Vantrivs?

[Guest dibbe]

Hej!

 

För 2 veckor sedan ryckte jag in till P10 i Strängäs för att se fram emot en 7,5 månad lång utbildning. Hamnade på GRK plutonen där. Redan första dagen kände jag starkt obehag av att vara där. Jag kände mig bara allmänt ledsen och vantrivdes något enormt. Men jag tänkte att det kanske bara är så här i början och bestämmde mig för att vänta ett tag till. Nu har jag legat inne i 2 veckor och jag börjar bli desperat. Andra veckan har varit den värsta i mitt liv. Jag pratade med plutonchefen som skickade mig till sjukan där dom skickade tillbaka mig till plutonchefen som ska beställa en tid hos PV-konsulenterna. Väntetid på 3 veckor. Jag vet inte ens om jag klarar 1 vecka till! Vad fan ska jag ta mig till?!? Jag måste ta mig därifrån omgående! Jag VERKILIGEN hatar det där jävla stället. Jag kan bara få panikångest mitt under övningar och måste verkligen kämpa för att inte visa för dom andra att man gråter sig till sömns varje natt. Och den sömnen är inte lång. Sover cirka 2 till 3 timmar per natt. Har man teorilektion dagen på så har man enorma koncentrations svårigheter och nickar till lite då och då. Sen så har jag också enormt känslig mage, den mår inte så värst bra av all stress man utsetts för där. Är det någon som har tips eller förslag på hur man skall kunna ta sig därifrån så snart som möjligt så man slipper må skit i 7,5 månad?! Skulle djupt uppskattas.

[Pal_oldpc]

Härda ut. Inte mycket annat att göra. Och komihåg, det som inte dödar, härdar.

[FkN]

Skärpt till dig helt enkelt. Vad exakt är det du inte trivs med?

[Skuggan]

jag har en fråga: hur trivs du med dina kamrater?

ett tips, när du är ledig, se till att få något annat att tänka på. det är jobbigt de första 4-5 veckorna, sedan blir det lättare.

[Azan_Gb]

Hej!

 

För 2 veckor sedan ryckte jag in till P10 i Strängäs för att se fram emot en 7,5 månad lång utbildning. Hamnade på GRK plutonen där. Redan första dagen kände jag starkt obehag av att vara där. Jag kände mig bara allmänt ledsen och vantrivdes något enormt. Men jag tänkte att det kanske bara är så här i början och bestämmde mig för att vänta ett tag till. Nu har jag legat inne i 2 veckor och jag börjar bli desperat. Andra veckan har varit den värsta i mitt liv. Jag pratade med plutonchefen som skickade mig till sjukan där dom skickade tillbaka mig till plutonchefen som ska beställa en tid hos PV-konsulenterna. Väntetid på 3 veckor. Jag vet inte ens om jag klarar 1 vecka till! Vad fan ska jag ta mig till?!? Jag måste ta mig därifrån omgående! Jag VERKILIGEN hatar det där jävla stället. Jag kan bara få panikångest mitt under övningar och måste verkligen kämpa för att inte visa för dom andra att man gråter sig till sömns varje natt. Och den sömnen är inte lång. Sover cirka 2 till 3 timmar per natt. Har man teorilektion dagen på så har man enorma koncentrations svårigheter och nickar till lite då och då. Sen så har jag också enormt känslig mage, den mår inte så värst bra av all stress man utsetts för där. Är det någon som har tips eller förslag på hur man skall kunna ta sig därifrån så snart som möjligt så man slipper må skit i 7,5 månad?! Skulle djupt uppskattas.

Du har kommit till fel forum Habibi.

 

Men hur som helst, kan du se något positivt med utbidningen? Skulle du tänka dig flytta till något annat förband? eller hatar du helt enkelt det militära livet?

[Romulus]

Fan två till tre timmars sömn/natt dom första veckorna?

Låter ju som en underbar "militärtjänstgöring"..

