicklig anfallaren är, men ändå).

 

Att ett land som Norge har kvar visst kustartilleri kan jag förstå, med tanke på terrängen i fjordarna, som till synes är bättre lämpad för fast KA. Fartyg som måste ta sig in i fjordarna är även idag sårbart för "vanlig" artillerield från land.

 

Finland har måhända fortfarande en numerärt stark krigsmakt med uppenbarligen ett stort fast kustartilleri, men Finland har fastnat i ett gammaldags tänkande med kvantitet i första rummet. Jag försöker dock inte ta Sveriges försvarsstrategi i försvar. Vi lider av just det motsatta problemet. Kanske vi skulle slå ihop våra FM?? :P

 

Mina tjugofem öre...

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

Link to post
Share on other sites

LD,

Elektroniken håller på att uppgarderas till någonstans mittemellan Mk2 och Mk3. Vad exakt dem övriga modifikationerna består i vet jag inte. Men gissningsvis från min sida har bränslemängden ökats avsevärt.

 

Ang. spekulationer på öppet forum. ArtDemo har den officiella målsättningen 400km (ej hemligstämplad, bara en smula svår att få tag i, speciellt online). Jag frågade en överstelöjtnant på ArtDemo som jag råkade hamna i en konversation (hur nu det gick till, han var blågul) med ute i fält i Villingsberg om det verkligen var realistiskt.

Han sa ungefär: "Ja, det jag får säga utan att gå in på det hemligstämplade är att vi satte det där målet för att någon påstod att det inte gick att nå men våra tester hittills pekar på att vi kanske kan nå ännu mer, 500km tror jag personligen på är möjligt."

Det är allt jag vet om det hela. Kan ju förresten kommentera att elektroniken i kontrollenheterna som styr avskutningarna är tydligen så jäkla hemlig att de inte ens släpper in några officerare som inte hör till ArtDemo eller är godkända uppifrån att titta på den. Han nämnde att det var rätt svårt att demonstrera någonting när nästan ingen utifrån hade rätt att titta på datorskärmarna. :)

Link to post
Share on other sites

Finlands kustartilleri:

 

toim_kalusto_130k54.jpg

 

130 mm m/56 4 skott/min, räckvidd 25 km. Granatvikt 34 kg

 

toim_kalu_13053tk.jpg

 

130 mm tornkanon m/53. Högt automatiserad, måldator m.m.

 

toim_kalusto_10056tk.jpg

 

T-55 torn, 100 mm, 15 kg granatvakt, 15 km räckvidd.

 

Det finns även en del andra varianter. Men de är inte så mångtaliga. Visst är det gamla prylar jo, man har t.ex. befästningsgrk 82 mm m/36. Skulle inte förvåna mig om det är såna man erövrat från ryssen under ww2. Men å andra sidan så är det garanterat bättre än inget.. nån som vet vad som hände med 12/80 förresten? Skrotades eller såldes?

Link to post
Share on other sites

Tycker ändå att det är helt idiotiskt att skrota KA, även om dom snabbt hade slagits ut i en krigssituation så hade dom ju om inte annat kunnat agera skenmål mot en anfallare..Säkert hade även en del av installationerna kunnat slå en del hål i Ivans skepp...

Link to post
Share on other sites

Nja, att de lade ner det gamla kustartilleriet gör inte så mycket, men att de försvagade organisation är desto sämre.

 

De hade ju till exempel gärna kunnat skrota de gamla befästningarna och kanonerna, men behållit förbanden och ombildat samtliga till amfibieregementen, istället för bara två stycken.

 

Personligen tror jag inte Finlands KA är till mycket nytta i krig, med tanke på den föråldrade skyddsnivån (verkar det som), i alla fall inte om fi i förväg vet var alla anläggningar finns och kan förstöra dem utan att själv komma inom skotthåll. ;)

 

LD, du vet inte hur väl utbyggt målledningssystem finnarna använder för sitt KA? Eller skjuter de bara "visuellt"?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

Link to post
Share on other sites

F L

 

Hur anser du att man ska kunna förstöra de där hundratalet pjäserna (inkluderat 130 mm rörligt och Robot 15 på lastbil) på en halv sekund så att de "inte blir till mycket nytta i ett krig"? Både Sverige o Norge har till skillnad från Sverige faktiskt använt sitt KA i krig o har därför också en annan syn på det.

