OP SOU ROU 2011->

[106]

Läser om dagersättningen på 140 kr/dag vilket inte direkt får en att jubla, men är man berättigad till studiebidrag från CSN under SOU som kan täcka upp lite extra? Finns det annars någon policy inom FM att man som anställd inte för ''extraknäcka'' som ordningsvakt?

Inte CSN. Du får även helgersättning och måltidsersättning när du är ledig. Mat, resor samt sjuk- och tandvård står kungen för. Ersättning för boende får du från försäkringskassan. Alltså har du 4-5 000 per månad i rena fickpengar. Det borde rimligtvis gå att leva på när en student får 7-8 000 (varav merparten är ett lån) som ska räcka till allt. Skulle du arbeta så kommer du antagligen få sänkt bostadsbidrag.

[hepic]

Varje deltest går från 1-9, men medelvärdet på provet går ytterst sällan över sex. Detta beror dels på svårighetsgrad och så vidare. Det är ju konstigt att du har en åtta men inte får en normerad nia om jag som fick ganska exakt 5.0 fick en normerad poäng på sju. Jag har själv beskådat resultatlappen. Om du dessutom läser mina inlägg i tråden du länkande till framgår det att det är de logiska proven som bidrar mest till måttet på genrell intelligens och det är antagligen dessa som folk upplever som svårast. Jag hade också vissa åttor bland annat på talserier, dock är en åtta för t.ex. visuellt minne (mönster) betydligt enklare att uppnå. Det handlar alltså om normeringar och poängsummor. Den teoretiska maxpoängen på MHS-provet dvs alla delresultat nia har ingen fått och således skulle den första som får det vara en väldigt unik person, den enda av de tusentals personer som gjort provet, således mycket mera ovanligt än 1/20. Precis som högskoleprovet, är det ett "lätt" prov behöver du mera rätt, och ytterst sällan behöver du alla rätt för att få 2.0. Det räcker med att du har så många rätt att enbart 2% har så många, och bara för att du är bra på diagram betyder inte att du är smartast utan NOG-delen är ofta en betydligt bättre indikator.

Provet är normerat runt 5,därav skalan (liksom standardavvikelsen är 2) och den teoretiska maxpoängen är alla rätt = 9. Det som ställer till det är att personen som skriver inte nödvändigtvis befinner sig i den normeringsgrupp som användes för provet.

Provet MHS är utvecklat för ett antal år sedan, och normeringen gjordes då. Den är normerad på en viss grupp mäniskor och presenterad på en Stanine-skala. Det finns alltså en viss råpoäng som motsvarar 1-9 på standard nine-skalan. Vem menar du skulle göra normeringen varje år? Jag säger inte att normeringen är vare sig bra eller relevant idag - men den finns.

 

Jag tror att militära högskoleprovet är normerat efter människor som fått 6-9 på mönstringen. Det är å andra sidan svårt att se något signifikant samband eller korrelation mellan de båda proven (som vi har sett i tråden och på forumet i övrigt). I-provet är i sin tur normerat efter Sveriges 18-åringar. Rent krasst kan man alltså anta att I-provet har högre reliabilitet än MHS.

[Pontus Pilatus]

Varje deltest går från 1-9, men medelvärdet på provet går ytterst sällan över sex. Detta beror dels på svårighetsgrad och så vidare. Det är ju konstigt att du har en åtta men inte får en normerad nia om jag som fick ganska exakt 5.0 fick en normerad poäng på sju. Jag har själv beskådat resultatlappen. Om du dessutom läser mina inlägg i tråden du länkande till framgår det att det är de logiska proven som bidrar mest till måttet på genrell intelligens och det är antagligen dessa som folk upplever som svårast. Jag hade också vissa åttor bland annat på talserier, dock är en åtta för t.ex. visuellt minne (mönster) betydligt enklare att uppnå. Det handlar alltså om normeringar och poängsummor. Den teoretiska maxpoängen på MHS-provet dvs alla delresultat nia har ingen fått och således skulle den första som får det vara en väldigt unik person, den enda av de tusentals personer som gjort provet, således mycket mera ovanligt än 1/20. Precis som högskoleprovet, är det ett "lätt" prov behöver du mera rätt, och ytterst sällan behöver du alla rätt för att få 2.0. Det räcker med att du har så många rätt att enbart 2% har så många, och bara för att du är bra på diagram betyder inte att du är smartast utan NOG-delen är ofta en betydligt bättre indikator.

