Amfibiebataljon 2030

[Perman]

Enligt Corporal Frisk på twitter så kommer de bägge svenska amfibiebataljonerna att få 12 st båtar med 120 mm granatkastare i perioden 2025-30. Båtarna blir avsevärt större än StrB 90 med dimensionerna 23 x 5,5 m och ett deplacement på ca 53 ton. Dvs. ungefär i storlek med dagens BevB typ 88 med nästan samma deplacement. Båtarna ska även kunna avge direktriktad eld mot motståndare på havsytan eller på land i självförsvar. Systemet benämns Artillerisystem AMF.

 

Corporal Frisk på twitter

 

Mycket glädjande om detta är sant. Kan det vara StrB 2010 som dammats av igen? Jag vill minnas att det projektet skulle ha mynnat ut i en stridsbåt på ca 40 ton. I så fall så har man ökat deplacementet ytterligare något nu med detta projekt. Förutom direkt eldunderstöd vid landstigningar så betyder dessa grk båtar även att amfibiestyrkorna kan eskorteras till och från landstigningsområdena. Som jag ser det så försvann i princip möjligheterna till eskort vid AMF 1 på Berga i och med att de sex BevB 80 batch 1 båtarna konverterades till spanings- / bojbåtar med ubåtsjakt som huvuduppgift (hälften av båtarna baserades dessutom i Karlskrona), men nu kommer man att återfå dessa möjligheter. Den nya amfibiebataljonen i Göteborg som är under uppbyggnad kommer ju att ha de fem befintliga moderniserade bevakningsbåtarna typ 88 för eskort, och kommer troligen nu även att få ett antal (4 eller 6?) grk båtar.

 

Hittade bara den här annonsen hos FMV:

 

[21FMV4339] Anskaffning Artillerisystem Amf

 

/Per

 

Edited June 16, 2021 by Perman

[Pederb&]

Trevligt

[NericiaBrigade]

Vet att man tidigare gjort sådana försök med AMOS och Finland har något liknande vad jag vet. Undrar om det blir något liknande för oss?

 

Nu skall det tilläggas att jag inte är någon marinexpert överhuvudtaget så om någon mer marinkunnig människa skulle kunna svara på mina spekulationer så skulle det uppskattas enormt!

[Perman]

2 hours ago, NericiaBrigade said:

Vet att man tidigare gjort sådana försök med AMOS och Finland har något liknande vad jag vet. Undrar om det blir något liknande för oss?

 

Det är väl ganska troligt att det blir en variant av Patria's NEMO som Corporal Frisk antyder. Dels för att AMOS projektet är nedlagt sedan länge för Sverige och dels för att man redan testat kontainer baserad NEMO på svensk transportbåt (i Patria's regi tror jag men den svenska marinen har säkerligen fått ta del av resultaten). I och med att båtarna ska kunna avge direktriktad eld i självförsvar så kan vi nog utesluta att det skulle vara fråga om nåt enklare granatkastarsystem typ det på GRKPBV 90, utan det måste vara ett gyro stabiliserat system. NEMO har f ö även testats på en finsk stridsbåt av Jurmo-klassen, som är en väsentligt mindre båt på bara 14 ton jämfört med den på 53 ton som nu planeras för de svenska amfibiebataljonerna:

 

Patria Nemo Navy 120mm Naval Mortar System

(youtube.com)

 

/Per

Edited June 16, 2021 by Perman

[madman]

2 hours ago, Perman said:

 

Det är väl ganska troligt att det blir en variant av Patria's NEMO som Corporal Frisk antyder. Dels för att AMOS projektet är nedlagt sedan länge för Sverige och dels för att man redan testat kontainer baserad NEMO på svensk transportbåt (i Patria's regi tror jag men den svenska marinen har säkerligen fått ta del av resultaten). I och med att båtarna ska kunna avge direktriktad eld i självförsvar så kan vi nog utesluta att det skulle vara fråga om nåt enklare granatkastarsystem typ det på GRKPBV 90, utan det måste vara ett gyro stabiliserat system. NEMO har f ö även testats på en finsk stridsbåt av Jurmo-klassen, som är en väsentligt mindre båt på bara 14 ton jämfört med den på 53 ton som nu planeras för de svenska amfibiebataljonerna:

 

Patria Nemo Navy 120mm Naval Mortar System

(youtube.com)

 

/Per

Corporal frisk har tidigare nämnt att deras kustjägare behöver båtar med Nemo. Då de bara har 120 mm på lastbilar. Där han nämner att de är lämpliga i den Åländska skärgården. Han nämner då en större Juho klass (Watercat M18 AMC). I stället för den tidigare Jurmo klassen som den har provats på. Det verkar även vara någon svensk anknytning med Scania motorer. Fullastad ca 36-38 ton. Som finnarna redan har.  

Edited June 16, 2021 by madman

[Perman]

16 minutes ago, madman said:

Corporal frisk har tidigare nämnt att deras kustjägare behöver båtar med Nemo. Då de bara har 120 mm på lastbilar. Där han nämner att de är lämpliga i den Åländska skärgården. Han nämner då en större Juho class (M18) i stället den tidigare Jurmo classen som den har provats på. Det verkar även vara någon svensk anknytning. 

 

Antar att du menar Jehu-klassen eller Watercat M18 AMC? Jehu-class landing craft

Den är med dim. 19,9 x 4,3 m och 32 tons depl. helt riktigt större än Jurmo-klassen, men fortfarande mindre än den båt som anges i Corporal Frisk's twitterinlägg. Tvivlar på att det är fråga om en variant av finska Jehu-klassen med tanke på det utvecklingsarbete som tidigare lagts ner på StrB 2010. Tror mer på att man utvecklar en något större version av den senare. Man kanske lägger till transportkapacitet och/eller vapenstation nu?

 

/Per

Edited June 16, 2021 by Perman

[madman]

12 minutes ago, Perman said:

 

Antar att du menar Jehu-klassen eller Watercat M18 AMC? Jehu-class landing craft

Den är med dim. 19,9 x 4,3 m och 32 tons depl. helt riktigt större än Jurmo-klassen, men fortfarande mindre än den båt som anges i Corporal Frisk's twitterinlägg. Tvivlar på att det är fråga om en variant av finska Jehu-klassen med tanke på det utvecklingsarbete som tidigare lagts ner på StrB 2010. Tror mer på att man utvecklar en något större version av den senare. Man kanske lägger till transportkapacitet och/eller vapenstation nu?