 

Flyganfall tar flyget hand om

Spetsnaz tar amfbrigaden hand om

 

Sånt antal robotar med sådan precision (laser eller TV-guidat) har inte ryssarna. O det ska till en direktträff för att slå ut ett så påss litet mål som ett torn, som till råga på allt lär vara kamoflerat o undangömt bakom nån klippa, varför jag tvivlar lite på större delen av ryssens robotar. Marat, Oktobriya Revolutsija m.fl. försökte ju med sina 354 mm kanoner slå ut Fort Russarö m.fl utan att lyckas. Inte heller massiva bombanfall lyckades mer än tillfälligt få stopp på KA:t.

 

Att KA inte bara skjuter visuellt säger sig självt i tider som dessa där det finns radar o amfeldledare som med krypterad smsradiotrafik kan ange koordinater direkt.

Link to post
Share on other sites

Håller med dig.. Till att börja med så hade det tagit en jävla tid att mala sönder hela vårt fasta KA och även om Ivan nu hade gjort det så har vi ju både flyg o Amfibie till undsättning...Sen när Ivan slagit ut det fasta så hade ju även det rörliga ställt till med en del problem för honom...

Link to post
Share on other sites

Norska förvaret har gjort en egen utredning om hur det skulle gå för deras fasta KA om Ryssland anföll. Rapporter ger ingen vacker bild. Det handlar om i det närmaste total förintelse innan några fartyg skulle komma inom räckhåll för dem. Tyvärr så gjordes denna utredning efter det man nyinvesterade in de fasta systemen.

 

Oavsett om fast KA kan användas effektivt eller inte så har de inte längre någon uppgift. Förvaret kan inte underhålla och uppgradera system som ska möta icke-existerande hot. Det pratas mycket om att sänka Ivan. Just nu ligger Ivan ihoprostad i hamn på andra sidan Östersjön. Det behöver inte vara så för all framtid men just och under överskådlig framtid kan inte ens MUST längre hitta något hot för en sjöinvasion. Skattemedel är en bristvara och det är inte motiverat att behålla fast KA.

 

Jag känner inte till tillräckligt för att uttala mig om 12/80 men jag har hört att de inte var så bra som gjordes gällande. Någon som vet? Robot 15 skulle behållts och utvecklats inom Amf.

Link to post
Share on other sites

Jag är bättre på Rb15 än på 12/80 men lite vet jag. Rent generellt tycker jag att förbandet verkade bra men med de begränsningar som flesta förband har med dittvingade Vpl. Pjäs och deras Egrp verkade motiverade och kunniga. Förbandets prestanda verkade enligt uppvisningar och information ifrån de som låg på förbandet helt ok. Jag har aldrig hört någon tala negativt om 12/80 som helhet inom gamla KA

 

Rb 15 var starkt förankrade inom Amf då många Yo kom därifrån eller tjänstgorde där de år som det inte utbildades på Kustrobot. Alla inom Amf var dock inte lika förtjusta utan såg Kustrobot som ännu ett ställe med "röda namnbrickor i behov av ordning". Ovan gäller gamla KA2.

Link to post
Share on other sites

Angående 12/80:

Målföljning och eldledning mha tv var ju bra men krävde fri sikt till målet, vilket begränsade grupperingsmöjligheterna.

Målföljning och eldledning mha radar är kanske inte en alltigenom god idé mot en någorlunda kvalificerad motståndare. Har man tänt radarn syns man ju rätt långt. Eldledare framme i terängen är ju bra, men att leda eld mot rörliga mål på ett riktigt bra sätt kräver rätt häftig sb-materiel.

Själva pjäsdelen hade ju också sina begränsingar, dragen pjäs är inte kul med en kvalificerad motståndare och hur som helst måste man räkna med korta eldverksamhetstider om man vill ha kvar pjäserna vilket i sin tur tar ner effekten av hela systemet.

Karelin hette väl projektet med 12/80 moterat på dumper. Det var mycket bättre än den dragna lavetten, men någon verkligt splitterskyddad pjäs blev det inte och det tar ner utvecklingspotentialen på det projektet rejält. Dessutom skulle det nog kosta rätt mycket. Pazerhaubits 2000, AS 90 Bravehart eller någon ny pjäs vore nog bästa alternativet för KA, men de finns ju inom artdemoprojektet, där man fö har betydligt högre ambitioner vad avser eldledning mot rörligt mål än det gamla "knektartilleriet".