Provet är normerat runt 5,därav skalan (liksom standardavvikelsen är 2) och den teoretiska maxpoängen är alla rätt = 9. Det som ställer till det är att personen som skriver inte nödvändigtvis befinner sig i den normeringsgrupp som användes för provet.

Provet MHS är utvecklat för ett antal år sedan, och normeringen gjordes då. Den är normerad på en viss grupp mäniskor och presenterad på en Stanine-skala. Det finns alltså en viss råpoäng som motsvarar 1-9 på standard nine-skalan. Vem menar du skulle göra normeringen varje år? Jag säger inte att normeringen är vare sig bra eller relevant idag - men den finns.

 

Jag tror att militära högskoleprovet är normerat efter människor som fått 6-9 på mönstringen. Det är å andra sidan svårt att se något signifikant samband eller korrelation mellan de båda proven (som vi har sett i tråden och på forumet i övrigt). I-provet är i sin tur normerat efter Sveriges 18-åringar. Rent krasst kan man alltså anta att I-provet har högre reliabilitet än MHS.

 

Reabiliteten för generell intelligens utifrån MHS-provet är 0.89, det är antagligen tusentals personer som har gjort provet så de borde dessutom ha ganska bra underlag för provresultat, normeringar osv som de kanske skulle kunna dela med sig.

Edited November 28, 2011 by Pontus Pilatus

[Livgardisten]

Ja, det finns ett direktiv rörande bisysslor inom FM som säger att du inte får arbeta som ordningsvakt.

 

Men det gäller först efter examination från SOU, antar jag?

[hepic]

Reabiliteten för generell intelligens utifrån MHS-provet är 0.89, det är antagligen tusentals personer som har gjort provet så de borde dessutom ha ganska bra underlag för provresultat, normeringar osv som de kanske skulle kunna dela med sig.

Eftersom att testet inte handlar om att mäta en persons intelligensnivå kan man inte säga att provet har en sån reliabilitet. Hade målet varit att bara mäta g finns det bättre test, såsom FRT och RPM.

Däremot mäter MHS en massa kognitiva förmågor som korrelerar med g.

 

Det är möjligt att de skulle kunna skapa en ny normering men det kommer knappast hända.

[DaRaven]

Ja, det finns ett direktiv rörande bisysslor inom FM som säger att du inte får arbeta som ordningsvakt.

 

Men det gäller först efter examination från SOU, antar jag?

 

Formuleringen i direktivet är "anställd", så det verkar väl rimligt.

[Livgardisten]

Ja, det finns ett direktiv rörande bisysslor inom FM som säger att du inte får arbeta som ordningsvakt.

 

Men det gäller först efter examination från SOU, antar jag?

 

Formuleringen i direktivet är "anställd", så det verkar väl rimligt.

 

Gott! Skulle vara trevligt att dryga ut studentkassan när man både har bil och mc att betala för!

[Pontus Pilatus]

Reabiliteten för generell intelligens utifrån MHS-provet är 0.89, det är antagligen tusentals personer som har gjort provet så de borde dessutom ha ganska bra underlag för provresultat, normeringar osv som de kanske skulle kunna dela med sig.

Eftersom att testet inte handlar om att mäta en persons intelligensnivå kan man inte säga att provet har en sån reliabilitet. Hade målet varit att bara mäta g finns det bättre test, såsom FRT och RPM.