 

Om du får dessa panikkänslor så har du ju två val..

1 Bit ihop tills det går över.

2 Låt det knäcka dig.

 

Bara du som kan göra det valet..

 

Romulus.

[The Swede]

Nu räcker det.

 

@Azan_Gb

 

Du avgör inte vad som är rätt eller fel på detta forumet.

dibbe har en fullt legitim fråga som vi bör besvara på ett korrekt sätt eller inte besvara alls.

 

Kommentarer som "Skärp till dig" eller "du har kommit till fel forum" hör inte hemma i debatten.

 

Värnplikten är för många en väldigt stor omställning och många får av olika anledningar problem de första veckorna.

Man är inte van vid att det ställs krav på ordning och reda, många är vana vid att mamma bäddar och plockar upp.

Ungdomen idag är inte lika vana vid att röra sig i skog och mark som man var förr.

Bristande idrottsutbildning i skolan gör att soldaterna får ont i rygg och knän när man slänger på dom en ryggsäck.

 

@dibbe.

 

Mitt råd är att du pratar med din plutonchef eller något annat befäl som du har förtroende för.

Det ni pratar om får befälet inte föra vidare.

Jag tycker det låter mycket med tre veckors väntetid till PV-konsulenten, tryck på mer om du känner ett trängande behov av att prata med honom/henne.

 

Även om vi befäl kan verka elaka, sura, galna etc. så är det inte vår intention att knäcka soldaterna utan vi ställer krav på att ni skall sköta era uppgifter på anbefallt sätt och på anbefalld tid.

Om man inte är van vid sådana krav så blir det naturligtvis en chock för den enskilde.

 

Kämpa på och gör så gott du kan.

Du får gärna skriva ett personligt meddelande till mig om du känner att du vill prata mera.

 

The Swede

[Fk Bodin]

Folk som känner sig mycket omotiverade till sin tjänst och mår psykiskt dåligt torde slippa sin tjänst.

P10 är inget jävla jägarförband där 1/3 skall sållas bort, man anpassar självklart tjänsten efter kapacitet.

 

Att PV-konsuletnen är upptagen i tre veckor, bullshit! Du låter som ett prioriterat fall och torde skickas dit omgående!

Annars sjukanmäl dig för diverse åkommor så du slipper delar av tjänsten och befälen kanske ser att du verkligen mår dåligt, på papper.

 

Men men, jag var också rätt knäckt efter två veckor, dock så grät jag aldrig och hade någor längre obehag.

Tjänsten blir lättare, hang on, men kräv ett samtal omedelbart med PV-konsulentet så får den personen göra en profisionell bedömmning.

Det kan inte jag eller någon (jo kanske någon) annan på detta forumet göra.

[Magnus]

Dibbe: Jag ryckte in den 4 augusti, och jag känner igen mig i en del av det du skriver. Jag vantrivdes också först (trots att jag spenderat en jäkla massa tid på SoldF.com innan, och trodde jag var förberedd). Jag hade väldigt svårt för all tidspress (man hade så bråttom att man inte ens hade tid med att ha morgonstånd ), perfektionskraven och befälens iblnad hårda ord. Det höll i sig i ca 3 veckor. Nu har jag legat inne 4-5 veckor ,och jag tycker det börjar bli roligt. Du kommer märka att efter ett tag börjar allt bli lättare; städningen går mycket snabbare, nu kommer (oftast) i tid, ni löser uppgifterna på ett bättre sätt, befälen börjar berömma er (vilket gör mycket) osv.

 

Mitt råd till dig är att du försöker härda ut ett tag till. På F7 har dom psykologer, vet inte hur det är på P10, men dom borde ha psykolger där också. Gå och prata med dem. Att det skulle ta 3 veckor innan man får prata med PV-konsulenten låter som snick-snack.

