Jump to content

Recommended Posts

Tråden avser att samla information om vad som finns av pansar och markstridsfordon i Rysslands militära makt idag, såväl gammalt som nytt, samt diskussioner kring dessa.

 

Jag börjar med de nya ryska pansarfordonen varav den nya stridsvagnen visades offentligt första gången i och med 70-årsjubiléet av det andra världskrigets slut:

http://imgur.com/a/a6Pc5

https://se.images.search.yahoo.com/yhs/search;_ylt=A7x9Ukxc.EhVcR8AthE_Ogx.;_ylu=X3oDMTBsYWhiN2NvBHNlYwNzYwRjb2xvA2lyMgR2dGlkAw--?_adv_prop=image&fr=yhs-avg-fh_lsonsw&va=t14+russian+new+tank&hspart=avg&hsimp=yhs-fh_lsonsw

https://medium.com/war-is-boring/the-t-14-is-a-new-russian-tank-plus-a-whole-lot-more-9df3a817c975

http://www.deagel.com/Tracked-Armored-Fighting-Vehicles/Kurganets-25-APC_a003147002.aspx

https://se.images.search.yahoo.com/yhs/search;_ylt=A7x9Uk5A.UhVZjYAdzI_Ogx.;_ylu=X3oDMTBsYWhiN2NvBHNlYwNzYwRjb2xvA2lyMgR2dGlkAw--?_adv_prop=image&fr=yhs-avg-fh_lsonsw&va=Kurganets-25+bilder&hspart=avg&hsimp=yhs-fh_lsonsw

 

 

Fyll på med info och åsikter om dessa samt annat inom ryskt pansar och markstridsfordon.

Edited by weekendwarrior
Link to comment
Share on other sites

  • 9 months later...


Mer att läsa på länken!


The T-14’s biggest departure from traditional tank design isn’t quite evident from photos. The turret is completely unmanned; instead, the three crew members operate the tank in a compartment at the front of the hull. This provides several advantages. There is more room in the turret for armament; currently, the T-14 is equipped with the latest upgrade of Russia’s standard 125mm tank gun, the 2A82A; in addition to the wide variety of Russian armor-piercing and high-explosive shells available, the gun is also capable of firing anti-tank guided missiles. According to the technical periodical, Jane’s Defense Weekly, additional armament could be provided in the form of a co-axial 30mm autocannon and PKT machine gun, giving the T-14 the ability to engage a wide variety of targets. The remote turret could also theoretically allow a single crew member to maneuver and fire the T-14’s weapons, albeit much less effectively.


The turret is notably taller than than previous Russian designs and contemporary Western tanks; a tall profile hinders the ability of the tank to go “hull down” behind cover, a quintessential tactic of armor warfare. But the larger turret could possibly accommodate a larger 152mm main gun, increasing the T-14’s firepower even more. Another possible tradeoff involves the crew compartment; while the front armor of most tanks is often the toughest, the T-14 crew will certainly be the first to know if any rounds do get through. Some designs, like the Israeli Merkava, have moved the engine to the front in order to provide more protection for the crew for exactly this reason.

Link to comment
Share on other sites

Enligt den här länken så har Kurganmashzavod, som tillverkar bland annat BMP-3, begärt sig i konkurs relativt nyligen.

 

http://www.upi.com/Business_News/Security-Industry/2016/02/10/Russias-Kurganmashzavod-filing-for-bankruptcy/5411455111370/?spt=trc

Edited by Andtryggve
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att det är intressant att titta på hur VDV samt marininfanteriet är utrustat, eftersom det med största sannolikhet är dessa som kommer att vara de första på svensk mark under en invasion. Om inte anfallet går över Finland, men då får vi hoppas att Finland ger oss lite tid att reagera innan.