Däremot mäter MHS en massa kognitiva förmågor som korrelerar med g.

 

Det är möjligt att de skulle kunna skapa en ny normering men det kommer knappast hända.

 

Du får ju index (normerad poäng) i G, Gc,Gv, och enligt Leif Carlstedt som utvecklat provet ligger reabiliteten på 0.89 dvs mycket tillförlitligt. Matristester kan ge en bra uppfattning om hur man presterar på ett batteri av tester men det är ändå bättre att använda sig av batterier eftersom G skall fånga en korsvarians. Lite grovt kan man säga att det tre logiska testerna: bongard, serier och regler mäter G, de fyra spatiala Gv, de fem verbala Gc. Fast egentligen mäter alla 12 G. Jag tror att MHS-provet är ett av de bättre och mest moderna begåvningsprov som finns i Sverige. De flesta andra är ju från 50-talet, visserligen har Leif hämtat mycket inspiration därifrån. Men för att vara tydlig, det beräknade och normerade G-värdet har hög reabilitet, andra utvärderingsmetoder självfallet inte, men å andra sidan har man aldrig användt sig av dessa ändå, mer än i beskrivande statistik osv.

Edited November 29, 2011 by Pontus Pilatus

[Longan]

Sneglar lite på

SOU

: STRIL luftbevakning,

 

Skilj på luftbevakning och flygstridsledare. Flygstridsledare har tilläggskrav gällande spatialförmåga och dylikt. Mig veterligen har luftbevakare det inte. Som luftbevakare jobbar du bl.a med att identifiera flyg och kontrollerar att det har tillträde till vårat luftrum och dylikt. Det är ett antal flygrörelser per dygn så det finns nog att göra. Man har också ett öga på all trafik av intresse i princip, kontrollerar flyghöjd och sånt. Om det skorpar till sig så anmäler man upp till högre chef som kan prata med jaktledare och så vidare.

 

Utvecklingsmöjligheterna som SOU är vad jag förstått ganska så dåliga, man är tänkt att bli riktigt duktig på sitt system för att kanske , eventuellt om ett antal år kunna gå upp som någon slags chef för luftbevakarna. Karriärväxling till OP är kanske inte omöjlig, vet inte hur det ska gå till dock. Du är precis som du är inne på inspärrad i en bunker om dagarna, om du nu blir placerad i en bunker, det finns anläggningar ovan jord också. Om du inte tar dig till ASC890 där du får sitta tillsammans med flygstridsledare i ett flygplan och åka runt. Det är dock inte precis någon ingångsbefattning utan räkna med en bra stund i berget innan dess.

 

Mer frågor?

[Pontus Pilatus]

Sneglar lite på

SOU

: STRIL luftbevakning,

 

Skilj på luftbevakning och flygstridsledare. Flygstridsledare har tilläggskrav gällande spatialförmåga och dylikt. Mig veterligen har luftbevakare det inte. Som luftbevakare jobbar du bl.a med att identifiera flyg och kontrollerar att det har tillträde till vårat luftrum och dylikt. Det är ett antal flygrörelser per dygn så det finns nog att göra. Man har också ett öga på all trafik av intresse i princip, kontrollerar flyghöjd och sånt. Om det skorpar till sig så anmäler man upp till högre chef som kan prata med jaktledare och så vidare.

 

Utvecklingsmöjligheterna som SOU är vad jag förstått ganska så dåliga, man är tänkt att bli riktigt duktig på sitt system för att kanske , eventuellt om ett antal år kunna gå upp som någon slags chef för luftbevakarna. Karriärväxling till OP är kanske inte omöjlig, vet inte hur det ska gå till dock. Du är precis som du är inne på inspärrad i en bunker om dagarna, om du nu blir placerad i en bunker, det finns anläggningar ovan jord också. Om du inte tar dig till ASC890 där du får sitta tillsammans med flygstridsledare i ett flygplan och åka runt. Det är dock inte precis någon ingångsbefattning utan räkna med en bra stund i berget innan dess.

