Pontus Pilatus

Man gör I-provet för SOU numera. Inför 2012 är det I-provet som gäller med lägsta resultat 6, verkar som MHS-provet inte är så "populärt".

Nu ska vi sakta i backarna lite. Alla mäter inte alls "egentligen G". Många korrelerar med g, men det batteri som bäst anses testa g idag är matriser. WAIS har en liknande uppbyggnad. Verbal förmåga korrelerar mycket med g, men det spelar ingen roll då det finns många som inte är så duktiga med svenska eller engelska. De kommer då få ett felaktigt resultat.Dessutom har du nog inte tittat på validiteten hos testet. Hur bra mätinstrument är det för blivande officerare? Tittar man på mönstringen har man en ganska tydlig normering, med Sveriges alla män. Hur korrelerar MHS med det provet? Svaret är att det inte gör det. Jag tror du gör bäst i att ta MHS med en nypa salt och inte lita för mycket på det. Som sagt, vill man mäta den generella intelligensen finns det många test som är bättre. Man vill i sammanhanget ha ett bra urvalstest för blivande officerare. Det tycker inte jag att man lyckas så bra med i dagsläget. För det första, det finns inga test som mäter G direkt. Alla test bygger på korrelationer med g, även matriser eller WAIS. Gör du enbart en typ av test är alltså chansen större att du får ett felaktigt resultat, exempelvis är matriser väldigt spatiala vilket i regel gynnar män och folk med bra spatial förmåga, slänger man då in en annan typ också får man en bättre uppfattning om en persons globala kapacitet utan att låta sig påverkas allt för mycket av resultatet på ett test. På mhs gör du dels matris (bongard) test men även rent logiska (sifferserier, regler) som inte bygger på tolkandet av visuell information alls. Exempelvis har dett skett väldigt kraftiga ökningar i just matristester utan att man ser ökningar inom andra områden. MHS-provet har iaf sedan år 2000 gjorts av ett stort antal (tusentals) sökande till officersprogrammet med krav både på värnpliktsbetyg, i-prov och gymansiebetyg dvs en mycket mera kvalificerad grupp än de som gör i-provet, det kan ju ha ändrats nu men det är av mindre intresse. Man vet alltså ganska bra hur personer från denna grupp preseterar på MHS-provet. Enligt mhs-provets manual som jag har studerat är en etta motsvarande femma på I-prov, medel ligger runt 2-3, och värden över 6 får anses vara mycket bra. Reabiliteten för provet med avseende på generell intelligens är 0.89. Det vill säga att det G resultat du får från MHS-prov ligger acceptabelt nära din verkliga "intelligensnivå". För övrigt rekommenderar jag manualen till MHS-provet där får ni svart på vitt vad som gäller. Provets syfte,bakgrund, uppbyggnad osv. Jag fick den hemskickad gratis från försvarshögskolan men går att låna på de flesta större bibliotek. I tråden MHS-provet har jag länkat till NATO rapporten om MHS-provet där har du också G-vikt (dvs inte korrelation) med G för MHS-provets deltest. G-vikt är roten ur korrelationen. Din andra fråga hur väl det förutspår framgång inom officersutbildning är resultatet varierande. Generell intelligens har iregel genomslagskraft inom ämnen som taktik osv. Hur man väl klarar en krigssituation är nog en helt annan sak och bedöms nog mera via resultat som t.ex. stress strategy test, liknande det stresstest man gör på mönstringen, eller kulsorteringen man gör när man söker pilot. Båda bygger på stroopeffekten och leder till fysiologiska stress mekanismer, dvs du känner ångest, pulsen ökar osv. The test battery was designed at NDC and stand- ardized to differentiate in this highly qualified population of candidates and to measure three intelligence factors: General cognitive ability, general visualization, and general crystallized intelligence. The general ability factor (G), at the highest level of a hierarchy, was shown by Gus&son (1984) to be equivalent to the fluid intelligence factor described by Horn & Cattell (1966). On a second level in a hierarchical intelligence model Gus&son (1984) defined two broad factors: General visualization (Gv) is supposed to be involved in tasks that demand mental manipulation of figural information, and General crystallization (Gc) in tasks that demand acquired knowledge, particularly of a verbal nature. In a military contest, the G and Gc factors were supposed to be basic factors for problem-solving and for understanding and giving military orders. The Gv factor, hopefully, would predict the ability to imagine different situations, to understand military tactics, to have control over units in the field, to move units around on the battlefield, and to keep control of a moving enemy unit when your own unit is moving as well. Notera alltså att provet har genomgått standardisering. http://www.lu.se/o.o...&postid=1270609 http://ftp.rta.nato....//MP-055-26.pdf