Link to post
Share on other sites

Till LD och alla andra som det berör,

 

Vad jag menar är att om jag ska välja mellan fast eller rörligt kustartilleri (antingen det är kanoner eller robotar) väljer jag det senare alternativet just på grund av att fienden aldrig med säkerhet kan veta dess grupperingsplatser etc. i förväg. I alla fall inte i samma utsträckning som med ett fast kustartilleri.

 

Det bästa, enligt mig, hade varit att lägga ned det fasta kustartilleriet helt och hållet, MEN överföra alla ekonomiska och militära resurser till amfibiesystemet. Dvs. att samtliga regementen hade fått vara kvar efter omstruktureringen. Hade man lagt ned det fatsa kustartilleriet och gjort om KA 1, KA 2, KA 3 osv. till Amf 1, Amf 2, Amf 3 osv. hade det varit den bästa lösningen.

 

Detta tar givetvis inte med kostnader och försvarsbudgetar i beräkning, men jag talar ur en rent strategisk synvinkel.

 

Att sedan Finland klarar sig bättre än Sverige om länderna utsatts för ett storskaligt angrepp tror jag mycket väl skulle vara ett realistiskt synsätt, men det skulle inte vara det finska kustartilleriets förtjänst. Snarare i så fall den bibehållna styrkan med artilleri, luftvärn och numerär i allmänhet.

 

Slutligen vill jag även ta tillfället i akt för att varna er för att underskatta "ryssen". Ryssland är idag fortfarande ett relativt instabilt land med en betydande militär styrka jämfört med de nordiska länderna. Även om deras fartyg är sönderrostade och soldaterna illa behandlade, är detta saker som ganska snabbt kan åtgärdas av en skicklig organisatör. Min kvalificerade gissning är att Ryssland (kanske i sammarbete med andra f d Sovjetrepubliker) inom ett par-tre års tid kan färdigställa en tillräckligt modern Östersjöflotta och tillräckliga militära resurser för att angripa Finland eller Sverige. Dock ej båda länder på samma gång. ???

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :)

Link to post
Share on other sites
F L

 

Hur anser du att man ska kunna förstöra de där hundratalet pjäserna (inkluderat 130 mm rörligt och Robot 15 på lastbil) på en halv sekund så att de "inte blir till mycket nytta i ett krig"?

 

Spetsnaz tar amfbrigaden hand om

Jag håller absolut med om att fasta anläggningar inte är så lätta att förstöra med flyganfall och liknande "krigsåtgärder".

 

Det som sannolikt var akutellt för en angripare från sjösidan mot Sverige var att se till att vissa pjäser/minstationer/o-platser inte kan användas - dock inte samtliga pjäser i sverige. Genom åtgärder i fredstid eller "skymningsläge" så är dock min uppfattning att man ganska lätt kunde försätta tillräckligt antal anläggningar ur brukbart skick, genom exempelvis;

 

- förstöra kanonrören och riktinstrument. Väldigt lätt och snabbt gjort med specialtillverkade sprängladdningar.

- hindra/försvåra för Svensk trupp att bemanna anläggningen genom sjöminering, försåtminering, eldöverfall. Detta är också lätt om man är först på plats.

- Desarmera/spränga fasta mineringer.

 

Jag avser alltså åtgärder som vidtas i fredstid. Allt bygger på att ryssen är "först på plats". Inom en tidsperiod på ca 12 timmar kanske 1 vecka före regelrätta krigshandlingar skulle sabotageaktioner samordnat ske mot valda anläggningar. För att kunna återställa anläggningarna i funktionsdugligt skick skulle det krävas "återtagning och rensning" av öarna eftersom kvarvarande patruller skulle störa reparationsarbete. För att kunna genomföra återtagning/rensning krävs mobilisering av KA:s markstridsstyrkor. Ett litet spekulationsscenario, känns det sannolikt?

 

Jag vet inte hur Finskt och Norskt KA bemannar sina fasta anläggningar i fredstid. Sverge hade ingen bemanning utan förlitade sig på olika typer av larm och fjärrbevakning.