 

Mer frågor?

 

 

Vill du öva lite på flygledartester finns det en exakt kopia på http://www.feasttest.com/ har själv lekt lite med det och det är riktigt kul, men tydligen tajtare tid än "på riktigt". Kan ju dock

vara bra att vänja sig vid situationen och typen av test.

Edited November 30, 2011 by Pontus Pilatus

[106]

Flygledartesterna är dock för antagning till flygledarutbildningen på EPN på Sturup vilket numer är en 3-årig utbildning med 1,5 år på vanlig högskola först (Karlberg för militära elever, Linköpings universitet för civila). Det är i flygvapnet en reservofficersbefattning och alltså inte samma som flygstridsledare eller luftbevakare. Men delar av testerna verkar ju påminna om UTK/FUC/RekryC/HRC:s tester. De som ska bli reservofficerare i flygtrafikledning måste ju klara FEAST utöver försvarets grundläggande antagningskrav.

[hepic]

Lite grovt kan man säga att det tre logiska testerna: bongard, serier och regler mäter G, de fyra spatiala Gv, de fem verbala Gc. Fast egentligen mäter alla 12 G. Jag tror att MHS-provet är ett av de bättre och mest moderna begåvningsprov som finns i Sverige. De flesta andra är ju från 50-talet, visserligen har Leif hämtat mycket inspiration därifrån. Men för att vara tydlig, det beräknade och normerade G-värdet har hög reabilitet, andra utvärderingsmetoder självfallet inte, men å andra sidan har man aldrig användt sig av dessa ändå, mer än i beskrivande statistik osv.

Nu ska vi sakta i backarna lite. Alla mäter inte alls "egentligen G". Många korrelerar med g, men det batteri som bäst anses testa g idag är matriser. WAIS har en liknande uppbyggnad. Verbal förmåga korrelerar mycket med g, men det spelar ingen roll då det finns många som inte är så duktiga med svenska eller engelska. De kommer då få ett felaktigt resultat.

Dessutom har du nog inte tittat på validiteten hos testet. Hur bra mätinstrument är det för blivande officerare? Tittar man på mönstringen har man en ganska tydlig normering, med Sveriges alla män. Hur korrelerar MHS med det provet? Svaret är att det inte gör det.

Jag tror du gör bäst i att ta MHS med en nypa salt och inte lita för mycket på det. Som sagt, vill man mäta den generella intelligensen finns det många test som är bättre. Man vill i sammanhanget ha ett bra urvalstest för blivande officerare. Det tycker inte jag att man lyckas så bra med i dagsläget.

[Pontus Pilatus]

Lite grovt kan man säga att det tre logiska testerna: bongard, serier och regler mäter G, de fyra spatiala Gv, de fem verbala Gc. Fast egentligen mäter alla 12 G. Jag tror att MHS-provet är ett av de bättre och mest moderna begåvningsprov som finns i Sverige. De flesta andra är ju från 50-talet, visserligen har Leif hämtat mycket inspiration därifrån. Men för att vara tydlig, det beräknade och normerade G-värdet har hög reabilitet, andra utvärderingsmetoder självfallet inte, men å andra sidan har man aldrig användt sig av dessa ändå, mer än i beskrivande statistik osv.

Nu ska vi sakta i backarna lite. Alla mäter inte alls "egentligen G". Många korrelerar med g, men det batteri som bäst anses testa g idag är matriser. WAIS har en liknande uppbyggnad. Verbal förmåga korrelerar mycket med g, men det spelar ingen roll då det finns många som inte är så duktiga med svenska eller engelska. De kommer då få ett felaktigt resultat.

Dessutom har du nog inte tittat på validiteten hos testet. Hur bra mätinstrument är det för blivande officerare? Tittar man på mönstringen har man en ganska tydlig normering, med Sveriges alla män. Hur korrelerar MHS med det provet? Svaret är att det inte gör det.