 

Efter 4-5 veckor borde ni börja få kvällsledigt ett par kvällar i veckan. Det är något man verkligen skall ta vara på. Passa då på att vila eller gör sånt som du inte hinner med under tiden du är i tjänst. Du kan t.ex. passa på att bättra på skåpsordningen, fetta in och putsa kängorna, läs på lite till proven etc. Allt sånt där orsakar stress, och om du vet att det redan är fixat kommer du må bättre. Funkade fin-fint för mig. Ta även med dig något icke-militärt, t.ex. tidningar. Då får du något annat att tänka på. Det finns även lite småskaer du kan göra för att underlätta din tid i "gröna firman", t.ex

 

¤konditions- och styrketräning. Är du i bättre fysisk form kommer du orka med marscher med packning och annat fysiskt påfrestande. Det kommer även göra att du mår bättre psykiskt.

 

¤vård av skor och materiel. Det du gör under ledig tid slipper du göra under stress.

 

¤lär känna dina kamrater. Under tjänstetid blir det mest militärt snack. Gå till markan när ni är lediga, ta en fika och lär känna dem bättre.

 

¤ät ordentligt. Även om det inte är så lätt att äta när man mår dåligt underlättar det enormt. Du mår knappast bättre av att gå hungrig. Äter du mer orkar du mer.

 

Har du svårt att sova kanske det underlättar med lite musik. Ta med en freestyle eller liknande.

 

Som sagt, jag hade det också tufft de första veckorna, men jag lovar att det blir bättre. Så fort du börjar få kvällsledigt kommer det gå mycket lättare för dig.

 

Skicka ett PM om du vill prata mer. Åker tillbaka till F7 imorgon klockan 18.00.

[panzerkampfwagen]

Tjena dibbe.

 

Lyss nu till gamla pansarsvinet.

När jag ryckte in 2000 kände jag också kraftigt obehag av att vara på plats. Allting kändes fel, och jag frågade mig själv gång på gång, vad gör jag här?

 

Jag härdade ut den första jobbiga tiden och älskade sedan resten. Härda ut killen, det är värt det. Och skulle du itne orka, så skit i det. Försvarsmakten är itne för alla, och om du efter en månad känner att det är helt åt helvete fel, så sluta. Då har du åtminstone gjort ett gott försök.

 

Stå på dig grabben / Mange

[Gotcha]

Försvarsmakten är inte för alla

Där vill jag verkligen säga emot dig, FM är samtliga medborgares ansvar!

 

@dibbe:

Hang on, omställningen måhända vara stor från ditt tidigare civila liv, men bit ihop och lär dig samarbeta med dina kamrater, följ ovanstående råd så blir det bra till slut!

 

Kan du annars specificera VAD som är så dåligt?

2-3 timmars sömn betraktas som lyx av vissa, medan en del gnäller så fort de måste gå utomhus..

 

Försök att prata lite mera med ditt plutonsbefäl och pv-konsulent om du måste - men rent spontant råder jag dig att bita ihop och kötta vidare - du är vare sig den första eller sista att vantrivas eller tycka det är jobbigt..!!

 

Och till sist, det låter som en usel slagdänga, men har en del sanning i sig: "det som inte dödar, det härdar". Efter GSU'n kommer det kännas annorlunda, tro mig.

 

Du kan även PM'a mig om du vill prata vidare.

[panzerkampfwagen]

@ Gotcha: Sant, min formulering kanske var litet dålig. Kanske mer precist att tjänstgöring som SOLDAT inom försvarsmakten itne passar alla?

 

Ni klykar?

[Guest dibbe]

Tack för alla svar.