 

/Per

Du hann svara innan ja la till namn på båtmodellen. Men ja en intressant och bra nyhet. Där en ännu större båtmodell inte är fel. 

[Perman]

Sorry.

 

Som Corporal Frisk påpekar i en kommentar på twitter så är det ganska troligt att båtarna blir en variant av de som byggdes av Swede Ship Marine och som såldes till Förenade Arabemiraten i början av 00-talet. Sex av dessa båtar har senare byggts om till granatkastarbåtar:

 

24 M FAST MORTAR

(swedeship.se)

 

(foto swedeship.se)

 

Två båtar av en tidigare (prototyp?) version tjänstgör fortfarande som brigadledningsbåtar i amfibiebataljonen:

 

Ledningsbåt 2000

 

(foto Försvarsmakten)

 

Info på aef.se om Stridsbåt 2010 (som aldrig kom att byggas):

 

 

/Per

 

Edited June 17, 2021 by Perman

[vikingman]

Länk till artikel om Stridsbåt 2010 nämnd i föregående inlägg:

https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/Protec/Protec01_07.pdf

[Perman]

57 minutes ago, vikingman said:

Länk till artikel om Stridsbåt 2010 nämnd i föregående inlägg:

https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/Protec/Protec01_07.pdf

 

Tack! Har letat men inte hittat varifrån den sidan var hämtad. Då kan vi konstatera att mitt minne att StrB 2010 skulle ha blivit på 40 ton var fel. Dimensioner och tonnage som nämns här i Protec är 24,1 x 5,24 x 1,17 m och depl 56 ton. Jämfört med det som nämns i Corporal Frisk's inlägg på twitter på 23 x 5,5 m och depl 53 ton så är siffrorna nästan identiska. Jag tror att StrB 2010 skrovmässigt var en utveckling av de fast mortar boats som byggdes för UAE navy för 20 år sedan, med den skillnaden att bryggan är placerad längre akterut med det dubbla 120 mm AMOS tornet placerat omedelbart framför på fördäck. De nya granatkastarbåtarna i sin tur kommer troligen vara en utveckling av StrB 2010, med den skillnaden att man nu använder det enkla NEMO tornet. Mest troliga placeringen av tornet är nog förut som på StrB 2010. Man verkar även ha breddat båten något för att öka stabiliteten. Man kan ju undra varför förskeppet måste vara så långt, men det kan vara för att man vill ha optimala sjöegenskaper (à la Spica) och för att kunna ta med så mycket granater som möjligt. Tveksamt om det ryms en vapenstation akterut (eller i budgeten!).

 

En i alla händelser intressant utveckling av amfibieförbanden. Det ska bli intressant att se om man även kommer att utveckla en trupptransportversion av denna båt, eller om man kommer att fortsätta förfina den existerande StrB 90 designen ytterligare. Den har ju lite "issues" när det gäller sjöegenskaperna (som i och för sig förbättrats på 90 HSM) och att truppen måste förflytta sig genom styrhuset vid landstigning. Den har ju även den fördelen med låg silhuett.

 

/Per

Edited June 17, 2021 by Perman

[madman]

Det borde vara en fördel att kunna ha Nemo i fören. Då marinversionen ska vara lättare. Sedan  finns det väl något liknande Swede ship med lätta missiler i aktern. Men det ska även Juha klassen klara av. Som kanske blir något för framtiden när RB 17 byts ut.

En utveckling av stridsbåt 2010 är nog mer att föredra för framtida lösningar. Då även som trupptransport. Där hytten borde kunna flyttas fram lite. För framtida lösningar som beväpning även akterut.  

 

Vedettbåt av Dalarö klassen ca 50 ton var inte så lyckad med 40 mm akan akterut. Så jag hoppas att man även har lärt sig av det. Annars får man väl skicka en delegation för att se hur det är med monterad Nemo akterut. 

Edited June 17, 2021 by madman

[Perman]

52 minutes ago, madman said:

Det borde vara en fördel att kunna ha Nemo i fören. Då marinversionen ska vara lättare. Sedan  har väl Swede ship även en lösning med lätta missiler i aktern. Men det ska även Juha klassen klara av. Som kanske blir något för framtiden när RB 17 byts ut.

En utveckling av stridsbåt 2010 är nog mer att föredra för framtida lösningar. Där hytten borde kunna flyttas fram lite. För framtida lösningar även akterut.

 

Vedettbåt av Dalarö klassen ca 50 ton inte var så lyckad med 40 mm akan akterut. Så hoppas jag att man har lärt sig av det. Annars får man väl skicka en delegation för att se hur det är med monterad Nemo akterut. 

 

Ja en fortsatt utveckling av Strb 2010 vore nog den bästa lösningen. Med nya StrB 90 HSM har man nog närmat sig gränsen för vad som är möjligt att åstadkomma med den designen.

 

Vedettbåtarna av Dalarö-klassen skulle ju operera utomskärs med sjötrafikövervakning, så det är lite skillnad mot StrB 2010 som huvudsakligen skulle operera inomskärs. Annars hade man nog kunnat ha kvar 40 mm pjäsen akterut. Till och med våra gamla motortorpedbåtar av T42-kl på 45 ton höll faktiskt vid en tidpunkt på att få en maskinriktad 40/48 akterut, men man valde ett bättre torpedsikte till slut (det fanns inte reservdeplacement för bägge). Det är nog inte placeringen av pjäsen akterut i sig som är problemet. Jag tror nog UAE är ganska nöjda med sina grk båtar med aktermonterat NEMO torn, men nu är ju StrB 2010 designad med tornet midskepps framför bryggan och det lär man inte ändra på. Ett långt förskepp med pjäsen monterad midskepps och bryggan ganska långt akterut (i likhet med våra gamla Spica båtar) borde ge de bästa förutsättningarna för bra sjöegenskaper, samtidigt som det finns gott om utrymme för ammunition i förskeppet. Båten får även en väsentligt lägre silhuett jämfört med UAE båtarna.

 

/Per

Edited June 17, 2021 by Perman

[madman]

20 minutes ago, Perman said:

 

Ja en fortsatt utveckling av Strb 2010 vore nog den bästa lösningen.