Skilj på luftbevakning och flygstridsledare. Flygstridsledare har tilläggskrav gällande spatialförmåga och dylikt. Mig veterligen har luftbevakare det inte. Som luftbevakare jobbar du bl.a med att identifiera flyg och kontrollerar att det har tillträde till vårat luftrum och dylikt. Det är ett antal flygrörelser per dygn så det finns nog att göra. Man har också ett öga på all trafik av intresse i princip, kontrollerar flyghöjd och sånt. Om det skorpar till sig så anmäler man upp till högre chef som kan prata med jaktledare och så vidare. Utvecklingsmöjligheterna som SOU är vad jag förstått ganska så dåliga, man är tänkt att bli riktigt duktig på sitt system för att kanske , eventuellt om ett antal år kunna gå upp som någon slags chef för luftbevakarna. Karriärväxling till OP är kanske inte omöjlig, vet inte hur det ska gå till dock. Du är precis som du är inne på inspärrad i en bunker om dagarna, om du nu blir placerad i en bunker, det finns anläggningar ovan jord också. Om du inte tar dig till ASC890 där du får sitta tillsammans med flygstridsledare i ett flygplan och åka runt. Det är dock inte precis någon ingångsbefattning utan räkna med en bra stund i berget innan dess. Mer frågor? Vill du öva lite på flygledartester finns det en exakt kopia på http://www.feasttest.com/ har själv lekt lite med det och det är riktigt kul, men tydligen tajtare tid än "på riktigt". Kan ju dock vara bra att vänja sig vid situationen och typen av test.

Eftersom att testet inte handlar om att mäta en persons intelligensnivå kan man inte säga att provet har en sån reliabilitet. Hade målet varit att bara mäta g finns det bättre test, såsom FRT och RPM.Däremot mäter MHS en massa kognitiva förmågor som korrelerar med g. Det är möjligt att de skulle kunna skapa en ny normering men det kommer knappast hända. Du får ju index (normerad poäng) i G, Gc,Gv, och enligt Leif Carlstedt som utvecklat provet ligger reabiliteten på 0.89 dvs mycket tillförlitligt. Matristester kan ge en bra uppfattning om hur man presterar på ett batteri av tester men det är ändå bättre att använda sig av batterier eftersom G skall fånga en korsvarians. Lite grovt kan man säga att det tre logiska testerna: bongard, serier och regler mäter G, de fyra spatiala Gv, de fem verbala Gc. Fast egentligen mäter alla 12 G. Jag tror att MHS-provet är ett av de bättre och mest moderna begåvningsprov som finns i Sverige. De flesta andra är ju från 50-talet, visserligen har Leif hämtat mycket inspiration därifrån. Men för att vara tydlig, det beräknade och normerade G-värdet har hög reabilitet, andra utvärderingsmetoder självfallet inte, men å andra sidan har man aldrig användt sig av dessa ändå, mer än i beskrivande statistik osv.