 

Ni har alla sagt nånting som är mycket tänkvärt. Först kan jag börja med sömnen, visst det kanske är lyx för vissa att sova 2-3 timmar per natt. Men vi lägger oss kl 2200 så egentligen så borde vi ha tid med 8 timmar sömn men jag ligger ändå bara och vänder och vrider mig hela nätterna. Jo det är ju en jävlans omställning mot det civila men det är inte där skon klämmer tror jag. Jag har inga problem med att gå upp kl 0600 varje morgon, inte att städa eller bäda sängen. Inte heller allting som har med fysisk aktivet att göra heller. Jag klagar inte när vi har långa marcher, fys träning eller BRAK. Jag tränar annars som vanligt också. Jag såg ju framemot att rycka in. Sen när jag väl kom dit så stämde ingenting. Jag ville bara inte vara där helt enkelt. Helt ärligt talat vet jag inte vad som är fel. Jag vet bara att jag inte orkar vara där. Alla kamraterna på logementet är shyssta så det är ju inte heller någon orsak. Dom flesta befäl förutom KB/GB är shyssta så dom är det ju inte heller någon fara med. Jag har verkligen försökt också med att tänka på annat och det har fungerat tills det att man är klar med allting som skall göras. På kvällen när man har tid över så putsar man kängor osv. Så till vis del fungerar det. Jag har funderat på det också att det är väl en omöjligthet att det är upptaget hos PV-konsulenten i 3 jävla veckor. Jag ska ligga på som fan angående det tänkte jag så jag får en tid snarast möjligt...

 

Tack igen för alla svar. Det uppskattas verkligen!

[Fbj972]

Mycket bra av The Swede att ge vissa ett kraglyft! Vad är det för jävla stil att spela apa när någon mår dåligt?

 

Dibbe! Häng i med näbbar och klor! Vissa klarar inte av sin militärtjänstgöring utav olika orsaker, vilket skall accepteras. Hoppas att det löser sig för dig!

[Dass]

Försvarsmakten är inte för alla

Där vill jag verkligen säga emot dig, FM är samtliga medborgares ansvar!

 

ledsen men du har JÄTTE fel, FM är inte samtliga medborgares ansvar, däremot att göra sin plikt är, men det finns mer än bara FM, det finns även civilplikt.

 

 

 

 

dibbe: det finns även en möjlighet att vapenvägra och göra civilplikt, vilket är ett jättebra sätt att göra "sin plikt gentemot samhället", som civilpliktig kan man bli brandman, amröj, mm, ibland så undrar man själv varför man inte valde att bli brandman

 

lycka till!

Edited September 7, 2003 by Dass

[Foxtrot Lima]

Dessutom! Om du tycker att dina GB och KB beter sig illa mot dig/er som soldat(er), tycker jag att du ska klaga hos befälen! Som värnpliktigt befäl anser jag att man har till uppgift att hjälpa sina soldater att "komma in i matchen" så fort som möjligt; inte att göra livet jobbigare för dem.

 

 

Hälsningar, KB Foxtrot Lima

[Honken]

Det låter som om du är orolig. Att det ligger och gnager i ditt bakhuvud. Det är ofta så i nya miljöer, med nya personer, med nya levnadssättDå kan det kännas illa på många punkter och kan leda till att man inte sover tillräckligt. Att prata ut om det brukar i många fall hjälpa. Nu i början så håller befälen soldaterna kort, men är som The Swede sa, hyggliga själar (försök inte snacka med en fänrik bara, jaga i fatt en gammal löjtnat).

Tre veckor för att komma till PV-konsulenten behöver inte vara en ovanlighet. Vi hade en kille på logementet som fick vänta så länge pga att konsulenten hade semester. Dock så ligger förbanden mycket nära varandra i Stockholmstrakterna och man tycker att du hade kunnat få skjuts till S1`s PV-konsulent om det verkligen krisar.

 

 

 

 

Honken: MÖP, flygmek och amatörpsykolog

Edited September 7, 2003 by Honken

[Gotcha]

Försvarsmakten är inte för alla

Där vill jag verkligen säga emot dig, FM är samtliga medborgares ansvar!

 

ledsen men du har JÄTTE fel, FM är inte samtliga medborgares ansvar, däremot att göra sin plikt är, men det finns mer än bara FM, det finns även civilplikt.