 

Vedettbåtarna av Dalarö-klassen skulle ju operera utomskärs med sjötrafikövervakning, så det är lite skillnad mot StrB 2010 som huvudsakligen skulle operera inomskärs. Annars hade man nog kunnat ha kvar 40 mm pjäsen akterut. Även våra gamla motortorpedbåtar av T42-kl på 45 ton höll faktiskt vid en tidpunkt på att få en maskinriktad 40/48 akterut, men man valde ett bättre torpedsikte till slut (det fanns inte reservdepl för bägge). Det är nog inte placeringen av pjäsen akterut i sig som är problemet. Jag tror nog UAE är ganska nöjda med sina grk båtar med aktermonterat NEMO torn, men nu är ju StrB 2010 designad med tornet midskepps framför bryggan och det lär man inte ändra på. Ett långt förskepp med pjäsen monterad midskepps och bryggan ganska långt akterut (i likhet med våra gamla Spica båtar) borde ge de bästa förutsättningarna för bra sjöegenskaper.

 

/Per

Ja att de får bra sjö egenskaper är viktigt. Men det borde gå att flytta fram hytten lite till då Nemo marinversion är betydligt lättare än AMOS . Swede ship har även en lösning med fyra lättare missiler akterut. Där även Stridsbåt 2010 även skulle få sådana och andra lösningar om man satsar på olika alternativ.

 

Tänkte faktiskt titta på förlagan T-38 på Marinmuseet i somras. Men den var ute på rundvisning efter att den har renoverats. 

Edited June 17, 2021 by madman

[Perman]

8 hours ago, madman said:

Ja att de får bra sjö egenskaper är viktigt. Men det borde gå att flytta fram hytten lite till då Nemo marinversion är betydligt lättare än AMOS . Swede ship har även en lösning med fyra lättare missiler akterut. Där även Stridsbåt 2010 även skulle få sådana och andra lösningar om man satsar på olika alternativ.  

 

Jo men om det inte ens finns pengar till en vapenstation akterut på Gävle-klassens korvetter så tror jag inte att kommer att finnas pengar till att bestycka dessa grk båtar med nåt annat än handriktade KSP 88 för närförsvar. Tyvärr. Nån typ av robotbestyckning kan vi nog utesluta helt. I bästa fall så kanske de kan få en KSP 88 i ringlavett akterut för lite lv-skydd. Men ett 120 mm NEMO torn med gyro stabilisering kommer att räcka långt även för närförsvaret. 12 båtar är ändå ganska många båtar och kommer att räcka till bägge amf bataljonerna. Som jämförelse så har norska marinen t ex bara 20 stridsbåt 90 totalt.

 

/Per

Edited June 18, 2021 by Perman

[madman]

9 hours ago, Perman said:

 

Jo men om det inte ens finns pengar till en vapenstation akterut på Gävle-klassens korvetter så tror jag inte att kommer att finnas pengar till att bestycka dessa grk båtar med nåt annat än handriktade KSP 88 för närförsvar. Tyvärr. Nån typ av robotbestyckning kan vi nog utesluta helt. I bästa fall så kanske de kan få en KSP 88 i ringlavett akterut för lite lv-skydd. Men ett 120 mm NEMO torn med gyro stabilisering kommer att räcka långt även för närförsvaret. 12 båtar är ändå ganska många båtar och kommer att räcka till bägge amf bataljonerna. Som jämförelse så har norska marinen t ex bara 20 stridsbåt 90 totalt.

 

/Per

Tänkte mer inför framtiden. Då vi tittar på annan lösning än Rb17. 12 st med Nemo låter mycket. Så det kanske blir 8 st som får Nemo.

[Pärmtroll]

On 6/16/2021 at 4:48 PM, Perman said:

Det är väl ganska troligt att det blir en variant av Patria's NEMO som Corporal Frisk antyder. Dels för att AMOS projektet är nedlagt sedan länge för Sverige och dels för att man redan testat kontainer baserad NEMO på svensk transportbåt (i Patria's regi tror jag men den svenska marinen har säkerligen fått ta del av resultaten).

 

Testerna av NEMO på lätt trossbåt genomfördes av FMV, på uppdrag av Försvarsmakten och i samarbete med Patria och Finska Försvarsmakten. Testerna syftade till att undersöka realiserbarheten av båtburen granatkastare, och att ta fram underlag inför en eventuell anskaffning av en dylik (d.v.s. det som nu påbörjats).

Att man slutligen kommer välja just NEMO är nog troligt, men inte nödvändigtvis säkert, eftersom det är en konkurrensupphandling och inte en riktad upphandling.

 

16 hours ago, Perman said:

De nya granatkastarbåtarna i sin tur kommer troligen vara en utveckling av StrB 2010, med den skillnaden att man nu använder det enkla NEMO tornet. Mest troliga placeringen av tornet är nog förut som på StrB 2010.

 

16 hours ago, Perman said:

En i alla händelser intressant utveckling av amfibieförbanden. Det ska bli intressant att se om man även kommer att utveckla en trupptransportversion av denna båt, eller om man kommer att fortsätta förfina den existerande StrB 90 designen ytterligare.

 

Ett produktionsbeslut för "Stridsbåt NY" fattades för ca en månad sedan, så utvecklingsarbetet av Strb 90:s ersättare kommer inom kort dra igång. Denna kommer specifikationsmässigt sannolikt bli väldigt lik Strb 2010 då man i "AMFBAT 2030" har ett behov av att, utöver trupptransport, även kunna förse båtar med tyngre vapensystem (sjömålsrobot, AKAN, GRK m.m.). 

Så som du säger så är det hög sannolikhet att Artillerisystem AMF potentiellt blir första varianten av Strb NY.

 

15 hours ago, Perman said:

Ett långt förskepp med pjäsen monterad midskepps och bryggan ganska långt akterut (i likhet med våra gamla Spica båtar) borde ge de bästa förutsättningarna för bra sjöegenskaper, samtidigt som det finns gott om utrymme för ammunition i förskeppet. Båten får även en väsentligt lägre silhuett jämfört med UAE båtarna.