 

 

Som jag har förstått det är VDV till största del utrustade med BMD-2, det finns några BMD-3 och -4 också (man kan väl hoppas att dessa är upptagna någon annanstans), men den stora bulken verkar ha BMD-2 Den är beväpnad med en 30mm akan, PV-robot samt 7,62 KSP. Dvs en relativt tung beväpning. Det intressanta är dock att de är ganska klent bepansrade, det verkar inte vara mer än ca 7-15mm pansar runt vagnen, vilket gör att både P-skott och GRG slår garanterat igenom den från alla håll. Dessutom räcker det antagligen med 7,62 AP för att slå igenom den i sida, kanske även Fordonsmina 13 och 13R. Gott så!

Dock lär det finnas en sjuhelvetes mängd sådana här. Det ryms bara 4 soldater i bollhavet och om jag minns min "Handbok Stormakt" rätt så är VDV organiserade i 8-manna grupper, med 3 grupper per pluton plus plutonsledning. Alltså blir det någonstans 7-8 vagnar per pluton. Ett kompani då med 4 plutoner plus Ledning/UH blir typ 30-35 vagnar, vilket är väldigt många 30mm akan på ett och samma ställe. Vilket såklart ställer helt andra krav på underhållet vilket ju är till vår fördel, speciellt med tanke på att dom är luftlandsatta. Och så är dom ju lätta att slå ut.

 

 

Marininfanteriet verkar vara utrustade med BMP-3 och BTR 82 till största delen. BMP-3 är ganska ordentligt bepansrad, och det är tveksamt om GRG slår igenom fronten, P-skott gör det inte. Dock bör det gå med med både P-skott och GRG från sidan, även fordonsmina 14 slår igenom sida.

Däremot är ju BMP-2 väldigt väl beväpnad, med en 100mm lågtryckskanon, PV-robot, 30mm Akan, samt 7,62 KSP. Här verkar det dock bara vara en vagn per skyttegrupp, vilket då gör att ett kompani är kanske 15-20 vagnar.

 

BTR-82 är en renodlad trupptransport. Den är beväpnad med antingen en 14,5mm KSP eller en 30mm Akan. Hittar inget exakt om hur bepansrad den är, men misstänker att den är någonstans mellan BMD och BMP. Dvs GRG och P-skott bör slå igenom den från samtliga vinklar.

 

 

Intressant är att Ryssarna har ett tydligt fokus mot beväpning snarare än skydd, i alla fall på det jag har tittat på.

 

Är det någon som vet hur kapabla de PV-robotsystem som sitter på BMD-2an och BMP-3an är?

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker att det är intressant att titta på hur VDV samt marininfanteriet är utrustat, eftersom det med största sannolikhet är dessa som kommer att vara de första på svensk mark under en invasion. Om inte anfallet går över Finland, men då får vi hoppas att Finland ger oss lite tid att reagera innan.

 

 

Som jag har förstått det är VDV till största del utrustade med BMD-2, det finns några BMD-3 och -4 också (man kan väl hoppas att dessa är upptagna någon annanstans), men den stora bulken verkar ha BMD-2 Den är beväpnad med en 30mm akan, PV-robot samt 7,62 KSP. Dvs en relativt tung beväpning. Det intressanta är dock att de är ganska klent bepansrade, det verkar inte vara mer än ca 7-15mm pansar runt vagnen, vilket gör att både P-skott och GRG slår garanterat igenom den från alla håll. Dessutom räcker det antagligen med 7,62 AP för att slå igenom den i sida, kanske även Fordonsmina 13 och 13R. Gott så!

Dock lär det finnas en sjuhelvetes mängd sådana här. Det ryms bara 4 soldater i bollhavet och om jag minns min "Handbok Stormakt" rätt så är VDV organiserade i 8-manna grupper, med 3 grupper per pluton plus plutonsledning. Alltså blir det någonstans 7-8 vagnar per pluton. Ett kompani då med 4 plutoner plus Ledning/UH blir typ 30-35 vagnar, vilket är väldigt många 30mm akan på ett och samma ställe. Vilket såklart ställer helt andra krav på underhållet vilket ju är till vår fördel, speciellt med tanke på att dom är luftlandsatta. Och så är dom ju lätta att slå ut.