Jag kanske uttryckte mig lite oklart, om jag säger "totalförsvaret" är samtliga medborgares ansvar då?

 

Men vem har inte mått lite tjurigt då och då i lumpen? Och speciellt i början, killen är ju bara 2-3v in på GSU'n, det känns annorlunda om ytterligare ett par veckor!

[Livhusaren]

*dibbe*

 

Önskar dig lycka till och hoppas att det löser sig för dig!!

 

//Livhusaren

[Hans Engström]

Samma här, hoppas det löser sig (och tycker en del har visat kraftigt olämpligt beteende). Bör även finnas en huvudförtroendeman att vända sig till på regementet som kan hjälpa till lite.

 

Svårt dock när det är en allmän olustkänsla och inget specfikt (KB åtminstone bör ta sig i kragen, ledarskap innebär att kolla hur alla mår).

 

Lycka till, och maila/messa mig om du vill.

[lima]

jag håller med dom andra, det blir bättre efter ett tag när man har blivit mer van. du skriver att du är missnöjd med GB/KB, är dom andra i gruppen också missnöjd med dom???. isåfall ska ni ta en enskilt samtal med han/henne så brukar det lösa sej.

 

keep on going

[RANGERTEDDY]

dibbe, U got Mail.

 

Upp med hakan. Llivet är som en dans på rosor taggarna sticks..

 

 

Mvh RT

[panzerkampfwagen]

Försvarsmakten är inte för alla

Där vill jag verkligen säga emot dig, FM är samtliga medborgares ansvar!

 

ledsen men du har JÄTTE fel, FM är inte samtliga medborgares ansvar, däremot att göra sin plikt är, men det finns mer än bara FM, det finns även civilplikt.

 

 

 

 

dibbe: det finns även en möjlighet att vapenvägra och göra civilplikt, vilket är ett jättebra sätt att göra "sin plikt gentemot samhället", som civilpliktig kan man bli brandman, amröj, mm, ibland så undrar man själv varför man inte valde att bli brandman

 

lycka till!

läste du mitt replikerande inlägg över huvud taget?

 

Läs min replik efter Gotchas svar så du slipper slita ner dina tangenter i onödan. ;)

[Särimner]

Svarar lite sent så förhoppningsvis har saker och ting rett ut sig för dig vid det här laget.

 

Men, för vad det nu kan vara värt, så vill jag tala om att dina upplevelser och känslor nog känns igen av många som rycker in. Alla kan ju inte vara intresserade och motiverade inför värnplikten. Och för de som är det så kan det nog ändå vara en stor chock att rycka in.

 

De regler och de normer som man lever efter i det civila livet stämmer plötsligt inte längre. Man blir beordrad att göra saker som man inte vet hur man ska göra, varför man ska göra dem och dessutom under en oerhörd tidspress. Det är inte lätt att falla in i den militära jargongen och i det militära livet till en början. Om det är någon tröst så tror jag nog att de flesta av oss kände mer eller mindre ångest under den första tiden.

 

Personligen mådde jag också jäkligt knepigt den första tiden - kunde varken sova, äta eller tänka klart. Jag vet inte hur eller när, men efter ett tag lärde jag mig att leva det militära livet. Förhoppningsvis kommer du att göra det samma.

 

Jag instämmer med flera av dina bröder som har svarat innan mig - se till att få tala med någon och hör av dig om det känns som om du vill skriva av dig. Vi finns här flera stycken som vill hjälpa och stötta!

 

Avslutningsvis - känner du efter ett tag att det här absolut inte fungerar för diig så se för 17 till att bli omplacerad eller kanske till och med få slippa. Det är ju inte meningen att du ska gå och må pest i ett år av ditt liv!

 

Hoppas att det löser sig på det ena eller andra sättet!

[Panzerfaust]

Dibbe>

Du har ett PM från mig...

Vet pricis vad du går igenom... Har en lösning, funkade för mig iaf... ;)