 

Håller med. Framförallt så är ju båtarna avsedda för anfall, varför man gärna vill kunna skjuta framåt i anfallsriktningen. Dessutom ger den layouten i det här fallet bättre viktfördelning och styrhytten hamnar närmare båtens krängningscentrum vilket ger en bättre arbetsmiljö för besättningen vid gång i grov sjö (det sistnämnda är förövrigt anledningen till att överbyggnad och SLC var placerade långt akterut på Spica).

 

14 hours ago, Perman said:

Jo men om det inte ens finns pengar till en vapenstation akterut på Gävle-klassens korvetter så tror jag inte att kommer att finnas pengar till att bestycka dessa grk båtar med nåt annat än handriktade KSP 88 för närförsvar.

 

HTM GLE har en fast budget som skall räcka till MÅNGA åtgärder, en VS var inte en av dessa och därmed rymdes den inte inom projektbudgeten. Någon tilläggsbeställning av en VS ansågs inte värt det utökade arbete och kostnad som detta skulle resultera i då SKAB redan låg långt efter i tidsplanen. Man ville helt enkelt få fartygen klara så snart som möjligt och utan självpåtagna fördyringar... 

 

I Artillerisystem AMF finns det däremot alla möjligheter att få med en VS AMF, sålänge som man kravställer det redan från början och därmed budgeterar för det. En VS skulle t.ex. (som på Archer) kunna användas i en sekundärroll som sikte vid direktriktad eldgivning med granatkastaren. 

Och om ni kikar på konceptbilden av Strb 2010 så ser ni att det råkar sitta en VS på taket av styrhytten...   

[madman]

5 hours ago, Pärmtroll said:

 

Testerna av NEMO på lätt trossbåt genomfördes av FMV, på uppdrag av Försvarsmakten och i samarbete med Patria och Finska Försvarsmakten. Testerna syftade till att undersöka realiserbarheten av båtburen granatkastare, och att ta fram underlag inför en eventuell anskaffning av en dylik (d.v.s. det som nu påbörjats).

Att man slutligen kommer välja just NEMO är nog troligt, men inte nödvändigtvis säkert, eftersom det är en konkurrensupphandling och inte en riktad upphandling.

 

 

 

Ett produktionsbeslut för "Stridsbåt NY" fattades för ca en månad sedan, så utvecklingsarbetet av Strb 90:s ersättare kommer inom kort dra igång. Denna kommer specifikationsmässigt sannolikt bli väldigt lik Strb 2010 då man i "AMFBAT 2030" har ett behov av att, utöver trupptransport, även kunna förse båtar med tyngre vapensystem (sjömålsrobot, AKAN, GRK m.m.). 

Så som du säger så är det hög sannolikhet att Artillerisystem AMF potentiellt blir första varianten av Strb NY.

 

 

Håller med. Framförallt så är ju båtarna avsedda för anfall, varför man gärna vill kunna skjuta framåt i anfallsriktningen. Dessutom ger den layouten i det här fallet bättre viktfördelning och styrhytten hamnar närmare båtens krängningscentrum vilket ger en bättre arbetsmiljö för besättningen vid gång i grov sjö (det sistnämnda är förövrigt anledningen till att överbyggnad och SLC var placerade långt akterut på Spica).

 

 

HTM GLE har en fast budget som skall räcka till MÅNGA åtgärder, en VS var inte en av dessa och därmed rymdes den inte inom projektbudgeten. Någon tilläggsbeställning av en VS ansågs inte värt det utökade arbete och kostnad som detta skulle resultera i då SKAB redan låg långt efter i tidsplanen. Man ville helt enkelt få fartygen klara så snart som möjligt och utan självpåtagna fördyringar... 

 

I Artillerisystem AMF finns det däremot alla möjligheter att få med en VS AMF, sålänge som man kravställer det redan från början och därmed budgeterar för det. En VS skulle t.ex. (som på Archer) kunna användas i en sekundärroll som sikte vid direktriktad eldgivning med granatkastaren. 

Och om ni kikar på konceptbilden av Strb 2010 så ser ni att det råkar sitta en VS på taket av styrhytten...   

Oavsett så är det ett glädjande nyhet. Sedan får vi hoppas att Nemo placeras föröver. Då det finns fördelar med det. Det är bra tilltaget om det blir 12 st båtar som får Nemo. 

Edited June 18, 2021 by madman

[Meteor]

13 hours ago, madman said:

Tänkte mer inför framtiden. Då vi tittar på annan lösning än Rb17. 12 st med Nemo låter mycket. Så det kanske blir 8 st som får Nemo.

Det kanske låter mycket, men det är 12 båtar med grk som kommer anskaffas. Vilket torde innebära sex båtar per amfbat. 

[Perman]

34 minutes ago, Meteor said:

Det kanske låter mycket, men det är 12 båtar med grk som kommer anskaffas. Vilket torde innebära sex båtar per amfbat. 

 

Ganska troligt ja, men en annan möjlighet är att det blir 8 båtar på AMF 1 och 4 båtar på AMF 4. Detta eftersom AMF 4 redan kommer att ha 5 st BevB 88 som understöd från start. Dessa ska ju dessutom få vapenstation. 

 

/Per

Edited June 18, 2021 by Perman

[Meteor]

13 hours ago, Perman said:

 

Ganska troligt ja, men en annan möjlighet är att det blir 8 båtar på AMF 1 och 4 båtar på AMF 4. Detta eftersom AMF 4 redan kommer att ha 5 st BevB 88 som understöd från start. Dessa ska ju dessutom få vapenstation. 

 

/Per

BevB 88 kan inte ge understöd med 12cm grk vilket är det understöd som är relevant i detta fall. Amf 1 och Amf 4 ska sätta upp krigsförband, en varsin amfibiebataljon. Dessa bataljoner är likformiga och det logiska(det enda logiska!) är då att dessa bataljoner får sex båtar vardera. 

Bevakningsbåtarna ingår inte i amfibiebataljonerna utan i bevakningsbåtkompaniet, vilket är ett annat krigsförband. 

 

 

[Perman]

3 hours ago, Meteor said:

BevB 88 kan inte ge understöd med 12cm grk vilket är det understöd som är relevant i detta fall. Amf 1 och Amf 4 ska sätta upp krigsförband, en varsin amfibiebataljon. Dessa bataljoner är likformiga och det logiska(det enda logiska!) är då att dessa bataljoner får sex båtar vardera. 