Provet är normerat runt 5,därav skalan (liksom standardavvikelsen är 2) och den teoretiska maxpoängen är alla rätt = 9. Det som ställer till det är att personen som skriver inte nödvändigtvis befinner sig i den normeringsgrupp som användes för provet.Provet MHS är utvecklat för ett antal år sedan, och normeringen gjordes då. Den är normerad på en viss grupp mäniskor och presenterad på en Stanine-skala. Det finns alltså en viss råpoäng som motsvarar 1-9 på standard nine-skalan. Vem menar du skulle göra normeringen varje år? Jag säger inte att normeringen är vare sig bra eller relevant idag - men den finns. Jag tror att militära högskoleprovet är normerat efter människor som fått 6-9 på mönstringen. Det är å andra sidan svårt att se något signifikant samband eller korrelation mellan de båda proven (som vi har sett i tråden och på forumet i övrigt). I-provet är i sin tur normerat efter Sveriges 18-åringar. Rent krasst kan man alltså anta att I-provet har högre reliabilitet än MHS. Reabiliteten för generell intelligens utifrån MHS-provet är 0.89, det är antagligen tusentals personer som har gjort provet så de borde dessutom ha ganska bra underlag för provresultat, normeringar osv som de kanske skulle kunna dela med sig.

Javisst kan vi ta SOU specifikt, numera har de ju inte ens MHS-provet så egentligen är hela MHS-snacket meningslöst för SOUare.

Det blir bara lustigt om man inte anger vad ens "rå-resultat" var på varje delprov eftersom det blir omöjligt att jämföra resultaten. Egentligen är det poängsumman som normeras och det är alltså den som är den intressanta. Man får således tre normeringar, men man bryr sig i regel enbart om G. Du kan ju skicka efter manualen till MHS-provet där framgår exakt hur det fungerar. Det står också klart och tydligt att det är viktigt att påpeka till sökande med lågt resultat att även det är en god prestation. Dvs rakt motsatsen till vad du gör.

Det är inte lustigt eftersom stanine per definition är ett lägesmått, det ger en siffra på hur många som var bättre eller sämre än en själv. Dvs antal med en poängsumma som är lägre än ens själv, alltså en fördelningsfunktion. Den stanine man får på varje delprov sätts relativt max-resultatet på provet och inte relativt normgruppen, detta är vad jag försökt framhålla. Dvs skalan mäter i vissa fall teoretiskt sätt högre än vad som behövs i praktiken för att säga att någon är bättre än 96% av de sökande. Alla "delprov" har dessutom inte samma svårighetsgrad, t.ex. mönster är det ganska enkelt att få en åtta på men på talserier är det väldigt få som får en åtta. Exempelvis min poängsumma var 37 för generell intelligens säger vi, då beräknar man P(X < 37) = 0.85, ger alltså en normering 7 eftersom 85% var sämre. Det jag inte riktigt tror en del förstår här är att generell intelligens inte har ett max som är nio oavsett vad. En nia på I-provet är cirka 1.5SD över medel, motsvarande 126 IQ, men IQ kan mätas upp till cirka 150. Dvs ännu högre, alltså 13. När man gör MHS-provet nollställs räknaren och man omnormerar på den grupp som är aktuell vid tillfället. Man skall alltså inte betrakta staninepoäng som något absolut mått. Det var också detta jag försökte påpeka med när ni undrade hur man får 13. Man kan ha högre IQ än 126, vilket inte är så ovanligt och i en konkurranssituation där de flesta har runt 9 måste självfallet provet man använder kunna mäta högre därav utvecklandet av MHS-provet.

Det stod alltså G:8 på ditt prov? Bara så att vi använder samma begrepp. Om du fick 8.3 men inte en normerad nia och jag fick 5.0 men en normerad sjua verkar det onekligen lite konstigt, eftersom om jag då fick en sexa skulle ha samma resultat som du hade. Dock kan sambandet mellan medelvärdet (då man antar att alla har samma vikt) och den normerade poängen (som baseras på olika vikt) självfallet variera och behöver inte ens korrespondera.