Jag tror du gör bäst i att ta MHS med en nypa salt och inte lita för mycket på det. Som sagt, vill man mäta den generella intelligensen finns det många test som är bättre. Man vill i sammanhanget ha ett bra urvalstest för blivande officerare. Det tycker inte jag att man lyckas så bra med i dagsläget.

 

För det första, det finns inga test som mäter G direkt. Alla test bygger på korrelationer med g, även matriser eller WAIS. Gör du enbart en typ av test är alltså chansen större att du får ett felaktigt

resultat, exempelvis är matriser väldigt spatiala vilket i regel gynnar män och folk med bra spatial förmåga, slänger man då in en annan typ också får man en bättre uppfattning om en persons

globala kapacitet utan att låta sig påverkas allt för mycket av resultatet på ett test. På mhs gör du dels matris (bongard) test men även rent logiska (sifferserier, regler) som inte bygger på tolkandet av visuell information alls. Exempelvis har dett skett väldigt kraftiga ökningar i just matristester utan att man ser ökningar inom andra områden. MHS-provet har iaf sedan år 2000 gjorts av ett stort antal (tusentals) sökande till officersprogrammet med krav både på värnpliktsbetyg, i-prov och gymansiebetyg dvs en mycket mera kvalificerad grupp än de som gör i-provet, det kan ju ha ändrats nu men det är av mindre intresse. Man vet alltså ganska bra hur personer från denna grupp preseterar på MHS-provet. Enligt mhs-provets manual som jag har studerat är en etta motsvarande femma på I-prov, medel ligger runt 2-3, och värden över 6 får anses vara mycket bra. Reabiliteten för provet med avseende på generell intelligens är 0.89. Det vill säga att det G resultat du får från MHS-prov ligger acceptabelt nära din verkliga "intelligensnivå". För övrigt rekommenderar jag manualen till MHS-provet där får ni svart på vitt vad som gäller. Provets syfte,bakgrund, uppbyggnad osv. Jag fick den hemskickad gratis från försvarshögskolan men går att låna på de flesta större bibliotek. I tråden MHS-provet

har jag länkat till NATO rapporten om MHS-provet där har du också G-vikt (dvs inte korrelation) med G för MHS-provets deltest. G-vikt är roten ur korrelationen.

 

Din andra fråga hur väl det förutspår framgång inom officersutbildning är resultatet varierande. Generell intelligens har iregel genomslagskraft inom ämnen som taktik osv.

Hur man väl klarar en krigssituation är nog en helt annan sak och bedöms nog mera via resultat som t.ex. stress strategy test, liknande det stresstest man gör på mönstringen, eller

kulsorteringen man gör när man söker pilot. Båda bygger på stroopeffekten och leder till fysiologiska stress mekanismer, dvs du känner ångest, pulsen ökar osv.

 

The test battery was designed at NDC and stand-

ardized to differentiate in this highly qualified

population of candidates and to measure three

intelligence factors: General cognitive ability,

general visualization, and general crystallized

intelligence. The general ability factor (G), at the

highest level of a hierarchy, was shown by

Gus&son (1984) to be equivalent to the fluid

intelligence factor described by Horn & Cattell

(1966). On a second level in a hierarchical

intelligence model Gus&son (1984) defined two

broad factors: General visualization

(Gv) is

supposed to be involved in tasks that demand

mental manipulation of figural information, and

General crystallization (Gc) in tasks that demand

acquired knowledge, particularly of a verbal

nature.

 

In a military contest, the G and Gc factors were

supposed to be basic factors for problem-solving

and for understanding and giving military orders.

The Gv factor, hopefully, would predict the ability

to imagine different situations, to understand

military tactics, to have control over units in the

field, to move units around on the battlefield, and

to keep control of a moving enemy unit when your

own unit is moving as well.

 

Notera alltså att provet har genomgått standardisering.