Bevakningsbåtarna ingår inte i amfibiebataljonerna utan i bevakningsbåtkompaniet, vilket är ett annat krigsförband. 

 

 

 

'I stand corrected' som man brukar säga utomlands. Naturligtvis har du i grund och botten rätt och det troligaste är att man delar båtarna lika som du säger. Det är också riktigt att man inte kan ersätta en grk båt med en bevakningsbåt. Däremot att bevakningsbåts förbandet inte skulle ha nåt att göra med amfibiebataljonen (när den väl är etablerad) vet jag inte om jag köper. Jag är ganska säker på att förbanden kommer att samöva i framtiden och att man då även kommer att utnyttja bevakningsbåtarna för eskort och understöd vid förflyttning och landstigning med amfibiebataljonen. Nåt annat vore ologiskt. Sen att de organisatoriskt är uppdelade i olika typer av förband är en sak. 

 

/Per

Edited June 19, 2021 by Perman

[Pärmtroll]

Som Meteor redan varit inne på så ska Marinen om några år ha två identiska amfibiebataljoner (AmfBat 2030). Dessa amfibiebataljoner skall vardera ha motsvarande ett granatkastarkompani, och ett sådant har i Sverige oftast 6 (ibland 8) pjäser. 2x6 blir 12 vilket är anledningen till att man avser anskaffa just 12 stycken. 

 

Våra fem Bevakningsbåt 88 har tre huvuduppgifter. Inomskärs ubåtsjakt, sjötrafikkontroll och hamnskydd. Detta är uppgifter som båtarna är skräddarsydda för, och som de bäst utnyttjas för. Det är därför som de, tillsammans med sensorpluton och bordningstroppen, ingår i ett fristående krigsförband direkt underställda MTCH (MarinTaktisk Chef). Eldunderstöd vid landstigning är de inte på något sätt avsedda eller lämpliga till, och de har heller inget vapensystem som inte redan finns i volym på stridsbåtarna.

 

2 hours ago, Perman said:

Däremot att bevakningsbåts förbandet inte skulle ha nåt att göra med amfibiebataljonen (när den väl är etablerad) vet jag inte om jag köper. Jag är ganska säker på att förbanden kommer att samöva i framtiden och att man då även kommer att utnyttja bevakningsbåtarna för eskort och understöd vid förflyttning och landstigning med amfibiebataljonen. Nåt annat vore ologiskt. Sen att de organisatoriskt är uppdelade i olika typer av förband är en sak. 

 

Samöva och samverka kommer de naturligtvis göra, men varför du menar att man skulle använda BevB som eskort av amfbat förstår jag inte? Vad ska de skydda mot som stridsbåtarna inte själva kan skydda sig mot? En BevB har som sagt inga vapensystem eller övervattenssensorer som inte amfbats egna stridsbåtar redan har. De är dessutom 10-15 knop långsammare än amfbats båtar vilket innebär att de får mycket svårt att hänga med.

 

AmfBat 2030 skall heller inte ha markstrid som huvudsyssla utan omstöpas till ett sjörörligt sjömålsbekämpande förband där det enda (av dagens tre) kvarvarande amfskyttekompani framförallt syftar till att skydda verkanskompaniet, och säkerställa det egna eller andra förbands rörelsefrihet genom att ta och säkra terräng kring farleder. Förbandets huvuduppgift blir sjömålsbekämpning med primärt båtburna vapensystem och minor, markstrid blir en sekundär förmåga och ska primärt ske medelst tunga vapensystem även det. Våldsamma landstigningar blir därför sannolikt rätt sällsynta.

 

AmfBat 2030 tänkt att omfatta totalt ca 720 pers. organiserade så här:

Ett ledningskompani om ca 90 pers

Ett underhållskompani om ca 110 pers

Ett verkanskompani om ca 180 pers

Ett amfibieskyttekompani om ca 210 pers

Ett kustjägarkompani om ca 180 pers

 

För den som vill läsa mer om framtidens AmfBat så rekommenderar jag TiS nr 5 2019 fr.o.m. sidan 359. Där beskriver chefen för amfibieavdelningen på SSS ingående hur man tänker sig.

Edited June 19, 2021 by Pärmtroll

[Meteor]

Oerhört intressant läsning om amfibieförbandens framtid i TiS! Verkar vara en synnerligen smakfull lösning att ha verkanssystemen i huvudsak båtmonterade. De automatkanonbestyckade båtarna som tidigare nämnts här ska visst ha luftmålsbekämpning som primär uppgift, "Stridsbåt/amfibiebåt Ny" med 40mm akan mk4? 

Också intressant att två olika robotsystem ska anskaffas, där ett är båtburet med längre räckvidd och högre verkan. Kanske något liknande "27M fast missile vessel"? Eller går det att trycka på ett robotsystem motsvarande Marte ER på Stridsbåt/amfibiebåt Ny"? För jag antar att det är en robot med ungefärlig motsvarande kapacitet som avses med tanke på det stridstekniska nyttjandet som beskrivs i artikeln? Dvs att man ska kunna kraftsamla elden även om förbandet är spritt över stor yta och att man ska kunna nå fienden på öppet hav. 

https://www.mbda-systems.com/product/marte-er/

https://swedeship.se/vessel-production/27-m-fast-missile-vessel/

 

[madman]

22 hours ago, Meteor said:

Det kanske låter mycket, men det är 12 båtar med grk som kommer anskaffas. Vilket torde innebära sex båtar per amfbat. 

Annars så tänkte jag att de övriga 4 st kunde framöver utrustas med någon typ av lätta sjömålsrobotar. För att snabbare stärka förbanden. Då förmågehöjningen nog inte kommer så snabbt. Är tveksam till Swede ship:s lösning som missilbåt. Frågan är mera om och vilka kommer att få typ 40 mm akan. Eller vad det nu blir. Då man har testat tidigare med 40 mm akan på för lätta båtar. Annars så finns det också lätta 30 mm akan för patrullbåtar och fordon. Som M240L som även kunde utrustas på bevakningsbåt 88 etc.  

 

Sedan finns det även lätta obemannade fordon som lätt kan sättas på land. Med exempelvis 6 st Brimstone som exempel. Blir lite undrande angående både lätt och medel sjömålsrobot. Då man även ska  titta på ersättare till tung sjömålsrobot efter 2025.        