 

 

Marininfanteriet verkar vara utrustade med BMP-3 och BTR 82 till största delen. BMP-3 är ganska ordentligt bepansrad, och det är tveksamt om GRG slår igenom fronten, P-skott gör det inte. Dock bör det gå med med både P-skott och GRG från sidan, även fordonsmina 14 slår igenom sida.

Däremot är ju BMP-2 väldigt väl beväpnad, med en 100mm lågtryckskanon, PV-robot, 30mm Akan, samt 7,62 KSP. Här verkar det dock bara vara en vagn per skyttegrupp, vilket då gör att ett kompani är kanske 15-20 vagnar.

 

BTR-82 är en renodlad trupptransport. Den är beväpnad med antingen en 14,5mm KSP eller en 30mm Akan. Hittar inget exakt om hur bepansrad den är, men misstänker att den är någonstans mellan BMD och BMP. Dvs GRG och P-skott bör slå igenom den från samtliga vinklar.

 

 

Intressant är att Ryssarna har ett tydligt fokus mot beväpning snarare än skydd, i alla fall på det jag har tittat på.

 

Är det någon som vet hur kapabla de PV-robotsystem som sitter på BMD-2an och BMP-3an är?

bristen på pansar hos de ryska vagnarna visar ju lite hur de prioriterar säkerheten hos de ryska soldaterna.

Link to comment
Share on other sites

bristen på pansar hos de ryska vagnarna visar ju lite hur de prioriterar säkerheten hos de ryska soldaterna.

 

 

Hur förklarar du då ARMATA i stridsvagns- och stridsfordonsversioner?

 

Eller så vänder du på steken och konstaterar att de ryska markstridskrafterna lyckats splitterskydda även de delarna som kastas ut ur fullt fungerande flygplan, något som jänkarna avvecklat sen de skrotade ut M551 Sheridan. M113-vagnarna går ju rent teoretiskt att luftlandsätta, men fokuset på skydd i de senare versionerna har gjort att de är för tunga. Det alternativ då som finns är att sätta fallskärmar på bepansrade HMMWV:s, vilket är ett sämre alternativ ur perspektiven skydd, rörlighet och verkan jämfört med BMD...

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att man hamnar fel i diskussionen om man pratar om säkerhet för soldaterna som ett självändamål. Skydd för soldaterna syftar endast till att hålla soldaterna i stridbart skick längre. Anledningen till detta är såklart att få ut större total effekt av varje soldat. Men som bekant är ju triangeln Eld - Rörelse - Skydd, dvs att vara väl beväpnad dels ett skydd och dels ett sätt att få ut större total effekt av soldaten/systemet.

 

Jag håller dock med om att andra regler gäller för utlandstjänst motsvarande, där är huvudsyftet att personalen ska vara väl skyddad och komma hem levande och hel. Men för ett totalt krig räknar man med helt andra förluster och därmed räknar man på soldatens/systemets totala effekt, vilket är en kombination av skydd (som håller soldaten/systemet vid liv längre och därmed får ut en större total effekt) samt beväpning vilket ju har en väldigt tydlig påverkan på den totala effekten.

 

Och generellt som sagt så har de ryska vagnarna en tyngdpunkt mot beväpning istället för skydd. Jag vet inte vilken tyngdpunkt som ger störst effekt i slutändan, men kan bara konstatera att det är viktigt för oss att veta hur ryssarna uppträder för att kunna utnyttja detta till vår fördel. Som Adeptus Bellum sa, dessutom kan ryssarna luftlandsätta ett relativt slagkraftig stridsfordon, med personal i, vilket också är viktigt för oss att veta. Dvs alla delar av den svenska försvarsmakten, även de som är en bit bakom fronten, kan stöta ihop med dessa vagnar och måste veta hur man bekämpar dem.