Återigen, vi pratar inte om samma sak. Du talar om den normerade totalpoängen, det som beskrivs som t.ex. G:6. Det kommer såklart finnas de som är en halv standardavvikelse bättre än genomsnittet men detta är inte det samma som att ha ett medelvärde som är sex. Studievägledarens egna ord är att han knappt har sett någon som haft ett värde högre än 6. Dvs är du den enda som har 5.7 får du ju normerad poäng på nio eftersom mindre än 4% får detta resultat. Detta känner ni säkert igen från högskoleprovet. Man får inte normeringarna försen proven är rättade, det är först då man kan avgöra vilken poäng som krävs för vilket resultat, vilket som bekant varierar beroende på svårighetsgrad osv. 115 rätt ger inte alltid 1.9 eller vad det nu kan vara. Det är precis samma sak på MHS-provet bara att det är ett mera vetenskapligt utformat prov. Men man också har en fixa skala motsvarande antal rå-rätt på högskoleprovet. Din studievägledare har tydligen varit med och testat fel klientel. Jag känner flera som har fått högre värde än 6 och jag själv hade faktiskt mer än 8 även om det inte räckte till en 9:a när det normerades. Dock så gick det ändå inte att få mer än 9 överhuvudtaget, vare sig "rått" eller normerat. Varje deltest går från 1-9, men medelvärdet på provet går ytterst sällan över sex. Detta beror dels på svårighetsgrad och så vidare. Det är ju konstigt att du har en åtta men inte får en normerad nia om jag som fick ganska exakt 5.0 fick en normerad poäng på sju. Jag har själv beskådat resultatlappen. Om du dessutom läser mina inlägg i tråden du länkande till framgår det att det är de logiska proven som bidrar mest till måttet på genrell intelligens och det är antagligen dessa som folk upplever som svårast. Jag hade också vissa åttor bland annat på talserier, dock är en åtta för t.ex. visuellt minne (mönster) betydligt enklare att uppnå. Det handlar alltså om normeringar och poängsummor. Den teoretiska maxpoängen på MHS-provet dvs alla delresultat nia har ingen fått och således skulle den första som får det vara en väldigt unik person, den enda av de tusentals personer som gjort provet, således mycket mera ovanligt än 1/20. Precis som högskoleprovet, är det ett "lätt" prov behöver du mera rätt, och ytterst sällan behöver du alla rätt för att få 2.0. Det räcker med att du har så många rätt att enbart 2% har så många, och bara för att du är bra på diagram betyder inte att du är smartast utan NOG-delen är ofta en betydligt bättre indikator.

Återigen, vi pratar inte om samma sak. Du talar om den normerade totalpoängen, det som beskrivs som t.ex. G:6. Det kommer såklart finnas de som är en halv standardavvikelse bättre än genomsnittet men detta är inte det samma som att ha ett medelvärde som är sex. Studievägledarens egna ord är att han knappt har sett någon som haft ett värde högre än 6. Dvs är du den enda som har 5.7 får du ju normerad poäng på nio eftersom mindre än 4% får detta resultat. Detta känner ni säkert igen från högskoleprovet. Man får inte normeringarna försen proven är rättade, det är först då man kan avgöra vilken poäng som krävs för vilket resultat, vilket som bekant varierar beroende på svårighetsgrad osv. 115 rätt ger inte alltid 1.9 eller vad det nu kan vara. Det är precis samma sak på MHS-provet bara att det är ett mera vetenskapligt utformat prov. Men man också har en fixa skala motsvarande antal rå-rätt på högskoleprovet.