Edited June 19, 2021 by madman

[Pärmtroll]

19 hours ago, Meteor said:

Oerhört intressant läsning om amfibieförbandens framtid i TiS! Verkar vara en synnerligen smakfull lösning att ha verkanssystemen i huvudsak båtmonterade. 

 

Visst är det! Det har potential att bli mycket slagkraftiga och rörliga bataljoner som kan försvara långa kuststräckor. En motståndare kommer bedömt få mycket svårt att ta sig i land vid en kuststräcka som försvaras av en AmfBat 2030.

 

19 hours ago, Meteor said:

De automatkanonbestyckade båtarna som tidigare nämnts här ska visst ha luftmålsbekämpning som primär uppgift, "Stridsbåt/amfibiebåt Ny" med 40mm akan mk4?

 

Min uppfattning är att Strb NY är tänkt att bli en sorts enhetsplattform för alla de nya tunga vapensystemen, både GRK, medeltung sjömålsrobot och AKAN skall kunna bäras. Det är därför den likt Strb 2010 avses bli betydligt större än dagens Strb 90. Notera dock att tanken inte är att varje båt skall bära alla vapensystemen, utan att man har en version med GRK, en med AKAN och en med sjömålsrobot. 

Exakt vilken AKAN som väljs återstår att se, men Bofors 40/mk4 är ju ett troligt alternativ. Pjäsen skall som du säger primärt ha en luftvärnsroll, men också kunna verka mot mot mark och ytmål. Den kompletteras i luftvärnsrollen av buren luftvärnsrobot.

 

19 hours ago, Meteor said:

Också intressant att två olika robotsystem ska anskaffas, där ett är båtburet med längre räckvidd och högre verkan.

 

Precis, ett mycket bra tänk med olika vapensystem som kan verka i lager och komplettera varandra. Dels en lättare buren robot med förmåga mot både mark och sjömål, där eventuellt nya RBS 58 (MBDA MMP) kan tänkas vara aktuell. Och dels en renodlad sjömålsrobot med medellång räckvidd.

 

19 hours ago, Meteor said:

För jag antar att det är en robot med ungefärlig motsvarande kapacitet som avses med tanke på det stridstekniska nyttjandet som beskrivs i artikeln? Dvs att man ska kunna kraftsamla elden även om förbandet är spritt över stor yta och att man ska kunna nå fienden på öppet hav. 

 

Ja det är en robot i klass med MARTE man önskar sig. Där den långa räckvidden ger möjlighet att både kraftsamla elden mot en punkt även om förbandet är utspritt längst en längre kuststräcka, men även kunna nå mål relativt långt ut till sjöss.

Detta är en punkt som många oftast inte tänker på när man pratar räckvidd på robotar. Ofta talas det om hur långt ut från kusten man kan skjuta, men minst lika relevant för oss är ju hur långt längs med kusten man kan skjuta. Detta då det innebär att vi kan sprida ut våra fåtal robotbärande enheter längs en längre kuststräcka, men vid behov ändå kunna kraftsamla elden mot en punkt och/eller skjuta flankerande eld.

 

16 hours ago, madman said:

Blir lite undrande angående både lätt och medel sjömålsrobot. Då man även ska  titta på ersättare till tung sjömålsrobot efter 2025.

 

Vad är det du blir undrande över? Att de inte står något om tung kustrobot? Det tunga kustrobotförbandet (311.RbE) tillhör ju inte Amfibiekåren, och därför planerar dom heller inte för den förmågan i AmfBat 2030...

Edited June 20, 2021 by Pärmtroll

[madman]

9 hours ago, Pärmtroll said:

 

Visst är det! Det har potential att bli mycket slagkraftiga och rörliga bataljoner som kan försvara långa kuststräckor. En motståndare kommer bedömt få mycket svårt att ta sig i land vid en kuststräcka som försvaras av en AmfBat 2030.

 

 

Min uppfattning är att Strb NY är tänkt att bli en sorts enhetsplattform för alla de nya tunga vapensystemen, både GRK, medeltung sjömålsrobot och AKAN skall kunna bäras. Det är därför den likt Strb 2010 avses bli betydligt större än dagens Strb 90. Notera dock att tanken inte är att varje båt skall bära alla vapensystemen, utan att man har en version med GRK, en med AKAN och en med sjömålsrobot. 

Exakt vilken AKAN som väljs återstår att se, men Bofors 40/mk4 är ju ett troligt alternativ. Pjäsen skall som du säger primärt ha en luftvärnsroll, men också kunna verka mot mot mark och ytmål. Den kompletteras i luftvärnsrollen av buren luftvärnsrobot.

 

 

Precis, ett mycket bra tänk med olika vapensystem som kan verka i lager och komplettera varandra. Dels en lättare buren robot med förmåga mot både mark och sjömål, där eventuellt nya RBS 58 (MBDA MMP) kan tänkas vara aktuell. Och dels en renodlad sjömålsrobot med medellång räckvidd.

 

 

Ja det är en robot i klass med MARTE man önskar sig. Där den långa räckvidden ger möjlighet att både kraftsamla elden mot en punkt även om förbandet är utspritt längst en längre kuststräcka, men även kunna nå mål relativt långt ut till sjöss.

Detta är en punkt som många oftast inte tänker på när man pratar räckvidd på robotar. Ofta talas det om hur långt ut från kusten man kan skjuta, men minst lika relevant för oss är ju hur långt längs med kusten man kan skjuta. Detta då det innebär att vi kan sprida ut våra fåtal robotbärande enheter längs en längre kuststräcka, men vid behov ändå kunna kraftsamla elden mot en punkt och/eller skjuta flankerande eld.

 

 

Vad är det du blir undrande över? Att de inte står något om tung kustrobot? Det tunga kustrobotförbandet (311.RbE) tillhör ju inte Amfibiekåren, och därför planerar dom heller inte för den förmågan i AmfBat 2030...

I de områden som de ska verka som Ålandshav, ostkusten och runt Göteborg etc. Så bör de väl även samarbeta med tunga sjömålsrobotsystem. Som har och förväntas ha lång räckvidd även efter 2025.