Link to comment
Share on other sites

 

bristen på pansar hos de ryska vagnarna visar ju lite hur de prioriterar säkerheten hos de ryska soldaterna.

 

 

Hur förklarar du då ARMATA i stridsvagns- och stridsfordonsversioner?

 

Eller så vänder du på steken och konstaterar att de ryska markstridskrafterna lyckats splitterskydda även de delarna som kastas ut ur fullt fungerande flygplan, något som jänkarna avvecklat sen de skrotade ut M551 Sheridan. M113-vagnarna går ju rent teoretiskt att luftlandsätta, men fokuset på skydd i de senare versionerna har gjort att de är för tunga. Det alternativ då som finns är att sätta fallskärmar på bepansrade HMMWV:s, vilket är ett sämre alternativ ur perspektiven skydd, rörlighet och verkan jämfört med BMD...

 

Jag tänker mer på balansen mellan eldkraft och skydd. för att ta en extrem, en bv 206 beväpnad med en ksp 58, den gör ju knappast besättningen sugen på at mucka med T 72or. Hur är det har ryssarna även på nyare automatladare med praktiskt taget obefintligt skydd för ammunitions explosioner.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att man hamnar fel i diskussionen om man pratar om säkerhet för soldaterna som ett självändamål. Skydd för soldaterna syftar endast till att hålla soldaterna i stridbart skick längre. Anledningen till detta är såklart att få ut större total effekt av varje soldat. Men som bekant är ju triangeln Eld - Rörelse - Skydd, dvs att vara väl beväpnad dels ett skydd och dels ett sätt att få ut större total effekt av soldaten/systemet.

 

Jag håller dock med om att andra regler gäller för utlandstjänst motsvarande, där är huvudsyftet att personalen ska vara väl skyddad och komma hem levande och hel. Men för ett totalt krig räknar man med helt andra förluster och därmed räknar man på soldatens/systemets totala effekt, vilket är en kombination av skydd (som håller soldaten/systemet vid liv längre och därmed får ut en större total effekt) samt beväpning vilket ju har en väldigt tydlig påverkan på den totala effekten.

 

Och generellt som sagt så har de ryska vagnarna en tyngdpunkt mot beväpning istället för skydd. Jag vet inte vilken tyngdpunkt som ger störst effekt i slutändan, men kan bara konstatera att det är viktigt för oss att veta hur ryssarna uppträder för att kunna utnyttja detta till vår fördel. Som Adeptus Bellum sa, dessutom kan ryssarna luftlandsätta ett relativt slagkraftig stridsfordon, med personal i, vilket också är viktigt för oss att veta. Dvs alla delar av den svenska försvarsmakten, även de som är en bit bakom fronten, kan stöta ihop med dessa vagnar och måste veta hur man bekämpar dem.

En hygglig balans är att föredra, Jag kan tänka mig att höra kompisarna i granvagnen skrika menas de bränns ihjäl är ju inte direkt lysande för stridsmoralen. samma sak om granaterna studsar mot fiendens pansar. Rörelse är bra för att undvika att träffas och att kunna ta sig dit vi behövs.

Link to comment
Share on other sites

Samtidigt kanske man inte behöver höra kompisarna brinna i grannvagnen för att man har så jävla mycket eldkraft när man rullar fram att de små eldöverfallen fienden sätter upp vågar dom aldrig utlösa, eftersom att man då inom 5 sekunder har typ 10st 30mm Akan som börjar spy kulspräng åt ens håll. Dessutom är ju inte balansen jätteskev om man tittar på ryska arméns fordon som BMP-3, den är ju relativt skyddad och väldigt välbeväpnad, så där är balansen mer jämn. BMD-2 får man nog se som Adeptus Bellum sa, Ryssarna har ett sätt att kunna sätta en stor eldkraft och manskap bakom fienden linjer, och denna eldkraft är dessutom skyddad mot finkalibrigt.