Visst är det svårare, men det är inte heller poängen, utan jag förstår fortfarande inte hur du får till 10-11 på en skala som går till 9. Kan man få 2,3 på högskoleprovet också? Jag vet heller inte vad du menar med att det inte delas ut 9 på MHS-provet. Det man diskuterar brukar vara den sammanvägda siffran, eller vad man får redovisat att man fått på de olika delproven. Både på delproven och som sammanvägd siffra så finns det hyfsat många som fått 9. Sammanvägt 9 kräver alltså inte 9 på varje delprov. Om de har någon egen intern skala så delges den inte den som testat sig och är således inte särskilt intressant om man ska jämföra värden. Nu var det ett tag sedan men om jag minns rätt så är kraven för flygförare lägst 5 på varje delmoment och lägst 6 (eller var det 7) sammanvägt. Jag har beskrivit hur man räknar ut den generella intelligensen från delresultaten på proven i en annan tråd (MHS-provet tråden). Olika deltest har olika vikt, alltså, sambandet mellan resultatet på delprovet och den generella intelligensen varierar. Hög g-laddning som t.ex. talserier (har faktiskt högst g-laddning) blir således väldigt prediktivt för din totalpoäng osv. Att folk får nio innebär ingenting annat än att de tillhör de 4% bästa i normgruppen, inte att de har en poäng som är genomsnittligt nio. Medel ligger runt 2, dvs ett värde runt 6 borde således kunna ge högsta normerade poäng. Enligt studievägledare osv finns den ingen som har fått en "rå-nia" utan resultat över sex är att betrakta som ovanliga. Så sexa och uppåt är mycket bra och anmärkningsvärt högt resultat. Intelligensen mäts per definition relativt normgruppen. En IQ-poäng anges i stanineskala hos försvaret. Där varje snäpp motsvarar en halv standardavvikelse. Vi säger att 500 st söker, 250 får en tvåa eller lägre, 50st får en 8:a eller högre, och 25 st får en sexa, så blir normeringarna 5, 8,9. Men eftersom skalan tar slut vid 6 eftersom det är fyra "snäpp" från medel ges alla värden högre än detta värde nio. Men det kanske bara är 1/1000 som får en åtta i praktiken. Jag hoppas du förstår mitt resonemang. Det är alltså fel att tänka på IQ-test som något slags absolut mått.

Okej, hade blandat ihop flygstridsledare med luftbevakare. Visst är det bra att uppfylla kraven men en nia på I-prov är inte att jämföra med en nia på MHS-prov. Det finns de som sätter 8/9 på I-prov men inte ens klarar godkänt på MHS. Cirka 5% får en nia på I-prov och inte enda av tusentals sökande har fått en nia på MHS, knappt att någon har fått över en sexa. MHS-provet är således ett mycket svårare prov, det finns de som är med i Mensa som tycker det är frusterande svårt periodvis, speciellt det logiska tänkandet. Lite kul eftersom jag fick en "rå-åtta" på talserier. Alltså en normerad tia/elva.

Vad jag försökte framhålla är att man går inte säker bara man har en nia på i-prov då det kan finnas potentiella tior och elvor, kanske t.om tolvor och trettonar, men detta är ju extremt ovanligt. Lägg till detta att den exekutiva förmågan är relativt oberoende av ens generella intelligens så att få högt på båda är ganska ovanligt. Cirka 10% av befolkning får minst 6 på båda vid mönstring t.ex.

9+4 = 13 Iofs skulle det ge en normering som i princip skulle kunna vara oändlig eftersom man då har den högsta poäng som någonsin har registrerats. Varifrån kommer siffran 4? Förskjutningen som uppstår från mhs-prov relativt i-prov.

9+4 = 13 Iofs skulle det ge en normering som i princip skulle kunna vara oändlig eftersom man då har den högsta poäng som någonsin har registrerats.

Misstänker att det är väldigt likt flygledning. Chansen att man sitter och glor på en datorskärm är alltså ganska stor. Det är tydligen inte helt enkelt att rekrytera folk till den tjänsten eftersom det är väldigt stressigt fast inte har riktigt samma "status" som t.ex. pilot även fast kraven är de samma. Kraven är som natt och dag enligt en yrkesvägledare jag pratat med, t.ex behöver man inte mer än C i syn som luftbevakare. Kan tänka mig att man måste ha gjort bra ifrån sig på datortestet, allt detta med simultankapacitet och logiskt tänkande måste ju klaffa men där sitter jag säkert med en 9. Hur är det med utlandstjänst för en luftbevakare? Får för mig att de är en befattning som kanske mest är hemma och jobbar med det de ska göra, bevaka Sveriges luftrum? Underförstått de fysiska/medicinska kraven. Har du gjort MHS-provet eller inskrivningsprovet? Dessutom p.g.a. konkurrans kan en nia var långt ifrån säkert då man teoretiskt kan få upp till 13 i logiskt tänkande.