 

 

-

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By Granis
      Enligt DN ska två arméförband skapas, varav ett infanteriregemente i Östersund och ett artilleriförband (en skola?) i Kristinehamn. I praktiken återupprättade förband då? I alla fall Jägarregementet I5. Om det nu blir ett sådant. Dessutom "utreds" två nya korvetter (typ)
       
      https://www.dn.se/nyheter/sverige/ostersund-och-kristinehamn-far-nya-militara-forband/
    • By weekendwarrior
      Marina eldrörsvapen och dess ammunition
       
      Jag hade lite svårt att avgöra om tråden hör hemma i Kasunen eller Marint, då det både handlar om vapen och fartyg. Blågul får flytta på den om de anser det blivit fel.
       
      Förr var ammunitionen man använde till eldrörsvapen mot fartyg av sk halvpansargranat.
       
      Men hur der det ut idag vad det gäller fartygskonstruktion och ev skrov-, däcks- och hyttpansar (örlogsfartyg byggda efter VK2 och fram till idag)?
       
      Vilka ammunitionstyper är effektiva mot dagens fartyg och vilka ammunitionstyper används av fartygs- och landbaserade eldrörspjäser mot sjömål?
       
      Hur effektivt är det med luftbrisader med ammunition i 120-155 mm kaliber mot dagens örlogsfartyg och används det som taktik?
       
      Ytterligare en fråga, med viss risk för OT, är om eldlokaliseringsradar fungerar även mot mer direkt riktad eld i relativt flack projektilbana, som den från fartyg?
    • By C 2.a pjäs
      Jag har kört denna slinga på bunker.nu, men det finns fortfarande ett par luckor. Denna lista fick jag mig till livs under ett taktikpass 1997. Kanske någon kan fylla på listan? Samtliga förband är avvecklade, så det är inga försvarshemligheter som röjs, de flesta batterierna är dessutom bortplockade.
       
      GG - Göteborg =Styrsö-Björkö (15,2/03-12), Galterö (7,5/57 II)
      TE - Trelleborg =TE1 Gylle (12/70), TE2 Maglarp (7,5/57 III)
      YD - Ystad = YD1 Ystad (12/70), YD2 Svarte (7,5/57 III)
      KM - Karlshamn = KM2 Karlshamn (7,5/57 I) JV Järnavik (7,5/57 III)
      KH - Kungsholmen = TÖ Tjurkö (15,2/40), EN Ellenabben (7,5/57 III)
      FD - Fårösund = BN Bungenäs (15,2/51), FÅ Ryssnäs (7,5/57 III)
      SE - Slite = SE1 Slite (12/70), SE2 S:t Olofsholm (7,5/57 I)
      BR - Bråviken = BÅ Kungshamn (7,5/57 III), OD Oxelösund (7,5/57 I), AD Arkösund (7,5/57 I)
      DÖ -
      MS- Mellsten= MS1 (15,2/98), MS2 (7,5/08), MS3 (5,7/98), Nåttarö NÅ (10,5/50)
      OR - Ornö = Bodskär (10,5/50), Mörtö-Bunsö (7,5/57 II)
      KO - Korsö= KO Korsö (15,2/98), KO2 Vindalsö (7,5/57II)
      SA - Söderarm =SA Söderarm (12/70), LR Långskär (7,5/57 II), BR Båtskär (7,5/57 III)
      AH - Arholma = AH Arholma (10,5/50)
      LA - Landsort = LA Landsort (12/70), YG Yttre Gården (7,5/57 III)
      RN - Roten = RN St Roten (15,2/40), Råstensudde (7,5/57 I), Örskär (7,5/57 III)
      SL - Sundsvall = SL1 Sundsvall (15,2/98), SL2 (7,5/05-10), SL3 7,5/05-10, SL4 (7,5/57 II)
      HÖ- Härnösand = Hemsö HÖ3 (15,2/51), HÖ1 Havstoudd (7,5/57 I), HÖ2 Smitingen (7,5/57 III)
      GE - Gävle = GE
      HD - Holmögadd = HD Holmögadd (12/70)
      LL - Luleå = LL Hartsöberget (15,2/98)
    • By jonte72
      Med anledningen av mitt eget och flertalet andras intresse för det numera nedlagda Svenska kustartilleriet, så tänkte jag lägga ut lite info jag har.
       
      Som jag nämde i min andra tråd om 12/70 så har jag en del info om KA, men har det endast i pappersform. Bla om samtliga ( runt tiden runt ww2 och framåt) Fasta förband ( lätta och tunga), rörliga ka-förband, rörliga spärrbataljoner/kompanier, Amfibiebataljoner/kompanier, kustjägarkompanier, luftvärnsförband mm.
       