Det här kan vi dock diskutera i evighet så jag tror inte att vi ska gå in djupare på det här.

Vi kan dock konstatera att det mesta vi möter i ett initialt skede har vi relativt god förmåga att slå ut även på skyttegruppsnivå. Det är i ett senare skede, när stridsvagnar och BMP-4 osv rullar in som det blir extremt problematiskt. Alltså blir min slutsats att vi initialt måste ta initiativet i striden och göra allt vi förmår för att slå sönder brohuvuden osv så att huvudstyrkan inte kan landstiga. Här kommer antagligen HV att vara det viktigaste instrumentet eftersom att de kommer att vara först på plats, dvs HV måste våga anfalla.

 

Är det någon som vet om Marininfanteriet har stridsvagnar, vilka dessa är, och hur dessa transporteras? Dvs är de med i första vågen eller kommer de senare?

Link to comment
Share on other sites

Ja, det finns T-72, T-80 och möjligtvis T-90 hos det ryska marininfanteriet, och de kan teoretiskt vara med i första vågen, då en Ropucha kan ta 10, en Zubr (Pomornik) kan transportera tre stridsvagnar, en Dyugon två och Serna och Ondatra en var.

 

Om man räknar med ett anfall på Sverige med Östersjöflottan kan således teoretiskt 58 stridsvagnar skickas i första vågen, men detta är naturligtvis helt otänkbart då de då knappt har något understöd över huvud taget. So vitt jag vet har ryssarna följande landstigningstonnage i Östersjön just nu (strecken visar olika lastalternativ):

 

-4 Ropucha (4000 ton). Kan transportera: 10 stridsvagnar + 340 man / 12 BTR + 340 man / 3 stridsvagnar + 3 granatkastarvagnar + 5 MT-LB + 4 lastbilar + 313 man / 500 ton last

-2 Zubr (550 ton, svävare). Kan transportera: 3 stridsvagnar / 10 BTR / 8 BMP / 360 man / 140 man + 130 ton last / 78 minor / 150 ton last

-3 Dyugon (280 ton): Kan transportera: 3 stridsvagnar / 5 BTR + 50 man / 1 stridsvagn eller BTR + 90 man / 140 ton last

-3 Serna (100 ton): Kan transportera: 1 stridsvagn / 2 BTR / 92 man / 50 ton last

-3 Ondatra (110 ton): Kan transportera: 1 stridsvagn / 2 lastbilar / 20 man / 50 ton last

Link to comment
Share on other sites

lägg sedan till valfri civil RORO fartyg. som kan transportera över massor utan att man vet det för det är försent? :)

Det här är inte Red Storm Rising. Signalspaning och spionsatelliter är uppfunna och jag tror att en del NATO-nissar skulle bli en aning fundersamma om någon random lastbåt plötsligt lägger till i Baltiysk och lastar ombord en pansarbataljon. De är inte exakt små och lättdolda grejer. Ett par Ropucha som plötsligt avviker från en reguljärövning ocb spyr ut ett par kompanier i Slite tillsammans med en luftlandsatt brigad, är en sak. Men civila RoRo-fartyg som lastat stridsfordon och sedan stävar mot kusten skulle snabbt få sällskap av Visbykorvett.

 

Civila fartyg är heller inte exakt byggda för ytstrid och om de fortsätter att stäva mot Gotland efter några varningsskott är både första anfallsvågen, och överraskningsmomentet, borta.

Link to comment
Share on other sites

En kraftsamling som kräver 5-6 RoRo-fartyg till hjälp skulle nog dra till sig en hel del uppmärksamhet också, då sådana trupper knappt existerar, vare sig i St Petersburg, och verkligen inte i Kaliningrad. De skulle med andra ord först vara tvungna att skeppas TILL utskeppningshamnarna, vilket inte heller skulle vara helt lätt att dölja, speciellt eftersom hela exklaven är omringad av NATO-länder.