 

http://www.lu.se/o.o...&postid=1270609

http://ftp.rta.nato....//MP-055-26.pdf

Edited December 1, 2011 by Pontus Pilatus

[2Sharp]

Läser om dagersättningen på 140 kr/dag vilket inte direkt får en att jubla, men är man berättigad till studiebidrag från CSN under SOU som kan täcka upp lite extra? Finns det annars någon policy inom FM att man som anställd inte för ''extraknäcka'' som ordningsvakt?

Du kan dessutom söka bidrag från försäkringskassan till hyra och liknande. Men man blir inte rik på SOU, om du har bidrag från fk kan du inte jobba för då sänks bidraget, typ.

[PVT Holm]

SOU är inte CSN-grundande, du har å andra sidan mat och boende plus din dagsersättning samt även i vissa fall FK ersättning för bostd och familj.

 

Jag tror nog att extraknäck som ordningsvakt inte är något bra alternativ för en anställd inom FM då det kan uppkomma situationer som resulterar i att ditt förtroende som statsanställd påverkas negativt. Du kan bli anmäld för exempelvis misshandel vid ett gripande ich då är frågan vill FM ha en soldat/officer i tjänst som är föremål för en brottsutredning?

[Kolind]

Ja, det finns ett direktiv rörande bisysslor inom FM som säger att du inte får arbeta som ordningsvakt.

 

Men det gäller först efter examination från SOU, antar jag?

 

Formuleringen i direktivet är "anställd", så det verkar väl rimligt.

 

Gäller det som soldat också? För vi kan ansöka om att få jobba extra och flera stycken jag vet jobbar extra som allt möjligt, däribland väktare.

[DaRaven]

Min uppfattning är att det gäller samtliga anställda, inklusive soldater.

 

Skrivelsen heter:

2011-01-28 HKV 20 714:51061 Jäv, Bisyssla, muta och bestickning. Etiska riktlinjer för anställda i Försvarsmakten

 

I huvudsak säger man att det inte är tillåtet med bisysslor där man riskerar bruka våld mot människor. Nu kanske man gör skillnad på att arbeta som väktare i ett köpcentrum och att stå i dörren till den lokala krogen.

[Kolind]

Min uppfattning är att det gäller samtliga anställda, inklusive soldater.

 

Skrivelsen heter:

2011-01-28 HKV 20 714:51061 Jäv, Bisyssla, muta och bestickning. Etiska riktlinjer för anställda i Försvarsmakten

 

I huvudsak säger man att det inte är tillåtet med bisysslor där man riskerar bruka våld mot människor. Nu kanske man gör skillnad på att arbeta som väktare i ett köpcentrum och att stå i dörren till den lokala krogen.

 

Det är taget! Det var först C Livkomp och sen C F17 som sagt mig (mina plutoner) att man kan få godkänt att jobba utanför försvarsmakten. De sa även, som du själv påpekade, att det är skillnad på var man jobbar. De stora väktarbolagen skulle det antagligen inte vara några problem att jobba på.

[johan_k]

Arbetsgivaren har alltid rätt att reglera vad du gör på din "fritid" förutsatt att det kan påverka ditt arbete. Det innebär att om du har ett annat arbete, eller fritidssyssla, som kan påverka din prestation eller arbetet i övrigt så må arbetsgivaren kräva att du avbryter den eller blir avskedad.

Källa: Utbildning av Officersförbundet

[DaRaven]

Arbetsgivaren har alltid rätt att reglera vad du gör på din "fritid" förutsatt att det kan påverka ditt arbete. Det innebär att om du har ett annat arbete, eller fritidssyssla, som kan påverka din prestation eller arbetet i övrigt så må arbetsgivaren kräva att du avbryter den eller blir avskedad.

Källa: Utbildning av Officersförbundet

 

Detta framgår även väldigt tydligt i Försvarsmaktens egna riktlinjer för bisysslor.