      Jag får se vilket intresse som finns, och börjar därför med det fasta tunga artilleriet......( vissa avvecklingsår stämmer nog inte till 100%).
       
      Förkortningarna efter namnet är batteriets beteckning, tex LO för landsort, KA1 är ansvarigt utbildningsregemente ;) .
       
      12 cm tornautomatpjäs 9101 (12/70) (12 cm tapj 9101):
      Söderarm SA1 KA1 Färdigt 76/77, Utgår 2000, Pjäs nr 2-4, Avvecklas 2004-05.
      Landsort LO KA1 Färdigt 77/78, Utgår 2000, Pjäs nr 1,5-6.
      Slite(Asunden) SE1 KA3 Färdigt 78/79, Utgår 2000, Pjäs nr 7-9, Avvecklas 2005-06.
      Holmögadd HO1 KA5 Färdigt 82/83, Utgår 2000, Pjäs nr 13-15, Avvecklas 2002-03.
       
      12 cm tornautomatpjäs 9102 (12/70) (12 cm tapj 9102):
      Trelleborg TE1 KA2 Färdigt 80/81, Utgår 2000, Pjäs nr 16-18, Avvecklas 2003-04.
      Ystad YD1 KA2 Färdigt 81/82, Utgår 2000, Pjäs nr 10-12, Avvecklas 2002-03.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm vallav m/38 (15,2 cm pjäs m/98E-38):
      Trelleborg (Dalköpinge) (2 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 80/81 av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98B i 15,2 cm tornlav m/1900A
      Landsort (3 pj) LO KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 1,3,4, Ersätts av 12/70, Kvar.
      Söderarm (1 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 2 Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98-27
      Bäckastrand Aspö (3 pj) BD KA2 Färdigt 1931, skrotat 1943, Ersatt av batteri Tjurkö 1942.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm vallav m/98A (15,2 cm pjäs m/98-98A):
      Vindö-Skarpö (2 pj) VS KA1 Färdigt 1929, Pjäs nr 5,6 Utgår 1960.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm tornlav m/99 (15,2 cm tpj m/98-99):
      Dalom Hemsö (2 pj) DL KA5 Färdigt 1922, Ersätts av 15/51 ( 1 av pjäserna modifierad till 15,2 cm tpj m/98D-99).
      Siarö (2 pj) S1 KA1 Färdigt 1926, Utgår 1951, Museum.
      Ängsholmen (2 pj) Ä1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1942.
       
      15,2 cm kanon m/12E i 15,2 cm tornlav m/03 (15,2 cm tpj m/12E-03):
      Styrsö (2 pj) SY KA4 Färdigt 1940, Utgår 1997, Avvecklas 2002, flyttades ut från Oscar II fort ( de båda eldrören m/03 byts 1963 mot m/12 från Sverigeskeppen).
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm vallav m/34 (15,2 cm pjäs m/98C-34):
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1941/42, Utgår 1992.
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm valav m/34A (15,2 cm pjäs m/98C-34A):
      Söderarm (2 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70, sista KFÖ 1968.
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1937/38, Utgår 1992.
      Mellsten (3 pj) M1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70.
      Bungenäs (3 pj) BN KA3 Färdigt 1939, Ersätts av 15/51, Avvecklat 2001.
      Trelge (3 pj) TG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Lungskär (3 pj) LR KA2 Färdigt 1940, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Trelleborg(Dalköpinge) (1 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm valav m/38B (15,2 cm pjäs m/98E-98B):
      Holmögadd (3 pj) HD/HO1 KA5 Färdigt 1943, Ersätts av 12/70, Avvecklat 1980.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51(15,5/51) (15,2 cm tdblpj m/51):
      Hemsö HÖ1 KA5 Färdigt 1957/58, Utgår 1994, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51B(15,5/51) (tdblpj m/51-51B):
      Bungenäs BN KA3 Färdigt 1958/59, Utgår 1997, Avvecklas 2000
       
      10,5 cm tornautomatpjäs m/50(10,5/50) (10,5 cm tapj m/50):
      Arholma (N delen) AH KA1 Färdigt 1960?, Utgår 2000, Pjäs nr 1-2, Museum?.
      Bodskär BR KA1 Färdigt 1959?, Utgår 2000, Pjäs nr 3-4, Avvecklat.
      Nåttarö NÅ KA1 Färdigt 1958?, Utgår 2000, Pjäs nr 5-6, Avvecklat.
      ( mycket problem i början, kraftigt försenade - batteri AH ev. 1967/68)
       