Misstänker att det är väldigt likt flygledning. Chansen att man sitter och glor på en datorskärm är alltså ganska stor. Det är tydligen inte helt enkelt att rekrytera folk till den tjänsten eftersom det är väldigt stressigt fast inte har riktigt samma "status" som t.ex. pilot även fast kraven är de samma.

Kroppsbyggare/atleter tar också kreatin just därför att det ger mer energi under ATP-produktionen. Vilket också antagligen är en anledning till att det förbättrar kognitiva förmågor såsom minne, flytande intelligens osv. Kreatin ger även mental prestation på kort sikt Under ett besök i Colorado förra året sa Dr. Roger Harris, professor vid Högskolan i Chichester och en av de första forskarna på kreatin monohydrat och träningsprestationer, att han laddar upp med kreatin dagarna innan han ska skriva viktiga forskningsrapporter. Han sa att han var övertygad om att kreatin stimulerar hjärnaktiviteten också och inte bara musklerna. ”Vi står vid tröskeln till något helt nytt inom fenomenet kreatintillskott” sa Dr. Harris. Forskning utförd av forskare vid University of Sydney och Macquarie University i Australien har visat att tillskott av kreatin verkligen kan främja både minnet och allmän intelligens avsevärt. ”Vi vet att kreatin spelar en roll för att bevara energinivåer i hjärnan”, säger Dr. Rae som lett forskningsprojektet. ”Så det var en rimlig hypotes att tillskott med kreatin kan hjälpa hjärnfunktionen” Dr Rae och hennes kollegor fann att ett tillskott av 5 gram kreatin dagligen under sex veckor ökade förmågan att komma ihåg långa rader av siffror, såsom telefonnummer, från ett genomsnitt på sju siffror till ett genomsnitt på 8,5 siffror. Hjärnans snabbhet förbättrades också, vilket får Dr Rae att tro att kreatintillskott kan vara användbart för de som kräver mental prestationsförmåga på kort sikt – t ex studenter. (Eller de som gör MHS-prov m.m.)

Kroppsbyggare/atleter tar också kreatin just därför att det ger mer energi under ATP-produktionen. Vilket också antagligen är en anledning till att det förbättrar kognitiva förmågor såsom minne, flytande intelligens osv.

Detta gäller järn och vissa multivitaminer vilket inte är någonting nytt. Här har du dock lite om t.ex. kreatin: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1691485/ Det är en väldigt märklig och högst ovetenskaplig metod att kollektivt bestraffa diverse näringsämnen p.g.a några överdoserar vissa.

Det har jag missat - var ser du det? Tidigare inlägg.

Iofs säger ju söktrycket ingenting om vilken typ av population som är intresserad av yrket. Men å andra sidan, den frågan kan vi aldrig besvara utifrån den data vi har. Dock tycks det ju som att de är mer vältränade och mer intelligenta än genomsnittet.

Okay, låt oss säga 2000 personer då i värsta fall. Bra mycket mera än intresset för hela Lunds Tekniska Högskola nästan.

Vart är det ni vill komma? Baserat på den data vi har så kan vi säga att det är bra många mera sökande än det finns platser. Kvalitén eller om de ens kan bli aktuella är ju omöjligt att besvara och således meningslöst att diskutera. Eftersom det bara blir spekulationer och filosofiska utläggningar. Självfallet, men intresset är iaf väldigt stort. Sen var det bara 552 stycken som sökte till MHS 2007. Vilket ju inte är särskilt många men å andra sidan en förhållandevis kvalificerad grupp.