  

Nu kan jag inte något om MARTE och vet inte vilken variant de avser. Vars varianter kan användas på olika sätt. Men tror inte vi kommer att använda dess olika kapaciteter fullt ut. NH 90 har väl i princip inga flytande landningsplatser etc.  Om man inte tänker på kommande avveckling av Carlsborg och isbrytare. Där man vill satsa på RB 47 också. Sex st Marte mot fyra RBS 15 på flygplan etc. Där vi redan har beställt RBS 15F. Men också dumt att använda för stora robotar då det inte behövs. Man kan kanske även använda mindre och lättare MARTE för att ge mättnad på målet också. Om man också vill använda dess varianter.

 

  Blev lite besviken då man kanske väljer MMP som ett alternativ till lätt sjömålsrobot. Men då fler ska använda den. Så kanske en lösning då den även skulle verka mot fordon.

 

Anledningen är att jag trodde man skulle sikta på en förbättring mot RB 17. Där det nu blir modernare. Men med halva räckvidden. Men hoppades väl för mycket.

 

Även Mistral hoppas jag det blir en utveckling runt både till fordon och fartyg. 

Edited June 20, 2021 by madman

[Perman]

Även som lekman så är det både överraskande och glädjande att amfibiebataljonerna ska bli båtburna i större utsträckning än idag, och att man ska kunna möta alla typer av hot inom amf bataljonen. Jag har länge tyckt att man även borde satsa på ett mindre, enklare och billigare ytstridsfartyg. Speciellt överraskande är planerna på stridsbåtar med allmålspjäs, och det är svårt att låta bli att spekulera hur dessa båtar kommer att se ut. Det mesta tycker jag tyder på att en sådan båt blir en mera "navy" båt om uttrycket tillåts. Som flera antyder så är ju BAE 40 mm Mk 4 en ganska trolig kandidat som huvudpjäs, eftersom det är den minsta och lättaste allmålspjäsen som kan använda 3P ammunitionen. Den har ju redan inköpts till marinen dessutom, och är den enda rimliga storleken på huvudpjäs för en 50 tons stridsbåt.

 

Dessa stridsbåtar lär ju även behöva spanings- och eldledningsradar om man ska ha en vettig möjlighet att möta alla typer av luft hot. Frågan är då om dessa radar enheter måste nyanskaffas, eller om det kan finnas en möjlighet att använda äldre men fortfarande användbar radarmateriel för att på så sätt spara på anskaffningskostnaden. Koster-klassen fick ju renoverade och moderniserade eldledningsradar typ 9LV 200 från patrullbåtarna av Hugin-klassen, och det borde rimligen finnas fler enheter i förråd som skulle kunna användas. Dessutom så kommer troligen Stockholms klassens radar enheter att finnas tillgängliga efter 2026. Dock gissar jag att det väl ändå blir nyanskaffning eftersom utvecklingen går fort på radarområdet, och det kan vara svårt att renovera och modernisera så gamla radarenheter så att de blir relevanta i ett framtida stridsscenario. Det är också möjligt att 9LV 200 enheten är för stor och tung för en 50 tons båt, och att det krävs en mindre och lättare typ av eldledningsradar.

 

Vad gäller själva utseendet på båtarna så är det ganska troligt att de kommer att likna StrB 2010 men med granatkastartornet utbytt mot en allmålspjäs. För att ytterligare förstärka lv-skyddet så kan en sådan båt utrustas med kortdistans lv-robotar på akterdäck, och då ligger en högprestanda robot som Mistral nära till hands. Kanske med 2 x 2 Simbad RC som kan kopplas till fartygets stridsledning.

 

En sådan stridsbåt kommer naturligtvis att ha stöd och skydd av amf bataljonen som huvuduppgift, men i likhet med bevakningsbåtarna som (i brist på andra lämpliga fartyg) kom att användas utomskärs för sjötrafikövervakning så kan man inte låta bli att spekulera i om det inte också kan finnas andra användningsområden för en sådan stridsbåt. De borde i vilket fall få bättre sjöegenskaper och bättre förutsättningar för detta än vad bevakningsbåtarna haft. Angående antal stridsbåtar med allmålspjäs så tror jag inte att det kommer att behövas lika många som med grk, och 8 st med 4 st i varje bekämpningskompani i varje amf bataljon borde vara en rimlig minimisiffra. De blir nästan en modern motsvarighet till de 8 kanonbåtar på 170 ton som en gång planerades innan man beslutade bygga de 16 patrullbåtarna, även om båtarna och pjäsen i det här fallet blir betydligt mindre.

 

Hoppas att man kan lägga en beställning på dessa nya stridsbåtar tidigt efter 2025. Om vi inte kan bygga mindre ytstridsfartyg i flottans regi så får vi väl bygga dem i amfibiekårens regi.

 

/Per

Edited June 21, 2021 by Perman

[Pärmtroll]

13 hours ago, madman said:

I de områden som de ska verka som Ålandshav, ostkusten och runt Göteborg etc. Så bör de väl även samarbeta med tunga sjömålsrobotsystem. Som har och förväntas ha lång räckvidd även efter 2025.

 

Amfibiebataljonerna skall kunna verka längst hela den svenska kusten. Det är specifikt därför som man trycker på vikten av hög rörlighet och båtburna vapensystem som inte behöver grupperas innan de kan verka. 

Men tung kustrobot tillhör organisatoriskt inte Amf och därför ingår det inte i deras organisationsplan, det betyder däremot inte att man inte avser kunna bedriva strid tillsammans. Samverkan kräver nämligen inte på något sätt att man tillhör samma förband.

 

13 hours ago, madman said:

Nu kan jag inte något om MARTE och vet inte vilken variant de avser. Vars varianter kan användas på olika sätt. Men tror inte vi kommer att använda dess olika kapaciteter fullt ut. NH 90 har väl i princip inga flytande landningsplatser etc.  Om man inte tänker på kommande avveckling av Carlsborg och isbrytare. Där man vill satsa på RB 47 också. Sex st Marte mot fyra RBS 15 på flygplan etc. Där vi redan har beställt RBS 15F. Men också dumt att använda för stora robotar då det inte behövs. Man kan kanske även använda mindre och lättare MARTE för att ge mättnad på målet också. Om man också vill använda dess varianter.