      15,2 cm kanon m/40 i 15,2 cm vallav m/40 (15,2 cm pjäs m/40):
      Helsingborg (4 pj) HB KA2 Färdigt Maj 1940, Utgår 1991, pj nr 1-4, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/41 i 15,2 cm vallav m/41 (15,2 cm pjäs m/41):
      Roten (4 pj) RN1 KA1 Färdigt 1940, Utgår 1992, Pj nr 1-4, Avvecklat.
      Björkö (4 pj) BJ KA4 Färdigt 1942, Utgår 1997, Pj nr 5-8, Avvecklat 2000.
      Tjurkö (4 pj) TÖ KA2 Färdigt 1942, Utgår 1992, Pj nr 9-12, Avvecklat 2003
      (Benämns ibland 15,2 cm kanon m/40B).
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm tornlav m/50 (15,2 cm tpj m/98E-50):
      Luleå(Hertsöberget) LU1 KA5 Färdigt 1952, Överförs till Arme'n 1986.
      Sundsvall(Storholmen) SL1 KA5 Färdigt 1958, Utgår 1993, Avvecklat 1995.
      Gävle(Bönan) GE1 KA5 Färdigt 1957, Utgår 1992, Avvecklat 1996/97.
       
      21 cm kanon m/98A i 21 cm vallav m/35 (21 cm pjäs m/98A-35):
      Hamnskär (3 pj) HS KA1 Färdigt 1939, Utgår 1962, (sista skjutning 1962), Kvar.
      Hultungs (3 pj) HG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1964 (sista skjutning 64), avvecklat 1968.
      Öppenskär (2 pj) ÖS KA2 Färdigt 1939, Utgår 1959, Avvecklat 1965.
       
      24 cm kanon m/04A i 24 cm tornlav m/40 (24 cm tpj m/04A-40):
      Hjuvik(Torslanda) TL KA4 Färdigt 1942, Utgår 1966 (sista skjutning 1967), Avvecklat 1999 ( flyttades från Oscar II fort - 24 cm kanon m/04 i självsänkande vallavetage m/04).
       
      24 cm kanon m/96A i 24 cm tornlav m/41 (24 cm tpj m/96A-41):
      Järflotta JF KA1 Färdigt 1943, Utgår 1962, (innan flyttning 24 cm kanon m/96 i självsänkande vallavettage m/96).
       
      12 cm kanon m/94
      Djurönäs (2 pj) D1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1955.
      Hyttorna (3 pj) HT KA2 Färdigt 1928, Utgår 1955.
      Killeberget (4 pj) KT KA2 Färdigt 1930, Utgår 1955 (Östra Hästholmen).
      Stockholmsskär (2 pj) SS KA4 Färdigt 1922, Utgår 1939 ( pjäserna till Galterö).
       
      12 cm kanon m/94-38
      Vägnöberg (3 pj) VB KA5 Färdigt 1939, Ersätts 1969 av 7,5/57 batteri.
      Slite (5 pj) SE KA3 Färdigt 1940, Ersätts 1978/79 av 12/70, Sista KFÖ 1966.
      Ystad (5 pj) YD1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 1981/82 av 12/70.
      Galterö (3 pj) GÖ KA4 Färdigt 1939, Ersätts 1967 av 7,5/57 batteri.
       
      12 cm kanon m/94D i 12 cm tornlav m/97A (12 cm tpj m/94D-97A):
      Lidö (4 pj) LI KA1 Färdigt 1941, Utgår 1973, Pj nr 1-4 ( flyttades från Byviksfortet 12 cm kanon m/97 i 12 cm tornlav m/97).
       
      12 cm kanon m/03A i 12 cm tornlav m/02 (12 cm tpj m/03A-02):
      Västra Hästholmen (4 pj) VH1 KA2 Färdigt 1907, Utgår 1969, Pj nr 1-4, Eventuellt Museum.
    • By Vildmannen
      Anläggningen på Landsort avhemligas och öppnas för allmänheten i sommar.
      Klockrent utflyktsmål för MÖP:ar
      http://www.svd.se/kultur/bergtagen-son_6059093.svd
×
×
  • Create New...