 

Det som man heller inte får glömma är att vid ens temporär förlust av en Ropucha är 20% av landstigningstonnagen borta och att Sverige inte är det enda potentiella målet för en landstigning. Både Finland, Polen och Tyskland skulle nog ha åsikter, och en del motmedel att möta en sådan. Till exempel skulle inte jag våga sitta och vänta i någon RoRo-skorv innan jag vet ABSOLUT säkert att varje jävla svensk, tysk och polsk ubåt är sänkt, gärna två gånger. Och av dem finns totalt 16, medan Ryssland har två.

Edited by Andratenor
Link to comment
Share on other sites

Ja, det finns T-72, T-80 och möjligtvis T-90 hos det ryska marininfanteriet, och de kan teoretiskt vara med i första vågen, då en Ropucha kan ta 10, en Zubr (Pomornik) kan transportera tre stridsvagnar, en Dyugon två och Serna och Ondatra en var.

 

Om man räknar med ett anfall på Sverige med Östersjöflottan kan således teoretiskt 58 stridsvagnar skickas i första vågen, men detta är naturligtvis helt otänkbart då de då knappt har något understöd över huvud taget. So vitt jag vet har ryssarna följande landstigningstonnage i Östersjön just nu (strecken visar olika lastalternativ):

 

-4 Ropucha (4000 ton). Kan transportera: 10 stridsvagnar + 340 man / 12 BTR + 340 man / 3 stridsvagnar + 3 granatkastarvagnar + 5 MT-LB + 4 lastbilar + 313 man / 500 ton last

-2 Zubr (550 ton, svävare). Kan transportera: 3 stridsvagnar / 10 BTR / 8 BMP / 360 man / 140 man + 130 ton last / 78 minor / 150 ton last

-3 Dyugon (280 ton): Kan transportera: 3 stridsvagnar / 5 BTR + 50 man / 1 stridsvagn eller BTR + 90 man / 140 ton last

-3 Serna (100 ton): Kan transportera: 1 stridsvagn / 2 BTR / 92 man / 50 ton last

-3 Ondatra (110 ton): Kan transportera: 1 stridsvagn / 2 lastbilar / 20 man / 50 ton last

 

Riktigt intressant, tack för info!

 

Räknar jag det rätt om man då i första vågen kan sätta i land ca 3 bataljoner med BMP/BTR? Kanske enstaka stridsvagnar också?

 

Vilka luftlandsättningsförmågor har man som kan nå Sverige?

 

Trådskaparen får hojta till om du tycker att jag kommer utanför topic!

 

Detta tillsammans med några luftlandsättningar i syfte att förhindra/försvåra vår mobilisering och styrketillväxt

Link to comment
Share on other sites

Det skall noteras att det är viss skillnad på de större ryska landstigningsfartygen och de som huvudsakligen används av av NATO, i det att de är betydligt mindre, och att de själva måste nå stranden. Till skillnad från en Mistral eller HMS Ocean lastar de alltså inte ur trupperna utanför kusten, utan måste ta sig dit själva. Detta gör att de blir mer sårbara mot motmedel som kustartilleri och minor, och därför är ganska tungt beväpnade med kanoner och raketartilleri för att mjuka upp stranden de är på väg till.

 

Ryssland har också under de senaste årens militärövningar visat att de är fullt kapabla att snabbt flytta luftburna trupper runt omkring i landet, så rent teoretiskt kan alla 4 divisioner och 4 självständiga brigader användas, men inte samtidigt, pga antalet transportflyg. Den trupper som dock mest troligt skulle användas vid ett anfall på Nordeuropa är 76. luftburna gardesdivisionen i Pskov (nära Estniska gränsen, ca 550 km öster om Gotland, eller drygt 600 km från Stockholm).