 

NH 90? Flytande landningsplatser? Carlsborg? Isbrytare? RB 47? Flygplan? Va? Vad har detta med Amf att göra?

Amf vill ha en båtburen medelräckviddig sjömålsrobot i klass med MARTE, exakt vilken robot det eventuellt blir återstår att se och det behöver inte bli just den.   

 

13 hours ago, madman said:

Blev lite besviken då man kanske väljer MMP som ett alternativ till lätt sjömålsrobot. Men då fler ska använda den. Så kanske en lösning då den även skulle verka mot fordon.

 

Anledningen är att jag trodde man skulle sikta på en förbättring mot RB 17. Där det nu blir modernare. Men med halva räckvidden. Men hoppades väl för mycket.

 

MMP är ett tänkbart alternativ som redan är under införande i FM, det betyder inte att det faktiskt blir den.

I min mening skulle den dock vara mycket lämplig i.o.m. sin passiva målsökare som inte ger målet någon förvarning, man-in-the-loop som gör den störsäker, LOAL som möjliggör skjutning över öar och annan terrängmask, praktiskt taget ingen grupperingstid, och möjlighet att bekämpa både mjuka och hårda mål. Dessutom väger en komplett robotenhet bara 26kg och kräver max 2 pers, att jämföra med 150kg och en hel grupp för en RBS 17.

Skillnaden i räckvidd uppvägs mer än väl av den båtmonterade medelräckviddiga sjömålsroboten.

 

3 hours ago, Perman said:

Dessa stridsbåtar lär ju även behöva spanings- och eldledningsradar om man ska ha en vettig möjlighet att möta alla typer av luft hot. Frågan är då om dessa radar enheter måste nyanskaffas, eller om det kan finnas en möjlighet att använda äldre men fortfarande användbar radarmateriel för att på så sätt spara på anskaffningskostnaden. Koster-klassen fick ju renoverade och moderniserade eldledningsradar typ 9LV 200 från patrullbåtarna av Hugin-klassen, och det borde rimligen finnas fler enheter i förråd som skulle kunna användas. Dessutom så kommer troligen Stockholms klassens radar enheter att finnas tillgängliga efter 2026. Dock gissar jag att det väl ändå blir nyanskaffning eftersom utvecklingen går fort på radarområdet, och det kan vara svårt att renovera och modernisera så gamla radarenheter så att de blir relevanta i ett framtida stridsscenario.

 

Ja någon form av sensorpaket kommer de behöva, men absolut inte så kompetent som på ytstridsfartygen. Man skall närmast se dessa stridsbåtar som en flytande luftvärnskanonvagn, så ett elektrooptiskt sikte som invisas från en mindre spaningsradar torde duga utmärkt. Potentiellt skulle man kunna använda en Vapenstation AMF som sikte då denna i grunden är baserad på SAAB:s UTAAS som bl.a. sitter i LVKV 90.

Vad gäller din tanke att använda befintliga ARTE 726 så är det bara att glömma. Dels är prylarna antika (från 70-talet) och inte kompatibla med riktsystemet i moderna pjäser, det är ett tungt och utrymmeskrävande system (flera ton), det behöver 440V/60Hz kraftmatning vilket är lite mustigt i en stridsbåt, och det finns inga reservdelar kvar och knappt några systemtekniker som kan så gammal teknik. 

Så jag förstår ditt resonemang, men det är inte aktuellt. Det systemet har gjort sitt, och i samband med minjakternas stundande LTF kommer det troligtvis äntligen ersättas av ett modernt system.

 

 

Edited June 21, 2021 by Pärmtroll

[Meteor]

Angående sensorer finns det ju numera radarer som är små och lätta(150kg!) men ändå mycket kompetenta. Saab Giraffe 1X är ett exempel. Kan tänka mig att både "akanbåt" och "sjömålsrobotbåt" förses med en motsvarande sensor, kanske i kombination med Saab Trackfire som sekundärbeväpning och optiskt sikte. Detta skulle ju också ge bataljonen möjlighet att skapa en egen lokal luftlägesbild och producera måldata åt de lvrobotenheter som också ingår i bataljonen. 

 

https://www.saab.com/products/sea-giraffe-1x

Edited June 21, 2021 by Meteor

[madman]

10 hours ago, Pärmtroll said:

 

Amfibiebataljonerna skall kunna verka längst hela den svenska kusten. Det är specifikt därför som man trycker på vikten av hög rörlighet och båtburna vapensystem som inte behöver grupperas innan de kan verka. 

Men tung kustrobot tillhör organisatoriskt inte Amf och därför ingår det inte i deras organisationsplan, det betyder däremot inte att man inte avser kunna bedriva strid tillsammans. Samverkan kräver nämligen inte på något sätt att man tillhör samma förband.

 

 

NH 90? Flytande landningsplatser? Carlsborg? Isbrytare? RB 47? Flygplan? Va? Vad har detta med Amf att göra?

Amf vill ha en båtburen medelräckviddig sjömålsrobot i klass med MARTE, exakt vilken robot det eventuellt blir återstår att se och det behöver inte bli just den.   

 

 

MMP är ett tänkbart alternativ som redan är under införande i FM, det betyder inte att det faktiskt blir den.

I min mening skulle den dock vara mycket lämplig i.o.m. sin passiva målsökare som inte ger målet någon förvarning, man-in-the-loop som gör den störsäker, LOAL som möjliggör skjutning över öar och annan terrängmask, praktiskt taget ingen grupperingstid, och möjlighet att bekämpa både mjuka och hårda mål. Dessutom väger en komplett robotenhet bara 26kg och kräver max 2 pers, att jämföra med 150kg och en hel grupp för en RBS 17.

Skillnaden i räckvidd uppvägs mer än väl av den båtmonterade medelräckviddiga sjömålsroboten.

 

 

Man måste givetvis samarbeta. Det var därför jag nämnde samverka med tung kustrobot. Det behöver du inte upprepa eller förklara för mig. Då det var vad jag skrev.

 

Ett problem är att inte se vapenplattformar i ett sammanhang. Vilka fler kan ha nytta av system som man tänker på. Om man bara tänker det är en bra lösning för amfbat. Så anser jag inte man har gjort en bra research. Utan snarare vilka andra vapenslag kan ha nytta ett system. 

 

Tror det räcker där annars blir det återigen upprepningar.

Quote