 

Divisonen består av två luftburna regementen, ett artilleriregemente, ett luftvärnsregemente och ett antal understödsbataljoner (spaning, ingenjör, signal och träng) och har (åtminstone) följande utrustning:

 

BMD-2, luftburet stridsfordon (kanske även enstaka BMD-3 och BMD-4)

BTR-D, luftburen pansarbandvagn

2S9 Nona, luftburen granatkastarpansarbandvagn

Strela-10, luftvärnsrobotpansarbandvagn (kan inte luftlandsättas, men lufttransporteras)

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

 

Mer att läsa på länken!
The T-14’s biggest departure from traditional tank design isn’t quite evident from photos. The turret is completely unmanned; instead, the three crew members operate the tank in a compartment at the front of the hull. This provides several advantages. There is more room in the turret for armament; currently, the T-14 is equipped with the latest upgrade of Russia’s standard 125mm tank gun, the 2A82A; in addition to the wide variety of Russian armor-piercing and high-explosive shells available, the gun is also capable of firing anti-tank guided missiles. According to the technical periodical, Jane’s Defense Weekly, additional armament could be provided in the form of a co-axial 30mm autocannon and PKT machine gun, giving the T-14 the ability to engage a wide variety of targets. The remote turret could also theoretically allow a single crew member to maneuver and fire the T-14’s weapons, albeit much less effectively.
The turret is notably taller than than previous Russian designs and contemporary Western tanks; a tall profile hinders the ability of the tank to go “hull down” behind cover, a quintessential tactic of armor warfare. But the larger turret could possibly accommodate a larger 152mm main gun, increasing the T-14’s firepower even more. Another possible tradeoff involves the crew compartment; while the front armor of most tanks is often the toughest, the T-14 crew will certainly be the first to know if any rounds do get through. Some designs, like the Israeli Merkava, have moved the engine to the front in order to provide more protection for the crew for exactly this reason.

 

Låter som att ryssarna har stulit ritningarna till Stridsvagn 2000.

 

Jag såg nyligen en video där ryssarna påstår att T14 har någon form av magnetfält som ska få robotar och minor att "studsa bort". Tror ni att detta är korrekt, eller skitsnack?

 

Link to comment
Share on other sites

 

 

Mer att läsa på länken!
The T-14’s biggest departure from traditional tank design isn’t quite evident from photos. The turret is completely unmanned; instead, the three crew members operate the tank in a compartment at the front of the hull. This provides several advantages. There is more room in the turret for armament; currently, the T-14 is equipped with the latest upgrade of Russia’s standard 125mm tank gun, the 2A82A; in addition to the wide variety of Russian armor-piercing and high-explosive shells available, the gun is also capable of firing anti-tank guided missiles. According to the technical periodical, Jane’s Defense Weekly, additional armament could be provided in the form of a co-axial 30mm autocannon and PKT machine gun, giving the T-14 the ability to engage a wide variety of targets. The remote turret could also theoretically allow a single crew member to maneuver and fire the T-14’s weapons, albeit much less effectively.
The turret is notably taller than than previous Russian designs and contemporary Western tanks; a tall profile hinders the ability of the tank to go “hull down” behind cover, a quintessential tactic of armor warfare. But the larger turret could possibly accommodate a larger 152mm main gun, increasing the T-14’s firepower even more. Another possible tradeoff involves the crew compartment; while the front armor of most tanks is often the toughest, the T-14 crew will certainly be the first to know if any rounds do get through. Some designs, like the Israeli Merkava, have moved the engine to the front in order to provide more protection for the crew for exactly this reason.

 

Låter som att ryssarna har stulit ritningarna till Stridsvagn 2000.

 

Jag såg nyligen en video där ryssarna påstår att T14 har någon form av magnetfält som ska få robotar och minor att "studsa bort". Tror ni att detta är korrekt, eller skitsnack?

 

 

På rak arm skulle jag gissa på skitsnack,

 

var de inte de som var meningen med stridsvagn 2000?

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...